Studiehandledning till

Relevanta dokument
I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Metodhäfte: Rekrytera barn

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

Nyhetsbrev Augusti. Equmeniascout i Region Stockholm. Hej!

Övningar kommunikationsplattformen

Nyhetsbrev Januari. Equmeniascout i Region Stockholm. Hej! På gång. Ledarfest! Isbiten

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Församlingen / Vad då?

Välkomna till Trampolin! Lägerkommittén, genom Torbjörn Jacobsson, lägerchef

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

SNACK & BÖN I GRUPPEN ELLER PATRULLEN

Mer demokrati! För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

Förberedelse: Planera, planera, planera

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Märkestavla Upptäckare Termin: 1

Nu gör jag något nytt

Barns lärande med barns bästa för ögonen

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

i Centrumkyrkan Tumba händer nr , 2 september 14 oktober

KOLLEKTMATERIAL FÖR ATT BYGGA NÅGOT STORT MÅSTE MAN VARA MÅNGA

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

Lärjungaskap / Följ mig

Scouterna

Välkommen att känna sig inkluderad!

LERKIL. Hälsning från pastorn. Axplock ur innehållet: Varmt och hjärtligt välkommen till kyrkan. Alla samlingar är självklart öppna för alla.

Svenska Scoutrådet. Utveckla, rekrytera, behålla. Framgångsfaktorer. Tillsammans. Vänligt mottagande. Ställ frågan

Handbok för LEDARSAMTAL

Lathund Fokusgrupps Teknik

Ledarutbildning INTRO

Metodhäfte: Rekrytera vuxen

Aktivitetskatalog. Equmenia Linghemskyrkan. ...all information om va ra verksamheter. ...terminsprogram. ...kontaktuppgifter

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR

Rapport från Gnugghelgen november 2016

Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen?

du verkligen tycker om!

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR !

Studieguide Hej skolan!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Bildanalys. Introduktion

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Äventyren Mötet ÄVENTYRET MÖTET

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Tellus Mars. Venus + Venus. Merkurius. Neptunus. Saturnus. Saturnus. Jupiter. Framtida utbildningar. Anpassat ledarskap.

Frågor för reflektion och diskussion

Individuell plan LSS

Frälsningsarmémärket gäller för scoutverksamheten i Frälsningsarméns Ungdomsförbund

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

Musikhjälpen Lokalt och globalt samhällsengagemang. Intressemärket.

Säters Scoutkår. - Vi hjälper barn och ungdomar att bli redo för livet!

Bikt och bot Anvisningar

Innehåll. Introduktion

kan och vill påverka i min förening!

Om livet, Jesus och gemenskap

HEJ SCOUTVÄNNER! Tema och innehåll i lägret

Individuell plan LSS

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att ta avsked - handledning

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr.

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Gemensamma åldersgrupper

BOKHATAREN Lärarmaterial

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast

Årets första nyhetsbrev februari 2014

Program roverforum 2015

Workshopunderlag. En snabbstart i det förbundsgemensamma scoutprogrammet - 1 -

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Äventyren Förebilden ÄVENTYRET FÖREBILDEN

Handledning för studiecirkel

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar år

TYDLIG. Älskad, förlåten och innesluten. Bibel och Frukost? Ingrid KÖREN INNEHÅLL

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

och liv. till kyrkan. ledarskap.

Att göra en studieplan

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

Januari. Ekumeniska böneveckan januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Kliva från Outvecklad till mogen

e-post: telefon:

Transkript:

Studieguide

Studiehandledning till Glöd scouting på kristen grund Studieguiden är framtagen av equmenia och Studieförbundet Bilda för att scoutledare ska få hjälp att samtala och arbeta med innehållet i boken Glöd scouting på kristen grund. Studieguiden innehåller material för sju träffar à två studietimmar: 1 Målet med Scouting (s 14 23) 2 Ledaren (s 25 33) 3 Scouten (s 36 49) 4 Andakten (s 52 88) 5 Bön och sång i scouterna (s 76 86) 6 Församlingen (s 91 97) 7 Scoutgudstjänsten (s 98 103) Frågor, övningar och antal träffar är endast förslag. Det är viktigt att ni själva bestämmer hur ni vill lägga upp er studiecirkel. En lämplig gruppstorlek är 5 9 personer, dock minst tre. Är man fler kan det vara bättre att ha två cirklar för att det ska bli ett fruktbart samtal. Information om hur ni anordnar en studiecirkel utifrån Glöd hittar ni på www.bilda.nu/scout eller genom att kontakta ditt lokala Bildakontor. Som ledare för studiegruppen är du också deltagare, vilket innebär att du delar med dig av dig själv och dina tankar. Din uppgift är att hålla i strukturen och tiden så att alla får utrymme och att allas kunskap, erfarenheter och tankar tas tillvara. På första träffen är det bra att komma överens om vilka regler som gäller för samtalet, till exempel att det är ok att uttrycka tankar som inte är färdigtänkta att alla talar i jagform att alla får talutrymme att tidsramarna hålls Förutsättning för deltagande Deltagarna bör ha bläddrat i Glöd före första sammankomst. Alla deltagare bör ha var sin bok. Kom ihåg att ni kan få hjälp och stöd från equmenia och Bildas konsulenter. Kontakta oss gärna, vi är till för att stödja er! Lycka till! studiehandledning till glöd scouting på kristen grund sid 2

Första träffen Målet med scouting (Glöd s 14 23) Första träffen handlar om att fundera kring övergripande frågor om scouting och kristen tro, och om scoutprogrammet och målspåret Existens. Utrustning: Post-it-lappar, pennor till alla, blädderblock och tuschpenna. Några exemplar av boken Ledaren gör dig redo. 1. Vad tänker ni när man säger scouting och kristen tro? Ge varandra två minuter där alla skriver sina tankar på post-it-lappar som sedan sätts upp på ett blädderblock. Gå tillsammans igenom svaren. Är det några ämnen som utmärkar sig? Vilka och varför? 2. Om ni ska skriva ett material där ledare är målgruppen och temat är scouting och kristen tro, vad bör ett sådant material innehålla? Gör en lista på ett blädderblock. Försök sedan jämföra med innehållet i Glöd. 3. Ta nu några minuter och bläddra genom Glöd. Lägg särskilt märke till att boken är indelad i fem huvuddelar: Målet med scouting Ledaren Scouten Andakten Församlingen. Vilka områden fastnar du för? Vad tycker du är viktigt? 4. Tänk nu genom ert eget scoutarbete. Försök hitta vad ni är bra på när det gäller att förmedla kristen tro till scouterna. Vilka områden kan förbättras? Hur kan det göras? 5. Diskutera vad det innebär att vara en kristen scoutkår. Hur märker scouterna att ni är en scoutkår som arbetar på kristen grund? 6. Läs avsnittet Att respektera andras tro (s 22 23). Hur respekterar ni scouternas tro i er kår? Är det till exempel frivilligt att vara med på andakten? 7. Läs genom sidorna 14 17 i Glöd. Ta fram boken Ledaren gör dig redo och samtala om hur ni kan arbeta med målspåret Existens i er kår. 8. Gå snabbt genom alla målspåren i Ledaren gör dig redo. Fundera på vilka målspår ni kan arbeta med denna terminen och hur kristen tro kan bli tydlig genom dessa målspår. 9. Scoutmetoden beskrivs i Ledaren gör dig redo. Arbetar ni efter scoutmetoden? Hur kan kristen tro bli tydlig genom arbetet med scoutmetoden? Vilka delar av metoden använder ni och vilka använder ni inte? Fundera på hur ni kan arbeta med delar som ni inte har använt tidigare. Andra träffen Ledaren (Glöd s 25 33) Den här träffen har fokus på hur det är att vara scoutledare i en kår som arbetar på kristen grund, hur ledaren påverkar scouterna och hur man själv kan utvecklas. Utrustning: Post-it-lappar och pennor. studiehandledning till glöd scouting på kristen grund sid 3

1. Tänk på några scoutledare eller andra ledare som har betytt mycket för dig. Vad har du lärt dig av deras ledarskap? Finns det några saker du vill att scouterna ska komma ihåg från ditt ledarskap? 2. Vad tänker ni om följande påstående: Om vi vill att scouterna ska utveckla sin tro så måste också ledarna växa i sin tro. Håller ni med? 3. Samtala om hur ni som ledargrupp kan växa i tro. Är det nödvändigt? Kan ni göra något för att hjälpa varandra? Gå gärna genom tipsen i Glöd. 4. Fundera kring era ledarsamlingar. Hur mycket tid används till att planera verksamhet, och hur mycket tid används för att lära känna varandra, dela tro och trosfrågor med varandra? 5. Vad vill ni förmedla till era scouter av kristen tro? Sätt av tio minuter där varje ledare sätter sig i ett eget hörn och skriver punkter på post-it-lappar. En punkt på varje lapp. När ni återsamlas går ni genom lapparna. Kategorisera och gör därefter en prioriteringslista. Vilka är viktigast? 6. Fundera på följande avsnitt i Glöd (s 31 33): Ledarskap som utmanar och utvecklar. Ledarskap som bekräftar. Ledarskap som sätter goda spår. Diskutera ett avsnitt i taget. Vilka tankar väcks? 7. Utforma kårens egen trosbekännelse. Försök skriva ner vad det är ni tror. Ta inte en färdigskriven trosbekännelse, men försök att utforma er egen. Tredje träffen Scouten (Glöd s 36 49) Den här träffen handlar om hur vi kan hjälpa scouterna att växa i tro. Utrustning: Papper och penna. 1. Samtala om vad som kännetecknar scouter i den åldersgrupp du är ledare för. Hur är scouterna, hur ser deras gudstro ut och hur uttrycker den sig? Gör en lista på fem punkter som ni tycker kännetecknar åldersgruppen. Efter att ni har samtalat läser ni genom avsnittet i Glöd som handlar om din åldersgrupp. Kom ni på andra saker som ni inte hade tänkt på eller som ni bör tänka på framöver? 2. Om du själv var scout som liten, växte du i tro genom scoutarbetet? Minns du några händelser som har varit viktiga för dig? 3. Hur kan ledarna, kåren eller patrullen skapa tillfällen där scouter kan ta avgörande steg i sin tro? Läs s 43 46 och fundera. 4. I Glöd (s 48) betonas upplevelser som viktigt. Vad tänker ni om det? 5. Fundera på vad ni kan göra för att scouterna i din åldersgrupp kan växa i tro. Gör en lista på tio punkter, gör sedan en prioriterad lista på fem av dessa. Hitta scoutsamlingar där ni prövar det ni har kommit fram till. studiehandledning till glöd scouting på kristen grund sid 4

Fjärde träffen Andakten (Glöd s 52 88) Andakten är central i många scoutkårer. Träffen handlar om vad en andakt är och hur vi kan utveckla den. Utrustning: Om ni redan har gjort en terminsplanering så ha med den. Papper och penna. 1. Vad är en andakt? Försök att tillsammans göra en definition. 2. Måste man ha andakt i scouterna? Är det ok att inte ha andakt? 3. Berätta för varandra hur ni arbetar med kristen tro i er patrull eller kår. 4. Är andakten frivillig för alla scouter? 5. Finns det en röd tråd i era scoutmöten mellan aktivitet och andakt? Hur knyter ni ihop dessa två? 6. Vad är det viktigaste att förmedla i en andakt? Gör en lista. 7. Om ni har andakt på scouterna, när under mötet har ni det? Diskutera fördelar och nackdelar. 8. I Glöd (s 63) står det om enkelriktade och dubbelriktade metoder. Vilken metod använder ni? Varför? Hitta några förslag till både enkelriktade och dubbelriktade metoder. 9. Vilka ramar ska man ha runt andakten? Ska man tända ljus, sitta i ring, gå till ett annat rum? Det finns många traditioner. Har ni några traditioner eller varför har ni inte? Att ha fasta ramar och traditioner ger ett lugn och förutsägbarhet för oroliga scouter. Fundera på hur ni gör det och hur ni kan utveckla goda traditioner. 10. Tävlingsdax! Nu ska ni ha en liten andaktstävling för att kolla hur många andakter ni kan skapa. Utgångspunkten är något vi kallar för associationsmetoden. Många scoutiga ord och aktiviteter kan förknippas med bibelord om vi associerar lite fritt. Här är ett exempel: En scoutkväll bakar ni pinnbröd. Vilka bibelhistorier kan ni associera detta till? Manna i öknen, nattvardsbrödet, 5000 människor som mättas av bröd och fisk etc. Nu ska ni hitta andra scoutiga ord som ni kan associera bibelberättelser eller kristna teman till. Här är några förslag: Kniv kompass karta snöre vatten fisk tält träd eld. Hitta gärna egna ord. Gör snabbt en liten andakt runt dessa. Dela in er i grupper på fyra och fyra. Kör tio minuter och gör så många små andakter ni kan. Berätta för varandra efteråt. 11. Dela era bästa andaktstips med varandra. 12. Gör en terminsplanering av andakterna. Hitta idéer till andaktsteman som hänger samman med aktiviteterna ni tänker köra. Gör en skiss. Fördela sen ansvaret för andakterna mellan er. studiehandledning till glöd scouting på kristen grund sid 5

Femte träffen Bön och sång i scouterna (Glöd s 76 86) Till den här träffen är det bra att ha med någon som kan spela och sjunga. Utrustning: Psalmboken, barnsångböcker, Glöd, och en som kan spela! 1. Hur kan vi be tillsammans med scouterna? Samtala om hur det kan göras och vad man bör tänka på. 2. Hur kan scouterna själva bli aktiva i bönestunden? Alltså att det inte bara är ledaren som ber, men hur kan scouterna själva aktiveras? 3. Känner alla ledare sig bekväma med att be högt? Varför eller varför inte? Finns det andra sätt att leda bön på där man inte behöver be högt? 4. Caroline Krook har skrivit Scoutens bön. Läs igenom bönen högt tillsammans några gånger så ni hittar rytmen. Samtala om innehållet. 5. Caroline Krook har också skrivit Scoutpsalmen. Ta hjälp av en musiker och lär er sången. 6. Fundera på vilka kristna sånger som kan passa att sjunga tillsammans med scouterna. Sjung! 7. Brukar ni be för era scouter? Om ni tycker det känns ok så sätt av tid mot slutet av samlingen till att be för kårens arbete, för varandra som ledare och för scouterna. Sjätte träffen Församlingen (Glöd s 91 97) Sjätte samlingen fokuserar på scoutkårens förhållande till församlingen. Ett sätt att lägga upp samlingen på är att dela den i två. I den första timmen samtalar ni scoutledare om frågorna. I den andra timmen bjuder ni in pastorn och församlingsrådets ledare. Då går ni tillsammans igenom frågorna på nytt och presenterar era tankar. OBS! De inbjudna gästerna behöver få möjlighet att innan träffen få fundera på frågorna nedan och läsa sidorna 91 97 i Glöd. Utrustning: Blädderblock, tuschpennor. Bjud in pastorn och/eller församlingsrådets ordförande. 1. Samtala om varför det finns scoutarbete i er församling och vad ni vill uppnå. Har scoutledarna och församlingen samma mål med att bedriva scouting? Om målen är olika, varför är de det? 2. Försök beskriva hur kårens förhållande till församlingen ser ut idag. 3. Om ni drömmer, hur önskar ni att förhållandet ska vara? Sätt upp några punkter. Vad kan göras för att uppnå dessa? 4. Vilka fördelar och nackdelar ser ni med att ha en nära relation till en församling? studiehandledning till glöd scouting på kristen grund sid 6

5. Hur kan båda sidor förstärka relationen? Vad kan kåren göra och vad kan församlingen göra? 6. Vad tänker ni om att scouterna är församlingens Nu och inte församlingens Framtid? (s 93) 7. Läs Rune Andréassons tankar (s 96 97). Håller ni med Rune? Hur kan samarbetet med pastorn se ut? Är pastorn med i scoutverksamheten? Varför, eller varför inte? Har ni haft samtal med andra församlingsanställda om vad det innebär att bedriva scouting på kristen grund? Sjunde träffen Scoutgudstjänsten (Glöd s 98 103) Många kårer firar gudstjänst tillsammans med församlingen några gånger varje år. I denna samling funderar vi kring varför vi firar scoutgudstjänst och hur vi gör det. Bjud gärna in församlingens pastor och andra anställda som har en viktig funktion i planering och genomförande av scoutgudstjänsterna. Utrustning: Blädderblock och tuschpenna. 1. Varför har ni scoutgudstjänst? Skriv ner alla orsaker på ett blädderblock. Försök att rangordna orsakerna. Vilka är de tre viktigaste orsakerna? 2. Välj nu en scoutgudstjänst som ni har haft på sistone och samtala om den utifrån följande frågor: a. Mål: Vad var huvudmålet med förra scoutgudstjänsten? b. Deltagare: Vem riktade gudstjänsten sig till? Vilken åldersgrupp? c. Innehåll: Vad var huvudbudskapet i predikan, sånger, bibelverser etc? Fanns det något huvudtema eller en kristen sanning som ni ville att scouterna skulle få med sig vidare? Tror ni att gudstjänsten talade in i scouternas liv, och att de förstod innehållet? d. Metod: Vad gjorde ni praktiskt i gudstjänsten? Hängde metoderna ni valde ihop med innehållet och målet för gudstjänsten? Var scouterna aktiva med många sinnen, eller handlade det för scouternas del mest om att lyssna till vuxna? e. Ramar: Vilka ramar fanns runt er gudstjänst? Det kan t.ex. vara traditioner som ni alltid har med på en scoutgudstjänst som ljuständning, fanor och flaggor. Vad är syftet med dessa traditioner? 3. Försök att ge förra scoutgudstjänsten poäng. Varje person lägger en lapp i en skål med en poängsumma mellan 1 och 6, där 1 är sämst och 6 är bäst. Vad blev snittsumman? Vad kan ni göra för att ge er själva högre poäng nästa gång? 4. Lägg nu lite tid på att planera nästa scoutgudstjänst. Även om den ligger långt fram kan det vara värt att börja planera. Utifrån ert samtal och de tankar ni har fått genom att läsa om scoutgudstjänsten i Glöd (s 98-103), hur vill ni utforma den? studiehandledning till glöd scouting på kristen grund sid 7