SERVICE GOLF OCH SKATTER
Förord Denna faktaskrift är en omarbetad och utökad version av skriften som Svenska Golfförbundet (SGF) publicerade 1997. Vissa revideringar har gjorts de senaste tio åren av skatteexperter hos Ernst & Young AB. I samband med framtagandet av denna upplaga har Ernst & Young AB i samarbete med SGF gjort en större revidering och omstrukturering av innehållet. Vår förhoppning är att gällande regler och möjligheter till strukturering av golfverksamhet ska vara lättillgängliga genom publicering på SGF:s hemsida. Skattereglerna för den som bedriver golfverksamhet och anknytande verksamhet är ofta komplexa och inte helt enkla att ta till sig. Det gäller framför allt moms och inkomstskatt. Genom att det finns undantag för moms avseende t.ex. fastigheter så gäller det att strukturera verksamheten på rätt sätt. På moms och inkomstskatteområdet finns än så länge särskilda skatteundantag för allmännyttiga ideella föreningar som leder till att denna sektor helt faller utanför skatteområdet. I en verksamhet med stora kostnader är det inte alltid lämpligt att befinna sig utanför momsområdet eftersom då även momsen blir en kostnad. Det kan vara en anledning till att golfverksamheten organiseras med såväl bolag som en förening. Vid utformningen av denna upplaga av faktaskriften har Sverige svårt att hävda momsfriheten för allmännyttiga ideella föreningar mot EU-kommissionen. Sverige försöker på bästa sätt få stöd för våra nationella regler men eftersom dessa inte är konforma med EU:s momsregler så är det troligen bara en tidsfråga innan regelverket för allmännyttiga ideella föreningar ändras i Sverige. När det blir dags går inte att säga. Däremot kommer faktaskriften att behöva totalrevideras vid ett eventuellt införande av nya momsregler för den ideella sektorn. Det ska redan här sägas att med stöd av EU-rätten kan en allmännyttig ideell förening idag begära att få blir registrerad till moms under vissa förutsättningar. Då blir föreningen skattepliktig för moms i likhet med ett aktiebolag som driver golfverksamhet (se vidare avsnitt 5.4.1). Faktaskriften innehåller tre delar, där del ett tar upp allmänna moms och inkomstskatteregler för ideella föreningar och andra samverkansformer. Vidare beskrivs skattskyldigheten för golfverksamhet i en golfklubb. Därefter följer en beskrivning av skatteeffekterna för olika driftsformer, dels när golfverksamheten drivs med GolfAB och dels när golfverksamheten drivs av fristående Golfbolag. Del två handlar om att anlägga och driva en golfanläggning, driva golfrestaurang och golfshop med mera. Slutligen är del tre en fördjupning i grunderna för skattereglerna som omgärdar golfverksamhet. Med det komplexa skatteregelverk som Sverige har kan faktaskriften inte vara heltäckande och som alltid när det gäller skatteregler så är dessa under ständig förändring. Av det skälet rekommenderas kontakt med rådgivare när det gäller att bedöma skattesituationen i det enskilda fallet. 1
För att på ett enkelt sätt navigera i faktaskriften går det att hålla in Ctrl-knappen och klicka på den rad i innehållsförteckningen som är av intresse. Kontaktperson hos Ernst & Young AB är Lena Westfahl. Följande gäller avseende faktaskriftens innehåll i det enskilda ärendet: "This publication contains information in summary form and is therefore intended for general guidance only. It is not intended to be a substitute for detailed research or the exercise of professional judgment. Neither Ernst & Young AB nor any other member of the global Ernst & Young organization can accept any responsibility for loss occasioned to any person acting or refraining from action as a result of any material in this publication. On any specific matter, reference should be made to the appropriate advisor. " Svenska Golfförbundet Stockholm december 2012 2
Förord... 1 Definitioner och förkortningar... 6 Del 1 Skattskyldigheten och de olika driftsformerna... 8 1 Allmänt om ideella föreningar och andra samverkansformer... 8 1.1 Civilrättsligt... 8 1.2 Skatterättsligt... 8 2 Skattskyldighet för Golfklubb... 10 2.1 Inkomstskatt - Beskattning av allmännyttiga ideella föreningars rörelseinkomster... 10 2.1.1 Intäkter med naturlig anknytning... 10 2.1.2 Intäkter som av hävd finansierar allmännyttig verksamhet... 11 2.1.3 Intäkter från restaurang eller golfshop... 11 2.1.4 Huvudsaklighetsbedömning... 12 2.2 Fastighetsinkomster... 13 2.3 Fastighetsskatt och fastighetstaxering... 13 2.4 Moms i en Golfklubb... 14 2.4.1 Moms på golflektioner/golfskolor... 15 2.4.2 Vad är blandad verksamhet i momssammanhang?... 15 2.5 Arbetsgivaravgifter, F-skatt m.m.... 16 2.6 Golfklubbens deklarations- och uppgiftsskyldighet... 16 2.6.1 Skyldighet att lämna kontrolluppgift... 16 2.6.2 Arbetsgivaravgifter, preliminär skatt mm.... 17 2.6.3 Lathund Arbetsgivaravgifter, Skatteavdrag, Kontrolluppgift... 18 2.6.4 Redovisning av moms... 19 3 Olika driftsformer... 20 3.1 Golfklubb äger eller hyr golfanläggning... 20 3.1.1 Inkomstskatt... 20 3.1.2 Moms... 20 3.1.3 Fastighetsskatt... 21 3.2 Golfklubb med GolfAB - Golfklubben äger eller hyr golfanläggning... 22 3.2.1 Inkomstskatt... 22 3.2.2 Moms... 23 3.2.3 Fastighetsskatt... 24 3.3 Golfklubb med GolfAB - GolfAB äger eller hyr golfanläggning... 25 3.3.1 Inkomstskatt... 25 3.3.2 Moms... 25 3.3.3 Fastighetsskatt... 26 3
3.4 Golfbolag bedriver golfverksamhet - Golfklubb har nyttjanderätt... 27 3.4.1 Inkomstskatt... 27 3.4.2 Moms... 27 3.4.3 Fastighetsskatt... 28 3.5 Golfbolag Golfklubb bedriver golfverksamhet och har nyttjanderätt... 29 3.5.1 Inkomstskatt... 29 3.5.2 Moms... 29 3.5.3 Fastighetsskatt... 30 3.6 Golfbolag bedriver golfverksamhet utan Golfklubb... 31 3.6.1 Inkomstskatt... 31 3.6.2 Moms... 31 3.6.3 Fastighetsskatt... 32 Del 2 Verksamheten... 33 4 Att anlägga en golfanläggning... 33 4.1 Fastighet i momshänseende... 33 4.2 Frivillig skattskyldighet... 34 4.3 Uttagsbeskattning... 35 4.4 Markarrende... 36 5 Att driva en golfanläggning... 37 5.1 Allmänt om inkomstskatt... 37 5.2 Allmänt om moms... 37 5.3 Fastighetsskatt vid uthyrning av fastigheter och mark... 38 5.4 Bolagisering... 38 5.5 Medlemsavgifter, spelrätter, spelrättsavgifter och golfaktier... 40 5.5.1 Inkomstskatt... 41 5.5.2 Moms... 41 5.5.3 Samfakturering... 43 5.6 Golflektioner/golfskola... 46 5.7 Att driva restaurang och golfshop... 46 5.8 Sponsring - Ideell förening... 46 5.8.1 Inkomstskatt... 46 5.8.2 Moms... 47 5.9 Sponsring aktiebolag... 47 5.9.1 Inkomstskatt... 47 5.9.2 Moms... 47 5.10 Reklam... 48 5.10.1 Inkomstskatt... 48 4
5.10.2 Moms... 49 5.10.3 Reklamskatt... 49 5.11 Personalkostnad... 50 5.11.1 Inkomstskatt... 50 5.12 Moms... 50 5.13 Stipendier... 51 5.13.1 Generellt... 51 5.13.2 Inkomstskatt... 51 5.13.3 Moms... 52 5.14 Styrelsearvode... 52 5.14.1 Inkomstskatt... 52 5.14.2 Moms... 53 Del 3 Materiella regler... 54 6 Beskattning av allmännyttiga ideella föreningars näringsinkomster... 54 6.1 Skattebefrielse för allmännyttiga ideella föreningar... 54 6.2 Rörelseinkomster... 55 6.2.1 Verksamhet med naturlig anknytning... 56 6.2.2 Hävdvunnen verksamhet... 56 6.3 Fastighetsinkomster... 56 6.4 Huvudsaklighetsbedömning... 58 6.5 Förhållandet mellan ideell förening och eget bolag servicebolag... 59 6.5.1 Uttagsbeskattning... 60 6.5.2 Kostnadsavdrag, skattetillägg m.m.... 60 6.5.3 Näringsbetingade andelar... 60 7 Frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokal/anläggning... 62 7.1 Skattskyldighetens upphörande... 63 7.2 Jämkning... 63 7.3 Avdragsrätt... 63 7.4 Korrigering av felaktigt påförd moms... 64 7.5 Sammanfattning frivilligt skattskyldighet... 64 7.6 Markarrende... 65 8 Jämförelse av momsplikten mellan Golfklubb och GolfAB... 67 9 Fastighetstaxering... 68 5
Definitioner och förkortningar Aktieklubb Avgift för spelrättsbevis GolfAB Golfaktie Golfbolag Golfklubb Golfverksamhet Greenfee Ett GolfAB eller Golfbolag som finansierar sin verksamhet genom att erbjuda medlemmar/spelare aktier. Avgift vid köp eller överlåtelse av spelrättsbevis. Ett aktiebolag med ansvar för anläggningsdriften (kallas ibland för DriftAB) som helt eller delvis ägs av en Golfklubb. Medlem i en Golfklubb kan vara aktieägare i ett GolfAB. En sådan Golfklubb kallas ibland aktieklubb. Aktie i GolfAB eller Golfbolag (Aktieklubb) som medlem i golfförening eller annan fysisk person kan vara delägare i. Ett fristående aktiebolag som upplåter anläggningen antingen till en Golfklubb eller direkt till Golfspelare. Golfbolag kallas ibland för aktieklubb om spelare/medlem äger aktier i bolaget. En allmännyttig ideell förening som bedriver klubb- och golfverksamhet. Tillhandahållande av golfspel. Innefattar bland annat intäkter från greenfeeavgifter och drivingrange. Golfklubb, GolfAB och Golfbolag kan bedriva golfverksamhet. Spelavgift för gäster, eller särskild medlemskategori, för rätten att spela på anläggningen vid enstaka eller flera tillfällen. IL Inkomstskattelag (1999:1229). Kapitalinsats/revers Klubbverksamhet Medlemsavgift Lån från medlem till Golfklubb för finansiering av anläggning och/eller verksamhet. Lånet betalas tillbaka vid utträde ur Golfklubb, i enlighet med klubbens stadgar. Ideell förenings- och medlemsverksamhet som bedrivs av Golfklubb, exempelvis tävlings-, tränings-, ungdoms-, och andra klubbarrangemang. Årlig avgift för medlemskap i Golfklubb. Mervärdesskattedirektivet Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. ML Mervärdesskattelag (1994:200). 6
Spelavgift Spelrätt Spelrättsavgift Spelrättsbevis Spelrättsklubb Årlig avgift för golfspel som tas ut av Golfklubb, GolfAB eller Golfbolag. Rätten för en person att spela på anläggningen genom innehav av spelrättsbevis. Spelrättsinnehavaren har möjlighet att överlåta eller sälja spelrätt. Jämställs med en kapitalinsats. Årlig avgift för golfspel som tas ut av Golfklubb, GolfAB eller Golfbolag, som har ett system med spelrätter (motsvarar spelavgift). Kvitto/bevis på att person har spelrätt och har betalat avgift för spelrättsbevis. Beviset kan utfärdas fysiskt och/eller genom att personen införs i ett spelrättsregister. En Golfklubb, GolfAB eller Golfbolag som finansierar sin verksamhet genom ett system med spelrätter. Årsavgift Medlemsavgift i kombination med spelavgift eller spelrättsavgift kallas tillsammans ofta för årsavgift. 7
Del 1 Skattskyldigheten och de olika driftsformerna 1 Allmänt om ideella föreningar och andra samverkansformer 1.1 Civilrättsligt Skilda rättssubjekts gemensamma intressen och verksamheter kan organiseras i olika associationsformer. Det är inom associationsrätten som reglerna om bolag och föreningar finns. Till sin karaktär kan man säga att skillnaden mellan bolagsform och förening avgörs av själva samverkansavtalet. Kan antalet medlemmar eller delägare ändras utan justering av avtalet brukar man anse att det är en förening man har att göra med. Måste avtalet däremot ändras om antalet medlemmar eller delägare ska öka eller minska är med denna klassificeringsmetod associationen mer att uppfatta som ett bolag. Aktiebolag är en vanlig bolagsform. Associationsformen regleras i aktiebolagslagen (2005:551). Föreningar brukar i sin tur indelas i ekonomiska föreningar och ideella föreningar. En ekonomisk förening kännetecknas av att den bedriver ekonomisk verksamhet affärsmässigt organiserad och bedriven verksamhet som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. För sådana föreningar gäller lagen om ekonomiska föreningar (1987:667). Den ideella föreningen har till sin karaktär ett ideellt syfte och/eller en ideell, icke inkomstgivande, verksamhet. Det finns inte någon särskild lagstiftning för ideella föreningar och de vinner rättskapacitet utan registrering. För att det ska vara en förening i juridisk mening krävs att ett antal individer och/eller andra rättsubjekt har ingått någon form av överenskommelse att i organiserad form för ett gemensamt intresse eller ändamål bedriva viss verksamhet. Överenskommelsen ska ha formaliserats i stadgar, vilka ska innehålla föreningens namn, ändamål och bestämmelser om hur beslut fattas. Det krävs också att det väljs en styrelse som kan företräda föreningen. 1.2 Skatterättsligt Som utgångspunkt gäller att såväl aktiebolag som ekonomiska föreningar och ideella föreningar i egenskap av svenska juridiska personer är skattskyldiga till inkomstskatt för alla sina inkomster. Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet enligt bestämmelserna i 13-40 kap. inkomstskattelagen, IL. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Man brukar säga att det krävs en regelbunden verksamhet och ett vinstsyfte. Det senare torde innebära att det ska bedrivas en verksamhet som typiskt sett och till sin karaktär är sådan att den normalt är inkomstgivande. 8
För aktiebolagens del presumeras all bedriven verksamhet utgöra näringsverksamhet och ska således tas upp till beskattning. Ett aktiebolag kan ytterst sägas ha till syfte att dela ut vinstmedel till aktieägarna. Motsvarande torde gälla för ekonomiska föreningar. För juridiska personer gäller också att kapitalinkomster beskattas i näringsverksamhet, även om de i sig inte ingår i en sådan verksamhet. Vad gäller de ideella föreningarna finns det begreppsmässigt ofta en ideell - icke inkomstgivande - verksamhet, som redan av det skälet faller utanför beskattningen. Om ett antal personer i föreningsform bestämmer sig för att spela golf tillsammans innebär detta i sig inte att föreningen bedriver näringsverksamhet. Det är först när föreningen börjar bedriva ekonomisk verksamhet som näringsverksamhet i skatterättslig mening föreligger. I den mån en ideell förening bedriver näringsverksamhet är den alltså i grunden skattskyldig för denna på motsvarande sätt som gäller för bl.a. aktiebolag och ekonomiska föreningar. I 7 kap. IL finns emellertid särskilda bestämmelser som innebär att bl.a. ideella föreningar med allmännyttig verksamhet under vissa förutsättningar kan undantas från beskattning av i första hand kapitalinkomster. I viss utsträckning kan även näringsinkomster bli undantagna från en sådan förenings skattskyldighet. Bestämmelserna i 7 Kap. IL är undantagsregler och det ankommer på den enskilda föreningen att visa att förutsättningarna för undantag är uppfyllda. En ideell förening som bedriver verksamhet som är undantagen från inkomstskatt på det sätt som nu beskrivits är normalt också undantagen från skyldighet att redovisa moms. Det följer av att momsreglerna för allmännyttiga ideella föreningar än så länge är kopplade till inkomstskattereglerna. Momsreglerna är ännu inte EUanpassade men förändringar kan komma att ske i framtiden. Det ska tilläggas att det kan finnas möjlighet för en allmännyttig ideell förening att bli skattskyldig till moms genom att föreningen själv åberopar EU:s momsregelverk, Mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. I del tre, avsnitt 6 och framåt, finns mer information om kraven som uppställs för att en förening ska anses vara allmännyttig och därmed generellt frikallad från moms och inkomstskatt. 9
2 Skattskyldighet för Golfklubb 2.1 Inkomstskatt - Beskattning av allmännyttiga ideella föreningars rörelseinkomster Som en allmännyttig ideell förening får en Golfklubb normalt antas vara begränsat skattskyldig. Det innebär att kapitalinkomster undantas från beskattning. Medlemsavgifter till föreningar är generellt undantagna enligt en särskild bestämmelse i IL. Å andra sidan medges inte i skattehänseende avdrag för en förenings egentliga och ideella verksamhet, t.ex. ungdoms- och tävlingsaktiviteter, sammankomster m.m. i en Golfklubb. Utöver kapitalinkomsterna kan Golfklubben under vissa förutsättningar befrias från skatt på näringsinkomster rörelse- och fastighetsinkomster. Det har alltså stor betydelse för den skattemässiga behandlingen av en Golfklubbs inkomster vilken typ av inkomster det är fråga om. Man kan dela upp inkomsterna i olika kategorier: skattefria inkomster o medlemsavgifter o kapitalinkomster rörelseinkomster o med naturlig anknytning till golfen o som av hävd finansierat allmännyttig verksamhet övriga rörelseinkomster o med ett inre samband med golfen o utan ett inre samband med golfen För rörelseinkomster i en allmännyttig ideell förening gäller att inkomsten är skattefri om den till huvudsaklig del härrör från verksamhet som antingen har anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Om de övriga rörelserna bedrivs med ideella arbetsinsatser av föreningens medlemmar, ska samtliga rörelseverksamheter anses ha ett sådant inre sammanhang att de ingår i en och samma rörelse. 2.1.1 Intäkter med naturlig anknytning Exempel på intäkter i en Golfklubb som är skattefria på grund av den ideella verksamheten eller som kan anses ha en naturlig anknytning till golfen är: Medlemsavgifter Spelavgift Anmälningsavgifter Greenfeeavgifter Skåpintäkter Lektionsintäkter 10
Startavgifter Drivingrangeavgifter Köavgifter Städavgifter Beroende på hur golfverksamheten är organiserad, med eller utan GolfAB, och hur medlemsavtalet alternativt avtalet mellan GolfAB och spelare är utformat kan den s.k. städavgiften komma att hanteras på olika sätt i skattehänseende. Den kan regleras som ett skadestånd för att man inte uppfyller sina medlemsskyldigheter och då utgår t.ex. normalt inte moms på avgiften. Man kan även tänka sig att städavgiften är reglerad på så sätt att den anses utgöra ersättning för en utförd tjänst från medlemmen till Golfklubben. Det skulle då i princip kunna uppstå ett arbetsgivar/arbetstagarförhållande mellan Golfklubb och medlem. Sammanfattningsvis är det viktigt att se till den egna regleringen och hantera städavgiften därefter. Kravet på naturlig anknytning ska också anses uppfyllt om Golfklubbens kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna. Exempel på detta är t.ex. försäljning i mindre skala av förfriskningar eller idrottsartiklar i de egna klubblokalerna. 2.1.2 Intäkter som av hävd finansierar allmännyttig verksamhet Exempel på intäkter som är skattefria för Golfklubbar på grund av hävd är; Sponsorintäkter Reklamintäkter Bingointäkter Lotteriintäkter Försäljning av programblad m.m. Inkomster av kommersiell verksamhet med anställd personal av större omfattning ska beskattas, om inkomsterna inte är skattefria på grund av hävd eller naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. 2.1.3 Intäkter från restaurang eller golfshop Är inkomster från en av klubben bedriven restaurangverksamhet skattepliktig för Golfklubben? Av förarbetena till lagstiftningen framgår att om en ideell förening bedriver en mindre serveringsverksamhet som en service till medlemmarna, är denna inkomst befriad från inkomstskatt. En Golfklubbs restaurang kan normalt inte anses vara en sådan mindre serveringsverksamhet som man åsyftat i lagen. Inkomsterna från sådan rörelse ska som regel beskattas. Det innebär att skattskyldighet föreligger om verksamheten i mer än obetydlig omfattning riktar sig till andra än medlemmar. Är en golfshop som drivs av Golfklubben befriad från skatt? 11
Bedrivs shopen ideellt och i mycket liten skala skulle man kunna påstå att verksamheten är av servicekaraktär till medlemmarna och därför skattefri. Det är sannolikt ett mycket begränsat antal golfshopar som drivs i så liten skala att de skulle kunna uppfylla kravet för skattebefrielse. 2.1.4 Huvudsaklighetsbedömning Rörelseinkomsterna i en allmännyttig ideell förening är undantagna från inkomstskatt om de till huvudsaklig del härrör från verksamhet som antingen har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Om flera kommersiella verksamheter bedrivs med ideella arbetsinsatser av föreningens medlemmar, ska samtliga rörelseverksamheter anses ha ett sådant inre sammanhang att de ingår i en och samma förvärvskälla. Vid bedömningen av beskattningen för en allmännyttig ideell förenings rörelseinkomster måste först fastställas om det finns rörelseinkomst som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller kan hänföras till begreppet hävd. Finns både skattefria och skattepliktiga rörelseinkomster som härrör från verksamhetet som bedrivs med ideella arbetsinsatser, ska beskattningen av dessa verksamheter avgöras på grundval av en huvudsaklighetsbedömning. Rörelsen ska i sin helhet beskattas eller i sin helhet undantas från beskattning. För skattefrihet krävs att förvärvskällans inkomster till huvudsaklig del, dvs. till åtminstone 70 80 % härrör från den skattefria delen. Är den skattefria delen mindre ska all rörelseinkomst beskattas. Bedriver Golfklubben med särskild anställd personal en kommersiell verksamhet som inte har någon anknytning till golfen, beskattas denna oavsett om verksamheten i övrigt beskattas eller inte. Vi konstaterar alltså att en Golfklubb kan vara skattebefriad från vissa inkomster och skattskyldig för andra. För en ideell förening som är skattskyldig gäller precis som för andra juridiska personer den aktuella skattesatsen. För ideella föreningar finns alltså inte en särsklid skattesats. Avsättning till periodiseringsfond får ske på motsvarande sätt som för ett aktiebolag. Skattebasen är den nettointäkt som hänför sig till inkomsten. Således får kostnader direkt hänförliga till den skattepliktiga inkomsten dras av. Det bör observeras att kostnader för den ideella klubbverksamheten inte får dras av i skattehänseende. Det innebär att skattepliktig respektive ideell verksamhet ska hållas isär i föreningens redovisning. Det ska här också tilläggas att den ideella föreningen har rätt till ett grundavdrag från den taxerade inkomsten. Grundavdraget är 15.000 kronor. 12
2.2 Fastighetsinkomster Inkomster av fastighet som Golfklubben äger är skattefria om fastigheten till mer än hälften används i den idrottsliga verksamheten. Med fastighet i detta sammanhang avses t.ex.byggnad som klubben äger även om denna står på annans mark. Är klubbens hyres-/arrendeintäkter avseende shop och restaurang skattepliktig inkomst? Det första man måste fråga sig är om det är byggnad/lokal som hyrs ut eller rörelsen som sådan. Hyr man bara ut tomma lokaler måste man se till vad fastigheten används till i övrigt. Är mer än hälften uthyrd ska arrende/hyresinkomsten beskattas. Används dock fastigheten till mer än hälften av den ideella föreningen blir arrendeintäkten befriad från skatt. Hyr man ut lokaler med tillhörande specialutrustning som behövs för att driva t.ex. restaurangverksamhet kan det vara fråga om utarrendering av rörelse. Denna inkomst saknar naturligt samband med idrotten och ska som regel beskattas. 2.3 Fastighetsskatt och fastighetstaxering Fastighetsskatten är en statlig skatt som utgår vid sidan av inkomstskatt och moms. Skyldig att betala fastighetsskatt är den som den 1 januari står som ägare till fastigheten. Fastighetsskatten baseras på fastighetens taxeringsvärde. En förenings skattskyldighet tillfastighetsskatt bestäms utifrån föreningens verksamhet, vad byggnaden till övervägande del (>50 %) används till och vem som äger den. Det finns tre situationer när Golfklubben kan bli undantagen från skatteplikt för fastighetsskatt. Om fastigheten ägs av en ideell förening som är allmännyttig och fastigheten till >50 % används för det allmännyttiga ändamålet. Om fastigheten ägs av en ideell förening som inte är allmännyttig och fastigheten till >50 % används för idrottsverksamhet. Om fastigheten ägs av ett bolag som till >50 % använder fastigheten för idrottsverksamhet. Om föreningen som äger fastigheten är allmännyttig spelar det ingen roll hur fastigheten indelats vid fastighetstaxeringen. Om föreningen som äger fastigheten inte är allmännyttig eller om det är ett bolag som äger fastigheten krävs också att fastigheten indelats som specialenhet vid fastighetstaxeringen. Fastigheten ska indelas som specialenhet om den till >50 % används för idrottsverksamhet. 13
Som exempel kan nämnas att om en allmännyttig ideell förening hyr ut 60 % av en fastighet till någon som bedriver restaurangverksamhet så kommer den allmännyttiga ideella föreningen bli skyldig att betala fastighetsskatt. Anledningen till detta är att fastigheten inte används till >50 % för det allmännyttiga ändamålet. Om däremot ett bolag eller en ideell förening som inte är allmännyttig, hyr ut 60 % för restaurangverksamhet så kan fastigheten inte indelas som specialenhet vid fastighetstaxeringen och undantag från skatteplikt för fastighetsskatt saknas då fastigheten inte till >50 % används för idrottsverksamhet. Om uthyrning i exemplen ovan istället sker till någon som bedriver inomhusdrivingrange så utgår troligen inte fastighetsskatt i något av fallen beroende på att >50 % används för allmännyttigt ändamål respektive för idrottsverksamhet. Om föreningen äger fastigheten och byggnaden till övervägande del (>50 %) används för klubbens ideella verksamhet uppfylls de krav som ställs för att föreningen ska vara undantagen från skatteplikt för fastighetsskatt. Detta innebär att föreningen måste beakta hur stor del av byggnaden som hyrs ut till restaurang- och caféverksamhet, shop och övriga entreprenörer, eftersom dessa verksamheter normalt faller utanför Golfklubbens ideella verksamhet. Om föreningen äger fastigheten men inte uppfyller de uppställda kraven på ideell verksamhet eller om fastigheten ägs av extern part är varken föreningen eller fastighetsägaren undantagna från skatteplikt för fastighetsskatt baserat på ideell verksamhet. Ett undantag från skatteplikt för fastighetsskatt kan dock ändå uppnås om fastigheten indelats som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) vid fastighetstaxeringen. För att indelas som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) krävs att byggnaden till övervägande del (>50 %) är inrättad för och används för golf- eller annan idrottsverksamhet. 2.4 Moms i en Golfklubb Som vi har konstaterat i avsnitt 2.1 är en allmännyttig ideell förening i regel befriad från inkomstskatt, vilket leder till att golfverksamhet i en Golfklubb inte beskattas. Eftersom momsreglerna än så länge inte är EU-harmoniserade så följer normalt momsen den inkomstskattemässiga bedömningen. Inkomstskattemässigt bedöms intäkterns som skattefria enligt vissa kriterier och i avsnitt 2.1 görs en uppräkning på vad som normalt har naturlig anknytning till ideell golfverksamhet. Av det följer att det normalt är moms på försäljning i en golfrestaurang och i en golfshop, men däremot är t.ex. greenfeeavgifter, städavgifter, sponsorintänkter och reklamintäkter m.m. befriade från moms. Det leder till att Golfklubben kan anses driva blandad verksamhet momsmässigt vilket får effekter på avdragsrätten för moms på kostnader i verksamheten. Se vidare avsnitt 2.4.2. Vidare reglerar momslagen (3 kap. 11a ML) att entréavgifter till idrottsevenemang eller avgifter för att utöva idrottslig verksamhet är undantagna från moms om verksamheten tillhandahålls av staten, kommun eller allmännyttig ideell förening. 14
Genom detta kan vi slå fast att golfspel som tillhandahålls av en allmännyttig ideell förening inte är momspliktigt. 2.4.1 Moms på golflektioner/golfskolor Med utövande av idrottslig verksamhet avses inte bara praktiskt utövande av sport eller idrott. Även sådan idrottslig verksamhet som till mindre delar består av ett teoretiskt inslag omfattas. Som exempel nämner Skatteverket golfskolor. Det ska därför inte utgå moms på golflektioner/golfskolor när dessa tjänster tillhandahålls av Golfklubben om denna är en allmännyttig ideell förening som undantas från inkomstbeskattning. Om däremot golflektioner säljs av en golfpro som har ett eget bolag så kommer golflektionen att beläggas med 6 % moms. En golfpro som fakturerar Golfklubben ska också debitera 6 % moms. Den momsen blir en kostnad för Golfklubben som inte har avdragsrätt för moms. Golfklubben tar därefter på sätt som framgår ovan betalt utan moms av den som ska utnyttja golflektionen. 2.4.2 Vad är blandad verksamhet i momssammanhang? Om en Golfklubb (allmännyttig ideell förening) har inkomster för vilka den ska beskattas, t.ex. restaurang eller shop, så ska den registrera sig till moms för denna verksamhet. Resultatet blir att moms tas ut på intäkterna i just denna verksamhet och att avdrag erhålls för den moms som är direkt hänförlig till kostnader i denna verksamhet. Man erhåller dock inget avdrag för den moms som är hänförlig till kostnader som hör till den övriga skattefria verksamheten. Klubben har i detta fall s.k. blandad verksamhet i momshänseende. Vid blandad verksamhet har man även rätt att dra av viss del av den moms som är hänförlig till gemensamma kostnader, dvs. gemensamma för såväl den verksamhet som är momspliktig som för den som inte är momspliktig. Det kan bli komplext att avgöra vilken moms som är avdragsgill eller inte. Den Golfklubb som har blandad verksamhet bör därför noggrant reda ut vilken moms man har rätt att dra av. Något förenklat kan sägas att full avdragsrätt föreligger för ingående moms som är hänförlig till den momspliktiga verksamheten, emedan ingen avdragsrätt föreligger för den ej momspliktiga verksamheten. För ingående moms som är gemensam ska en uppdelning göras på den skattepliktiga, respektive den ej skattepliktiga delen. Vid en sådan uppdelning ska den fördelningsgrund användas som på mest rättvisande sätt visar hur anskaffningarna har förbrukats i de olika verksamhetsdelarna. Exempel på fördelningsgrunder kan vara omsättning, lokalyta eller nedlagd tid hos personalen. 15
2.5 Arbetsgivaravgifter, F-skatt m.m. Med arbetsgivarrollen följer diverse skyldigheter som åvilar en Golfklubb när det gäller skatter och avgifter till följd av att man utbetalar olika typer av ersättningar och förmåner till både arbetstagare och uppdragstagare. Trots att Golfklubben normalt har en mycket begränsad skattskyldighet inverkar denna begränsning inte på klubbens skyldigheter i egenskap av arbets- /uppdragsgivare. Klubben ansvarar för preliminärskatteavdrag, inbetalning av arbetsgivaravgifter och avlämnar kontrolluppgifter på samma sätt som andra arbets- /uppdragsgivare. Observera att om styrelseledamöter och kommittéledamöter slipper betala hela eller delar av medlemsavgiften/spelavgiften är detta att se som ersättning för utfört arbete och ska därför behandlas/beskattas som andra ersättningar. Det är numera enklare att avgöra om skatteavdrag ska göras eller inte på ersättning för ett arbete som utförts. Det är typen av skattsedel som avgör. Betalas ersättning ut till en person som har A-skattsedel är man skyldig att göra skatteavdrag vid utbetalningstillfället. Detta gäller oavsett om uppdragstagaren är en fysisk eller juridisk person och oavsett om ersättningen är huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst. Om mottagaren är godkänd för F-skatt ska skatteavdrag inte ske. Betalar man ut ersättning till en fysisk person för arbete utfört i Sverige ska dessutom arbetsgivaravgift erläggas. Detta gäller dock inte om mottagaren av ersättningen är godkänd för F-skatt. Rent praktisk kan man konstatera att det är typen av skattsedel som avgör om det är en arbetstagare (A-skatt) eller en egen företagare (F-skatt). Notera dock att om en fysisk eller juridisk person åberopar godkännande för F-skatt när det uppenbart är fråga om anställning ska Golfklubben skriftligen meddela skattemyndigheten detta. Golfklubben kan annars i efterhand tillsammans med uppdragstagaren bli ansvarig för skatt och sociala avgifter på ersättningen. Även kostnadsränta vid för sen betalning och skattetillägg kan komma att påföras. 2.6 Golfklubbens deklarations- och uppgiftsskyldighet 2.6.1 Skyldighet att lämna kontrolluppgift En Golfklubb som betalat ersättning till en person med sammanlagt 100 kronor under ett år ska lämna kontrolluppgift till Skatteverket. Gränsen på 100 kronor gäller oavsett om ersättningen består av kontanter eller förmåner. Har Golfklubben gjort skatteavdrag, måste kontrolluppgift alltid lämnas (oavsett belopp). 16
Utgör ersättningen för mottagaren inkomst av näringsverksamhet ska ingen kontrolluppgift lämnas. Detta innebär t. ex. att om en professionell golfspelare vinner en tävling och erhåller ett pris som överstiger 100 kronor behöver ingen kontrolluppgift lämnas. Anledningen är att den professionella golfspelaren anses bedriva näringsverksamhet och inte är att anse som anställd. Han ska själv ombesörja inbetalning av skatt samt sociala avgifter (egenavgifter). En förutsättning för att klubben inte ska anses ha denna skyldighet är att golfspelaren kan uppvisa handling som styrker att han är godkänd för F-skatt. 2.6.2 Arbetsgivaravgifter, preliminär skatt mm. Sociala avgifter är en sammanfattande beteckning för arbetsgivaravgifter och egenavgifter. När en fysisk person bedriver rörelse, dvs. är näringsidkare, ska egenavgifter betalas. Huvudregeln är att arbetsgivaravgifter ska erläggas av arbetsgivaren eller annan som under året betalt ut ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete. Detta gäller under förutsättning att utbetalningen uppgått till minst 1000 kronor per år till samma mottagare. För att underlätta utbetalningar av mindre summor av ersättningar och förmåner som en allmännyttig ideell förening med idrottsligt ändamål betalar till en idrottsutövare, som inte är att betrakta som näringsidkare, föreligger befrielse från arbetsgivaravgifter om den årliga ersättningen/förmånen understiger ett halvt prisbasbelopp. Att Golfklubben slipper betala arbetsgivaravgift innebär inte att beloppet är skattefritt för mottagaren. Kontrolluppgift ska lämnas och mottagaren ska beskattas för beloppet på vanligt sätt. Med idrottsutövare avses tränare, funktionärer, lagledare, domarfunktionärer, aktiva idrottare etc. vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är de personer som huvudsakligen sysslar med administrativa uppgifter undantagna, t.ex. styrelseledamöter och kanslipersonal. Observera att halva prisbasbeloppsregeln endast gäller ersättningar som betalas av en allmännyttig ideell förening. För samtliga ersättningar och förmåner som utbetalas ska preliminärskatteavdrag göras. Skatteavdragsskyldighet föreligger dock inte om den kontanta ersättningen uppgår till högst 1 000 kronor under inkomståret eller högst 100 kr under en månad. Preliminärskatteavdrag ska göras om A-skattsedel eller ingen skattsedel uppvisas. Är Golfklubben att betrakta som den som utger mottagarens huvudsakliga inkomst ska skatteavdrag göras enligt skattetabellerna. Är det mottagarens sidoinkomst ska skatteavdrag ske med 30 % av den utgivna ersättningen och de skattepliktiga förmånerna. 17
Preliminärskatteavdrag behöver inte göras om ersättningen faller under den s.k. halva prisbasbeloppsregeln. Särskild löneskatt ska erläggas på en arbetsgivares kostnader för anställdas pensionsförmåner. Denna löneskatt påförs på slutskattsedeln och underlaget ska anges på blankett INK3 för inkomstskatt. Arbetsgivaravgifter och avdragen preliminär skatt ska redovisas varje månad i en skattedeklaration, benämnd arbetsgivaredeklaration. Arbetsgivardeklarationen och skatteinbetalningen som ska göras till Golfklubbens skattekonto ska vara Skatteverket tillhanda senast den 12:e i månaden efter utbetalningsmånaden. Arbetsgivaredeklaration för företag med momsomsättning över 40 miljoner kr ska vara Skatteverket tillhanda senast den 26:e i månaden efter utbetalningsmånaden. Skatteverket skickar varje månad ut arbetsgivardeklaration till de Golfklubbar som är registrerade som arbetsgivare. 2.6.3 Lathund Arbetsgivaravgifter, Skatteavdrag, Kontrolluppgift Kontrolluppgift ska alltid lämnas om ersättningar och förmåner för en person överstiger 100 kr/år (eller om skatteavdrag gjorts). Ersättning till aktiv idrottsutövare/funktionär Ersättning från Arbetsgivaravg. allmännyttig ideell förening Från 1 kr upp till ½ Nej prisbasbelopp Ett ½ prisbasbelopp Ja och högre Skatteavdrag Nej Ja Ersättning från övriga (t.ex. aktiebolag) Från 1 kr upp till 1 000 kr/år Från 1 kr upp till 100 kr/månad 1 000 kr/år och högre Arbetsgivaravg. Nej Ja* Ja Skatteavdrag Nej Nej Ja** * Förutsatt att totala ersättningar under året uppgår till mer än 1 000 kr. ** Förutsatt att ersättning/månad överstiger 100 kr. 18
Ersättning till övrig personal Ersättning Arbetsgivaravg. Skatteavdrag Från 1 kr upp till 1 Nej Nej 000 kr/år Från 1 kr upp till 100 Ja* Nej kr/månad 1 000 kr/år och högre Ja Ja** * Förutsatt att totala ersättningar under året uppgår till mer än 1 000 kr. ** Förutsatt att ersättning/månad överstiger 100 kr. 2.6.4 Redovisning av moms Redovisningen av moms görs i en mervärdesskattedeklaration. Deklarationen kan lämnas antingen på pappersblankett eller elektroniskt. Hur ofta momsen ska redovisas bestäms av den skattskyldiges momspliktiga omsättning. Vid en årlig momspliktig omsättning under 1 miljon kr ska moms redovisas en gång per år, vid en omsättning mellan 1 miljon kr och 40 miljoner kr ska momsen redovisas kvartalsvis, och vid en omsättning över 40 miljoner kr ska momsen redovisas varje månad. Om den skattskyldige så önskar får man även redovisas med kortare intervaller än vad omsättningen kräver, dvs. en skattskyldig kan t.ex. välja att redovisa momsen månadsvis, trots att den momspliktiga omsättningen inte överstiger 40 miljoner kr per år. För Golfklubbar som har ett beskattningsunderlag för moms på högst 40 miljoner kr per år, ska mervärdesskattedeklarationen lämnas senast den 12:e (den 17:e för januari och augusti) i andra månaden efter redovisningsperioden. Som exempel ska därför deklarationen för kvartal 1 (januari-mars) lämnas senast den 12:e maj. 19