Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka till Cementas ansökan om täkttillstånd på fastigheten Albrunna 29:1. Detta med anledning av länsstyrelsens yttrande om kompletteringsbehov. Denna PM har tagits fram av Sofia Lundman och Niklas Lindberg Alseryd, Enetjärn Natur. Sofia Lundman är ekolog med flerårig erfarenhet av naturvärdes- och artinventeringar i hela landet. Sofia har genomfört naturvärdesinventering av täkten samt varit med och tagit fram efterbehandlingsplan för täkten. Niklas Lindberg Alseryd är jägmästare och disputerad ekolog med många års erfarenhet av fältinventeringar av fågel och god vana att analysera och granska data. Förutsättningar Brytområdet Det planerade brytområdet är beläget precis öster och norr om nuvarande täkt och utgörs av alvarmark som är en del av Stora Alvaret. Området beskrivs närmare i rapporten från den naturvärdesinventering som genomförts inför tillståndsansökan. 1 Ljungpipare Under fågelinventeringen 2016 2 konstaterades två revir av ljungpipare inom det planerade brytområdet samt ytterligare fyra revir inom inventeringsområdet (vilket omfattade även 200 m utanför brytområdet). Sånglärka Vid fågelinventeringen 2016 bedömdes 27-30 revir av sånglärka finnas inom det planerade brytområdet. Sånglärka var den talrikast förekommande arten i inventeringsområdet och totalt bedömdes 50-55 revir av arten finnas i inventeringsområdet. Det fanns inga revir i befintligt brytområde eller på avbanad mark. 1 Enetjärn Natur 2017. Biologisk mångfald och naturvärde på Albrunna 29:1 - Ett kunskapsunderlag inför utökad kalkbrytning i Degerhamn. 2 WSP 2017. Fågelinventering Albrunna 29:1, Mörbylånga kommun
Påverkan Inom brytområdet kommer alla livsmiljöer och häckplatser för ljungpipare och sånglärka att försvinna. Om avbaning sker under fåglarnas häckningsperiod kan det även innebära att häckningar går om intet genom att vuxna fåglar störs eller genom att ägg och ungar skadas eller dödas. Skadelindrande åtgärder Länsstyrelsen efterfrågar i sitt yttrande en redovisning av vilka skyddsåtgärder som Cementa tänker vidta för att säkerställa den kontinuerliga ekologiska funktionen för ljungpiparens och sånglärkans livsmiljöer. För att undvika risken för skada vid avbaning (dvs. den första avbaningen, inte efterföljande finputsning) kommer detta ingrepp inte att ske under perioden april-juli, dvs. under häckningstid för ljungpipare och sånglärka. Detta är i enlighet med vad som anges i efterbehandlingsplanen för täkten. Den efterbehandling som planeras för täkten syftar bland annat till att återskapa miljöer som liknar alvar, både i det planerade brytområdet och i äldre täktdelar. Detta ska bl.a. åstadkommas genom varsam hantering av avbaningsmassor som kommer att placeras ut i områden som efterbehandlas för att påskynda återetablering av alvarvegetation. I efterbehandlingen ingår även skötsel av äldre täktdelar där vegetation redan är etablerad. Genom att införa hävd på några gräsmarker och alvarliknande marker i äldre täktdelar motverkas igenväxning vilket, förutom att främja en hög biologisk mångfald generellt, skapar bättre förutsättningar för markhäckande fåglar som ljungpipare och sånglärka. Cementa avser att påbörja skötselåtgärder innan befintligt tillstånd går ut (år 2022). Konsekvenser För ljungpipare är det ca två revir som kommer att påverkas av verksamheten, vilket motsvarar ca 0,5 % av den öländska populationen. För sånglärka rör det sig om ca 30 revir som kommer att påverkas, vilket motsvarar 0,4 av den öländska populationen. Både sånglärka och ljungpipare förekommer spritt och talrikt eller relativt talrikt på Stora Alvaret och Öland. Genom att skadelindrande åtgärder vidtas minimeras risken att individer av arterna skadas eller dödas. Om påverkan ändå uppstår på enstaka individer bedömer vi att den inte kommer påverka arternas bevarandestatus, varken lokalt, regionalt eller nationellt. Med lokalt avses i det här fallet Öland. 2
Täkten och det planerade brytområdet ligger i utkanten av Stora Alvaret, vilket innebär att liknande biotoper som de som förekommer inom brytområdet även breder ut sig i det omgivande landskapet. Med anledning av att brytområdet utgör en del av Stora Alvaret, samt inte hävdas till skillnad från merparten av Stora Alvaret 3, bedömer vi att livsmiljöer i det planerade brytområdet inte är viktigare för fåglarna än miljöerna i närområdet. Liknande biotoper som arterna utnyttjar i brytområdet finns även i direkt anslutning till detta. Vi bedömer därför att det planerade brytområdet inte hyser något lokalt kärnområde för någon av arterna. Den planerade verksamheten kommer därför inte att medföra att tillgången till platser för fortplantning inom kärnområden minskar. Verksamheten kommer dock att leda till att tillgången till platser för fortplantning i närområdet kring täkten minskar. De restaurerande åtgärder som kommer att vidtas i efterbehandlingen av täkten medför att minskningen kan begränsas. Detta beskrivs närmare nedan. I de delar av det äldre täktområdet där hävd införs kommer häckningsförutsättningarna för sånglärka och ljungpipare sannolikt att förbättras redan nästkommande säsong. Förutsatt att hävden införs inom de närmsta åren, kommer tillgången på lämpliga häckningsmiljöer för arterna därmed att öka i närheten av brytområdet, vilket delvis kan väga upp för de livsmiljöer som försvinner när avbaningen genomförs. Täktverksamheten innebär att brytområdet successivt avbanas och bryts ut. Enligt den plan som föreslås för efterbehandlingen ska avbaningsmassor löpande placeras ut i redan utbrutna delar av täkten. Det medför att nya biotoper kommer att skapas i de äldre täktdelarna i takt med att brytningen fortskrider. Både sånglärka och ljungpipare kräver att det finns viss vegetation på platsen där de väljer att häcka, men det behövs inte ett fullt utvecklat alvar för att fåglarna ska trivas. Studier på sånglärkor i sädesfält har till exempel visat att arten föredrar delar av åkrar med dålig tillväxt, där vegetationen är låg och gles 4. Även ljungpipare vill ha kortvuxen vegetation 5. Lämpliga häckningsmiljöer för de båda arterna kommer därför att kunna skapas betydligt snabbare än vad det tar att nå det slutliga efterbehandlingsmålet som är en välutvecklad alvarmark. Vi uppskattar att ett avbanat/utbrutet område kommer att kunna fungera som habitat för sånglärka och ljungpipare inom fem år efter att avbaningsmassor placerats ut, förutsatt att utplacering sker i någorlunda plana, öppna delar. Vi har gjort denna uppskattning med ledning av hur vegetation har återetablerats efter placering av avbaningsmassor i försöksytor som finns i äldre delar av täkten, liksom på en av de avslutade deponierna (se vidare i naturinventeringsrapporten 3 ). 3 Enetjärn Natur 2017. Biologisk mångfald och naturvärde på Albrunna 29:1 - Ett kunskapsunderlag inför utökad kalkbrytning i Degerhamn 4 Artdatabanken 2018. Artfakta Alauda arvensis Sånglärka. Tillgänglig: http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102979 Hämtad 2018-03-23 5 Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31. Stockholm 3
Denna åtgärd kommer alltså att ge ett tillskott av häckningsmiljöer för sånglärka och ljungpipare i närheten av brytområdet på några års sikt efter att avbaning har skett. Minskningen av platser för fortplantning kan således hållas nere. På lång sikt, efter att verksamheten avslutats, kommer de livsmiljöer som försvinner i brytområdet i stort sett helt att ersättas av nya, liknande miljöer, som skapas till följd av efterbehandlingen, om det scenario där täkten inte vattenfylls blir verklighet. Detta innebär då att det inte längre föreligger någon minskad tillgång på fortplantningsplatser i området kring täkten. Vi antar här att det kommer att finnas viss negativ inverkan från de höga kanterna kring täkten, vilket innebär att hela täktbotten inte kommer att utnyttjas av fåglarna. Däremot är den sammanlagda arealen av täkten större än det planerade brytområdet vilket gör att det totalt sett bör kunna gå åtminstone jämnt upp. I landskapet i stort, på Stora Alvaret och på Öland som helhet, finns goda förutsättningar i form av livsmiljöer för arterna. Eftersom lämpliga livsmiljöer finns väl spridda inom stora ytor, och tillgång till platser för fortplantning inom kärnområden inte minskar, medför det att arternas respektive livsmiljöers kontinuerliga ekologiska funktion kan bibehållas. De skadelindrande åtgärder som föreslås medverkar till att denna funktion kan behållas oförändrad, genom att nya livsmiljöer skapas i närheten av brytområdet. Slutsatser Vi bedömer att de livsmiljöer inom planerat brytområde som skulle omintetgöras eller påverkas vid en exploatering, inte är av stor vikt för populationerna av ljungpipare eller sånglärka varken på lokal (här avses Öland), regional eller nationell nivå. Inte heller påverkas den kontinuerliga ekologiska funktionaliteten hos arternas livsmiljöer. Den efterbehandling som planeras innebär att häckningsmiljöer skapas eller förbättras, vilket hjälper till att bibehålla den ekologiska funktionen i respektive arts livsmiljöer. Vår bedömning är därför att den planerade verksamheten, i fråga om ljungpipare eller sånglärka, inte är förbjuden enligt 4 artskyddsförordningen. Säkerhet i bedömningen Det finns vissa osäkerheter i hur lång tid det tar innan lämpligt habitat för fåglarna kan bildas efter att avbaningsmassor har placerats ut. Oss veterligt finns inga uppföljningar som specifikt studerat hur fåglar som sånglärka och ljungpipare reagerar på återetablering av vegetation i alvarmiljöer. I efterbehandlingsplanen åtar Cementa sig att genomföra naturvärdesinventeringar vart femte år för att följa upp genomförda åtgärder. I samband med detta kommer även riktade fågelinventeringar att utföras i syfte att följa upp om och i så fall var sånglärka och ljungpipare etablerat sig i täkten. Utifrån resultatet av inventeringarna kan beslut tas om ytterligare, eller justerade, åtgärder behöver vidtas. 4
För ljungpipare finns även en osäkerhet i om arten överhuvudtaget kommer att utnyttja de djupare delarna av täkten som livsmiljö, även om vegetation återetableras där. Ljungpipare är knuten till öppna, vidsträckta landskap och kan uppleva de höga täktkanterna som ett hinder mot att etablera revir på täktbotten. Sånglärka har mindre revir och bör inte på samma sätt hindras av täktkanterna. Huruvida ljungpipare etablerar sig i de djupare delarna kommer att följas upp med återkommande inventeringar (se ovanstående stycke). Det ska här också noteras att en stor del av det äldre täktområdet inte ligger i några djupare delar. Slutligen finns viss osäkerhet i om, och i så fall i vilken utsträckning, fåglarna kan komma att störas av transporter genom täkten. Om regelbundna transporter är störande för fåglarna blir den potentiella utbredningen av lämpliga häckmiljöer som kan skapas vid efterbehandling mindre. De uppföljande fågelinventeringar som ska genomföras i området kommer att ge svar på om fåglarna störs eller inte. Därefter kan eventuella åtgärder vidtas. 5