R A G N H l L D S H O L M E N

Rapport från antikvarisk kontroll av ruinvårdsprojekt REPARATIONSARBETEN PÅ R A G N H l L D S H O L M E N Under 2001 och 2002 B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2003:1 Tomas Brandt

Bohusläns museum rapport 2003:1 Arbeten på RAGNHILDSHOLMEN under 2001 och 2002 antikvarisk kontrollrapport Författare: Tomas Brandt Foto om inget annat anges: Tomas Brandt ISSN 1650-3368 Bohusläns museum Box 403 451 19 UDDEVALLA Tel: 0522-65 65 00

Innehållsförteckning 1. BASFAKTA OBJEKT BESKRIVNING BYGGNADSHISTORIA RENOVERINGSHISTORIA KULTURHISTORISK STATUS 2. PROJEKTFAKTA BESTÄLLARE UTFÖRARE FASTIGHETSÄGARE TID FINANSIERING PROBLEMBILD AKTUELLA ÅTGÄRDER ARBETSBESKRIVNING MÅLSÄTTNING MED PROJEKTET 3. UTFALL ARBETEN GJORDA 2001 ARBETEN GJORDA 2002 SÄRSKILDA PROBLEM UNDER ARBETETS GÅNG AVVIKELSER FRÅN ARBETSBESKRIVNING UPPFÖLJNING AV ANTIKVARISK MÅLSÄTTNING BYGGNADSHISTORISKA IAKTTAGELSER ELLER ERFARENHETER GJORDA UNDER ARBETET GODKÄNNANDE 4. MEDVERKANDE I PROJEKTET PROJEKTERING REPARATIONSARBETEN LEVERANTÖRER ANTIKVARISK KONTROLL

1. BAKGRUND Fastighet och fornlämning Ruinen efter borgen på Ragnhildsholmen ligger på fastigheten Gullö 1:25, och är registrerad som fornlämning nr 16 i Ytterby socken i Kungälvs kommun, Bohuslän. Efter en ändring av församlingsgränserna är den numer belägen inom gränserna för Säve, Göteborgs kommun. Beskrivning Ruinen på Ragnhildsholmen utgörs av de som mest manshöga resterna av en fyrkantig borganläggning, med en lägre förborgsmur i söder och resterna av ett torn på utsidan borgfyrkanten i öster. Inne på borggården finns resterna av murarna eller grundmurarna till de hus som legat här, de är i allmänhet lägre än resterna av ringmuren. Merparten av murverket är i gråsten. Några mindre partier med tegel i resterna av byggnaderna på borggården, och några täljstensdetaljer i norrporten. Murarna förefaller var fullmurar, alltså gråsten rakt igenom, och inte skalmurar med en fyllning i mitten. Ruinen ligger på ett mindre höjdparti intill Nordre älvs sydstrand, och omgiven av sankmark eller f d sankmark i övriga väderstreck. Byggnadshistoria Borgen började uppföras någon gång vid 1200-talets mitt. Den är omnämnd första gången 1257, och sista gången 1310, och förmodligen lades den ned vid denna tid, eftersom den kom att ersättas av Bohus fästning som började uppföras 1308. Några stora ombyggnader har troligen inte hunnits med. Det som skett är framförallt byggandet av en förborg på borgens sydsida, varvid en ny port tagits upp (sydporten) och både norr- och västerporten murats igen, liksom även några fönster. Med all sannolikhet har man tagit sten till Bohus från Ragnhildsholmen. Den blev helt raserad och var under 17- och 1800-tal en gräsbevuxen kulle.

Renoveringshistoria Ruinen grävdes ut 1881-82 av Wilhelm Berg. Innan den senare konserverades 1902 (byggmästare Benjamin Larsson) hann en del material bortföras 1886 av arrendatorn på Kastellegården. 1931 skedde ytterligare en konservering, nu av Adolf Tell. Därefter endast en del mindre reparationer. Under senare år har behovet av reparationer blivit påtagligt, och en reparation av västra förborgsmuren (M10) gjordes 1996-97. De nu pågående reparationerna inleddes under 2000 och har fortsatt under 2001 och 2002, och förväntas fortsätta även 2003 och framåt. Kulturhistorisk status Ragnhildsholmens ruin utgör fast fornlämning (se ovan) i enlighet med KML 2 kap.

2. PROJEKTFAKTA Beställare Länsstyrelsen i Västra Götaland genom beslut 971203. Utförare Arbetsmarknadsenheten i Kungälvs kommun. Fastighetsägare Göteborgs kommun. Tid Arbetena genomfördes under vår - sommar - höst 2001 respektive 2002. Finansiering Arbetena genomfördes med stöd från Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen i Kungälv, från Statens fastighetsverk, och från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Problembild Ruinen är skadad på ett flertal ställen. Det rör sig dels om frostsprängning, där bl a fogbruket lossar, och dels om nötning från besökarnas spring och klättrande på murarna. I och med detta har krönavtäckningen skadats eller nötts bort på många platser, och dels har det ramlat ut stenar och/eller jord och fyllnadsmaterial. Skadorna är dokumenterade 1995 i Thomas Löfbergs arbetsunderlag (se nedan).

Aktuella åtgärder Att genomföra reparationer på ruinen med hjälp av det kunnande och den personal som finns på Bohus fästning. Arbetena planeras inför varje säsong, med det som för tillfället bedöms vara mest akut. Arbetsbeskrivning Till grund för arbetena ligger ett arbetsunderlag från Thomas Löfberg 950808, kompletterat av beslut tagna vid årliga möten på plats, dokumenterade i minnesanteckningar. Målsättning med projektet Målet med arbetena har varit att reparera ruinens skador, så mycket man hinner på en säsong. att där så är lämpligt göra förbättringar av besökarnas möjligheter att ta rätt väg, liksom att minska risken för att de går fel vägar, med åtföljande skador som följd. att för murverkslämningarna adekvata och för ruinvård beprövade material och metoder används vid arbetena. 3. UTFALL Arbeten gjorda under 2001: Murverk Förborgsporten (X) Befintligt skick: Det lilla murpartiet mellan porten (X) och sydöstra ringmurshörnet hade frilagts från jord under 2000. Det visade sig ganska snart att det frilagda teglet frös sönder. Åtgärd: Jord har återfyllts mot muren. Murar (M11 och M13) i anslutning till Rum (R7 och R16) i östra längan Befintligt skick: De båda murarna M11 och M13:s krönavtäckning av fogade gråstensskärvor, hade frostsprängningsskador, med försvunna fogar och en del lösa stenar som följd. Enstaka stenar hade också försvunnit ur krönavtäckningen. Grästorv saknas helt. Åtgärd: Krönavtäckningen har fogats om, saknade stenar har satts tillbaka.

Ett mindre parti på Östra Ringmurens (M4) insida, på ömse sidor om ingången (F) till tornet. Befintligt skick: På ett flertal ställen fanns punktvisa bortfall av fogningen. På vissa ställen hade även en del av det bakomvarande murbruket försvunnit, dels genom erosion och dels genom åverkan. Åtgärd: Murverket har fogats. Ingång (F) till tornet (R1), den inre sidan mot ringmuren (M4). Befintligt skick: Mycket fogbruk saknades här, enstaka stenar hade flyttat på sig. Åtgärd: Nedrasade stenar har lagts tillbaka, murverket har fogats.

Arbeten gjorda 2002: Murverk Ringmurens västra och norra delar (M2 + M3 + en del av M4), Befintligt skick: På ett flertal ställen fanns punktvisa bortfall av fogningen, framförallt på utsidan, men även på insidan av det nordöstra hörnet, invid rum 8 (R8). På vissa ställen hade även en del av det bakomvarande murbruket försvunnit, dels genom erosion och dels genom åverkan. Åtgärd: Murverkets utsida har fogats, från ringmurens sydvästra hörn (M1/M2) längs västra och norra sidorna samt någon meter in på nordligaste biten av östra ringmuren (M4). Även ytor på ringmurens insida, mot rum 8 (R8) har åtgärdats.

Arbeten 2002 forts... Ingång (F) till tornet (R1), den yttre sidan mot tornmuren (M5) Befintligt skick: Kombinationen av att fogning har fallit bort och att besökarna klättrat upp på ringmuren denna vägen, hade enskilda stenblock börjat falla ur, och stor risk för att detta skulle fortsätta. Åtgärd: Nedrasade stenar har lagts tillbaka, murverket har fogats. Särskilda problem under arbetets gång Det tegel som är frilagt för väder och vind tar på sikt skada, främst genom frostsprängning. En diskussion måste tas om hur man lämpligen förfar. Detta gäller exempelvis den låga mur M12 i nordöstra delen av borggården, men blev alldeles uppenbart vid friläggandet av murarna kring förborgsporten, då nyligen frilagt tegel frös sönder redan samma vinter. Avvikelser från arbetsbeskrivning De nedrasade massorna kring öppningen Q i rum 17 har inte blivit undangrävda ännu, vilket felaktigt blev angivet i rapporten från arbetena 2000. Uppföljning av antikvarisk målsättning De uppställda målen har uppfyllts. Byggnadshistoriska iakttagelser eller erfarenheter gjorda under arbetet Inget att notera som inte tidigare varit känt. Godkännande Arbetena har besiktigats fortlöpande av antikvarisk kontrollant, och inga anmärkningar har gjorts.

4. MEDVERKANDE I PROJEKTET Projektering Skadeinventering, arbetsunderlag och ritningsunderlag: Thomas Löfberg, AB Lund och Valentin arkitekter. Riktlinjer för respektive års arbeten: Tomas Brandt, Bohusläns museum. Reparationsarbeten Kungälvs kommuns arbetsmarknadsenhet, genom Antikvariska gruppen: Willy Jäverby, arbetsledning Sune Byberg Kjell Ottosson Leverantörer Kalkbruk: Färdigblandat hydrauliskt kalkbruk (Vestbruk), ibland förstärkt med ytterligare hydraulisk kalk (Falkenløwe). Antikvarisk kontroll För antikvarisk kontroll på arbeten ovan mark har ansvarat Tomas Brandt, Bohusläns museum. För schaktkontroller ansvarar Mona Lorentzson, Göteborgs stadsmuseum. Ingen schaktning har dock skett under 2001 och 2002. Uddevalla i januari 2003 Tomas Brandt, antikvarie