ÅLBORG-ÅTAGANDEN FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING. Lägesrapport - Jönköpings kommun september 2008

ÅLBORG-ÅTAGANDEN FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Lägesrapport - Jönköpings kommun september 2008

Ålborg-åtaganden för en hållbar stadsutveckling - Lägesrapport Jönköpings kommun, september 2008 Jönköpings kommun Stadskontoret 551 89 Jönköping www.jonkoping.se/miljo Sammanställning: Annelie Wiklund Layout: Lena Gustafsson Foto: Christina Lindqvist, Lena Gustafsson, Gunvor Carlsson, Björn Kalin

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 1 STYRNING OCH FÖRVALTNING 7 1.1 Vidareutveckla en gemensam långsiktig vision för en hållbar kommun 7 1.2 Bygga upp deltagande och kapacitet för hållbar utveckling i lokalsam- 7 hället och i den kommunala förvaltningen 1.3 Inbjuda alla delar av lokalsamhället att delta på ett effektivt sätt i 7 beslutsfattande 1.4 Att göra våra beslut öppna och transparenta med tydligt ansvar 8 1.5 Samarbeta effektivt och i partnerskap med angränsande kommuner, 8 andra städer och andra nivåer i samhällsorganisationen 2 LOKAL STYRNING I RIKTNING MOT HÅLLBARHET 9 2.1 Stärka Lokal Agenda 21 eller andra lokala processer för hållbarhet och 9 att få dem att genomsyra kommunens kärnverksamheter 2.2 Skapa en integrerad styrning för hållbarhet som bygger på försiktighets- 9 principen och tar hänsyn till EU:s temainriktade strategi för stadsmiljön 2.3 Ställa upp mål och tidsplaner inom ramen för Ålborg-åtagandena och 9 skapa och tillämpa den särskilda Ålborguppföljningen 2.4 Se till att hållbarhetsfrågorna intar en central plats i stadens besluts- 10 processer och att resursfördelningen bygger på starka och breda hållbarhetskritierier 2.5 Samarbeta med Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsut- 10 veckling och dess nätverk för att följa upp och utvärdera de framsteg vi gör mot våra delmål för hållbarhet 3 NATURLIGA GEMENSAMMA NYTTIGHETER 11 3.1 Minska konsumtionen av primärenergi och öka andelen förnyelsebara 11 energikällor 3.2 Förbättra vattenkvaliteten, spara vatten och använda vatten mer 11 effektivt 3.3 Främja och öka den biologiska mångfalden och utvidga och vårda 11 utpekade naturområden och grönområden 3.4 Förbättra jordkvaliteten, bevara ekologiskt produktiv mark och främja 12 ett hållbart jord- och skogsbruk 3.5 Förbättra luftkvaliteten 12 4 ANSVARSFULLA KONSUMTIONSMÖNSTER OCH VAL AV 13 AV LIVSSTIL 4.1 Undvika och minska avfall, och öka återanvändning och återvinning 13 4.2 Hantera och behandla avfall i överenskommelse med bästa tillgängliga 13 kunskap 4.3 Undvika onödig energikonsumtion och förbättra energieffektiviteten hos 13 slutanvändaren 4.4 Bedriva hållbar upphandling 13 4.5 Aktivt främja hållbar produktion och konsumtion, särskilt av miljömärkta 13 organiska och etiska produkter samt rättvis handel -produkter

5 PLANERING OCH STADSBYGGNAD 15 5.1 Återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden 15 5.2 Undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelse- 15 tätheter 5.3 Se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i 15 byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i stadens centrala delar 5.4 Se till att vårt urbana kulturarv bevaras, upprustas och återanvänds/ 16 används på lämpligt sätt 5.5 Tillämpa krav för hållbar stadsbyggnad och byggande och främja 16 arkitektur och byggteknik av hög kvalitet 6. BÄTTRE FRAMKOMLIGHET, MINDRE TRAFIK 17 6.1 Minska behovet av privata motorfordon och främja attraktiva alternativ 17 som är tillgängliga för alla 6.2 Öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel 17 6.3 Uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp 17 6.4 Utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden 18 6.5 Minska transporternas konsekvenser för miljön och folkhälsan 18 7 LOKALA HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER 19 7.1 Höja medvetenheten om och rikta åtgärder mot de bredare bestäm- 19 ningsfaktorerna för hälsa, vilka i regel ligger utanför hälsosektorn 7.2 Främja en planering för att utveckla folkhälsan i staden, vilket kommer 20 att ge våra städer ett verktyg för att bygga och upprätthålla strategiska partnerskap för folkhälsan 7.3 Minska ojämlikheten i hälsa och angripa fattigdom, vilket kommer att 20 kräva en regelbunden rapportering om framsteg med att minska klyftorna 7.4 Främja hälsokonsekvensanalyser som ett sätt för alla sektorer att 20 bestämma fokus i sitt arbete för hälsa och livskvalitet 7.5 Mobilisera stadsplanerare till att integrera hälsohänsyn i sina strategier 20 och initiativ för stadsplanering 8 LIVSKRAFTIG OCH HÅLLBAR LOKALEKONOMI 21 8.1 Vidta åtgärder som stimulerar och stödjer sysselsättning och lokalt 21 nyföretagande 8.2 Samarbeta med lokala företag för att främja och genomföra god 21 företagssed 8.3 Utveckla och förverkliga hållbarhetsprinciper för företagslokaliseringar 21 8.4 Uppmuntra marknader för högkvalitativa lokala och regionala produkter 22 8.5 Främja hållbar lokalturism 22

9 JÄMLIKHET OCH SOCIAL RÄTTVISA 23 9.1 Utveckla och genomföra program för att förhindra och bekämpa 23 fattigdom 9.2 Säkra en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbild- 23 ning, arbetstillfällen, informaiton och kulturell verksamhet 9.3 Främja social sammanhållning och jämställdhet 23 9.4 Förbättra trygghet och säkerhet i lokalsamhället 24 9.5 Säkra goda och socialt integrerade boende- och levnadsvillkor 24 10. LOKALT TILL GLOBALT 25 10.1 Utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att 25 begränsa klimatförändringen, och verka för en hållbar utsläppsnivå av väthusgaser 10.2 Låta politiken för klimatskydd genomsyra vår politik inom sådana om- 25 råden som energi, transporter, upphandling, avfall, jord- och skogsbruk 10.3 Höja medvetenheten om orsakerna till och de sannolika konsekvenserna 25 av klimatförändringen, och integrera förebyggande åtgärder i vår politik vad gäller klimatförändring 10.4 Minska vår inverkan på den globala miljön och främja principen om 25 miljörättvisa 10.5 Stärka det internationella samarbetet mellan städer och samhällen och 26 utveckla lokala lösningar på globala problem i partnerskap mellan kommuner, lokalsamhällen och berörda intressenter 11 FORTSATT ARBETE 27 5

INLEDNING Bakgrund Europeiska städer och kommuner som samverkar i Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling har formulerat en vision om en hållbar framtid. Visionen handlar om välmående, kreativa och hållbara städer för alla och som skapar en god livsmiljö för alla sina medborgare och ger möjlighet att delta i alla delar av livet i staden. För att nå visionen har 10 huvudåtaganden definierats som vardera innehåller 5 delåtaganden, de s.k. Ålborg-åtagandena. Kommunstyrelsen beslutade i mars 2006 att Jönköpings kommun skulle underteckna Ålborg-åtagandena samt inleda arbetet som följer av detta när tjänsten som miljöstrateg är tillsatt. Undertecknandet skedde den 11 oktober 2007. Redan före undertecknandet fördes en diskussion om att förnya budgetprocessen bl.a. genom ett ökat inslag av målstyrning. I samband med undertecknandet fördes därför en dialog om att i ökad utsträckning samordna målarbetet i Jönköpings kommun, få en starkare koppling till budgetprocessen och att Ålborg-åtagandena bör vara ett av flera viktiga underlagsdokument i målstyrningsprocessen. Målstyrning Kommunfullmäktige beslutade i december 2007 om en ny budgetprocess. Den övergripande målsättningen med den nya budgetprocessen är att skapa ett bättre underlag för beredning och beslut om kommunens verksamhets- och investeringsplan. För att uppnå det krävs ökad grad av målstyrning och diskussion om helheten för respektive verksamhet med den övergripande målsättningen att åstadkomma en hållbar utveckling i hela kommunen. Analys och utvärdering av verksamhetens resultat ska dessutom i ökad utsträckning ske ur kommuninvånarnas perspektiv. Med kommunprogrammet tillsammans med flera olika underlagsdokument (t.e. Ålborg-åtagandena) som grund, fastställer fullmäktige ett antal övergripande uppföljnings- och mätbara mål i verksamhets- och investeringsplanen. Utöver dessa mål kan nämnderna i samband med detaljbudgeten fastställa mer detaljerade mål och handlingsprogram för att uppnå de övergripande målen. Utöver målstyrningsarbetet som sker i samband med budgetprocessen har kommunfullmäktige i juni 2008 beslutat att miljörelaterade delar av Ålborg-åtagandena, energi- och klimatprogram, miljöprogram, naturvårdsprogram och program uthållig kommun ska samordnas i ett gemensamt Program för hållbar utveckling - miljö. Förslag till årliga revideringar av detta program ska tas fram av arbetsgrupper inom följande prioriterade områden: Produktion och konsumtion Engagera flera I arbetsgrupperna ska både förvaltningar och kommunala bolag vara representerade. Beslut om revideringar fattas i samband med budgetprocessen och uppföljning görs årligen. Beslut som rör kommunalt bolag fattas på lämplig nivå i bolaget. En nyckeltalsredovisning sammanställs också årligen och benämns Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal. Från och med 2010 planeras redovisning och uppföljning av mål och nyckeltal att ske via ett webbaserat verktyg som även ska vara tillgängligt för allmänheten. Arbetssätt och utformning Som underlag för lägesrapporten har miljöstrategen intervjuat samtliga förvaltningschefer om vilket arbete som för närvarande bedrivs avseende de 50 delåtagandena. Med resultatet av dessa intervjuer som grund har denna lägesrapport sammanställts. Den har även varit på en kortare remiss hos ett antal övriga personer med god överblick över kommunens verksamhet. Denna rapport redogör kortfattat för kommunens arbete inom de tio åtagandena och de femtio delåtagandena. Varje åtagande inleds med en tabell som ger en översikt över kommunens arbete inom området och därefter följer en redovisning av pågående arbete inom de fem delåtagandena. Målsättningen med rapporten är att ge en mycket kortfattad översikt över vilket arbete som bedrivs och vilka dokument som finns som behandlar de olika delåtagandena. Rapporten syftar inte till att i detalj beskriva statistik och hur långt vi kommit i arbetet men den kommer att utgöra ett underlag för kommande arbete med kommunens målstyrning. Vår livsmiljö Boende och stadsutveckling Energi och transporter

1 STYRNING OCH FÖRVALTNING Vi åtar oss att vitalisera våra beslutsprocesser genom ökad deltagandedemokrati. Vi kommer därför att arbeta för att: 1. vidareutveckla en gemensam långsiktig vision för en hållbar kommun. 2. bygga upp deltagande och kapacitet för en hållbar utveckling i lokalsamhället och i den kommunala förvaltningen. 3. inbjuda alla delar av lokalsamhället att delta på ett effektivt sätt i beslutsfattande. Nuläge: Ja Delvis Nej 4. att göra våra beslut öppna och transparenta med tydligt ansvar. 5. samarbeta effektivt och i partnerskap med angränsande kommuner, andra städer och andra nivåer i samhällsorganisationen. Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 1.1 Vidareutveckla en gemensam långsiktig vision för en hållbar kommun Ett arbete har inletts med att åstadkomma en gemensam långsiktig vision för en hållbar kommun genom den målstyrning som beskrivs i avsnitt Målstyrning på s. 6. Samordningen av det miljömässiga perspektivet har kommit något längre genom Program för hållbar utveckling - miljö. I övrigt uttrycks kommunens visioner och mål för närvarande i ett stort antal policier och handlingsprogram. En inventering har genomförts under 2008 vilken visar att det finns ett mycket stort antal av dessa typer av dokument. En långsiktig process har inletts i syfte att se över och samordna dessa så långt som möjligt. 1.2 Bygga upp deltagande och kapacitet för hållbar utveckling i lokalsamhället och i den kommunala förvaltningen I de kommunala förvaltningarna finns inga personer som har som särskild uppgift att arbeta med hållbar utveckling utan det ingår i övriga arbetsuppgifter. Miljöstrategen (stadskontoret) och Agenda 21-samordnaren (miljökontoret) arbetar med miljöperspektivet på förvaltningsövergripande nivå. På förvaltningarna finns personer som har en samordnande roll beträffande miljöfrågor och som även kommer att delta i arbetsgrupperna inom Program för hållbar utveckling miljö. Även längre ned i organisationen förekommer utsedda s.k. miljöombud vilket är vanligt på t.e. skolor. Beträffande dialog med eterna aktörer kring dessa frågor finns många eempel, se avsnitt 1.3. Fritid Jönköping har utarbetat ett stöd (metodbok) till föreningslivet beträffande miljöarbete och tillhandahåller även ett ekonomiskt stöd som kan sökas för olika typer av miljöåtgärder. Beträffande medborgardialog, se avsnitt 1.3. 1.3 Inbjuda alla delar av lokalsamhället att delta på ett effektivt sätt i beslutsfattande Det förekommer i stor utsträckning både formella och informella samråd mellan Jönköpings kommun och andra delar av lokalsamhället. Öppen kanal samt Öppen kanal för unga på hemsidan är eempel på verktyg för alla invånarna att lämna synpunkter och ställa frågor. Det finns även möjlighet att lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige. Det planerade kontaktcentret kommer att underlätta för invånarna att få svar på sina frågor men också att lämna synpunkter. Eempel på övriga lokala samrådsforum är Visingsörådet, lagstiftade samråd (t.e. enligt PBL), centrumutvecklingsprojekt, LSS-samverkan med handikapporganisationer, pensionärsråd, kommunalt handikappråd, kulturföreningar, idrottsföreningar, brukarenkäter för fritidsanläggningar och vissa arrangemang m.fl. enkäter. 7

1.4 Att göra våra beslut öppna och transparenta med tydligt ansvar I enlighet med offentlighetsprincipen och därtill hörande lagstiftning är den kommunala förvaltningen mycket öppen och information tillhandahålls både via Internet och via många andra kanaler. Fullmäktigesammanträden är offentliga och har sänts i lokal-tv i 12 år och sänds från och med 2008 även via webben samt är teckentolkade. Flera nämnder publicerar nämndsprotokoll på den eterna hemsida och den planerade webbaserade redovisningen och uppföljningen av målstyrningsarbetet är ett annat eempel. Allt detta arbete kommer att vidareutvecklas under de närmaste åren för att stärka möjligheterna för bredare deltagande, öka transparensen och förbättra den kommunala servicen till medborgare och företag. Viss restriktivitet måste dock finnas med hänsyn till personuppgiftlagstiftningen. Kommunen har även en tät dialog med massmedia som bidrar till informationsspridning. 1.5 Samarbeta effektivt och i partnerskap med angränsande kommuner, andra städer och andra nivåer i samhällsorganisationen Kommunen samarbetar i stor utsträckning med andra kommuner och andra nivåer i samhällsorganisationen. Eempel på förekommande samverkan är Kommunalteknisk förening, Svenskt Vatten, Avfall Sverige, 11-kommunerssamarbete, Regionförbundet, Södra vätterbygdskommunerna (Jönköping, Vaggeryd och Habo-Mullsjö), SKL, Den goda staden, Uthållig kommun, Länsstyrelsen, länets kommuner (olika nivåer), Landstinget, Hälsohögskolan, Handelshögskolan, Räddsam F, Polisen, Miljösamverkan F, Mellansveriges 8 städer, MISK (Miljönämnder i Sveriges 25 största städer), Dansnät Sverige, kommunens vänorter (Svendborg i Danmark, Kuopio i Finland, Bodö i Norge, Väst-Virumaa län i Estland), sister-cityrelation med Tianjin i Kina, kommuner över 100 000 invånare, FOMS - funktionshindrade i Sverige, Sambruk samt diverse övriga lokala företag och organisationer. 8

2 LOKAL STYRNING I RIKTNING MOT HÅLLBARHET Vi åtar oss att genomföra effektiva ledningsrutiner från formulering till genomförande och utvärdering. Vi kommer därför att arbeta för att: 1. stärka Lokal Agenda 21 eller andra lokala processer för hållbarhet och att få dem att genomsyra kommunens kärnverksamheter. 2. skapa en integrerad styrning för hållbarhet som bygger på försiktighetsprincipen och tar hänsyn till EU:s temainriktade strategi för stadsmiljön. 3. ställa upp mål och tidsplaner inom ramen för Ålborg-åtaganden och skapa och tillämpa den särskilda Ålborguppföljningen. 4. se till att hållbarhetsfrågorna intar en central plats i stadens belutsprocesser och att resursfördelningen bygger på starka och breda hållbarhetskriterier. 5. samarbeta med Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling dess nätverk för att följa upp och utvärdera de framsteg vi gör mot våra delmål för hållbarhet. Nuläge: Ja Delvis Nej Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 2.1 Stärka Lokal Agenda 21 eller andra lokala processer för hållbarhet och att få dem att genomsyra kommunens kärnverksamheter Jönköpings kommun befinner sig i slutskedet av att ta fram ett nytt kommunövergripande Agenda 21- program. Det nya programmet har begränsats till att enbart beröra miljöfrågor och kallas för Miljöprogram Agenda 21. Flera handlingsprogram med miljöanknytning kommer att samordnas för att ge en effektivare och starkare styrning av kommunens verksamhet, se avsnitt Målstyrning på s. 6. Ledningssystem som delvis innehåller styrning mot en hållbar utveckling håller på att arbetas fram på socialtjänsten medan tekniska kontoret har ett system som för närvarande håller på att ses över. 2.2 Skapa en integrerad styrning för hållbarbarhet som bygger på försiktighetsprincipen och tar hänsyn till EU:s temainriktade strategi för stadsmiljön Beträffande integrerad styrning för hållbarhet har detta beskrivits i avsnitt 1.1 på s 7. Försiktighetsprincipen är en central del av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och har sedan lång tid tillämpats på verksamhet som omfattas av denna lagstiftning. I ett övergripande styrningssammanhang, och med en vidare definition av hållbar utveckling, handlar försiktighetsprincipen om att kommunen inte ska planlägga, starta projekt eller investera på ett sådant sätt att grunderna för kommunens långsiktiga välfärd äventyras. Något som i stor utsträckning får anses följas men som kan utvecklas ytterligare. Beträffande EUs temainriktade strategi för stadsmiljön är denna inte så tydligt utformad att det går att avgöra om kommunen tar hänsyn till den eller inte. Andemeningen bedöms dock överensstämma med de grundläggande förutsättningar som gäller för arbetet som bedrivs i projektet Den goda staden samt Stadsbyggnadsvision 2.0 som belyser hur de centrala delarna av Jönköping ska utvecklas på ett hållbart sätt. 2.3 Ställa upp mål och tidsplaner inom ramen för Ålborg-åtagandena och skapa och tilllämpa den särskilda Ålborguppföljningen I enlighet med vad som beskrivs i avsnitt 1.1 har kommunen under 2008 inlett en process för att åstadkomma en tydligare och mer samordnad målstyrning. Beslut om nya mål har dock ännu inte fattats. Samtliga mål kommer att följas upp årligen från och med 2010. 9

2.4 Se till att hållbarhetsfrågorna intar en central plats i stadens beslutsprocesser och att resursfördelningen bygger på starka och breda hållbarhetskriterier Genom att målstyrningsarbetet kommer att vara integrerat med budgetprocessen intar det en central plats i kommunen beslutsprocess. Det är ännu oklart i vilket utsträckning hänsyn kommer att tas till hållbarhetskriterierna. Ålborg-åtgandena kommer dock att utgöra ett av flera viktiga underlagsdokument för målstyrningen. 2.5 Samarbeta med Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling och dess nätverk för att följa upp och utvärdera de framsteg vi gör mot våra delmål för hållbarhet Jönköping deltar för närvarande endast aktivt i det svenska nätverket av kommuner som undertecknat Ålborg-åtagandena. Kommunen kommer dock att lämna information (med start 2010) om de framsteg som kommunen åtagit sig genom undertecknandet av Ålborg-åtagandena. 10

3 NATURLIGA GEMENSAMMA NYTTIGHETER Vi åtar oss att ta vårt fulla ansvar för att skydda, bevara och säkra en rättvis tillgång till naturliga gemensamma nyttigheter. Vi kommer därför att arbeta i alla delar av vårt lokalsamhälle för att: 1. minska konsumtionen av primärenergi och öka andelen förnyelsebara energikällor. 2. förbättra vattenkvaliteten, spara vatten och använda vatten mer effektivt. 3. främja och öka den biologiska mångfalden och utvidga och vårda utpekade naturområden och grönområden. 4. förbättra jordkvaliteten, bevara ekologiskt produktiv mark och främja ett hållbart jord- och skogsbruk. Nuläge: Ja Delvis Nej 5. förbättra luftkvaliteten. Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 3.1 Minska konsumtionen av primärenergi och öka andelen förnyelsebara energikällor Kommunen har under 2008 tagit fram en remissutgåva av ett energi- och klimatprogram som innehåller en rad mål och åtgärder för att både minska användningen av primärenergi och öka andelen förnyelsebara bränslen. Eempel på redan genomfört arbete är att Fritid Jönköping under ett antal år har strävat efter en avveckling av alla oljedrivna uppvärmningsanläggningar. Alla anläggningar har idag fjärrvärme där så är möjligt och två tempererade utebad värms till stor del av solfångaranläggningar. 3.2 Förbättra vattenkvaliteten, spara vatten och använda vatten mer effektivt Dricksvattenkvaliteten i Jönköping håller en hög standard och består huvudsakligen av ytvatten från Vättern. I kommunen finns en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som arbetar med ärenden kopplade till vattendirektivet med huvudsyfte att åstadkomma god vattenstatus i kommunens vatten. Det förekommer i vissa områden i kommunen viss förorening av både grundvatten och ytvatten från olika verksamheter och ett fortsatt arbete med sanering av förorenad mark är viktigt för att minska sådan påverkan. Kommunen arbetar aktivt tillsammans med Länsstyrelsen och Munksjö AB för att utreda behov av och möjligheter till en sanering av den centralt belägna Munksjön. 11 I kommunens västra delar finns försurningsproblem, främst i Nissans avrinningsområde, och årliga kalkningsinsatser genomförs där. Det finns även övergödda sjöar och vattendrag där kommunen är delaktig i restaureringsarbete, bl.a. Landsjön. Dagvatten bidrar både till förorening av ytvatten och i vissa fall bräddningar av avloppsvatten. En dagvattenpolicy har tagits fram under 2008. Det finns begränsat intresse för vattenbesparingsåtgärder p.g.a. att vatten inte anses vara en bristvara. Trots detta är t.e. snålspolande toaletter standard i de flesta hem och arbetsplatser och förbättrad styrning av bevattningsanläggningar på fotbollsplaner har införts. Beträffande badvattenkvalitetet finns höga krav på provtagning och badvattenkvaliteten är i allmänhet god i kommunen. 3.3 Främja och öka den biologiska mångfalden och utvidga och vårda utpekade naturområden och grönområden Arbete pågår med att ta fram ett naturvårdsprogram som beräknas vara beslutat i början av 2009. Naturvårdsprogrammet kommer att innehålla dels en kunskapssammanställning om värdefulla vatten- och naturområden och dels mål och handlingsprogram. Kommunen arbetar aktivt med att skapa vandringsleder för att underlätta för allmänheten att ta del av kommunens värdefulla naturområden. Kommunen sköter även parker och naturreservat etc.

En grönsstrukturplan för tätortsnära grönområden fastställdes 2004 och används som underlag vid fysiskt planering och förvaltning. Senast 2012 kommer en uppföljning av grönstrukturplanens intentioner att genomföras. Arbete pågår med att göra Rocksjön till naturreservat och Östra Vätterbranterna till ett biosfärområde. Det nya miljöprogrammet Agenda 21 kommer att innehålla mål och åtgärder avseende bl.a. fokusområdet Vår natur och vårt vatten. 3.4 Förbättra jordkvaliteten, bevara ekologiskt produktiv mark och främja ett hållbart jord- och skogsbruk Kommunen arbetar aktivt, i samarbete med Länsstyrelsen, med markföroreningar som kartläggs, undersöks och behandlas. Under hösten kommer t.e. en kartläggning av området för Stadsbyggnadsvision 2.0 att genomföras. För närvarande pågår framtagning av en utbyggnadsstrategi för bostäder och verksamheter i Jönköping och Huskvarna och i denna finns en uttalad målsättning att prioritera förtätning och eploatering av tidigare eploaterade områden framför ianspråktagande av ny mark. Kommunen äger ca 5000 ha skog varav 2500 ha utgör produktiv skogsmark, resten utgörs av reservat etc. Jönköpings kommun är certifierad enligt de båda cerfieringssystemen FSC och PEFC för skogsbruk och gör inventeringar beträffande t.e. nyckelbiotoper. Under 2008 kommer en skogspolicy för kommunens marker att tas fram (kommer att beslutas av fullmäktige). Kommunal jordbruksmark ska i första hand arrenderas ut för ekologisk produktion. Förslag till mål finns om att minst 25 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiska eller närodlade. 3.5 Förbättra luftkvaliteten Luftkvalitetsmätningar görs kontinuerligt på fasta platser i Jönköpings tätort samt i viss utsträckning med mobil utrustning. Mätningar har visat att det finns risk för att miljökvalitetsnormen överskrids och ett handlingsprogram för att förbättra luftkvaliteten är under framtagning. Kommunen arbetar även aktivt för en ökad biogasanvändning i fordonsparken vilket bl.a. leder till förbättrad luftkvalitet och från och med hösten 2008 kommer ett 10-tal tätortsbussar att drivas med biogas. Remissutgåvan av ett nytt energi- och klimatprogram som tagits fram under 2008 innehåller flera mål och åtgärder som även leder till förbättrad luftkvalitet. Jönköping medverkar årligen i kampanjen I staden utan min bil samt European Mobility Week som syftar till att minska biltrafiken i tätorten. Kommunen arbetar även aktivt med att förbättra ventilationen i kommunala lokaler. Kartläggning av radonförekomst i bostäder genomförs också. 12

4 ANSVARSFULLA KONSUMTIONSMÖNSTER OCH VAL AV LIVSSTIL Vi åtar oss att anta och underlätta en klok och effektiv resursanvändning och att främja hållbar konsumtion och produktion. Vi kommer därför att arbeta i alla delar av vårt lokalsamhälle för att: Nuläge: Ja Delvis Nej 1 undvika och minska avfall, och öka återanvändning och återvinning. 2. hantera och behandla avfall i överenskommelse med bästa tillgängliga kunskap. 3. undvika onödig energikonsumtion och förbättra energieffektiviteten hos slutanvändaren. 4. bedriva hållbar upphandling. 5. aktivt främja hållbar produktion och konsumtion, särskilt av miljömärkta, organiska och etiska produkter samt rättvishandel -produkter. Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 4.1 Undvika och minska avfall, och öka återanvändning och återvinning En avfallsplan som gäller 2004-2010 finns och innehåller mål och handlingsprogram. Under 2008 har införandet av ett nytt källsorteringssystem av hushållsavfall påbörjats. Källsortering sker i brännbart och matavfall. Den brännbara fraktionen förbränns i kommunens avfallsförbränningsanläggning och matavfallet används för produktion av biogas och biomull. En kraftig epansion av biogasproduktionen planeras. Arbete pågår med att så långt som möjligt införa fullständig källsortering i all kommunal verksamhet. Kommunen tillhandahåller även ett antal återvinningsstationer. Återvinningsstationer för förpackningar ansvarar förpackningsinsamlingen för. Under senaste tiden har antalet sådana stationer tyvärr minskat vilket försvårar invånarnas möjlighet att bidra till materialåtervinning. 4.2 Hantera och behandla avfall i överensstämmelse med bästa tillgängliga kunskap Se avsnitt 4.1. 4.3 Undvika onödig energikonsumtion och förbättra energieffektiviteten hos slutanvändaren Energi- och klimatprogrammet innehåller förslag till en rad olika mål och åtgärder som syftar till energieffektivisering. En stor del att energianvändningen i kom- munen sker utanför kommungränserna genom import av energi, varor och tjänster. Detta gör det svårt att följa upp den totala energianvändningen hos kommunens invånare och verksamheter. Jönköpings kommun bedriver i samverkan med ytterligare fyra närliggande kommuner energirådgivning på Energicentrum som finns i anslutning till A6 Köpcentrum. I samband med tillsyn enligt miljöbalken tas bl.a. energifrågor upp. 4.4 Bedriva hållbar upphandling Jönköpings kommun följer sedan 2004 miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier i samband med upphandling men arbetet med hållbar upphandling kan utvecklas ytterligare. Mål finns bl.a. om vilka fordonstyper som ska köpas in. Kommunen har även börjat samordna särskilda upphandlingar för föreningar. 4.5 Aktivt främja hållbar produktion och konsumtion, särskilt av miljömärkta, organiska och etiska produkter samt rättvis handel - produkter Förslag till mål finns om att minst 25 % av upphandlade livsmedel ska vara ekologiska eller närodlade. Ett projekt pågår om att Jönköping ska bli godkänd enligt Fair Trade City. Kommunen främjar även en hållbar produktion genom miljökontorets inspektioner enligt 13

miljölagstiftningen. Konsumtionsvalen påverkas bl.a. genom informationsverksamhet, arbete med miljödiplomering och konsumentrådgivning. Denna är lokaliserad på Energicentrum. Se även avsnitt 4.4. 14

5 PLANERING OCH STADSBYGGNAD Vi åtar oss att anta och underlätta en klok och effektiv resursanvändning och att främja hållbar konsumtion och produktion. Vi kommer därför att arbeta för att: Nuläge: Ja Delvis Nej 1. återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden. 2. undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelsetätheter i staden och genom att prioritera tidigare använd mark inom stadens gränser framför oeploaterad mark i stadens utkanter. 3. se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i stadens centrala delar. 4. se till att vårt urbana kulturarv bevaras, upprustas och används/ återanvänds på lämpligt sätt. 5. tillämpa krav på hållbar stadsbyggnad och byggande och främja arkitektur och byggteknik av hög kvalitet. Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 5.1 Återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden Arbetet med Stadsbyggnadsvision 2.0 syftar i stor utsträckning till att revitalisera områden runt Munksjön. Ett eempel på ett till stor del redan genomfört projekt är eploateringen av Kålgårdsområdet. Integrationsprojekt har utförts inom ett antal stadsdelar, t.e. Önehaga och Råslätt. 5.2 Undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelsetätheter i staden och genom att prioritera tidigare använd mark inom stadens gränser framför oeploaterad mark i stadens utkanter För närvarande pågår framtagning av en utbyggnadsstrategi för bostäder och verksamheter i Jönköping och Huskvarna och i denna finns en uttalad målsättning att prioritera förtätning och eploatering av tidigare använda områden framför ianspråktagande av ny mark. Trots att Jönköping prioriterar eploatering av tidigare använd mark finns fortfarande en viss utbredning av staden på omkringliggande mark för både verksamheter och bostäder. 5.3 Se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i stadens centrala delar En av de bärande idéerna i Stadsbyggnadsvision 2.0 som omfattar Jönköpings centrala delar är att stadskärnan ska ha en mångfald i fråga om boende, arbetsplatser, utbildning, kultur, handel, nöjen och andra verksamheter. Trots detta är det i vissa fall svårt att åstadkomma en mångfald på grund av ekonomiska avvägningar hos eploatörerna vilket kan eemplifieras med Kålgårdsområdet som i stor utsträckning blivit ett renodlat bostadsområde. Kommunens handelsstrategi kommer att uppdateras inom ramen för stadsbyggnadsvisionen med början 2008/2009. 15

5.4 Se till att vårt urbana kulturarv bevaras, upprustas och används/återanvänds på lämpligt sätt En viktig planeringsförutsättning är att ta tillvara kulturella värden som finns i befintlig bebyggelse. Kommunen har i samarbete med Länsmuseet genomfört en inventering och utvärdering av bebyggelsen tillkommen före år 1950, vilket har resulterat i ett kulturminnesvårdsprogram (1988) som anger olika bevarandeåtgärder. Jönköping har de senaste åren även genomfört ett projekt där bebyggelsen efter 1950 i delar av Jönköping värderats och resultatet kommer att användas som underlag för bevarande i bl.a. planeringssammanhang. 5.5 Tillämpa krav för hållbar stadsbyggnad och byggande och främja arkitektur och byggteknik av hög kvalitet Två av de bärande idéerna i Stadsbyggnadsvision 2.0 är att Kärnan ska ha en långsiktigt hållbar stadsutveckling socialt, miljömässigt och ekonomiskt samt att stadskärnan ska ha en hög kvalitet på arkitektur och utformning av det offentliga rummet. Vägledning beträffande detta område kan utvecklas ytterligare. I centrala delar av staden arbetar kommunen ofta med parallella arkitektuppdrag eller tävlingar vilket är ett sätt att främja god arkitektur. Jönköpings kommun har sedan 1994 delat ut ett årligt stadsbyggnadspris med syftet att främja och uppmuntra god byggnadskonst och arkitektur. 16

6 BÄTTRE FRAMKOMLIGHET, MINDRE TRAFIK Vi är medvetna om det ömsesidiga beroendet mellan transporter, hälsa och miljö, och vi åtar oss att starkt främja hållbara alternativ för framkomlighet. Vi kommer därför att arbeta för att: 1. minska behovet av privata motorfordon och främja attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla. 2. öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel. Nuläge: Ja Delvis Nej 3. uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp. 4. utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden. 5. minska transporternas konsekvenser för miljön och folkhälsan. Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 6.1 Minska behovet av privata motorfordon och främja attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla Inom ramen för stadsbyggnadsvisionen kommer en kommunikationsstrategi att upprättas till 2011. Strategin kommer bl.a. att omfatta invånarnas resbehov och färdmedelsval, principer för framtida kollektivtrafik (buss, spårvagn, tåg) samt utbyggnader av infrastruktur för bil, kollektivtrafik samt gång och cykel. Jönköpings kommun har haft projektledningansvaret i samverkansprojektet Smart Trafikant som drivits tillsammans med Vägverket, Länstrafiken, Landstinget, Regionförbundet och Länsstyrelsen under 2005-2008. Projektet syftade till att: - Öka kunskapen om hållbart resande bland invånare, politiker och tjänstemän i kommunen. - Uppmuntra användandet av miljöanpassade transportsätt. - Skapa en attraktiv och tillgänglig stad. - Hållbart resande ska bli en naturlig del i all samhällsplanering. Arbetet i projektet har omfattat bl.a. följande åtgärder och insatser: - - - - Marknadsföringsaktiviteter för att öka, cykel- och kollektivtrafikanvändning. Deltagande i Europeiska Trafikantveckan. Cykla till arbetet -kampanj. Medverkan i framtagning av Cykelplan för Jönköpings kommun. Utbildning, förankring och påverkan av politiker, tjänstemän och beslutsfattare. 17 - Kampanjen Gå och cykla till skolan. En permanent tjänst som ska arbeta med dessa frågor har tillsatts från och med 2008. Jönköping deltar även i stadsutvecklingsprojektet Den Goda Staden som bl.a. omfattar utveckling av hållbara transporter. Inom kommunen finns ett stort antal tjänstebilar som kan användas av de anställda. Förslag finns om att en bilpool som även är tillgänglig för allmänheten ska inrättas. 6.2 Öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel Arbetet som bedrivits inom ramen för Smart Trafikant, se avsnitt 6.1, syftar till att öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel. För att öka kollektivtrafikresandet ytterligare samt åstadkomma en minskad miljöpåverkan kommer ett handlingsprogram för kollektivtrafiken att tas fram i samarbete med länstrafiken till 2010. Kommunen har under 2008 fastställt en ny cykelplan. 6.3 Uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp Mål finns om att alla fordon som köps av kommunen ska drivas med biogas eller el där så är tekniskt möjligt.

I den senaste upphandlingen av stadstrafiken har krav ställts på att en viss andel av bussarna ska drivas med biogas. Jönköping Biogas AB arbetar med kommunens satsning för att öka biogasanvändningen i fordonsparken. Under 2007 öppnades ytterligare ett publikt tankställe för biogas i samverkan med Fordonsgas AB. Kommunen premierar även miljöbilsägare med subventionerad P-skiva och bidrag ges vid inköp av mindre biogasdrivna lastbilar som körs i centrala Jönköping. 6.4 Utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden Denna fråga kommer att omfattas av den planerade kommunikationsstrategin, se avsnitt 6.1. Handikappolitiskt program fastställdes 1999 som bl.a. omfattar tillgänglighetsfrågor. Jönköpings kommun arbetar med att inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser och entréer till allmänna lokaler. Inventering av Östra centrum är klar. 6.5 Minska transporternas konsekvenser för miljön och folkhälsan Jönköpings kommun arbetar aktivt för att åstadkomma en kombiterminal på Torsvik industriområde tillsammans med en ändrad sträckning av järnvägen till området. Detta arbete syftar till att underlätta en överflyttning av godstransporter från lastbil till tåg. Kommunen är även aktiv i arbetet för att skapa ett nytt högklassigt tågtrafiksystem med höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg (Götalandsbanan), och Stockholm-kontinenten (Europabanan). Se även övriga avsnitt under kapitel 6 samt avsnitt 3.5 på s. 12. 18

7 LOKALA HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER Vi åtar oss att skydda och främja våra medborgares hälsa och välbefinnande. Vi kommer därför att arbeta för att: 1. höja medvetenheten om och rikta åtgärder mot de bredare bestämningsfaktorerna för hälsa, vilka i regel ligger utanför hälsosektorn. 2. främja en planering för att utveckla folkhälsan i staden, vilket kommer att ge våra städer ett verktyg för att bygga och upprätthålla strategiska partnerskap för folkhälsan. 3. minska ojämlikheten i hälsa och angripa fattigdom, vilket kommer att kräva en regelbunden rapportering om framsteg med att minska klyftorna. 4. främja hälsokonsekvensanalyser som ett sätt för alla sektorer att bestämma fokus i sitt arbete för hälsa och livskvalitet. 5. mobilisera stadsplanerare till att integrera hälsohänsyn i sina strategier och initiativ för stadsplanering. Nuläge: Ja Delvis Nej Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 7.1 Höja medvetenheten om och rikta åtgärder mot de bredare bestämningsfaktorerna för hälsa, vilka i regel ligger utanför hälsosektorn Det finns inget särskilt folkhälsoråd i kommunen, det ligger inom välfärdsutskottets ansvarsområde och utskottet utgör därmed folkhälsoråd. Miljökontoret arbetar bl.a. med folkhälsofrågor med anknytning till radon, buller, inomhusluft, badvatten och livsmedel. På Jönköping Fritid finns en folkhälsosamordnare som arbetar med de nationella folkhälsomålen både internt och mot föreningslivet. Det finns även ett strategiskt samarbetsdokument mellan Landstinget och kommunens socialtjänst som omfattar habilitering av funktionshindrade personer, framförallt med ett barnperspektiv. Socialtjänstens fritids- och kulturarbetare åstadkommer bl.a. mötesplatser som ger en social gemenskap. Även fallpreventionen hos äldre är viktig. Familjecentralerna som riktar sig till alla samt det mer riktade föräldrastödsprojektet syftar till att tidigt uppmärksamma behov av stöd hos barn och ungdomar. Dagverksamhet för neuropsykiskt sjuka är ett annat eempel. Kommunen prioriterar alkohol- och drogfria evenemang vid bidragsgivning och all verksamhet som riktar sig till barn och ungdom är drogfri. Kommunen har på senare år ökat anslaget till snöröjning för att minska halkolyckor och satsningen på anläggning av gång- och cykelbanor är också hälsobefrämjande liksom informationsinsatserna som gjorts inom projektet Smart trafikant. Skolhälsovården arbetar tillsammans med Landstinget för att motverka barnfetma. I Jönköping ska alla skolor och förskolor även arbeta med hälsocertifiering. Under våren 2008 har en utbildning om hälsoarbete genomförts för alla pedagoger där utgångspunkten har varit att man ska ha ett helhetstänkande och väga in hälsoaspekterna i det ordinarie arbetet. Kommunen uppmärksammar årligen hälsoveckan i samarbete med Landstinget. Förbättrade skolresultat, delaktighet i samhället samt ekonomiska förutsättningar är också viktiga bestämningsfaktorer. Internt arbetar kommunen aktivt med hälsobefrämjande åtgärder som informationsinsatser, motionsaktiviteter på arbetstid samt massage. Under hösten 2008 kommer en medarbetarenkät att genomföras (sker vart tredje år) vilken ska ge en bild av hur personalen upplever sina arbetsförhållanden och sin arbetsmiljö. 19

7.2 Främja en planering för att utveckla folkhälsan i staden, vilket kommer att ge våra städer ett verktyg för att bygga och upprätthålla strategiska partnerskap för folkhälsan Några övergripande planer för att utveckla folkhälsan finns inte. Jönköping Fritid har dock en handlingsplan för folkhälsoarbete. Kommunen har även en kommunövergripande (geografiskt område) handlingsplan mot droger. Socialtjänstens funktion för psykiskt och fysiskt funktionshindrade arbetar efter ett särskilt måldokument som omfattar folkhälsofrågor. 7.3 Minska ojämlikheten i hälsa och angripa fattigdom, vilket kommer att kräva en regelbunden rapportering om framsteg med att minska klyftorna Kommunen driver integrationsprojekt som syftar till att förbättra levnadsförutsättningar i de områden där de mest resurssvaga bor. Jönköping har en höjd barnnorm och barnperspektivet ska vara i fokus när försörjningsstöd beviljas. Resursfördelningssystemet som används för utbildning tar hänsyn till flera olika kriterier vilket ska ge alla barn samma förutsättningar för att lyckas. En indirekt uppföljning av framsteg med att minska klyftorna sker genom regelbunden uppföljning av kunskapsutvecklingen (betyg) i olika skolor. i Jönköpings kommun 7.4 Främja hälsokonsekvensanalyser som ett sätt för alla sektorer att bestämma fokus i sitt arbete för hälsa och livskvalitet Jönköpings kommun arbetar för närvarande inte aktivt med hälsokonsekvensanalyser. 7.5 Mobilisera stadsplanerare till att integrera hälsohänsyn i sina strategier och initiativ för stadsplanering Arbetet med stadsbyggnadsvisionen bedrivs i bred samverkan mellan alla förvaltningar och berörda fastighetsägare. Härigenom ges goda möjligheter att väva in folkhälsoperspektivet. Även annan stadsplanering sker i bred samverkan med övriga förvaltningar. 20

8 LIVSKRAFTIG OCH HÅLLBAR LOKALEKONOMI Vi åtar oss att skapa och säkra en livskraftig lokalekonomi som ger tillgång till arbete utan att skada miljön. Vi kommer därför att arbeta för att: Nuläge: Ja Delvis Nej 1. vidta åtgärder som stimulerar och stödjer sysselsättning och lokalt nyföretagande. 2. samarbeta med lokala företag för att främja och genomföra god företagssed. 3. utveckla och förverkliga hållbarhetsprinciper för företagslokaliseringar. 4. främja marknader för högkvalitativa lokala och regionala produkter. 5. främja hållbar lokalturism. Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 8.1 Vidta åtgärder som stimulerar och stödjer sysselsättning och lokalt nyföretagande Kommunen stödjer nyföretagande på flera olika sätt, eempelvis genom: 1. Nyföretagarcentrum (ekonomiskt stöd) som stöttar vid uppstart av enklare typer av företag. 2. ALMI - kommunen stöttar med kontakter etc. 3. Science Park kommunen bidrar ekonomiskt och hyr ut lokalerna. Verksamheten stöttar företagande som i stor utsträckning bygger på samverkan med Högskolan i Jönköping. I kommunen finns en näringslivsstrategi som syftar till att locka hit stora kärnverksamheter som kan generera mycket arbete åt den lokala tjänstesektorn. Leader är ett EU-finansierat projekt där man genom samverkan kan få möjlighet till ekonomiskt stöd för att testa nya idéer som kan utveckla landsbygden. Kommunen deltar både i Leader Västra Småland och Leader Sommenbygd. Inom försörjningsstödet drivs arbetslinjen och det finns en speciell enhet där åtgärder vidtas för att individer ska få jobb bl.a. genom egenföretagande. Ung företagsamhet är ett nationellt projekt som drivs i samarbete med gymnasieskolan som innebär att gymnasieungdomar som har en idé kan strata ett eget företag. Även Jönköping Fritid stödjer unga initiativ ekonomiskt. Alla yrkesinriktade gymnasieprogram bygger på att eleverna delvis arbetar på företag vilket underlättar möjligheter till framtida fast anställning. HANS är ett samverkansorgan mellan skola och näringsliv där både politiker och tjänstemän deltar. En särskild näringslivsgrupp finns med deltagare från stadskontoret, stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och miljökontoret. 8.2 Samarbeta med lokala företag för att främja och genomföra god företagssed Kommunen samarbetar med både handelskammaren och näringslivsföreningen som arbetar bl.a. med god företagssed. Kommunen är i upphandlingsrollen neutral mot olika intressenter och föregår med gott eempel genom att följa LOU. 8.3 Utveckla och förverkliga hållbarhetsprincier för företagslokaliseringar Eempel på detta är kommunens arbete för att åstadkomma en rikskombiterminal på Torsvik som kommer att medföra ökade möjligheter till mer hållbara godstransporter. I detta ingår även en förbättrad spårbunden trafik i Tabergsdalen vilket ökar förutsättningarna för mer hållbara arbetsresor till och från Torsvik. I kommunens planerade utbyggnadsstrategi för att väa till 150 000 invånare och som även innehåller planer för en ökad efterfrågan på verksamhetsområden finns också en tydlig utgångspunkt att tillvät ska ske där det finns goda förutsättningar för effektiv kollektivtrafik. I näringslivsstrategin ingår även utgångspunkten att i ökad utsträckning locka hit företag som genererar hållbara produkter och tjänster. 21

Handelsstrategin, som kommer att revideras 2008/2009, styr etablering av handel. Då ett företag vill etablera sig görs vid behov en detaljplan och då läggs stor vikt vid en hållbar placering t.e. beträffande tillgänglighet och trafikalstring. Kommunen saknar dock fastställda särskilda hållbarhetsprinciper för företagslokaliseringar. Beträffande befintliga företag erbjuder kommunen små och medelstora företag att arbeta med miljödiplomering enligt Göteborgsmodellen. 8.4 Uppmuntra marknader för högkvalitativa lokala och regionala produkter Kommunen arbetar med detta främst genom Science Park men även mäss/kongressverksamheten (Elmia AB m.fl.) bidrar till utveckling av lokala företag. Kommunens mål om att köpa närproducerad mat stödjer den lokala livsmedelsproduktionen. Ett annat eempel är att kommunen deltagit i ett energikluster med syfte att utveckla belysningsprodukter. Kommunen stödjer också lokal kulturell verksamhet. 8.5 Främja hållbar lokalturism Kommunen driver ett projekt i syfte att öka samordningen i marknadsföringen av affärsturism och mötesindustri i Jönköping (Destination Jönköping). Verksamheten ska bedrivas i en förvaltningsdel och en föreningsdel. Där sammanförs bl.a. Jönköpings kommuns näringslivsavdelning med turistbyråverksamhet och företagslots, stadskontorets informationsfunktion, hotell- och konferensbokning samt föreningen för marknadsföring av Jönköping. Utgångspunkten är att så långt som möjligt locka turisterna hit med kollektivtrafik för att kunna erbjuda så brett spektrum av tjänster som möjligt. Under 2008 har Jönköping Convention Bureau bildats som kommer att arbeta för att skapa lokala, regionala, nationella och internationella kongresser och företagsmöten. Arbetet med att realisera Europabanan och Götalandsbanan syftar bl.a. till att öka möjligheterna för ett mer hållbart resande för hitresande turister från norra Europa. Satsning på närturism, som också kan attrahera eterna besökare sker också på olika sätt t.e. genom informationsbroschyrer om naturvårdsområden samt kommunala museer och arrangemang. Kommuncentrumutvecklingsprojekten har bl.a. som målsättning att utveckla lokalturismen. 22

9 JÄMLIKHET OCH SOCIAL RÄTTVISA Vi åtar oss att skapa stödjande samhällen för alla. Vi kommer därför att arbeta för att: 1. utveckla och genomföra program för att förhindra och bekämpa fattigdom. 2. säkra en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbildning, arbetstillfällen, information och kulturell verksamhet. Nuläge: Ja Delvis Nej 3. främja social sammanhållning och jämställdhet. 4. förbättra trygghet och säkerhet i lokalsamhället. 5. säkra goda och socialt integrerade boende- och levnadsvillkor. Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga 9.1 Utveckla och genomföra program för att förhindra och bekämpa fattigdom Personer som inte kan försörja sig själva har rätt till försörjningsstöd som är utformat så att alla invånare i kommunen har rätt till en skälig levnadsnivå och hjälp till ett självständigt liv. På kort sikt påverkas fattigdomen av kommunens målsättning om arbete och meningsfulla arbetsuppgifter åt alla samt minskad alkoholkonsumtion. På längre sikt påverkas fattigdomen av insatser för godkända slutbetyg i grundskolan och förbättringar av barnomsorgen. Även integrationsarbetet är eempel på fattigdomsbekämpande arbete. Se även avsnitt 7.3 på s. 20. 9.2 Säkra en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbildning, arbetstillfällen, information och kulturell verksamhet En stor del av kommunens verksamhet syftar till att uppnå detta och det finns ett i grunden välfungerande system för en rättvis tillgång till offentlig service och delaktighet i samhället även om det finns brister. Bristerna är inte alltid av en direkt diskriminerande natur men kan ofta uppstå p.g.a. av infleibla regelverk, vanor eller beteendemönster som verkar uteslutande för vissa personer i samhället. Arbete för att följa upp detta sker i begränsad omfattning. 9.3 Främja social sammanhållning och jämställdhet Viktiga områden för att främja social sammanhållning är stadsdelen och skolan. För närvarande pågår flera kommuncentrumutvecklingsprojekt där man verkar för att ta tillvara engagemang och skapa delaktighet i närområdet. Skolan har en viktig funktion för omsorg och lärande, men också som en samlingsplats för boende, näringsliv och föreningar. Även andra typer av mötesplatser som kommunen skapar ger en social gemenskap, t.e. bibliotek och fritidsanläggningar. Kommunen har sedan 1985 även arbetat med ett barnoch ungdomspolitiskt program. Tyngdpunkten i processen läggs på en årlig dialog mellan barn, ungdomar och förtroendevalda. Fritidsnämnden arbetar för att minst 45 % av resurserna ska gå till underrepresenterat kön som deltar i olika aktiviteter vilket följs upp varje år. Jämställdhet i centrum är ett eempel på projekt som följer upp om det görs olika bedömningar beroende på om det är en kvinna eller man som söker försörjningsstöd. Alla arbetsplatser i Sverige har som krav att utarbeta en jämställdhetsplan vilket sker även i Jönköpings kommun. En jämställdhetskommitté har under 2008 inrättats med uppgift att göra en övergripande inventering av jämställdhetsarbetet i Jönköpings kommun. 23

9.4 Förbättra trygghet och säkerhet i lokalsamhället SMOKI-gruppen är en förvaltningsövergripande grupp som bl.a. arbetar inom följande områden. - Skydd mot olyckor handlingsprogram och plan finns - Etraordinära händelser handlingsprogram och plan finns - Brottsförebyggande representation finns i Brottsförebyggande rådet - Intern säkerhet - Brandsäkerhet - Vattensäkerhet Ett särskilt brottsförebyggande råd finns i kommunen som arbetar både med interna och eterna trygghetsoch säkerhetsfrågor. Bl.a. genomförs trygghetsvandringar för att inventera hur man upplever den fysiska miljön och kommunen arbetar med anledning av detta t.e. med förbättrad belysning i parker och andra områden för att öka trygghetskänslan kvällstid. Trygghetsfrågor har under lång tid varit en viktig fråga för skolorna där man arbetar mycket aktivt för att begränsa kränkningar och mobbing. Vart tredje år görs en stor enkät ung livsstil som vänder sig till åk 5, 8 och 2an på gymnasiet. Enkäten innehåller många frågor om trygghet. Simkunnighet är kanske den viktigaste faktorn för en god vattensäkerhet. Ansvaret för att barn i kommunen har simkunnighet delas mellan fritidsförvaltningen och skol- och barnomsorgsförvaltningen. På badanläggningar som drivs av fritidsförvaltningen finns livräddningsutrustning och på vissa anläggningar finns badvakter. Räddningstjänsten svarar för tillsyn och underhåll av livräddningsutrustning vid vattendrag, sjöar och vissa badplatser. 9.5 Säkra goda och socialt integrerade boende- och levnadsvillkor Säkra, goda och socialt integrerade boende- och levnadsvillkor är en viktig utgångspunkt i all samhällsplanering. Vid nyplanering av bostadsområden strävar kommunen efter att skapa en bebyggelse med blandade upplåtelseformer. Bra kollektivtrafik är en annan viktig faktor för att göra bostadsområdet tillgängligt för alla. I bostadsförsörjningsprogrammet finns bl.a. skrivningar som rör trygghet och trivsel i boendemiljöer och de kommunala bostadsbolagen arbetar aktivt med denna fråga. 24

10 LOKALT TILL GLOBALT Vi åtar oss att ta vårt globala ansvar för fred, rättvisa, jämlikhet, hållbar utveckling och klimatskydd. Vi kommer därför att arbeta för att: 1. utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och verka för en hållbar utsläppsnivå av väthusgaser. 2. låta politiken för klimatskydd genomsyra vår politik inom sådana områden som energi, transporter, upphandling, avfall, jord- och skogsbruk. 3. höja medvetenheten om orsakerna till och de sannolika konsekvenserna av klimatförändringen, och integrera förebyggande åtgärder i vår politik vad gäller klimatförändring. 4. minska vår inverkan på den globala miljön och främja principen om miljörättvisa. 5. stärka det internationella samarbetet mellan städer och samhällen och utveckla lokala lösningar på globala problem i partnerskap mellan kommuner, lokalsamhällen och berörda intres senter. Nuläge: Ja Delvis Nej Ja Det finns fastställda mål eller ett väl fungerande arbete i övrigt. Delvis Det pågår arbete med denna fråga men fastställda mål finns ännu inte. Nej Det pågår för närvarande begränsat arbete med denna fråga. 10.1 Utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och verka för en hållbar utsläppsnivå av väthusgaser Kommunen har sedan flera år tillbaka arbetat aktivt med LIP- och KLIMP-program. Under hösten 2007 bildades en kommission för hållbar utveckling som under 2008 tagit fram förslag till energi- och klimatprogram som innehåller förslag till en rad mål och åtgärder som syftar till att begränsa utsläppen av väthusgaser. I kommissionen finns representanter från kommunala bolag och förvaltningar men även andra företag och organisationer som verkar i kommunen. 10.2 Låta politiken för klimatskydd genomsyra vår politik inom sådana områden som energi, transporter, upphandling, avfall, jordoch skogsbruk Remissversionen av energi- och klimatprogrammet innehåller mål och åtgärder inom samtliga angivna områden. Programmet har tagits fram genom bred samverkan inom ramen för kommissionen för hållbar utveckling. Integreringen av klimatfrågor i andra beslutsfattande processer är en viktig faktor för framtiden. 10.3 Höja medvetenheten om orsakerna till och de sannolika konsekvenserna av klimatförändringen, och integrera förebyggande åtgärder i vår politik vad gäller klimatförändring Kommunen arbetar med klimatkommunikation på flera olika sätt t.e. Energi- och klimatrådgivning (Energicentrum), Smart trafikant, Miljöfika, Europeiska trafikantveckan, Hållbarhetskonferenser (samverkansprojekt) samt trycksaker och webbplats. Beträffande anpassningsåtgärder till följd av klimatförändringar pågår ett arbete med att ta fram förslag till förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar. 10.4 Minska vår inverkan på den globala miljön och främja principen om miljörättvisa Mycket av det lokala miljöarbetet har både en lokal dimension och en global dimension vilket i synnerhet gäller klimatarbetet, se ovan. Jönköping kommer även att ansluta sig till Fair Trade City. 25

10.5 Stärka det internationella samarbetet mellan städer och samhällen och utveckla lokala lösningar på globala problem i partnerskap mellan kommuner, lokalsamhällen och berörda intressenter Eempel på internationellt samarbete är vänortsutbytet även om det inte är definierat specifikt vad det syftar till. Indirekt deltar kommunen i internationellt arbete via regionförbundet m.fl. organisationer som bedriver ett internationellt samarbete. Kommunen deltar även i Urban Audit som är ett projekt där statistik för 258 kommuner i 27 länder jämförs med varandra. Kommunen är även medlem i olika nationella nätverk och organisationer som arbetar för en hållbar utveckling t.e. Uthållig kommun, Ålborg-åtgandena samt inom kort även Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner. Medlemskapen innebär åtaganden att verka för en hållbar utveckling samtidigt som de också möjliggör ett viktigt informations- och kunskapsutbyte. 26

11 FORTSATT ARBETE Något specifikt handlingsprogram eller strategi för att uppnå Ålborg-åtagandena kommer inte att tas fram utan arbetet kommer att bedrivas inom ramen för det målstyrningsarbete som beskrivs under rubriken Målstyrning på s. 6. Under hösten 2008 kommer arbetsgrupper och samordnare för de prioriterade områdena inom miljöområdet att formeras för att i början av november kunna inleda arbetet med att ta fram förslag till nya mål och åtgärder för 2010 och framåt. Nedan redovisas översiktligt vilka frågor som kan rymmas inom respektive område. Vår livsmiljö - sjöar och vattendrag, naturvård, luftkvalitet, buller. Boende och stadsutveckling - planering och byggande (inkl. byggteknik), transporter - infrastruktur, kollektivtrafik samt vatten- och avloppsfrågor. Energi och transporter energieffektivisering i befintlig verksamhet, val av energikällor, energiproduktion, val av bränslen och fordonsslag, trans porteffektivisering. Produktion och konsumtion - produktion och konsumtion av varor och tjänster, upphandling samt avfallsfrågor etc. Engagera flera information/utbildning/samverkan i syfte att engagera medarbetare, invånare och andra eterna aktörer i kommunen inom hela miljöområdet. Samordning av t.e. broschyrer, seminarier, hemsida m.m. inom hela miljöområdet. Samordning av samverkan med eterna aktörer bör också ske. Att engagera barn och ungdomar ingår som en särskilt prioriterad uppgift. Under hösten 2008 kommer även en referensgrupp bildas för hela detta arbete med representanter från eterna aktörer i kommunen. Kommande erfarenheter av arbetssättet beträffande hållbar utveckling miljö får ligga till grund för vidare diskussioner om arbetet med det sociala perspektivet kan samordnas ytterligare utöver det arbete som bedrivs inom ramen för budgetprocessen. Enligt Åborg-åtagandena ska Jönköpings kommun senast i oktober 2009 publicera mål och handlingsprogram. Detta kommer att utgöras av Program för hållbar utveckling-miljö tillsammans med fastställda mål i verksamhets- och investeringsplanen (VIP). 27