Om ÖJ Folkhälsa och utvecklingsarbetet

BILAGA 2 ÖJ Folkhälsa Användning och upplevd nytta En undersökning om användning av Öppna Jämförelser 2014: Folkhälsa och andra produkter för folkhälsostatistik 1 (12) Om ÖJ Folkhälsa och utvecklingsarbetet Om uppdraget att ta fram ÖJ Folkhälsa 2014 Under åren 2012 2014 hade Socialstyrelsen regeringens uppdrag att, i samverkan med Folkhälsomyndigheten och SKL, förbereda och därefter utveckla och publicera öppna jämförelser inom folkhälsa. 1 Uppdraget var att publicera en rapport senast under år 2014. Det inrättades en styrgrupp bestående av chefer från de tre organisationerna (en från vardera organisationen) samt en projektgrupp bestående av tre representanter från Socialstyrelsen, en från SKL och en från Folkhälsomyndigheten (fr.o.m. januari 2014). Syftet med rapporten var, liksom för alla andra öppna jämförelser, att stimulera till insatser och systematiska förbättringar av verksamheter i kommuner och landsting/regioner inom olika områden i detta fall för att förbättra folkhälsans utveckling. I arbetet ingick att söka samordning och synergier med andra öppna jämförelser. Rapporten skulle innehålla en redovisning av indikatorer och dess resultat på kommun- och landstings-/regionnivå samt bland annat utnyttja resultaten från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?. Resultaten skulle vara uppdelade på kön där så var möjligt. Analys utifrån även andra grupperingar såsom socioekonomi, ålder med mera inkluderades där det var möjligt. Utvecklingsarbetet att ta fram ÖJ Folkhälsa 2014 Tidigt i utvecklingsarbetet identifierade projektgruppen några utmaningar som var viktiga att förhålla sig till eller söka lösningar på: - Jämförbara data finns inte alltid på landstings-/region- eller kommunnivå medan de finns på nationell nivå. o Det behövdes ett pedagogiskt grepp för att nationella trender skulle kunna komma till användning för lokal och regional nivå som grafer eller texter i rapporten. o Det skulle behövas ett stöd för att lokal nivå skulle kunna hitta resultat inom liknande områden som stöd i analysen, även om dessa resultat inte var jämförbara. - Data skulle inte alltid räcka till för uppdelning på kön, ålder eller socioekonomi. o Projektgruppen kom överens om kriterier för vad tillräckligt antal betyder i praktiken för att redovisa resultat och i vilka fall flerårsmedelvärden skulle kunna vara en lösning för att kunna redovisa resultat. o Rapporten skulle kunna innehålla nationella trender för olika grupper som skulle kunna användas på lokal och regional nivå. o Det skulle behövas något hjälpmedel för att analysera resultat utifrån registerdata om befolkningsstrukturen på lokal och regional nivå. En socioekonomisk nyckel diskuterades. 1 Samverkansuppdragen gavs ursprungligen till SKL och Statens folkhälsoinstitut, men den 1 januari 2014, då Statens folkhälsoinstitut avvecklades och Folkhälsomyndigheten bildades, överfördes Statens folkhälsoinstituts samverkansuppdrag till Folkhälsomyndigheten. Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

Klicka här för att ange datum. 2 (12) - Många landsting/regioner beställde regelbundet extra urval respondenter/enkäter för att få mer tillförlitliga resultat på kommunnivå. Men tre landsting/regioner hade sedan lång tid använt egna regionala folkhälsoenkäter istället för den nationella folkhälsoenkäten för att få resultat på kommunnivå. o En utredning genomfördes för att undersöka vilka resultat som var jämförbara mellan de tre regionala enkäterna och med den nationella. Hänsyn togs till urval, tidpunkt för genomförande, frågor- och svarsalternativformuleringar. Synpunkter från uppföljning av användning av ÖJ Folkhälsa 2009 Den första ÖJ Folkhälsa genomfördes år 2009 och rapporten följdes upp 2 två år senare via en enkät till SKL:s nätverk för folkhälsa 3. Samtidigt efterfrågades förslag inför kommande ÖJ Folkhälsa och synpunkter på såväl processen för framtagandet som de indikatorer som ingick i rapporten. Dessutom genomfördes två workshops med representanter från kommuner och landsting/regioner i samband med att den inledande projektplanen togs fram. I tabellen nedan sammanfattas de synpunkter och önskemål som kom fram i ovannämnda uppföljning av ÖJ Folkhälsa 2009 samt i workshoparna inför framtagandet av projektplanen för ÖJ Folkhälsa 2014. Synpunkterna är kategoriserade utifrån rubrikerna: förslag på nya indikatorer, förslag på hur SKL bör stödja användning av ÖJ Folkhälsa, tydliggörande av jämlikhetsperspektiv, stöd för användande av resultaten samt allmänna förbättringar av rapporten. De önskemål/synpunkter som är markerade med kunde projektgruppen ta hänsyn till medan övriga önskemål inte kunde uppfyllas. Synpunkter från uppföljning av användning av ÖJ Folkhälsa 2009 Förslag på nya indikatorer Fler indikatorer som mäter livsvillkor Jämställdhetsindex, arbetslöshet, utbildningsnivå Indikatorer kopplade till samhällsplanering (cykelvägar, motionsspår & leder, bra utformning av skolgårdar osv) Kort beskrivning av på vilket sätt önskemålen blev tillvaratagna eller inte i utvecklingsarbetet för ÖJ Folkhälsa 2014 Antal indikatorer inom livsvillkor och levnadsförhållanden ökade från 3 till 17 stycken. Jämställdhetsindex hade upphört/förändrats att uppdatera så det var inte möjligt att ta med. Medborgarnas uppfattning och gång- och cykelvägar togs med. Motionsspår och utformning av skolgårdar fanns inga data för. 2 Se uppföljning av användning av ÖJ Folkhälsa 2009 3 SKL har två nätverk för folkhälsa: ett för strategisk folkhälsa i kommuner respektive ett nätverk för folkhälsochefer i landsting/kommuner. Se närmare beskrivning av nätverken på webbsida.

Klicka här för att ange datum. 3 (12) Socioekonomi: medellivslängd, förvärvsfrekvens 20 64 år Stillasittande fritid - Vård/ansvar av anhörig äldre i antal timmar per vecka - Barns psykiska ohälsa - Uppväxtvillkor: andel utbildade förskollärare - Rökande blivande pappor - KASAM-variablerna om meningsfullhet, känsla av sammanhang - Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, tidig upptäckt och prevention kopplat till ett folkhälsoperspektiv - Stress, sömn, användande av mobiltelefoni, digital surfing Samtliga tre indikatorer togs med. Indikatorn togs med. Förslag hur SKL bör stödja användning av ÖJ Folkhälsa Direktkontakt med folkhälsoplanerare/folkhälsostrateger Processa arbetet i samverkan med kommunala representanter. Tydliggöra det som är politiskt påverkansbart och ett politiskt ansvar Marknadsföring och också kunskapsspridning om samband livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Spridning av kunskap om välfärdsbokslut och indikatorer som ett sätt att systematiskt följa folkhälsoutvecklingen samt som uppföljning av genomförda insatser. Koppling till Marmotkommissionens slutsatser Dessa indikatorer kunde inte tas med p.g.a. av avsaknad av jämförbara data. Några av indikatorerna fanns tillgängliga på regional eller lokal nivå, men dessa var inte jämförbara med andra län eller landsting/regioner (eller så var inte jämförbarheten undersökt). För att underlätta för användarna av ÖJ Folkhälsa 2014 dokumenterades alla indikatorer som önskats, eller diskuterats i någon fas av utvecklingsarbetet. Dokumentationen fanns publicerad på SKL:s webbplats som Borttaget lista där även orsak till borttagning fanns angivet. En skillnad mellan utvecklingsarbetet inför ÖJ Folkhälsa 2009 och det inför ÖJ Folkhälsa 2014 var att det förra arbetet använde en referensgrupp, medan det senare involverade en större mängd personer från såväl nätverk som andra kontaktytor totalt 125 personer. Projektgruppen hade regelbunden avstämning i SKL:s nätverk för folkhälsochefer i landsting/regioner och för folkhälsostrateger i kommuner. Ytterligare kontakt med övriga kommuner som ej ingår i nätverk men finns i digital plattform (Projectplace). Samtliga bjöds in till workshops om innehåll, urval av indikatorer och medskick till arbetet. Särskilda avsnitt i rapporten beskrev detta, samt utgjorde inledning till relevanta indikatorer. En webbaserad Verktygslåda togs fram av SKL tillsammans med medlemmar (beskrivs närmare under rubriken Bilagor och tilläggsprodukter, sidan 14). Jämlik hälsa beskrevs i särskilt avsnitt i ÖJ Folkhälsa 2014 rapporten.

Klicka här för att ange datum. 4 (12) Ge kommunerna möjligheter att förbereda sig inför den dagen ÖJ Folkhälsa släpps. Den dagen är det högaktuellt, sedan svalnar intresset. Referensgrupp som fick ha synpunkter innan rapporten kom ut Mer information inför lanseringen och tydliggöra att endast säkerställda resultat publiceras Tillgång innan så att man kan förbereda inför media bra förra gången Snabbt ut med allt material, rapporter/sammanfattningar/presenta tioner Den framtagna Verktygslådan fanns tillgänglig på webben 1,5 månad innan rapporten publicerades. Där utvecklades särskilt stöd för och påbörjat kommunikationsmaterial (Word, PowerPoint, exempel på pressmeddelanden, samt annat stöd för intern respektive extern kommunikation). Dialoger inför och efter publicering av ÖJ Folkhälsa 2014 skedde med en mängd chefsnätverk på SKL bland annat kommundirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektörer, socialchefer, informationsdirektörer etc. Dessutom genomfördes ett 10-tal regionala workshopar innan rapporten lanserades. Vid utvecklingsarbetet av ÖJ Folkhälsa 2014 inbjöds samtliga kommun- och landstings- /regionpersoner inom folkhälsa eller statistik som referenspersoner (istället för en referensgrupp med färre representanter). En särskild adresslista med de personer som var intresserade av att påverka samt personer som ingår i de två nätverk för folkhälsa som SKL samordnar (totalt 125 personer från olika kommuner/landsting/regioner i landet). Löpande dialoger skedde med dessa referenspersoner. Se ovan angående information. Resultaten säkerställdes genom kriterier för indikatorerna. Ej säkerställda eller svårtolkade publicerades ej. Detta beskrevs i Bortvalda indikatorer (beskrivs närmare under rubriken Bilagor och tilläggsprodukter, sidan 13). Via beslutsordningen publicerades resultaten för förhandsgranskning (och förberedelse) fem arbetsdagar innan publicering till kommunchefer samt landstingsdirektörer och folkhälsochefer i landstingen/regionerna. Detta informerades om i god tid till kommunstrateger och folkhälsochefer. Dialoger genomfördes vid flera tillfällen i olika chefsnätverk på SKL (se ovan om förberedelser). Rapport, Excelbilaga, Borttagetlista, Indikatorsbeskrivningar publicerades samtidigt den 15 december 2014. Verktygslådan inklusive kommunikationsstöd publicerades

Klicka här för att ange datum. 5 (12) Skicka gärna med ett PowerPointmaterial med bilder från rapporten Förslag på användningen av data som speglar jämlikhet Generellt så vill vi ha allt som går uppdelat på kvinnor/män. Kan vi få uppdelning på svensk respektive utländsk bakgrund? Bra om man även har med en mellannivå, så det blir lång, medel, kort utbildning Synd att resultaten inte räcker till att visa jämlikhetsindelning på kommunnivå Viktigt att ta med faktorer som påverkar jämlikheten i hälsa, t.ex. utbildningsnivå, om man bor på landsbygden eller i staden, om man har försörjningsstöd (långvarigt), ej godkänd i skolan kopplat till hälsofaktorer - Resultat presenterade utifrån födelseland, kön, ålder och arbetslöshet uppdelad efter bostadsorten, stadsdelen eller postnummer - Resultat presenterade utifrån genomsnittsinkomst uppdelat efter bostadsorten, stadsdelen eller postnummer Förslag till förbättringar av rapporten Inför nästa rapport borde SKL anordna seminarier med syfte att utveckla ÖJ Folkhälsa. Den första 1,5 månad innan rapporten publicerades som ett stöd inför förberedelser. PowerPoint med samtliga bilder från rapporten lades in i Verktygslådan samtidigt som rapporten publicerades. All statistik som var individbaserad könsuppdelades. Kriterier sattes utifrån små datamängder. Svensk/utländsk bakgrund togs med då det var möjligt i diagram över nationella trender. Utbildningsnivåerna som markör för socioekonomi blev tre nivåer: grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning. Excelbilagan medgav en sortering utifrån olika bakgrundsmått, bland annat eftergymnasial utbildning, medianinkomst, ekonomiskt utsatta barn respektive äldre. En analysapplikation utvecklades utifrån modell från Urban Janlert, som tar hänsyn till förutsättningar utifrån befolkningssammansättning i respektive kommun/landsting/region: Resultat utifrån förutsättningar. Denna finns tillgänglig i Verktygslådan och uppdateras en gång per år (beskrivs närmare nedan under rubriken Bilagor och tilläggsprodukter, sidan 15). Svensk/Utländsk bakgrund togs med då det var möjligt i diagram över nationella trender. Excelbilagan medgav en sortering utifrån olika bakgrundsmått, bland annat eftergymnasial utbildning, medianinkomst, ekonomiskt utsatta barn respektive äldre. Workshops anordnades även på regional nivå i olika delar av landet såväl inför som efter publicering av ÖJ Folkhälsa 2014. En mängd dialoger skedde med olika nätverk.

Klicka här för att ange datum. 6 (12) rapporten ska då vara en utgångspunkt för förändringar Bra att veta hur processen med framtagandet av indikatorerna och rapporten kommer att gå till Använda större urval speciellt på kommunnivå Fokus på (jämförelser av) förutsättningarna Fokus på samhälleliga förutsättningar och politikens betydelse för folkhälsa Visa indikatorerna ur positiv vinkel Regionala nivån informerad och konsulterad om datainsamling, analys och presentation av teknisk rapport innan presentation Inga årsvisa redovisningar utifrån små underlag tydlighet när siffror är darriga Standardisera resultaten på utbildningsnivå Fler indikatorer som berör barn och ungdomars hälsa Samstämmighet med de regionala folkhälsorapporterna Information om processen skedde vid dialogerna med nätverk samt i Projectplace. Det var landstingen/regionerna som beställde utökade urval, och samtliga hade gjort det inom 4-årsmedelvärdes-perioden. Jämförelser visades som rangordnade diagram, Excelbilaga som var möjlig att sortera på olika förutsättningar, samt analysmodellen Resultat utifrån förutsättningar. Antal indikatorer inom livsvillkor och levnadsförhållanden ökade från 3 till 17 stycken. Ja, exempelvis redovisades god självskattad hälsa istället för ohälsa. Ja, dels genom ständiga dialoger på nätverksträffar och Projectplace (folkhälsochefer, nationella nätverket för Folkhälsodata, hälso- och sjukvårdsdirektörer samt landstingsdirektörer). Kriterierna avgjorde då resultat redovisades som flerårsmedelvärden. Utbildningsnivåerna som markör för socioekonomi blev tre nivåer: grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning. Excelbilagan medgav en sortering utifrån olika bakgrundsmått, bland annat andel med eftergymnasial utbildning. Några fler indikatorer var möjliga att tillägga. Många av indikatorer för barn/unga var inte möjliga att ta med p.g.a. av avsaknad av jämförbara data. Några av indikatorerna finns på regional eller lokal nivå, men inte jämförbart med andra län eller landsting/regioner (eller så var inte jämförbarheten undersökt). Inspiration och dispositioner hämtades från regionala rapporter och diskuterades med nätverken.

Klicka här för att ange datum. 7 (12) - Mer processrelaterade indikatorer En definitionsfråga vad som menas med processmått men de förslag som diskuterades var inte jämförbara, inte av tillräckligt hög kvalitet eller för svårtolkade för att kunna tas med. Diskuterades på workshopar. - Om ett större urval kommer att göras inför 2013 bör inga 5- årsmedelvärden redovisas utan resultaten för 2013 Kriterierna avgjorde då resultat redovisades som flerårsmedelvärden. Innehåll, bilagor och tilläggsprodukter ÖJ Folkhälsa 2014 En stor del av alla synpunkter och önskemål som kom fram efter ÖJ Folkhälsa 2009 kunde tillgodoses i ÖJ Folkhälsa 2014 antingen i innehållet av själva rapporten ÖJ Folkhälsa 2014 eller i dess tilläggsmaterial. Nedan beskrivs de olika delarna tillhörande ÖJ Folkhälsa 2014. Antalet indikatorer ökade från 21 stycken i ÖJ Folkhälsa 2009 till 41 stycken i ÖJ Folkhälsa 2014. Framförallt ökades antalet indikatorer inom livsvillkor och levnadsförhållanden utifrån önskemål i uppföljningen av ÖJ Folkhälsa 2009 (se tabell nedan). Förändring från tidigare öppen jämförelse Redovisningssätt i rapporten Inom varje indikator beskrevs följande delar i rapporten: Indikatortext introduktion av indikatorn samt beskrivning av de variationer som kan ses i utfallet Utfall och jämförelseperiod Utfall för län/landsting/region samt kommun Samtliga utfall som var möjliga redovisades efter kön, socioekonomi, åldersgrupper, trend över tid (rikstrend)

Klicka här för att ange datum. 8 (12) Bilagor och tilläggsprodukter till rapporten På webben publicerades även en del bilagor och tilläggsprodukter som kunde vara till nytta i användandet av resultaten i rapporten. Det är bland annat dokument som beskriver datahanteringen och motiv till varför vissa indikatorer valts medan andra valts bort. Det är också stöd i form av olika tabeller, färdiga eller modifierbara, en digital Verktygslåda med praktiska tips samt några samhällsekonomiska beräkningar av satsningar för jämlik hälsa. Bilagorna och tilläggsprodukterna beskrivs nedan. Hantering av data från folkhälsoenkäter en beskrivning av hur den nationella folkhälsoenkäten ( Hälsa på lika villkor?, HLV) har kompletterats med landstingens utökade urval samt i vissa fall egna folkhälsoenkäter. Se länk till beskrivning. Indikatorsbeskrivning Beskrivningar av de indikatorer som ingår i rapporten ÖJ Folkhälsa 2014. Syftet med bilagan var att redovisa hur indikatorerna definierades, en beskrivning av vilken data som ingick i diagrammen som redovisas samt aktuella datakällor. Se länk till indikatorsbilaga. Exempel:

Klicka här för att ange datum. 9 (12) Tabellbilaga Ett Exceldokument upprättades som innehöll samtliga resultat presenterade på olika sätt för olika användningsområden. Se länk till tabellbilaga Exempelvis fanns flikar med färdiga kommun- respektive landstingsrapporter, med nuvarande och tidigare resultat, rikets resultat, konfidensintervall, totalt samt för kvinnor respektive män. Exempel: En flik innehöll visualisering av utveckling över tid samt bakgrundsfaktorer för respektive organisation.

Klicka här för att ange datum. 10 (12) En annan flik innehöll resultat för vissa indikatorer uppdelade utifrån utbildningsnivå (endast landsting/regioner), En ytterligare flik fanns innehållande samtliga resultat där det var möjligt att göra egna bearbetningar bland annat sortera resultat utifrån olika bakgrundsfaktorer. Bortvalda indikatorer en beskrivning av alla de indikatorer som under utvecklingsarbetets gång önskats och diskuterats utan att sedan inkluderas i det slutliga urvalet. Listan innehöll även motiv till varför respektive indikator valdes bort. Se länk till lista bortvalda indikatorer. Exempel: Verktygslåda för stöd av användning av ÖJ Folkhälsa och annan statistik inom folkhälsoområdet För att ge stöd till ökad användning av ÖJ Folkhälsa 2014 utarbetades en webbaserad Verktygslåda för att ta hand om statistik inom folkhälsoområdet. Verktygslådan kan användas även vid andra tillfällen än just vid ÖJ Folkhälsa. Verktygslådan bygger på SKL:s modell för systematisk uppföljning och analys. Metoderna beskrivs ur ett folkhälsoperspektiv och innehåller goda exempel och verktyg utarbetade bland kommuner och landsting/regioner. Inom varje steg inom analysen finns råd och stöd och konkreta verktyg/mallar som kan användas direkt eller modifieras utifrån verksamhetens behov. Verktygslådan uppdateras fortlöpande. Se länk till Verktygslåda.

Klicka här för att ange datum. 11 (12) Analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar Presentation av folkhälsostatistik utgår ofta från att landsting eller kommuner är jämförbara, att alla har lika chanser att visa goda eller dåliga resultat oavsett befolkningssammansättning/struktur. Många indikatorer och resultat inom folkhälsa har dock ett starkt samband med socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå, inkomst etc. Ett dilemma i ÖJ-arbetet var att vissa indikatorers resultat inte fanns tillgängliga på sådant sätt att det var möjligt att ta fram dessa socioekonomiska förhållanden på individnivå och koppla dessa till resultatet. Ett annat dilemma var att i de fall då de socioekonomiska förhållandena kunde kopplas till resultatet var underlaget för litet för att kunna redovisa det på kommunnivå, endast på landstings-/regionnivå. Urban Janlert, seniorprofessor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, har därför tagit fram en modell för att sätta folkhälsostatistik (resultatet) i relation till befolkningsstruktur utifrån olika bakgrundsfaktorer (främst socioekonomiska). Modellen möjliggör analys av resultaten i förhållande till hur de kan förväntas vara utifrån befolkningsstruktur. Detta har SKL lagt in i analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar, där det finns möjlighet att med hjälp av diagram och kartor jämföra kommunernas respektive landstingens/regionernas resultat i förhållande till förutsättningar. Se Länk till Resultat utifrån förutsättningar. Bilden ovan visar schematiskt hur modellen Resultat utifrån förutsättningar är upplagd. Varje prick motsvarar en kommun/ett landsting

Klicka här för att ange datum. 12 (12) Bilden ovan visar ett urklipp ur applikationen av modellen Resultat utifrån förutsättningar. Varje prick motsvarar en kommun/ett landsting. Samhällsekonomiska beräkningar av satsningar för minskade hälsoskillnader I samband med att ÖJ Folkhälsa 2014 lanserades gav SKL konsultbolaget Sirona Health Solutions i uppdrag att göra en samhällsekonomisk beräkning av några av resultaten i rapporten och de ekonomiska konsekvenser som satsningar för minskade skillnader (utifrån kön och utbildningsnivå) i hälsa skulle medföra. Beräkningar har gjorts för rökning, fetma, tillit och nedsatt psykiskt välbefinnande i tre landsting/regioner: Landstinget Dalarna, Region Halland och Landstinget Västernorrland. Se länk till rapporten.