RAPPORT 2015:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SANERING I MUNKTRÄDGÅRDEN RAÄ 21 MUNKTRÄDGÅRDEN 1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON
Sanering i Munkträdgården Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Arkeologisk bakgrund.................................................... 4 Vadstena stad.......................................................... 4 Munkträdgården....................................................... 4 Arkeologiska undersökningar........................................... 4 Syfte och metod.......................................................... 6 Resultat................................................................. 6 Kulturlager............................................................ 6 Tegelmur............................................................. 8 Referenser............................................................... 9 Tekniska uppgifter...................................................... 11 Omslagsbild: Igenmurad portal i klostermuren, sedd från Klostergatan. Foto: Ann- Charlott Feldt, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning Östergötlands museum genomförde i mars 2015 en arkeologisk förundersökning inom kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Arbetet föranleddes av sanering av hussvamp i två förrådsutrymmen (uthus). Under ett lager med stenmjöl påträffades ett utfyllnads-/raseringslager. Två mindre gropar öppnades upp i vilka det kunde konstateras att lagret var ca 0,45 m tjockt. Under detta vidtog ett kulturlager. Orörd mark framkom inte inom schaktdjupet. I samband med undersökningen upprättades även en ritning över förrådsbyggnadens södra vägg, vilken är del av klostermuren. I det aktuella partiet av muren finns bl a en igenmurad portal. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2
493500 6479000 Vadstena 16:1 Vadstena 22:1 Vadstena 9:1 6479000 Vadstena 14:1 Vadstena 17:1 Vadstena 2:1 Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena Vadstena 5:1 5:1 Vadstena 6:1 Vadstena 5:1 Vadstena 21:1 Vadstena 34:1Vadstena 7:1 Vadstena 29:1 Vadstena 8:1 6478500 Vadstena 4:1 6478500 Vadstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/06551 493500 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5 000. 3
Inledning En arkeologisk förundersökning har genomförts inom fastigheten kv Munkträdgården 1,Vadstena stad och kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes av markarbeten i två uthus inom fastigheten. Ingreppen gjordes med anledning av sanering av hussvamp. Uppdragsgivare var DeFyra Arkitekter AB vilka även stod för de arkeologiska kostnaderna. Arbetet utfördes i mars 2015 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och för rapportarbetet var undertecknad. Arkeologisk bakgrund Vadstena stad Vadstena fick stadsprivilegier år 1400 och är den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En stadsliknande bebyggelse hade från 1370-talet vuxit fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas på slutet av 1360-talet och invigdes år 1384 (Fritz 2000b:72-84). Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år 1268. Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och området kring det undersöktes på 1950- och 1960-talet. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Rester efter den romanska stenkyrkan har påträffats vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom även ett tidigkristet gravmonument i området för den gamla kyrkogården. Fyndet tyder på att det funnits en föregångare till stenkyrkan redan på 1000-talet (Östergötlands museum i manus, dnr 302/05). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På 1570- och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av Vadstena slott (Fritz 2000c:202). Munkträdgården Det aktuella undersökningsområdet ligger inom klosterområdets sydvästra hörn och ansluter till den mur som begränsar klosterområdet åt söder, utmed Klostergatan. Området kom att införlivas i munkarnas trädgård i början av 1500-talet. Dessförinnan var området bebyggt och en gata omnämnd i de skriftliga källorna som Stora gatan vid brödernas trädgård förband Skänningegatan och Murgatan (Bengtsson 1995:41ff; Söderström 2000:244ff; Sigurdsson & Zachrisson 2012:100ff). I den tegelmur som uppfördes av munkarna i samband med utvidgningen, och som löper längsmed Klostergatan, har delar av ett äldre hus infogats. Det rör sig om den södra väggen i ett hus. Byggnaden syns tydligast inifrån klosterträdgården. Av tradition har det hävdats att lämningen är rester efter de s k beginernas hus men några belägg för detta finns inte. Huset var föremål för en arkeologisk undersökning 1921. Vid samma tillfälle undersöktes ytterligare ett hus i munkträdgården, cirka 20 m norr om klostermuren (Söderström 2000:246ff, Karlsson 2015). Efter reformationen övertog kronan klosterområdet. På den äldsta bevarade kartan över Vadstena, upprättad 1642, benämns området fortfarande för KlåsterTrägården vilket tyder på att området då var relativt oförändrat sedan klostertiden (Sigurdsson & Zachrisson 2012:129). Under 1700-talet upprättades flera uppmätningar av klosterområdet och trädgårdarna finns beskrivna i flera syneprotokoll. I den aktuella delen av klosterträdgården fanns fruktträd och 1720 nämns även att det låg sju odlingslotter, längsmed den södra muren, vilka dock ansågs vara föga lönande (Sigurdsson & Zachrisson 2012:136ff). Dessa odlingslotter är även markerade på 1796 års karta över Krigsmannahuset (LMA 05-vad-43). På 1850-talet revs en ladugård i hörnet Klostergatan - Murgatan (Sigurdsson & Zachrisson 2012:153ff). På platsen uppfördes ett bostadhus, idag kallat Nedre klosterträdgården (Bebyggelseregistret). Dessförinnan hade även en parstuga flyttas till denna del av trädgården. Stugan byggdes senare till och kallas idag för Isbergska huset (Sigurdsson & Zachrisson 2012:153ff). Arkeologiska undersökningar I samband med renoveringsarbeten inom byggnaden Nedre klosterträdgården har en äldre, nedbruten, mur påträffats under golvet i en av lägenheterna. Sannolikt rör det sig om rester efter den mur som uppfördes i början av 1500-talet (Feldt 2012). Vidare dokumenterades flera nivåer med kulturlager i fastighetens uthuslänga. Uthusets södra vägg utgörs av ovan 4
beskrivna klostermur. Vid renoveringsarbetet kom även en del av murens insida att dokumenteras. Det kunde konstateras att, den undersökta delen av, muren sannolikt byggs i tre etapper. En av etapperna skulle kunna härröra från ett medeltida hus (Feldt 2013). Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes även en förundersökning för VA-ledningar på fastigheten. Kulturlager påträffades på ca 0,3 m djup under befintlig markyta. Totalt hade kulturlagret en mäktighet om 0,2-0,3 m. Inom hela sträckan fanns ett 0,10-0,25 m tjockt lager som tolkades som ursprunglig matjord. Ovan detta fanns flera lager; bland annat en trampad aktivitetsyta samt resterna efter ett möjligt hus. Inom sträckans norra del framkom dessutom delar Figur 3. Karta över Krigsmannahusets område (Vadstena klosterområde) upprättad år 1796 med det aktuella undersökningsområdet markerat (gult). Skala 1:2000 5
av en stengrund. Vidare fanns ett tjockare raserings- alternativt byggnadslager vilket innehöll stora mängder tegel, kalkbruk och taktegel. Två 14 C-analyser visar att lämningarna härrör från tidsperioden 1250-talet till 1400-talets början (Karlsson 2015). Invid det så kallade Isbergska huset har en arkeologisk undersökning gjorts i samband med schaktning för VA-ledning. Schaktet kom till största del att beröra ett äldre ledningsschakt men inom en kortare sträcka framkom lämningar i form av en stenläggning och kulturlager (Feldt 1996). Utöver dessa undersökningar har ett par mindre grävningar gjorts i närområdet vilka även de berör det område som varit bebyggt innan munkträdgården anlades. Vid Gamla teatern, inom trädgårdens sydöstra hörn, har lämningar såsom gropar, stenläggningar och kulturlager dokumenterats (Feldt 2001). Vid schaktningsarbeten i Klostergatan år 1995 påträffades 0,5-0,6 m tjocka kulturlager i jämnhöjd med det aktuella undersökningsområdet (Hörfors 2011). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet undersöktes och dokumenterades avseende karaktär, omfattning och datering. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i samband med markingreppet. Påträffad fornlämning undersöktes och dokumenteras med ritningar, beskrivningar och foto. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställningar särskilt beaktas: Kan påträffade kulturlager kopplas till tidigare konstaterade bebyggelseskeden inom Munkträdgården? Finns det spår efter medeltida byggnader i anslutning till klostermuren? Resultat Figur 4. Uppmätning över fastigheten Nedre klosterträdgården. De berörda förrådsutrymmena är markerade med rött. Hussvampen hade angripit delar i byggnadens norra del. Här öppnades två gropar (gula) upp i syfte att gräva bort svampen. Feldts undersökningar 2012 och 2013 är markerad med blått resp grönt. Kulturlager Förundersökningen berörde två förrådsutrymmen om en sammanlagd yta om 30 m 2. Ett lager med modernt stenmjöl schaktades bort med hjälp av sug och ett utfyllnads-/raseringslager frilades. Lagret bestod av tegelbrockor, fragment av enkupigt taktegel, kalkbruk och sten (0,10-0,15 m). I lagrets yta hittade enstaka fynd av yngre rödgods, buteljglas, djurben och porslin (tillvaratogs ej). Dessutom framkom ett fragment av en ljusstake i tegel (figur 8). Ljusstaken tycks vara åttakantig vilket kan indikera att den är medeltida. I anslutning till den vägg som angripits av hussvamp (figur 6), togs två gropar upp i syfte att gräva bort svampen. Groparna var cirka 0,8 x 0,4 m stora och mellan 0,45 och 0,80 m djupa. Utfyllnads-/raseringslagret visade sig vara 0,45 m tjockt. Under detta vidtog ett kulturlager med gråbrun sandig lera. Lagret innehöll måttligt med kalkbruksfragment (prickar) och tegelfragment samt enstaka kol. Orörd mark framkom inte inom schaktdjupet. 16G 16H 6
Figur 5a och b. Under ett lager av stenmjöl framkom ett utfyllnads-/raseringslager (t v: förråd 16H; t h: förråd 16G). Mot söder. Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum. Figur 6a. Inom två mindre ytor grävdes gropar (här i förråd 16H) i syfte att gräva bort hussvampen. Mot väster. Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum. 7
Figur 6b. Inom två mindre ytor (här i förråd 16G) grävdes gropar i syfte att gräva bort hussvampen. Mot öster. Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum. Tegelmur Förrådsbyggnadens södra vägg utgörs alltså av den senmedeltida klostermuren som begränsat munkarnas trädgård åt söder. Som tidigare nämnts uppfördes muren 1506 men i murverket ingår även murar från äldre tegelbyggnader (jfr Feldt 2013; Söderström 2000:246f). I samband med förundersökningen fotodokumenterades insidan av murverket. Fotografierna har legat till grund för en enklare ritning. I samband med dokumentationen togs två kalkbruksprover. Proverna har jämförts okulärt med tidigare prover tagna i samma murverk samt i kulturlager i anslutning till muren. Bedömningar av kalkbruksprover har gjorts av arkeolog Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Murverket är uppfört i munkförband med springande kopp. Inom en mindre del av murverket är förbandet lagt med kopp i sicksack (förråd 16H). I murverket syns en igenmurad portal vilken även syns utifrån Klostergatan. Portalens öppning är cirka 1,80 hög men från Klostergatan syns dock bara dess översta del med ungefär en meter. Markytan mellan utsida och insida av muren skiljer sig med andra ord med 0,7 m. Teglet i murens nedersta del (ca 1 m) har betydande saltutfällningar. Murens sockel/grund består av minst ett skift gråsten och däröver ett skikt kalksten (se sid 12). Kalkbruksprov (nr 1) togs i en fog i igensättningen av portalen. Provet visade stor likhet med prover från tidigare undersökning (Typ E, provnr I, II i murverk; XII och IX i kulturlager). Det andra provet togs i en äldre del av murverket, direkt väster om portalen. Även detta prov hade paralleller i tidigare provtagning (Typ B, provnr IV i murverk). Såväl murningstekniken som kalkbruket bedömts vara medeltida (Se Feldt 2013). Den igensatta portalen kan antingen härröra från ett medeltida hus, vars ena vägg införlivats i klostermuren, eller så rör det sig om en port till trädgården. Det som möjligen talar emot det sistnämnda är att porten inte markerats på 1600- och 1700-talens kartor över området (LMA 05-vad-43, LMS D121-1:d8:15; LMS D121-1:4; LMS D121-1:1). 8
Figur 7. I förrådets (16H) södra vägg, vilken är en del av klostermuren, finns en igenmurad portal. Mot söder. Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum. Referenser Bengtsson, C. 1995. Vadstena i mitt hjärta. Föreningen Gamla Vadstena Småskrifter serie nr 40. Motala. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetets hemsida. Feldt, A-C. 1996. Isbergska huset. RAÄ 21, Vadstena stad, Östergötland. Rapport. Östergötlands museum. Feldt, A-C. 2001. Nytt avlopp vid Gamla Teatern. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2001:99. Feldt, A-C. 2012. En mur under golvet. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2012:45. Feldt, A-C. 2013. Uthuset bakom klostermuren. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2013:53. Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000b. Klostret byggs och staden växer fram. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000c. Klostret under och efter reformationen. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Karlsson, E. 2015. Odling och bebyggelse i Munkträdgården. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2015:27 Hörfors, O. 2011. Från teatern till pizzerian nya VA-ledningar i Klostergatan. RAÄ 21, Klostergatan, Vadstena stad och kommun. Rapport 2011:52. Östergötlands museum. Sigurdsson, J. & Zachrisson, S. 2012. Aplagårdar och klosterliljor. 800 år kring Vadstena klosters historia. Artos. Malmö. Stibéus, M. 2000. Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. 9
Söderström, G. 2000. Stadens offentliga byggnader. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Östergötlands museum i manus, dnr 302/05. Arkeologisk förundersökning. Schaktning för fjärrvärme i Vadstena. Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMA) Akt nr 05-vad-43. Upprättad 1796. Krigsmannahuset, Östergötland. Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt nr D121-1:d8:15. Upprättad år 1642. Vadstena stad. Östergötlands län. Akt nr D121-1:4. Upprättad år 1705. Vadstena stad. Östergötlands län. Akt nr D121-1:1. Stadsplan, Vadstena stad, Östergötlands län. Förrättningsman och förrättningen verkställd år? (Lantmäteriet anger inte vilket år kartan är upprättad. I boken Vadstena 600 år anges dock att kartan är från år 1655. Förf. anm.) Figur 8. Fragment av ljusstake. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum. Fynd Antal Föremål Material Längd Bredd Höjd Vikt Anmärkning C4698:1 1 Ljusstake BII:3 75 65 65 338 Åttakantig, lätt konisk. Nederdelen avbruten, koniskt hål i toppen, 45 mm djupt, 25 mm diam. 10
Tekniska uppgifter Fastighet kv Munkträdgården 1 Socken/stad Vadstena Kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 21 Digitala fastighetskartans blad 64E 7j NV Koordinatsystem SWEREF 99 TM Höjdsystem RH70 Mätteknik - Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr 431-1012-15 Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl ÖM dnr 75/15 ÖM projektnr 531655 ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig DeFyra Arkiteter AB DeFyra Arkiteter AB Projektledare Emma Karlsson Biträdande projektledare - Personal - Fältarbetstid 23 mars 2015 Totalt undersöktes 30 m 2 Fynd C4698:1 Foto Digitala Analyser - Grafik Emma Karlsson Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:47 Östergötlands museum 11
Förråd 16H Tegelstorlek l x b x h: 1: 29-31 x ~14 x 8,5-9 cm 2: 28-29 x ~13 x 9 cm 3: 28-29 x ~14 x 8,5-9 cm Utjämningsskift Bomhål Trä Bruksprov 2 1 2 Ev murskarv 3 Markyta Klostergatan Trä Bruksprov 1 Gråsten Kalksten Förråd 16G 3: 28-29 cm ~14 x 8,5-9 cm 3 S S S V V V V S S S V 12
Östergötlands museum genomförde i mars 2015 en arkeologisk förundersökning inom kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Arbetet föranleddes av sanering av hussvamp i två förrådsutrymmen (uthus). Under ett lager med stenmjöl påträffades ett utfyllnads-/raseringslager. Två mindre gropar öppnades upp i vilka det kunde konstateras att lagret var ca 0,45 m tjockt. Under detta vidtog ett kulturlager. Orörd mark framkom inte inom schaktdjupet. I samband med undersökningen upprättades även en ritning över förrådsbyggnadens södra vägg, vilken är del av klostermuren. I det aktuella partiet av muren finns bl a en igenmurad portal. ISSN 1403-9273 Rapport 2015:47