Lökö båk Finlands äldsta fyrliknande sjömärke En kopia av den första fyrbåken på Utö? Lökö båk ägs av Ulkosaariyhdistys ry
Lökö båk
Lyökin pooki Lökö båk Säkerhetsanordning nr 22172 Byggd år 1757 Höjd 17,3 m. Diameter 6,1 m. Diam. högst upp 3,6 m Väggens tjocklek 2 m Diam. innanför 2,1 m.
Skiss över Lökö båk Museiverkets skiss från 1985: Båken var ursprungligen vit 1858 blev den röd-vit 1935 reparerades båken 1985 en ny grundlig reparation 2008 nytt blytak 2012 ytterväggarna skall rappas och målas på nytt
Horisontell genomskärning
Intressant fakta har hittats närmast i svenska arkiv Nästan allt material gällande Lökö båks historia finns i svenska arkiv. Material som är färskare än 200 år (Finska kriget) finns i finländska arkiv.
Man skall komma ihåg, att... - hela Bottniska viken var ett innanhav utan riksgränser när båken byggdes - fartygen kunde fritt välja sin kurs efter lämplig vind - all båttrafik gick för segel på 1700-talet - i kustnära vatten seglade man bara i dager. Belysta fyrar var sällsynta.
Lökö båk syns på en gammal karta (nästa diabild) - Båken syns på en kobbe mellan Nystad och Raumo. - Dessa städer var då viktiga hamnstäder. - Öster om båken syns den urgamla kustfarleden som fortfarande används.
En bogserbåt med släp passerar i farleden öster om båken. I förgrunden byggnadsställningar
Här följer flera kartor... En översiktskarta med några viktiga fyrar: - Understen på den svenska sidan, - Märket på den åländska sidan, - Utö, den södra porten till Skärgårdshavet, - Lökö båk nordost om Åländska lönngrynnor - Jämför gärna de gamla kartorna med de nya!
Så här seglade man förr... (nästa diabild) - En livligt trafikerad farled gick genom hela skärgården från Lökö båk till Stockholm, söder om Åland. Mariehamn fanns inte då. - Nu har en småbåtsfarled ersatt den. - Även farleden på Ålands hav gick tidigare närmare fasta Åland, öster om Märket. - Observera varningstexten om farliga lönngynnor mellan Åland och Lökö båk.
Så här seglar man nu... Google -kartan visar väl hur trafiken nuförtiden flyter mellan Stockholm och Åbo. Man bör dock komma ihåg att under dessa århundraden har farlederna blivit grundare och fartygen större. Även hamnarna har specialiserat sig till olika typer av frakt.
Lökö båk har också varit belyst Lökö båk hade en acetylenlykta av denna typ monterad i gluggen högst upp, då farled nr 2305 fortfarande var belyst. Denna AGA-lykta har en sk. Solventil, som sätter lyktan på sparlåga under dagtid och på så sätt sparar mycket gas.
Båken har varit också högre Det har varit också ett triangelmätningstorn ovanpå båken Träbygget användes till att få koordinater för kartor Konstruktionen var kvar ända till 1980talet
Samma konstruktion från annat håll
Hällristningar i berget
Lökö båk övergick till utskärsföreningen år 2000 Museiverket hade samlat flera deltagare till mötet, där båkens öde skulle fastställas
Museiverket snabbt på plats När museiverket fick höra av ägarbytet, skickade dom genast folk för att göra ritningar av båken Senare hittades nog mycket exakta ritningar även hos sjöfartsverket
Skador på båkens yta Skadorna på båkens yta blir hela tiden större Största problemet är fukten som tränger sig in i muren. När vattnet fryser till is, bryts stenmuren sönder.
Skador på båkens yta Här ser man också de olika lagren av murbruk under det yttersta skiktet.
Skador på båkens yta Den senaste reparationen har gjorts utan någon som helst armering Bitarna bara faller bort Ytskiktet är på många ställen mycket tunnt
Skador på båkens yta Så här kommer det att bli ännu mera skador Fuktigheten siprar in i rappningen och bildar sprickor när det blir frost.
Skador i taket - År 1985 lät Sjöfartsverket lägga ett nytt blytak ovanpå det gamla. - Svetsfogarna höll inte och det mesta av det nyare taket flög iväg i en storm.
En ganska speciell skada Någon har skjutit en gevärskula in i taket.
Rester av båkens byggmaterial
Reparationerna börjar år 2007 Sjöfartsverket hjälper med transport av virke
Hjälp från myndigheter Här har sjöbevakningen stannat upp på sin rutinresa
Museiverket på ön Projektets övervakare på en inspektionsresa
2007 satte en entreprenör upp ställningar kring hela tornet Ett nästan idiotsäkert test gjordes: Hela båkens yta knackades genom för att höra, var beläggningen inte satt ordentligt fast.
Med sådana klampor sitter det gamla taket fast
Kunde man bara ha lappat taket? Svaret blev: Nej! Flera prover gjordes för att se, vilken svets- eller lödmetod skulle vara hållbar Till slut avstod man från hela tanken att lappa taket Det gamla taket kom att täckas med ett helt nytt blytak, som bultades fast
5 mm tjock blyplåt sattes runt takets nedre kant
Färdigt klippta 3-millimeters blyskivor som har rullats ihop för att kunna transporteras.
Dokumentering av takarbetet
Taket är nu färdigt Ett helt nytt blytak skyddar det gamla taket Fästen sitter ordentligt fast Vi hoppas att det håller ny följande 250 år Ett stort tack till alla medarbetare!
Ny skall båkens yta göras om. Båken skall rappas och målas. Helst skall hela befintliga ytbeläggningen bort Den nya beläggningen skall ha armering och den skall andas, alltså släppa fuktighet även utåt. Stora byggföretag pratar om summor på 100 000 200 000 euro. Vi försöker komma undan med mindre. Finlands Fyrsällskap donerade 2012 10 000 euro för bygget, men det behövs minst 40 000 till.
Lökö båk i media: två gånger i finska TV:s huvudnyheter på bästa sändningstid
Hufvudstadsbladet
Åbo Underrättelser
Litteratur om skärgården och Lökö båk (på finska) Författaren Altti Holmroos har dokumenterat skärgården i Nystadstrakten i flera böcker, till exempel Loistava Lyökinmaa om Lökö båk 2001 Om fortet Katanpää, 2001 Om postvägen genom Gustavs2003 Om fyren på Enskär 2004
Lökö båk som saltkar Pengar till verksamheten har samlats bl. a. genom att sälja böcker, T-shirts, postkort osv I denna bild syns små saltkar, som är kopior av lökö båk. Videofilmerna i bilden presenterar finska fyrar.
Tack för Ditt intresse för båken. Fortsättning följer i jubileumsboken! Boken är redan under arbete. Boken kommer ut först på finska. Fortlöpande information även i internet