Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Köping-Västerås Län: Västmanland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur många ungträd som finns i hela området och hur stor andel av dessa som har skador orsakade av vilt. De fyllda rutorna innehåller bestånd som har inventerats. De ofyllda rutorna ingår i urvalet men inga bestånd som uppfyller äbinkriterierna har hittats. Skogsstyrelsen ansvarar för metodfrågor, resultatberäkningar, slutsatser och rapportering. Insamling av fältdata sker via entreprenörer och koordineras av Skogforsk. Inventeringen finansieras av skogsbruket. Foto Kenneth Johansson 1
Sammanfattande resultatblad Alla tallstammar -Alla stammar över en viss lägsta höjd har räknats och viltskador registrerats. 25% 15% 1 5% Andel tallstammar med färska skador 2014 2015 2016 6 5 4 3 1 Andel tallstammar utan skador 2014 2015 2016 52% RASE (Rönn, Asp, Sälg, Ek) -Högsta individerna av rönn/asp/sälg och ek. 8 6 4 Andel ytor med förekomst av RASE 2014 2015 2016 25% 15% 1 5% Andel ytor med gynnsam konkurrensstatus 2014 2015 2016 n= för 2014 n= för 2015 n=330 för 2016 63% Ståndortsanpassning 4 Andel ytor återbeskogade med tall på magra marker n= för 2014 n= för 2015 n=42 för 2016 3 1 2014 2015 2016 38% Resultat för 2014 baseras på bestånd med medelhöjden 0,5-3 meter och för 2015 och 2016 1-4 meter 2
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Län: Område: Utförare: Västmanland Områdets landareal, hektar: Köping-Västerås Antal inventerade km-rutor: Svensk Naturförvaltning AB Antal inventerade ungskogar: Antal inventerade provytor: 154 252 45 92 330 Illustratör Jarl Holmström Illustratör Bo Persson 3
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Alla stammar Trädslag Stammar per hektar 1 Stammar med färsk viltskada % Medelfel % Stammar utan viltskada % Medelfel % Tall 509 5,3% 52% 8,9% Gran 960 0,1% Björk 2949 Övrigt 40 Andel tallstammar med färska skador Totalt 4457 25% 10 1 Denna kolumn visar ett genomsnitt av alla inventerade bestånd. 15% 1 5% 2014 2015 2016 9 8 7 6 5 4 3 1 Gulmarkerade uppgifter är viktigt underlag till älgförvaltningsplaner och utgör även ett stöd till älgskötselplaner Andel granstammar med färska skador 2014 2015 2016 4
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Produktionsstammar 1. Trädslag Stammar per hektar % % Medelfel % % Medelfel % Tall 373 196 53% 47% 7,2% 17% 4,7% Gran 956 945 99% 1% 1,1% 0, Björk 357 268 75% 25% 4,7% Contorta 0 Oskadade stammar per hektar Stammar utan viltskador Stammar med viltskada Övrigt 13 6 47% 53% 12,2% Stammar med färsk viltskada 1 Stammar av produktionsträdslag som bedöms stå kvar efter en röjning Illustratör Jarl Holmström 5
Viltskador, produktionsstammar 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Tall 2014 Tall 2015 Tall 2016 Gran 2014 Gran 2015 Gran 2016 Bara färska viltskador 7% Både gamla och färska viltskador 1 Bara gamla viltskador 27% 1% Resultat för 2014 har mätts utifrån urvalskriterium av bestånd med medelhöjd om 0,5-3 meter och för 2015 och 2016 1-4 meter. 6
Skador på produktionsstammar av tall 5 45% 4 35% Fjolårsskada är klövviltsbete under senaste vegetationsperioden vilket ofta sker på tallens gröna och ännu inte vedartade skott vilket ger buskiga och krokiga träd. Fjolårsskada 3,5% 3 25% 15% 1 5% Bara färsk skada Återbetades i vintras Bara gammal skada Annan skada (ej vilt) Helt oskadad Fjolårsskada 7,2% 9,6% 30,5% 9,2% 43,4% 3,5% Foto Lars Ingemarson * Fjolårsskada är en typ av gammal skada som även ingår i Bara gammal skada 7
När inträffar viltskadorna 1 under året? 20,1% av tallstammarna har skadats av vilt under det senaste året 16,6% fick enbart viltskador i vintras 0,2% fick viltskador i somras och i vintras (dubbla skador). 3,3% fick enbart viltskador förra sommaren (fjolårsskada). 79,9% har inte skadats av vilt det senaste året. 1 avser produktionsstammar av tall 8
Andel av ståndorten Återbeskogning, trädslagsval vid föryngring på olika marktyper 10 9 8 7 6 5 4 3 1 Antal ytor Magra marker Mellanmarker Bördiga marker n=42 n=273 n=15 Tall Gran Björk Lärk Contorta Övrigt Ingen åtgärd/ej bestämbart Ståndorter för tall. Andra trädslag bör endast utgöra ett ringa inslag. Ståndorter lämpliga för gran, tall och löv. I barrdominerade områden bör tall utgöra ett betydande inslag. Ståndorter som lämpar sig bäst för gran och löv (särskilt ädellöv i delar av landet). 9
RASE Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) Av inventerade provytor % Gynnsam konkurrensstatus Ogynnsam konkurrensstatus och betade 39% Ogynnsam konkurrensstatus och obetade 4% Saknar rönn, asp, sälg eller ek som är högre än 3 dm 37% RASE (rönn, asp, sälg, ek), andel ytor med förekomst 63% 10
Röjning 1 9 Illustration: Jarl Holmström n=330 Röjda Inte röjda 11
Foderprognos 12
Foderproducerande ungskog (ha) Foderprognos 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Västmanland Köping- Västerås 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 5 461 5 521 5 625 5 786 5 957 6 146 6 359 6 531 6 689 6 806 13
Områdets areal fördelat på ägoslag Område Areal (ha) Vattenareal (ha) Västmanland, Köping- Västerås Landareal (ha) Ej skogsmark (ha) Skogsmark (ha) 154 252 25 096 129 156 54 567 74 589 Förekomst av ungskog och tall Foderproducerande ungskog (ha) Antal tallar 1 i området (milj. st) 6 359 2,8 1 Avser skattat antal tallar i den foderproducerade ungskogsarealen. Foto Michael Ekstrand 14
Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på www.skogsstyrelsen.se/abin Foto Åke Sjöström Foto Åke Sjöström 15