Förstudie: Twards a Federated Infrmatin Mdel fr Eurpean Public Safety Security Arenadagen 2014-04-08 Rev C Michael Landzelius, URBSEC Trbjörn Andréassn, Ericssn AB
Dispsitin Om prjektet Metd Resultat 2013 Natinell wrkshp / expertintervjuer Frskarperspektiv på FIM Omvärldsanalys Förstudien Anser Föreslår Sammanfattning
Om prjektet Syfte med förstudien var att kartlägga möjligheter, hinder ch behv utifrån följande frågeställningar Vilka är förutsättningarna för att på svensk ch eurpeisk nivå bygga ch implementera en Federerad Infrmatinsutbytesmdell för Public Safety? Hur skulle krishanteringens aktörer i Sverige ch inm EU kunna öka sin förmåga att hantera lyckr ch kriser med hjälp av en eurpeisk Federated Infrmatin Mdel? Målsättning med förstudien var att Ta fram en plan för frtsatt arbete inm mrådet
Metd Expertgrupp URBSEC-frskare Expertis från svenska krishanteringssystemet Natinell wrkshp Omvärldsanalys Eurpa? Förslag på frtsatt arbete Minimal Natinell FIM pilt Förstudie Omvärldsanalys Behv Möjligheter idéer ch kncept Frågr Risker Analys ch syntes
Resultat 2013 Förstudie Twards a Federated Infrmatin Mdel fr Eurpean Public Safety, SAL, Rev B, 2014-01-15 Prjektförslag Twards a Federated Infrmatin Mdel fr Eurpean Public Safety, SAL, Rev C, 2014-01-07 Omvärldsanalys Natinella ch internatinella FIM-relaterade aktiviteter, arbeten ch initiativ Natinell wrkshp med dmänexpertis från svenska krishanteringssystemet, MSB, 30/5, 2013 Lägesrapprter från FIM-relaterade initiativ i Sverige Inventering av behv, kncept ch idéer Förslag på frtsatt arbete
Natinell wrkshp / expertintervjuer Axplck identifierade behv, idéer, frågr, risker,... Varför FIM Natinaleknmisk nytta? Frtsätt arbetet med att identifiera specifika infrmatinsbehv sm tilltänkta användare av en FIM har för att göra det möjligt att se vilka kulturella/samhälleliga/juridiska/plitiska skillnader sm kan spela rll för design ch implementatin av en tänkt FIM i Sverige ch Eurpa Behv av metdik ch metdstöd för att understödja federerad infrmatinssamverkan på natinell liksm på eurpeisk nivå återbruk av relevanta perativa infrmatinsutbytesmdeller mellan aktörer inm krishanteringssystemet, privata företag, frivilligrganisatiner, crwdsurcing-initiativ ch enskilda medbrgare Behv av Svensk infrmatinsutbytesmdell/inriktningsdkument för insatser i internatinella frskning- ch standardiseringsprjekt.
Frskarperspektiv på FIM (1/3) Rent generellt känner alla till såväl frskare sm krishanteringens aktörer, natinellt ch på EU-nivå att infrmatinsdelning ch förändringar i hur sådan sker begränsas av: Lagstiftning (lika för lika slags aktörer) Krishanteringens lika aktörer har lika rganisatinskulturer Olika natinella ch reginala frmer för ansvar ch samverkan inm PS Olika natinella ch reginala plitiska styrfrmer ( gvernance ) inm PS-sektrn (jfr privat-ffentliga partnerskap sv) Plitiska aktörers, myndigheters, privata företags, ch medbrgares lika ch skiftande sätt att se på infrmatins-hantering i relatin till legitimitet ch integritet
Frskarperspektiv på FIM (2/3) Frskargruppen knstaterade att eventuella frskningsinsatser i prjektet är helt berende av att aktörerna tydliggör sina infrmatinsdelningsbehv Wrkshpen indikerade att aktörerna inte ser teknisk frskning sm ett huvudbehv. Men vilka behv ch utmaningar ser den svenska krishanteringens aktörer? Är infrmatinsdelning pririterad, ch kan frskningsbehv härledas ur en pririterad lista? Leder eventuella behv av ökad infrmatinsdelning ch samverkan till frskningsfrågr? Massr av frskning finns m kulturskillnader ch rganisatinsklimat bör prblemen snarare hanteras sm mellanrganisatriska utvecklings- ch lärandeprjekt? Innebär ett skalskifte från Sverige till EU att frskning aktualiseras?
Frskarperspektiv på FIM (3/3) En serie arbetsmöten ch wrkshps genmfördes med frskare från URBSEC. Ur frskarperspektiv var resultaten från förstudiens wrkshp tillräckliga. Krishanteringens aktörer måste tydliggöra vilken slags infrmatin en FIM bör hantera ch integrera. Aktörerna har sin infrmatin, eventuella frskningsfrågr rör vad sm händer/kan hända när sådan individuellt ägd infrmatin delas/görs gemensamt tillgänglig Tilltänkta användare av en FIM behöver tydligt specificera perativa behv av: infrmatinsinnehåll (specificerad typ av infrmatin) infrmatinsinhämtning (existerande frmer för) infrmatinsdelning (=infrmatinsspridning) infrmatinsaccess (behörighet till viss infrmatin) infrmatinslagring (situatinellt temprärt permanent)
Omvärldsanalys Frskarperspektiv på FIM Internatinell Standard Eurpeisk standard Next Generatin 112 (Next Generatin 911) Svenska regeringen m krisberedskap Alarmeringsutredning E-delegatin Svenska Försvarsmakten ch LedsystT Ledning ch samverkansprjektet STIL-ramverk, En grund för samverkan i samhället OASIS Natinella perativa system för ledning ch samverkan Federerade Infrmatinsutbytesmdeller
Förstudien anser att Tekniska förutsättningar finns för utfrmning ch implementatin av en FIM Technlgy is n issue! Internatinella kulturella, samhälleliga, juridiska ch plitiska skillnader mellan federerade parter ch aktörer riskerar att hindra utveckling av en FIM, men bör ckså anses sm villkr för en FIM ch därmed integreras sm en del av dess arkitektur På samma sätt sm i ecall-initiativet (successtry) bör AB Sverige säkerställa gjrda investeringar genm att putta in det svenska knceptet på eurpeiska arenan!?
Förstudien föreslår Frtsatt arbete med att Härleda validerade situatinella perativa behv, dvs tilltänkta användare av en FIM tydliggör ch definierar behv Utreda ch kvantifiera samhällseknmisk nytta av FIM (cstbenefit) Specificera en minimal FIM för 112-samverkan mellan allmänheten ch blåljus-aktörer Genmföra minimalt piltprjekt baserad på den minimala FIMmdellen Erfarenheter ch resultat skall framförallt kunna tjäna sm Inriktningsmdell för svenska insatser i eurpeisk frskning ch standardiseringsarbeten så sm t.ex. H2020, EMTEL, EU-relaterade harmniserande plicy-prgram (på samma sätt sm ecallprcessen)
Sammanfattning Eurpa? Minimal Natinell FIM-pilt? Förstudie Förslag på frtsatt arbete Omvärldsanalys Frskarperspe ktiv på FIM