Verksamhetsplan 2019 Nationella uppdraget, Sveriges depa bibliotek och la necentral Denna verksamhetsplan och bidragsansökan gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter för alla typer av bibliotek gällande kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Uppdrag och fokusområden 2019 1) Driva och utveckla depåbibliotek enligt förvärvsplan för Sveriges depåbibliotek. Fokus: I syfte att säkra tillgång till och förbättra cirkulation av medier i landet utarbeta nationella rekommendationer för gallring. Fokus: I syfte att kunna göra riktade insatser kartlägga från vilka regioner donationer inkommer. 2) Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Fokus: I syfte att få överblick över behoven hos målgrupperna och kunna genomföra riktade insatser kartlägga från vilka regioner fjärrlånebeställningar inkommer. Fokus: Utarbeta förslag på lånecentralens möjliga roll som kompletterande resurs rörande "kontroversiella" medier. 3) Konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. Fokus: Bidra med konsultativt stöd rörande medieförsörjningsstrategier med utgångspunkt i framtagen kunskapsöversikt. 1
Verksamhetsplan 2019 Omva rldsanalys Mot bakgrund av mål och uppdrag för verksamheten gör vi följande omvärldsanalys. Nationell biblioteksstrategi Regeringen beslutade 2015 om uppdrag till Kungliga biblioteket att ta fram en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom Sveriges allmänna biblioteksväsende. Ett utkast till biblioteksstrategin kom under våren 2018 Från ord till handling. Några av åtgärdsförslagen är: Fjärrlåneverksamheten i Sverige måste effektiviseras, bli mer användarstyrda och effektueras snabbare med möjlighet till hemleveranser. Det saknas samordning vid gallring och det bör finnas en nationell bevarandeplan som stöd i gallringsarbetet. Pliktlagstiftningen idag är otidsenlig. Den bör ses över och även moderniseras. De två pliktlagarna bör bli en. Det som samlas in ska vara format- och medieoberoende, samt att tillgängligheten förbättras, anser utkastet. Vidare ser man att ett nationellt depåbibliotek skulle kunna vara mottagare och distributör av pliktexemplar. I avvaktan på beslut kring strategin görs mindre revideringar av uppdragen som gäller från 2019 och framåt. Bibliotekens behov av äldre litteratur Mediestrategiskt arbete är centralt i biblioteksverksamheten och arbetet med medieplanering utgår ofta från en medieplan eller ett liknande dokument. Det kan vara lokala, kommunala eller regionala medieförsörjningsstrategier. Vi ser, vid genomgång av ett flertal medieplaner, att momentet gallring beskrivs ibland ganska övergripande men i vissa fall mera på detaljnivå där även Sveriges depåbibliotek anges som sista anhalt. De bibliotek som skickar utgallrat material till oss är både de som vi märker återkommer kontinuerligt men även de som aldrig eller väldigt sällan nyttjat oss. Det kan på sina håll behövas visst stöd vid gallring. Det finns litteratur på svenska, men uppdaterad och aktuell information och gallringsmodeller för de bibliotek som övergått till Dewey som klassifikationssystem skulle underlätta gallringsarbetet. I Norge har man lång erfarenhet av Dewey och under våren har en reviderad utgåva av Håndbok i samlingsutvikling for bibliotek (CREW) givits ut. Den bygger på CREW : a weeding manual for modern libraries, en amerikansk gallringsmodell. Depåbibliotekets tillväxttakt fortsätter att öka och vi är i behov av att utöka vårt magasinsutrymme. Under slutet av 2019 kommer det att frigöras mer magasinsyta i och med att Skolbiblioteksservice, som har hyrt delar av våra lokaler, flyttar till andra lokaler. Det betyder att vi kan växa i fortsatt takt, men en hyreshöjning är att vänta på ca 200 tkr/år 2
Kompletterande medie- och informationsförsörjning nationellt och internationellt Folkbiblioteken tar ett stort ansvar för distansstudenter och övriga kommuninvånares medieförsörjningsbehov vid fortbildning och högre utbildning. Biblioteken erbjuder studieplatser, datorer, kurslitteratur och fjärrlåneservice. En hel del studielitteratur ges ut som e-böcker men behovet av tryckt litteratur kvarstår eftersom e-fjärrlån av monografier på grund av avtalsmässiga och upphovsrättsliga skäl ännu inte är ekonomiskt försvarbara. VIVA-projektet i Virginia i USA visar att det går att förhandla framgångsrikt med förlag om rättigheter av fjärrlån för elektroniskt material. Det gäller att ställa tydliga krav. Det juridiska läget för e-leverans är komplicerat. Den nya EU-lagstiftningen om upphovsrätt är fortfarande under arbete och vad den kommer att innebära för biblioteken är ovisst. Open Access är till synes en löftesrik lösning men de olika nivåerna av Open Access och de olika sätt som förlagen kan använda den etiketten komplicerar ändå användandet. Det är svårt att göra rätt. Så här skriver IFLA om copyright education and copyright literacy i ett uttalande från augusti 2018. Inga- Lill Nilsson, Karlstad universitetsbibliotek, kommenterar på Svensk biblioteksförenings webbplats: Biblioteken blir mer och mer en informationspunkt där man hanterar upphovsrättsliga frågor och kompentensen behöver höjas hos biblioteksanvändare och personal. Att vara Copyright literate innebär att ha tillräckliga kunskaper för att ta informerade beslut kring hur man kan använda upphovsrättsligt skyddat material. Man behöver förstå strukturen kring upphovsrätten, lagstiftning, tillämpning och användarnas behov. 1 Vi ser fortsatt att administrationen gällande tullhandlingar för leveranser utanför EU, t ex Norge och USA, är arbetskrävande och kostsam för både inlånande och utlånande bibliotek och ett hinder för fjärrlån. Även inköp av litteratur utanför EU medför extra kostnader. Vi ser ett behov av en översyn av fjärrlånerekommendationerna. Fler folkbibliotek har sitt bestånd i Libris vilket innebär att fjärrlåneförfrågningar kan bli aktuella. Vi anar en osäkerhet kring praxis och oro för portokostnader. Möjligen kan läns- och regionbibliotekens förändrade medieförsörjningsuppdrag ha bidragit till denna osäkerhet. E-böcker, databaser, licenser, upphovsrätt och digital kompetens Bibliotekens roll och uppdrag som en av grundpelarna för en demokratisk samhällsordning kan inte nog betonas. Den digitala delaktigheten är viktig för att kunna ta del av samhället. Bibliotekspersonalen måste hela tiden utveckla sin medie- och informationskunnighet för att kunna förmedla den på ett trovärdigt sätt. Under året har den nationella satsningen Digitalt först med användaren i fokus kommit igång. Den inledande fasen i projektet bestod bland annat av ett självskattningstest kring digitala kompetenser som all 1 https://www.biblioteksforeningen.se/nyheter/uttalande-fran-ifla-om-kompetens-inom-upphovsratt/ (2018-10-29) 3
bibliotekspersonal uppmanades att göra. Svaren kommer att utgöra ett underlag för prioriteringar kring kompetensutvecklingsinsatser i projektet. Allmänhetens och forskningens tillgång till licensdatabaser och e-böcker är angelägna frågor både för forskningsbiblioteken och för folk- och gymnasiebibliotek. För forskarsamhället finns en modell för upphandling och avtalstecknande. Folk- och skolbiblioteken saknar en gemensam aktör för en nationell hantering. Tidigare försåg Kungl. biblioteket pliktbiblioteken med mikrofilmade dagstidningar. För några år sedan började Kungl. biblioteket att scanna alla dagstidningar och göra dem tillgängliga via en söktjänst. Av upphovsrättsskäl kunde bara materialet läsas i KB:s lokaler. 2017 utvidgades åtkomsten med ny avtalslicens till fyra universitetsbibliotek. Lånecentralen har tidigare påtalat vikten av att även folk- och skolbibliotek får ta del av materialet. Från och med 2019 kommer denna söktjänst att göras tillgänglig även för folkbibliotek. 4
Aktivitetsplan 2019 Mot bakgrund av de av Kungl. biblioteket definierade roller, uppdrag och målgrupper och under förutsättning att sökt verksamhetsbidrag beviljas planeras följande för år 2019. Uppdrag 1: Driva och utveckla depåbibliotek enligt beslutad förvärvsplan. Bibliotekens beståndsöversyn och gallring består under överskådlig tid. Samtidigt finns ett fortsatt behov av tillgång till äldre tryckt material både för låneverksamheten och som källmaterial i referensarbetet. Ett fjärrlånemagasin gör det enklare att gallra lokalt när man vet att materialet finns kvar i ett centralt magasin. Depåbiblioteket är mottagare av gallrat äldre material, registrerar beståndet i Libris, förmedlar fjärrlån samt bistår biblioteken med fortbildning och handledning i gallringsmetodik och medieplanering. a) Bevara och tillgängliggöra material Bevara och tillgängliggöra äldre material genom att ta emot bibliotekens utgallrade monografier och viss periodika på svenska, registrera och katalogisera materialet i Libris, tillhandahålla innehållet i samlingarna som fjärrlån. Fortlöpande ge rådgivning vid gallring, via mejl, telefon och webb. Fortsatt tillväxt av Umdp:s bestånd i Libris med ca 15 000 titlar och en femprocentig ökning av antalet utlån jämfört med 2018 års utlån. Om biblioteken anser att leveranskostnaderna för donationer är för höga kan antalet gåvor av gallrat material minska. b) Riktad marknadsföring Marknadsföra depåbibliotekets uppdrag via webbplats, fackpress, sändlistor och riktade utskick. Antalet donationer av gallrat material från bibliotek ökar jämfört med idag. Marknadsföringen av depåbibliotekets uppdrag når inte ut och biblioteken anser att leveranskostnaderna för donationer är för höga. 5
c) Utveckla innehållet på webbplatsen Utveckla innehållet av informations- och fortbildningsmaterial på webbplatsen, bland annat rörande metoder för medieplanering och beståndsöversyn. Ökad kännedom om vår verksamhet. Trafiken på webbplatsen ökar. Inga. d) Nationella rekommendationer för gallring. Utarbeta nationella rekommendationer för gallring i syfte att säkra tillgång till och förbättra cirkulation av medier i landet. Ökade donationer ger ökad tillgänglig för användarna. Inga e) Arbete med gallringsmetodik. Undersöka möjligheten att översätta och anpassa till svenska förhållanden Håndbok i samlingsutvikling for bibliotek CREW (2018) av Jeanette Larson. Originaltiteln är CREW, a weeding manual for modern libraries (2008). Ett stöd för bibliotekspersonalen i arbetet med gallring. Olika hinder för genomförandet kan uppstå. f) Kartlägga donerade regioner. Kartlägga donerade regioner i syfte att kunna göra riktade insatser där vi ser att det sällan eller aldrig erbjuds material. Ökad medvetenhet om vår verksamhet och att antalet erbjudanden stiger. 6
Inga Uppdrag 2: Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Sveriges depåbibliotek och lånecentral skall bistå landets folk- och skolbibliotek med kompletterande medieförsörjning, informations- och referenstjänst samt fortbildning i informationssökning, referens- och fjärrlånearbete. Antal utlån 2019 förväntas ligga på samma nivå som de senaste två åren. a) Informations- och referenstjänst Erbjuda kvalificerad informations- och referenstjänst. Hög kvalitet i informations- och referenstjänsten höjer kvaliteten i bibliotekens service till sina låntagare. Inga. b) Tillhandahålla litteratur Tillhandahålla smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån. Fortsatt hög effektueringsgrad av fjärrlånebeställningar. Handläggning av beställningarna enligt servicedeklarationen. När förlag för elektroniska tidskrifter och e-boksutgivningar inte ger lånecentralen utlånerättigheter på beställt e-material kan fjärrlånefrågan inte effektueras. 7
c) Tillhandahålla material och erbjuda dokumentleverans via databaser Tillhandahålla material ur egna samlingar och erbjuda dokumentleverans via internationella databaser såsom OCLC, Subito, netpunkt.dk, British Library. Fortsatt hög effektueringsgrad av fjärrlånebeställningar. Handläggning av beställningarna enligt servicedeklarationen. Restriktioner hos bibliotek i andra länder vad gäller att fjärrutlåna utomlands. Tullbestämmelser för leveranser kan skapa ekonomiska hinder. 8
d) Stöd och rådgivning Ge stöd och rådgivning inom ämnet. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Inga. e) Fjärrlånebeställningarnas regioner Kartlägga från vilka regioner fjärrlånebeställningar inkommer. Få en ökad överblick och därefter kunna genomföra riktade insatser. Inga f) Översyn av fjärrlånerekommendationerna Gå igenom de befintliga fjärrlånerekommendationerna och undersöka om eventuellt behov av uppdatering. Att försöka få en uppfattning om hur kända och tillämpade rekommendationerna är. Inga g) Kontroversiella medier Utarbeta förslag på lånecentralens möjliga roll som kompletterande resurs rörande kontroversiella medier. Att biblioteken upplever ett stöd i denna del av den komplettande medieförsörjningen. Inga 9
Uppdrag 3: Konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. Vi ser en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. Arbetet med att formulera medieplaner behöver därmed förstärkas. I takt med att regionala samarbeten utvecklas, till exempel gemensamma kataloger med gemensamma bestånd, ökar behoven av regionala medieförsörjningsstrategier. Många bibliotek förväntas se över sina policys och riktlinjer gällande både inköp och gallring efter diskussioner om informationsfrihet och grundlagens så kallade objektivitetsprincip. Vid fortbildningsinsatser är läns- och regionbiblioteken viktiga samarbetspartners, likaså lärosätesbiblioteken. Samarbetet mellan kommunbibliotek och högskolebibliotek med syftet att skapa en samsyn kring litteraturförsörjning och service till distansstuderande behöver stärkas. Gemensamma fortbildningsinsatser och konferensarrangemang kan bidra till en sådan utveckling. a) Utveckla och underhålla webbplatsen Utveckla och underhålla webbplatsen med fjärrlåneguiden, digitala söktjänster för fjärrlånearbetet, länka till nationella och internationella styrdokument samt utöka och uppdatera länkar till fria e- böcker. Bibliotekens självförsörjandegrad ökar vad gäller standardutgivningen och kurslitteratur. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Inga. b) Inköpsrådgivning och fortbildning Ge inköpsrådgivning samt erbjuda fortbildning i informations- och referenstjänster med utgångspunkt i material som finns i databaser och andra digitala informationskällor. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Ökad kännedom hos bibliotekens medarbetare om e-resursernas innehåll. Inga. c) Regionala användarträffar I samarbetet med regionbiblioteken genomföra två regionala användarträffar för 10
kommunbibliotekens fjärrlånehandläggare. Innehållet baseras på aktuella frågor för kommunbiblioteken. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Kunskaper om fjärrlånehantering och resursdelning måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och i ständig utveckling. Om biblioteken inte har tillräckliga resurser för personalens fortbildning kan detta få konsekvenser för kvaliteten i bibliotekens fjärrlåneservice. d) Medieförsörjningsstrategier I samarbete med regionbibliotek genomföra ett seminarium om medieförsörjningsstrategier. Ökad kännedom om strategier för medieförsörjning och förståelse för dess betydelse. Olika förutsättningar regionerna emellan kan försvåra konsensus. e) Medieförsörjningsstrategier Bidra med konsultativt stöd rörande medieförsörjningsstrategier med utgångspunkt i framtagen kunskapsöversikt. Arbeta pedagogiskt med webbplatsen. Ökad kännedom om strategier för medieförsörjning och förståelse för dess betydelse. Vi når inte ut. f) Etablera utbildningskontakter Ta kontakt med landets biblioteksutbildningar för att undersöka möjligheten att få tillfälle att informera om vårt nationella uppdrag. Vi vill berätta om våra tjänster för den nya generationens bibliotekarier som snart ska ut i arbetslivet. Redan nu har vi ett etablerat samarbete med biblioteksutbildningen här i Umeå men vi vill vidareutveckla detta till att även innefatta de andra utbildningsorterna. Ökad kännedom om vår verksamhet. 11
Respektive utbildningsort anser att denna information inte är relevant. g) Konferenser Mycket, mera, allt!? mediestrategiskt arbete i en föränderlig tid. En konferens om mediestrategiskt arbete i samarbete med Regionbibliotek Östergötland och Kulturutveckling region Gävleborg (januari, Umeå) Planering pågår för Marskonferensen 2019. Tema Marknadsföring, hur syns vi i mediebruset. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller medieförsörjningsstrategier, fjärrlånehantering och resursdelning. Konferensernas deltagare är nöjda. Kunskaperna måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och i ständig utveckling. 12
Kommunikationsplan för hela det nationella uppdraget Medverka och nätverka vid konferenser och seminarier. Delta i nationella och internationella nätverk såsom Ämnesordsgruppen för skönlitteratur i Libris, svensk biblioteksförening, läns- och regionbibliotek, IFLA, nordiska ILL-nätverk. Sociala medier: facebookgrupperna för Sveriges depåbibliotek och lånecentral och fjärrlån. Marknadsföra verksamheten via webbplats, KB:s bloggar, fackpress, sändlistor, riktade utskick och i samband med konferenser och andra mötestillfällen. Erbjuda visningar och ta emot studiebesök, erbjuda praktikplatser. Uppföljning (hela det nationella uppdraget) Sammanställa och analysera den årliga statistiken Fortlöpande kontakt och dialog med målgrupperna Analysera utvärderingar vid seminarier. Kungl. Bibliotekets årliga verksamhetsdialog 13
Kontaktpersoner Namn Titel/funktion E-post Magdalena Sjöström enhetschef magdalena.sjostrom@umea.se Gun-Mari Isaksson Legrell bibliotekarie/fjärrlån, referenstjänst gun-mari.isaksson.legrell@umea.se Seija Jalkanen bibliotekarie/depåfrågor, katalogisering seija.jalkanen@umea.se Bertine Pol Sundström bibliotekarie/fjärrlån, konferenser bertine.pol@umea.se Ingalill Stenmark bibliotekarie/depåfrågor, medieförsörjning ingalill.stenmark@umea.se 14