Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017
Innehållsförteckning Sektor för utbildning och kultur... 4 Organisation... 4 Sektorns uppdrag... 4 Politiskt fastställda mål... 4 Mål för god ekonomisk hushållning... 5 Sammanfattning av måluppfyllelse... 5 Förskola... 6 Grundskola... 6 Utveckling, Fritid och Folkhälsa... 6 Gymnasium... 6 Vuxenutbildning... 7 Kultur... 7 Driftredovisning, sektorn totalt... 8 Investeringsredovisning, sektorn totalt... 9 Framtiden... 9 Ledning... 11 Uppdrag... 11 Informationsmått... 11 Ekonomi... 11 Förskola... 12 Verksamhetens uppdrag... 12 Sammanfattning av måluppfyllelse... 12 Informationsmått... 13 Ekonomi... 13 Måluppfyllelse... 14 Grundskola... 15 Verksamhetens uppdrag... 15 Sammanfattning av måluppfyllelse... 15 Informationsmått... 15 Forts. informationsmått... 16
Ekonomi... 16 Måluppfyllelse... 17 Utveckling, Fritid och Folkhälsa... 18 Verksamhetens uppdrag... 18 Sammanfattning av måluppfyllelse... 18 Informationsmått... 18 Ekonomi... 19 Måluppfyllelse... 19 Gymnasium... 20 Verksamhetens uppdrag... 20 Sammanfattning av måluppfyllelse... 20 Informationsmått... 20 Ekonomi... 20 Måluppfyllelse... 21 Forts. måluppfyllelse... 22 Vuxenutbildning... 23 Verksamhetens uppdrag... 23 Sammanfattning av måluppfyllelse... 23 Informationsmått... 23 Ekonomi... 23 Måluppfyllelse... 25 Kultur... 26 Verksamhetens uppdrag... 26 Sammanfattning av måluppfyllelse... 26 Informationsmått... 26 Ekonomi... 26 Måluppfyllelse... 27 Indikatorer... 28 Bilaga Investeringsredovisning
Sektor för utbildning och kultur Organisation Sektorns uppdrag Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter för alla, barnomsorg utifrån vårdnadshavares önskemål, ett brett kulturutbud och fritidsaktiviteter för unga. Politiskt fastställda mål Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för verksamheterna förskola, grundskola med särskola och fritidshem, gymnasium med gymnasiesärskola, vuxenutbildning, kultur, samt utveckling, fritid ungdom och folkhälsa. Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Kommunstyrelsen har fastställt verksamhetsmål utifrån inriktningsmålen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner, förordningar och kursplaner. Verksamhetsberättelse 4
Mål för god ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Indikator Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Andel elever med examen inom fyra år, inklusive IM-programmen, % Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år (% av befolkningen i Härryda kommun) Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år (% av befolkningen i Länet) 2014 2013 0 0 0 0 100 100 100 100 92,2 92,1 95,1 93,8 75,2 77,2 80,7 81,6 3,3 4,7 6,4 7,5 6 6,7 8 9,5 Andel elever behöriga till gymnasieskolan och andel elever med examen inom fyra år avser elever folkbokförda i Härryda kommun. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Förskoleverksamheten arbetar i enlighet med det uppdrag som beskrivs i verksamhetsberättelsen. Vårdnadshavare erbjuds att välja mellan förskola och familjedaghem. Kommunen har full behovstäckning och alla har kunnat få sitt förstahandsval beträffande verksamhetsform. För de vårdnadshavare som tidigare valt vårdnadsbidrag kvarstår detta tills barnet fyllt tre år. Målet bedöms som uppfyllt. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Behörigheten till gymnasiet har ökat något. Samtidigt ökade andelen elever med betyg i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet ökade också något på grundskolan. Andelen elever som tar studentexamen inom fyra år är hög i förhållande till andra kommuner men har sjunkit något. När det gäller elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, är indikatorn ändrad för bokslut 2014 och gäller för alla elever, inklusive IM, folkbokförda i Härryda kommun. Ungdomsarbetslösheten är på en mycket låg nivå. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Sammanfattning av måluppfyllelse Totalt sett har sektorn en god måluppfyllelse. Av sektorns 26 verksamhetsmål bedöms 19 som uppfyllda och 7 som delvis uppfyllda. Arbetet med att öka måluppfyllelsen sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom sektorn. Förskolan har under året haft möjlighet att arbeta med mindre barngrupper på ett antal olika enheter. Nya sätt att organisera verksamheten prövas. En ny brukarenkät har tagits fram i samverkan inom GR men de första resultaten kommer först 2017. Därför finns inget underlag i form av indikatorer i denna verksamhetsberättelse. Grundskolans resultat ligger fortsatt på en hög nivå i ett nationellt perspektiv. Andelen elever med betyg i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet ökar något. Utmaningen är att behålla och förbättra de goda resultaten men motverka tendensen till ökade skillnader mellan skolor och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. En viss ökning av andelen nyanlända elever utgör också en utmaning. Hulebäcksgymnasiet har fortsatt goda resultat och håller sin position som en attraktiv gymnasieskola i regionen. Elevenkäten visar på mycket hög trivsel och trygghet. Elever som upplever psykisk ohälsa och Verksamhetsberättelse 5
stress är ett identifierat utvecklingsområde som kan bidra till att öka genomströmningen. Ett annat utvecklingsområde är metoderna att arbeta med nyanlända elever för att ge dem en så bra inkludering som möjligt. Kulturverksamheten visar på goda resultat överlag. Antalet aktiviteter och program har ökat. Biblioteken har hög utlåning och kulturskolan lockar en stor andel av kommunens barn och ungdomar. Kulturhusen i Mölnlycke och Landvetter har under året haft en del ordningsstörningar där åtgärder har satts in. Vuxenutbildningen visar överlag på god måluppfyllelse med ett ökat antal studerande inom de flesta områden. Arbetet med att utveckla undervisningen i SFI fortsätter. Under kommande år förväntas antalet SFI-studerande öka vilket ställer ökade krav på både lokaler och lärare. Förskola Verksamhetsmål Måluppfyllelse Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Grundskola Verksamhetsmål Måluppfyllelse Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Utveckling, Fritid och Folkhälsa Verksamhetsmål Måluppfyllelse Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Gymnasium Verksamhetsmål Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Måluppfyllelse Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Verksamhetsberättelse 6
Vuxenutbildning Verksamhetsmål Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Måluppfyllelse Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Kultur Verksamhetsmål Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Måluppfyllelse Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att utveckla våra kulturarv. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Verksamhetsberättelse 7
Driftredovisning, sektorn totalt Resultaträkning Belopp i tkr 2014 Taxor och avgifter 39 933 38 213 36 758 38 511 Hyror och arrenden 2 436 2 916 5 025 3 045 Bidrag 87 913 58 180 49 132 50 446 Fsg av verksamhet 113 449 111 708 114 482 104 695 Övriga intäkter 2 545 2 705 2 785 1 035 Summa intäkter 246 276 213 722 208 182 197 732 Lönekostnader m.m. 752 532 701 948 662 646 748 141 Bidrag och köp av huvudverksamhet 184 778 186 853 194 850 187 828 Lokalkostnader 105 758 115 702 118 185 107 582 Avskrivning och internränta 13 859 13 468 12 772 14 720 Övriga kostnader 224 647 212 617 200 031 199 260 Summa kostnader 1 281 573 1 230 588 1 188 484 1 257 531 Nettokostnader 1 035 297 1 016 866 980 302 1 059 799 Nettobudget 1 059 799 1 037 115 991 584 1 059 799 Avvikelse 24 502 20 249 11 282 0 Driftredovisning per verksamhet Verksamhet, tkr Avvikelse 2017 Ledning 10 173 11 222 1 049 7 154 10 845 Förskola 283 547 290 999 7 452 289 595 295 245 Grundskola 513 833 521 839 8 006 501 354 550 238 Gymnasium 137 623 142 123 4 500 135 964 138 748 Vuxenutbildning 17 550 20 968 3 418 19 133 20 300 Kultur 43 462 42 476 986 42 618 43 321 Utveckling, fritid och folkhälsa 29 110 30 172 1 062 21 048 31 330 Nettokostnad 1 035 297 1 059 799 24 502 1 016 866 1 090 027 Sektorn visar ett överskott om 24,5 mkr, vilket motsvarar en procentuell avvikelse om två procent av sektorns totala budget. Inom för- och grundskola finns en avgörande förklaring till överskotten och det är färre barn/elever i verksamheterna än planerat, ca 65 stycken. Detta motsvarar drygt 9 mkr. Inför nästa år har budgeten justerats ner på grund av det lägre barn-/elevantalet. Därför väntas årets överskott inte påverka 2017 års ekonomi. Resterande överskott inom förskolan förklaras bland annat av högre avgiftsintäkter samt vakanser och svårigheten att rekrytera utbildad personal. En betydande post för resterande del av grundskolans överskott är 3,1 mkr avseende Lågstadiesatsningen. Även denna post är justerad inför 2017. Gymnasieverksamhetens överskott förklaras av fler sålda platser samt att Hulebäcksgymnasiet ökat antalet elever på skolan utan att kostnaderna ökat i samma utsträckning. För att möta den föreslagna budgetminskningen om 0,8 mkr under 2017 har vuxenutbildningen påbörjat en anpassning till de nya förutsättningarna. Effekten av detta syns redan i år och bidrar också till årets överskott. Dessutom har Verksamhetsberättelse 8
verksamheten erhållit ett obudgeterat statsbidrag. Ledningen och UFF visar också ett överskott och detta förklaras av vakanser. Kulturs underskott är av engångskaraktär och väntas inte påverka nästa år. Hälften av underskottet beror på kostnader förknippade med en brand i Mölnlycke Kulturhus. Jämfört med års bokslut ökar intäkterna med 15 procent och kostnaderna med fyra procent. Bidragsintäkterna har ökat med drygt 50 procent (30 mkr). Detta består av statsbidrag från Migrationsverket och flera olika satsningar via Skolverket; Lärarlönelyftet, Lågstadiesatsningen och statsbidrag för mindre grupper inom förskoleverksamheten för att nämna några. På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med sju procent (51 mkr) vilket förklaras av elevökningar inom grundskoleverksamheten. Merparten av de erhållna statsbidragen har använts till nyanställningar och löneökningar. Investeringsredovisning, sektorn totalt Verksamhet, tkr Avvikelse 2017 Ledning 0 40 40 21 100 Förskola 3 991 3 688 303 4 077 4 400 Grundskola 6 676 7 871 1 195 6 719 8 360 Gymnasium 1 733 2 183 450 2 687 2 050 Vuxenutbildning 27 300 273 0 300 Kultur 1 366 2 034 668 5 167 1 000 Utveckling, fritid och folkhälsa 326 190 136 337 300 Nettoutgift 14 119 16 306 2 187 19 008 16 510 Sektorn redovisar ett överskott om 2,2 mkr vilket beror på tidsförskjutningar. Det är framförallt utrustandet av nya förskoleavdelningar, Furuhällskolans tillbyggnad och nyrenoverade Säteriskolan som kommer att ta lite längre tid än planerat. Även arbetet med upprustning av Mölnlycke kulturhus har blivit något försenat jämfört med budgeterat. Framtiden Härryda kommun har en ung befolkning och är attraktiv för barnfamiljer. Att erbjuda bra förskolor och skolor, ett bra kulturutbud och goda fritidsmöjligheter är en viktig förutsättning för tillväxten. Utbildningsverksamheterna i Härryda kommun uppvisar goda resultat, dels för att förutsättningarna generellt sett är goda, men också för att det görs ett gott arbete ute på förskolor och skolor. Sveriges resultat i senaste PISA-mätningen ger hopp om att utvecklingen går åt rätt håll. Grundskolan har varit i fokus under en följd av år vilket lett till en stor mängd politiska reformer. Skolan behöver nu få möjlighet att fortsätta utveckla undervisningen: få arbetsro och skapa arbetsro. Både inom förskolan och skolan är bristen på utbildade pedagoger oroväckande och rörligheten har ökat vilket gör det än mer nödvändigt att det upplevs som attraktivt att arbeta i kommunens verksamheter. Genom att skapa god arbetsmiljö på förskolor och skolor och ge förskolechefer och rektorer utrymme att utöva ett pedagogiskt ledarskap ökar möjligheterna för en positiv resultatutveckling. En treårig satsning på att kompetensutveckla personal i fritidshemmen påbörjas 2017. Ett fortsatt fokus på det systematiska kvalitetsarbetet behövs för att ytterligare höja måluppfyllelsen och nöjdheten hos barn, elever och vårdnadshavare. Resultatnivån i kommunens skolor ligger på en hög nivå över tid, men liksom i riket finns en oroande tendens till minskad likvärdighet. Tydligare styrning av resurser och kompetens kan behövas för att öka likvärdigheten. En övergripande utmaning för utbildningsverksamheterna är att hitta arbetssätt och former för att ge nyanlända en god start i Sverige. En annan utmaning är att fler elever visar tecken på psykisk ohälsa. Elever med hög frånvaro är ett problem som blivit vanligare även i yngre år. Hög frånvaro är en stor riskfaktor både när det gäller skolresultat och framtida utanförskap. Ett projekt som riktar in sig på att öka kompetensen och kunskaperna om hur man arbetar för psykisk hälsa och hög närvaro kommer att bedrivas Verksamhetsberättelse 9
på några enheter. I en omvärld där tendensen går mot fler murar och barriärer mellan människor av olika ursprung, trosuppfattning eller åsikter behövs kulturen. Genom att erbjuda ett rikt och aktivt kulturliv ökar möjligheten att förbättra förståelsen mellan olika grupper och bygga broar i stället för murar. Verksamhetsberättelse 10
Ledning Uppdrag I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbete, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-planering samt information. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. Planering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och fysisk planering. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av central administration av t.ex. förskole- och skolplaceringar, skolskjuts, avgiftshantering m.m. Enheten följer också upp köpta platser och utövar tillsyn av fristående förskolor och barnomsorg. Informationsmått Antal fristående förskolor i kommunen 7 7 7 Ekonomi Ledning, tkr Avvikelse Plan 2017 Intäkt 4 0 4 1 0 Kostnad 10 178 11 222 1 044 7 155 10 845 Netto 10 174 11 222 1 048 7 154 10 845 Ledningen visar ett överskott om 1 mkr. Detta beror främst på vakanser inom enheten planering och tillsyn samt att anslaget för sektorsövergripande utredningar inte använts fullt ut. Jämfört med ökar kostnaderna med 3 mkr, vilket förklaras av att enheten planering och tillsyn flyttades från verksamheten UFF (Utveckling, fritid ungdom, folkhälsa) till ledningen 1 jan. Verksamhetsberättelse 11
Förskola Verksamhetens uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Förskolans styrdokument är skollagen och läroplanen för förskolan, samt de kommunala politiska målen för verksamheten. För pedagogisk omsorg är förskolans läroplan vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för yngre syskon eller studerar. Detta ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke och Landvetter finns familjecentralerna Eken och Knuten där öppna förskolan ingår som en del i verksamheten. Under hösten har familjecentralen Hinden i Hindås startat. I samband med detta har både Hindås och Rävlanda öppna förskola flyttat in i Hinden. Sammanfattning av måluppfyllelse Förskolan uppfyller, eller uppfyller delvis, alla verksamhetsmål. Från och med har förskola och familjedaghem en ny brukarenkät i samverkan med övriga GRkommuner. Enkäten vänder sig till vårdnadshavare och genomfördes under senhösten, vilket innebär att det i dagsläget inte finns ett aktuellt resultat sammanställt. Koladamätningen har inte genomförts under som planerat, på grund av att SKL ännu inte formulerat de nya målen för självgranskningen. Det finns ett pågående arbete för barns lika värde ur ett mångfaldsperspektiv ute i verksamheterna. Verksamheten har arbetat för att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella frågor och språkmiljöer. Att utveckla lärmiljöer och skapa progression av material är ett område som flera enheter arbetat med och detta fortsätter under kommande läsår. Ämnesområden man arbetat med har varit språk, naturvetenskap och teknik samt förmåga att leka och lära. Verksamhetsberättelse 12
Informationsmått Invånare i kommunen, 1-5 år 2 743 2 699 2 829 Förskola Inskrivna barn, egen regi 2 128 2 128 2 175 Bruttokostnad per inskrivet barn 125 127 124 Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi 116 147 140 Bruttokostnad per inskrivet barn 124 116 115 Köpta platser Enskilda och kommunala platser 348 285 314 Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 25 22 30 Ekonomi Förskola, tkr Plan Avvikelse 2017 Intäkt 45 041 40 950 4 091 44 656 44 950 Kostnad 328 588 331 949 3 361 334 251 340 195 Netto 283 547 290 999 7 452 289 595 295 245 Förskoleverksamhetens överskott beror på att det har varit färre barn i verksamheten än budgeterat, vilket i sin tur beror på det lägre antalet barn i kommunen. Befolkningsprognosen inför för barn i åldrarna 1-5 år visade ca 45 fler barn än det faktiska utfallet. Detta märks framförallt genom ett färre antal köpta platser jämfört med plan. Inför 2017 har budgeten för köpta platser justerats ned. I den egna verksamheten har antalet barn varit ovanligt ojämnt fördelat såväl inom kommunen som över året. Efter att tre fristående aktörer belägna i Mölnlycke valt att avsluta sina verksamheter under, öppnade en tillfällig avdelning på Säteriets förskola under våren samtidigt som fler barn togs emot i familjedaghem. I Landvetter däremot har barnantalet varit lägre än väntat. Till följd av detta möjliggjordes en satsning på mindre barngrupper, vilket till viss del finansierats av ett nyinrättat statsbidrag. Satsningen har varit möjlig att genomföra under hösten och är planerad att fortsätta läsåret ut. Skälet till detta är bland annat att en ovanligt stor barngrupp, födda 2010, började förskoleklass efter sommaren. Under har verksamheten organiserat för att ta emot ett ökat antal nyanlända barn och öppnat en extra förskoleavdelning på Gärdets förskola i Rävlanda, vilket delvis har finansierats av statsbidrag. Barnen är där integrerade på fem av förskolans sex avdelningar. Samtidigt flyttades öppna förskolans verksamhet in i en nyöppnad familjecentral i Hindås. Totalt sett borde verksamheten lämna ett överskott om ca 4,5 mkr motsvarande det lägre antalet barn, att jämföra med resultatet på 7,5 mkr. Skillnaden mellan förväntat och faktiskt resultat förklaras bland annat av vakanser och svårigheten att rekrytera utbildad personal samt obudgeterade intäkter i form av statsbidrag, föräldraavgifter och sålda platser. Inför budget 2017 har detta justerats. Verksamhetsberättelse 13
Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten tror på en ökad delaktighet för vårdnadshavarna, genom att Pluttra används i ökad utsträckning. Dialoger kring hur Pluttra används, i relation till vårdnadshavarna, har förts vid verksamhetsbesök under våren. Under hösten genomfördes en brukarenkät. Resultatet av denna ska presenteras våren 2017. Enheternas mål är ett av verksamhetsbesökens fokusområden. Ett annat fokus har varit barns delaktighet och intressen. Detta sker genom observationer kring vart barns intresse riktar sig samt i dialog med barn och föräldrar. Lärmiljöerna utvecklas med fokus på barns delaktighet och självständighet. Verksamheten arbetar medvetet med att skapa en progression av material som erbjuds barnen utifrån barnens åldrar, utveckling och intresse. Verksamhetschefen upplever en ökad medvetenhet kring vikten av reflektion och analys. Enheterna arbetar med pedagogisk dokumentation. Verksamheten har dock en bit kvar i arbetet med att analysera och skapa tid till analyser. Orienteringssamtal har genomförts utifrån ett delvis förändrat upplägg. En uppföljning av det nya arbetssättet kommer att göras inför nästa läsårs orienteringssamtal. Utbildningarna i relationskompetens har från ersatts av utbildning i interkulturellt förhållningssätt på grund av det ökade antalet nyanlända barn till kommunen. Uppdraget som Utvecklings- och Stödenheten har fått fortsätter, det vill säga att inventera hur enheterna arbetar med interkulturell förståelse och kompetens. Den fortsatta ambitionen är att likvärdigheten mellan enheterna ska öka. Under har en inventering kring barns olika språk genomförts och den kommer att ligga till grund för den fortsatta planeringen av modersmålsstödet i förskolan. Det framkom fem till sex större språkgrupper i inventeringen. En övergripande analys av förskolans systematiska kvalitetsarbete visar att enheterna har hittat en form som är förankrad i alla led och där verksamheterna når en hög måluppfyllelse. Det finns fortfarande utvecklingsområden på enheterna och man behöver fortsätta att fördjupa sig kring vad kvalitetsarbete innebär samt utveckla analysförmågan. I familjedaghemmen pågår ett arbete för att utveckla systematiken av kvalitetsarbetet i familjedaghemmen. Verksamhetsberättelse 14
Grundskola Verksamhetens uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och LGR 11 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). För grundskola och grundsärskola gäller också kursplaner. Ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 17 skolor. De större skolorna är uppdelade i två till tre skolenheter med en rektor för varje. Skolorna är olika organiserade utifrån åldersstruktur. De skolor som har elever från förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet; fritidsklubb. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna 10-12 år. Välkomsten är en verksamhet för mottagandet av nyanlända elever. Välkomsten har uppdraget att under en kort period förbereda skolintroduktionen för eleverna genom kartläggning av deras kunskaper samt en första språkundervisning så att eleverna snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Grundsärskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning och ska ge utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt, så långt det är möjligt, motsvara vad som anges för grundskolan. Grundsärskolan är liksom grundskolan 9-årig. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Sammanfattning av måluppfyllelse Grundskolan visar en god måluppfyllelse. En måluppfyllelse som till viss del kan förväntas då eleverna har goda förutsättningar i Härryda kommun. Behörigheten till gymnasieskolan är hög och meritvärdena i årskurs nio ökar. Det är en utmaning att öka andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan, där nivån ligger på 92 %. I denna grupp finns flera av kommunens nyanlända elever som påbörjade grundskolan i tonåren. En viktig utmaning för skolan är att finna former för anpassningar av undervisningen efter de nyanlända elevernas behov. Förutsättningarna ökar då för att fler elever når gymnasiebehörighet. Ett systematiskt kvalitetsarbete på enheterna är grunden för fortsatt goda resultat och för att verksamheten ständigt ska utvecklas. Arbetet med att synliggöra enheternas kvalitetsarbete genomförs och följs upp på flera nivåer i verksamheten. Förvaltningens kvalitetsledningssystem är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet och ger också utvecklings- och stödenheten, USE, ett viktigt underlag för sin verksamhet. Informationsmått Invånare i kommunen, 6-15 år 5 637 5 639 5 367 - varav 6 år 667 673 591 varav 7-11 år, tidigare del 2 989 2 988 2 905 varav 12-15 år, senare del 1 981 1 978 1 871 Nettokostnad i tkr/inv. (6-15 år) 92 91 93 Fritidshem Antal elever i fritidshem, kommunal regi 2 106 2 106 2 036 varav sålda platser 29 33 28 Plan Verksamhetsberättelse 15
Forts. informationsmått Köpta platser 224 224 217 Inskrivna elever per årsarbetare i fritidshem* 22-21,4 Förskoleklass Antal elever i förskoleklass, kommunal regi 572 578 563 varav sålda platser 7 10 11 Köpta platser 60 53 58 Grundskola Antal elever i kommunal regi 4 255 4 225 4 074 varav sålda platser 73 81 78 Köpta platser 677 675 684 Antal elever per lärare (årsarbetare)* 12,5-13,7 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola 35 31 34 Antal elever med fritids/lss 27 21 19 Antal individintegrerade elever 4 7 6 *Både kommunal och fristående verksamhet Asylsökande elever är ej inkluderade i informationsmåtten. Ekonomi Grundskola, tkr Avvikelse 2017 Intäkt 61 984 44 076 17 908 43 897 44 986 Kostnad 575 817 565 915 9 902 545 251 595 224 Netto 513 833 521 839 8 006 501 354 550 238 Grundskoleverksamheten visar totalt ett överskott om 8,0 mkr. Drygt 3 mkr förklaras av budgetposten för Lågstadiesatsningen som ej beräknades kunna återsökas i budgetarbetet inför -2018. Resterande överskott beror på färre elever i verksamhet i jämförelse med budget, framför allt i den kommunala grundskolan. Antalet köpta platser blev färre än budgeterat samtidigt som antalet sålda platser ökade. Även grundsärskolans överskott, om 0,9 mkr, beror på färre elever i verksamhet i jämförelse med budget. Enheterna har dock ett underskott om 0,3 mkr vilket härrör till vårterminen. Kostnaden för verksamheten riktad mot nyanlända elever täcks av statsbidrag samt befintlig budget för Välkomsten och enheten för modersmål. Detta trots att kostnaderna för modersmål och studiehandledning ökade med 1,7 mkr i jämförelse med budget. I kommande planperiod har budgeten för modersmål och studiehandledning förstärkts. Jämfört med bokslut har kostnaderna stigit med drygt 30 mkr vilket beror på elevökning i kommunal regi. Kostnadsökningen består huvudsakligen av personalkostnader både i form av löneökningar (Lärarlönelyftet) och nyanställningar. Även intäkterna har ökat jämfört med, med 18 mkr, vilket beror på statsbidrag både för Lågstadiesatsningen och asylsökande elever. Verksamhetsberättelse 16
Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. I enheternas systematiska kvalitetsarbete följs elevernas måluppfyllelse upp kontinuerligt. Enheterna sätter prioriterade mål för att ge eleverna ökade möjligheter att nå längre i sitt lärande och sin utveckling. Analys av resultaten görs både på kommunnivå och på enhetsnivå för att ge eleverna möjligheter till ökad kunskap. Genom kvalitetsledningssystemet följs resultat utifrån de statliga målen upp systematiskt. Kommunal förskola och grundskola arbetar också med helhetsidén Rötter och Vingar, som kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i verksamheterna för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet. Med de goda förutsättningar som råder i kommunen och stor andel behörig och legitimerad personal, kan en hög behörighet till gymnasiet förväntas. I det fortsatta arbetet bör verksamheten bli bättre på att stötta de elever som saknar fullständiga betyg och som oftast har en skolsituation där många kompetenser och verksamheter behöver samverka för att ge de rätta förutsättningarna. Grundskolan tar idag emot allt fler nyanlända som trots individuell utveckling och lärande inte når gymnasiekompetens. Skolans uppdrag är att ge alla elever optimala möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Andelen elever med betyg i alla ämnen fortsätter att öka. Även det genomsnittliga meritvärdet har ökat något jämfört med tidigare år. Grundskolans kompensatoriska uppdrag innebär att alla elever ska få stöd för att nå de lägsta kunskapskraven. Varje enhet måste i sitt systematiska kvalitetsarbete analysera vilka insatser man behöver fokusera på för att öka andelen elever med betyg i alla ämnen. Ett stort utvecklingsarbete pågår med gemensam och enskild kompetensutveckling för att öka kompetensen inom verksamheten. Detta gäller kvaliteten i verksamheten, behörigheter och tjänster. Måluppfyllelsen är fortsatt hög, framförallt för de yngre åldrarna. Undervisningen om hållbar utveckling är idag en naturlig och självklar del av undervisningen. För att ytterligare förstärka elevernas lärande om hållbar utveckling har Tellus - resurscentra för naturvetenskap, matematik och teknik - fokuserat på detta i sin utställning och i sina material. På skolorna fortsätter arbetet med Grön Flagg, Hållbar skola, Entreprenöriellt lärande, Skola och omvärldsplaner samt besök på ÅterC. Det är dock viktigt att arbetet med hållbar utveckling bygger på förståelsen av alla tre perspektiv - ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Alla grundskolans elever erbjuds minst en kulturupplevelse av hög kvalitet utifrån den statliga satsningen Skapande skola eller inom kommunens kulturverksamhet varje år. Elevdelaktigheten är hög i framtagandet av de kulturaktiviteter som organiseras och prioriteras. Genom detta arbete erbjuds alla årskurser, och därmed alla elever, kulturaktiviteter varje år. Verksamhetsberättelse 17
Utveckling, Fritid och Folkhälsa Verksamhetens uppdrag Verksamheten består av tre enheter: Utvecklings- och stödenheten erbjuder specialistkompetens till personal som har hand om barn inom förskoleverksamhet och grundskola. På utvecklings- och stödenheten finns även personal som arbetar direkt med barn och elever som har behov av olika typer av stöd. Inom verksamheten arbetar bland annat psykologer, specialpedagoger, tal- och hörselpedagoger och verksamhetsutvecklare. Skoldatateket, som erbjuder IKT-stöd för barn/elever i behov av särskilt stöd och för personal, ryms också inom enheten. Verksamheten genomsyras av gemensamma värderingar där alla barn och elever är unika och därför behandlas olika. Fritid ungdom arbetar brett främjande med alla kommunens ungdomar i åldersgruppen 12 20 år (i vissa fall även åldersgruppen 7 11 år) genom att möta dem på deras fria tid i skolan och på fritiden samt på sociala medier. I samverkan med skola och andra aktörer ska Fritid ungdom ansvara, genomföra och utveckla verksamhet för och med ungdomar. Fritid ungdoms olika mötesplatser ska vara socialt goda, drogfria, inkluderande och trygga miljöer där verksamheterna präglas av en tydlig folkhälsoprofil och ungdomars delaktighet. Folkhälsoenheten arbetar med hälsofrämjande och förebyggande insatser i syfte att stärka folkhälsan i kommunen. I uppdraget ingår att utgöra en resurs- och metodutvecklingsenhet för det hälsofrämjande och förebyggande arbete som sker på grupp- och samhällsnivå i förvaltningens samtliga verksamheter. Barn och unga är en prioriterad målgrupp där arbetet till stor del sker genom de vuxna som finns i barn och ungas närhet Viktiga Vuxna, men insatser genomförs även gentemot vuxna och äldre. Inom enheten samordnas det generella föräldrastödet, det alkohol- och drogförebyggande arbetet samt Livskraften. Arbetet sker inom de kommunala verksamheterna men också tillsammans med externa aktörer. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är god och ungdomar i Härryda kommun har tillgång till 12 trygga, inkluderande och drogfria mötesplatser med fritidsledare på plats. Fritid ungdoms personal finns också som stöd för ungdomar på sociala medier. Informationsmått Antal ungdomar 7-20 år, Härryda kommun 7 142 7 244 6 970 Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer 12 12 12 Plan Verksamhetsberättelse 18
Ekonomi Utveckling, fritid och folkhälsa, tkr Avvikelse 2017 Intäkt 1 491 560 931 1 223 565 Kostnad 30 601 30 732 131 22 271 31 895 Netto 29 109 30 172 1 063 21 048 31 330 Verksamheten visar ett överskott om drygt 1 mkr. Överskottet beror i huvudsak på vakanser och tjänstledigheter inom Utvecklings -och stödenheten och Folkhälsoenheten. Inför 2017 planerar verksamheten att tillsätta dessa vakanser. Under året har UFF sökt och erhållit bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och ICLD, internationellt centrum för lokal demokrati. Från MUCF fick verksamheten 320 tkr som har finansierat två veckors sommarläger samt andra sommaraktiviteter för ungdomar. Bidraget har också finansierat cirkusskola i Landvetters kulturhus samt simskola för nyanlända. Bidraget från ICLD har finansierat studiebesök från Kenya. Utöver dessa bidrag har verksamheten erhållit statsbidrag för bland annat lågstadiesatsningen och lärarlönelyftet. Dessa bidrag förklarar intäktsökningen jämfört med. Kostnadsökningen jämfört med beror på en omorganisation där en mindre enhet (planering och tillsyn) lämnade verksamheten och en större enhet (Utvecklings- och stödenheten) kom till. Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Måluppfyllelsen är god och ungdomar i Härryda kommun har tillgång till 12 trygga och drogfria mötesplatser med fritidsledare på plats. Fritid ungdom arrangerade också aktiviteter både på julafton och juldagen för att tillgodose önskemål från ungdomar som av olika anledningar önskat det. Utöver detta anordnades under sommaren två läger med ekonomiskt stöd från MUCF(myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ). Syftet var att främja integration och skapa nya kontaktytor mellan svenska och nyanlända barn och ungdomar. Lägret riktade sig till åldersgruppen 10-15 år. Verksamhetsberättelse 19
Gymnasium Verksamhetens uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). Gymnasieskolan regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för frivilliga skolformer samt de ämnesplaner som gäller för respektive program. Hulebäcksgymnasiet erbjuder följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transport-programmet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. Sammanfattning av måluppfyllelse Gymnasiet bedömer alla mål som uppfyllda eller delvis uppfyllda. Hulebäcksgymnasiet behåller sin ställning som en av regionens mest attraktiva gymnasieskolor. Andelen elever som går individuellt program och språkintroduktion har ökat och skapat ökade behov av personal och lokaler, men det har fungerat genom tillfälliga lösningar och nyanställningar. En stor utmaning framöver är hur många elever som ska gå på Hulebäcksgymnasiet och hur organisationen ska dimensioneras för att kunna erbjuda ett brett utbud av program och bibehålla en fortsatt hög måluppfyllelse. Informationsmått Antal elever på Hulebäcksgymnasiet 1 700 1 799 1 732 Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun 1 356 1 413 1 376 Asylsökande elever är inkluderade i informationsmåtten. Ekonomi Gymnasium, tkr Plan Avvikelse 2017 Intäkt 110 369 94 441 15 928 101 083 98 365 Kostnad 247 992 236 564 11 428 237 047 237 113 Netto 137 623 142 123 4 500 135 964 138 748 Gymnasiet totalt visar en positiv avvikelse om 4,5 mkr, även om verksamheten hanterat fler elever än budgeterat. Verksamhetsberättelse 20
Hela avvikelsen förklaras av överskott inom köp- och försäljning av utbildningsplatser. Till följd av att Hulebäcksgymnasiet tagit in fler elever än budgeterat har framförallt intäkterna, i form av sålda platser, ökat. Kommunens eget gymnasium, Hulebäcksgymnasiet, är trots minskat antal ungdomar i gymnasieålder, fortfarande ett mer än fullt gymnasium med 99 elever fler än budgeterat. Elevökningen förklaras delvis av fler nyanlända men också på grund av fler sålda platser. För asylsökande söks statsbidrag och kostnaderna täcks av bidragen. Fastän antalet elever på Hulebäck varit fler än budgeterat håller sig kostnaderna inom tilldelad ram. Jämfört med ökar nettokostnaderna med 1,7 mkr. Ökningen förklaras av att antalet ungdomar i gymnasieverksamhet ökar men också på grund av löneökningar. Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Gymnasieskolan i Härryda ska präglas av mångfald och av stort utbud av program och inriktningar för att tillgodose de många olika önskemål om utbildningsalternativ som ungdomar har, men också av att vara en skola för alla, en spännande mötesplats där kunskap och lärande utvecklas i samklang med olika elevgrupper. Gymnasieverksamheten erbjuder i dagsläget följande spridning: fyra yrkesförberedande program, fem högskoleförberedande program, introduktionsprogrammen, IM, för elever som inte är behöriga samt gymnasiesärskolan. När det gäller inriktningar varierar det efter elevernas intressen, men i dagsläget finns totalt 24 inriktningar, fördelade på alla gymnasieprogram. För att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov är lärarna organiserade i arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop. Lärarna arbetar i stor utsträckning formativt i sin undervisning och med kontinuerliga uppföljningar på både klass- och individnivå. Varje program har ett elevhälsoteam som kan stötta vid behov. Specialpedagogerna har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. Den höjda resultatnivån när det gäller att lärarna tar hänsyn till elevernas behov är tagen från vårens brukarenkät och innebär att gymnasiets arbetssätt, utifrån ovan angivna beskrivning, ger resultat. 85 % av eleverna anser även att lärarna hjälper dem i skolarbetet, vilket i stort sett är oförändrat sedan tidigare år. Eleverna trivs på Hulebäcksgymnasiet och de känner sig trygga. Skolan arbetar målmedvetet med bemötande, positiv stämning och för att den sociala samhörigheten och respekten för varandra ska vara levande i vardagen. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud och på Hulerådet behandlas frågor som rör arbetsmiljön. Biblioteket, öppna klassrum och andra pluggytor i korridorer används flitigt. Under vårens turbulenta situation i Mölnlycke gjorde gymnasiet riktade insatser för att öka vuxennärvaron ute på skolan vilket kan vara en bidragande orsak till elevernas känsla av ökad trygghet. Studieron ligger i stort sett oförändrat, men däremot har trivseln sjunkit cirka fyra procentenheter och i samtal med elever är ökat elevantal och trängre ytor en del av förklaringen. Verksamhetsberättelse 21
Forts. måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Andelen elever som klarar gymnasieexamen inom fyra år har sjunkit från 89 % till 86,7 %. Sänkningen motsvarar ungefär 15 elever. Analysen visar att något fler elever än tidigare år på yrkesprogrammen (BF, HA och FP), samt några fler på SA-programmet, inte nådde examen. När det gäller yrkesprogrammen så är det oftast något gymnasiegemensamt ämne som saknas (sve, eng, matte) och på SA är det examensarbetet eller matte och språk som fattas. De hårdare kraven för att nå examen på både yrkesprogram som högskoleförberedande program, gör att elever får svårare att hålla i hela vägen. Detta är något som gymnasiet ska se över och arbeta med. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna för att ge eleverna en bra gymnasieutbildning. Kommunens ungdomar har sammantaget försämrat sina resultat från 77,2 % till 75,2 % oavsett vilken gymnasieskola de studerar på. Från gymnasiets sida i Härryda kommun är det dock svårt att påverka elevernas studieresultat på andra skolor i andra kommuner, annat än genom mycket begränsad samverkan inom GR på verksamhetschefsnivå. De Härrydaungdomar som går på annan gymnasieskola än Hulebäck, och där åtgärder efterfrågas från annan huvudman, godkänns oftast från Härryda kommun. Verksamhetsberättelse 22
Vuxenutbildning Verksamhetens uppdrag Vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna, särvux Utbildning i svenska för invandrare, SFI Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvux- och lärlingsutbildning). Dessa utbildningar regleras av lag och förordning om yrkeshögskoleutbildning, samarbetsavtal inom Göteborgsregionen samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Sammanfattning av måluppfyllelse Vuxenutbildningens måluppfyllelse för är god och alla mål är uppfyllda. Verksamheten har fortfarande utmaningar på flera områden, framför allt avseende genomströmningen inom sfi. Resultaten inom skolformen är dock bättre jämfört med tidigare år. Under våren har inflödet av elever till sfi varit lågt, men under hösten, framför allt under senare delen, har antalet elever ökat markant vilket på kort sikt bromsar genomströmningen för skolformen. Då arbetsmarknaden i regionen är god, är andelen elever med arbete 6 månader efter avslutad utbildning inom yrkesvux och YH hög. Dock påverkar den goda arbetsmarknaden antalet elever och studerande inom Vuxenutbildningen negativt, särskilt inom den gymnasiala vuxenutbildningen, då många väljer jobb istället för att studera. Informationsmått Antal studerande, individer 1 100 1 086 1 202 Antal heltidsplatser gymnasial utbildning 250 205 236 Antal deltagare SFI, individer 150 140 122 Antal deltagare Gruv, individer 80 75 78 Antal deltagare inom GR, individer 40 35 40 Studerande i annan kommun 50 100 78 Antal deltagare inom YH 300 410 410 Antal deltagare inom uppdragsutbildning 40 20 110 Ekonomi Vuxenutbildning, tkr Plan Avvikelse 2017 Intäkt 21 432 13 180 8 252 16 940 14 980 Kostnad 38 982 34 148 4 834 36 073 35 280 Netto 17 550 20 968 3 418 19 133 20 300 Vuxenutbildningen visar ett överskott om 3,4 mkr där 1,6 mkr är en konsekvens av ökade riktade statsbidrag Verksamhetsberättelse 23
till gymnasial vuxenutbildning. Syftet med bidraget är att utöka antalet platser i gymnasial vuxenutbildning i egen eller köpt regi. Bidragets storlek var under våren osäker och därför har verksamheten inte köpt platser i den utsträckning som avsetts. För att möta den beslutade budgetminskningen inför 2017 har verksamheten påbörjat en anpassning till de nya förutsättningarna. Effekten av detta syns redan under och bidrar till överskottet med 0,6 mkr. Utöver detta har verksamheten haft vakanser och längre sjukskrivningar inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Det lägre antalet elever inom skolformen har gjort det möjligt att inte ersätta dessa vakanser. Jämfört med har intäkterna ökat markant, vilket till hälften beror på ökad volym inom Yrkeshögskolan och resterande beror på statsbidrag till gymnasiala vuxenutbildningen och SFI. Kostnaderna har också ökat men inte i samma utsträckning som intäkterna. Verksamhetsberättelse 24
Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Vuxenutbildningen erbjuder kurser inom alla skolformer. Grundläggande vuxenutbildning (inkl. sfi), särvux och gymnasial vuxenutbildning riktar sig främst till kommunens invånare, yrkesvux till regionens invånare inom ramen för samarbetet med GR och yrkeshögskolan har ett riksintag. Utbudet inom de olika skolformerna försöker vara så heltäckande som möjligt, men elever kan också erbjudas kurser som saknas i vårt utbud genom ett samarbete med en upphandlad leverantör av distansutbildning samt samarbete med andra kommuners vuxenutbildning. Under har genomströmningen i de flesta utbildningsformer ökat jämfört med tidigare år. Det förändringsarbete som gjorts under året inom sfi har resulterat i en ökad genomströmning. Ansträngningen med att öka genomströmningen på sfi fortsätter alltjämt. Som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och för att mäta hur väl vuxenutbildningen erbjuder utbildning som har betydelse för individens framtid genomförs varje år en brukarenkät. Brukarenkäten arbetades om under hösten och genomfördes för första gången i den nya formen våren. Svarsfrekvensen på årets brukarenkät är högre än tidigare år och resultatet för indikatorn har förbättrats. Av enkäten framgår att 98 procent av de svarande säger sig kunna rekommendera Vuxenutbildningen och 72 procent anser att utbildningen i hög utsträckning kommer att ha betydelse för elevens framtida verksamhet, arbete/studier. Uppföljningen av andelen elever med arbete sex månader efter utbildningens slut inom yrkesvux genomförs vid ett eller två tillfällen/år och resultaten visar på en ökning. Varje år ansöker Yrkeshögskolan om att få bedriva Yh-utbildningar. I början av beviljades två nya resp två omsöktayh-utbildningar. Starten för den nya utbildningen Tullspecialist flyttades till januari 2017, p g a nya tullregler inom EU som trädde i kraft under senare delen av hösten. Den andra nya utbildningen Energi- och miljöutvecklare erbjöds men ställdes in p g a för få behöriga sökande ht-16. Nytt försök görs ht-17. Sedan tidigare ansökningsomgångar hade vi en beviljad utbildning med start i januari och tre pågående utbildningar. Sammantaget erbjöd Yrkeshögskolan under året totalt sju utbildningar. I års ansökningsomgång med beslut i februari 2017 skickades tio ansökningar in till Myndigheten för yrkeshögskolan. Under genomfördes tre uppdragsutbildningar i engelska under våren med inriktning inom löneområdet för yrkeskategorin löneadministratörer/specialister. Ytterligare kurser efterfrågades av uppdragsgivaren och planeras för verksamhetsåret 2017. Verksamhetsberättelse 25