Historisk utveckling av styrsystem för Saab 29 till JA37

Relevanta dokument
Text & foto: Daniel Karlsson

Flygplan J28 Vampire

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J28 Vampire. Historia

Flygplan JAS 39 Gripen

Flygplan Av: Mathilda & Leona

FFVS J 22 Bo Lundberg

Arboga Robotmuseum Boris Bjuremalm berättar om sitt flygarliv

Grundläggande aerodynamik, del 2

Svängprestanda & styrning

Jaktrobot RB27 och RB28 Falcon

Elseglare med T-stabilisator

Flyg - Flygteknik Till Till Startsidan för Biblioteket

Arboga Robotmuseum RB27/RB28

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J35 Draken. Versioner

Flygteknik 2010: Taktiska datalänkar vägen till den framtida Gripen

Tentamen i Flygsystemteknik torsdagen den 9 juni 2008

GUIDA DIG SJÄLV GENOM BERGET.

Flygkraschen vid Kungsängens skola 1952

SAAB 29 Tunnan En flygteknisk milstolpe

Arboga Robotmuseum Turbojetmotorhistoria Per-Erik Holm Sida 1(9)

Svenska Caproni Ca 313 Ca 309 Ca 311

SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004

Hur kan en fallskärm flyga?

Flygvapnet och SAAB

Marknaden. Nu när tusentals gamla sportflygplan skall bytas ut finns det möjligheter att ta stora marknadsandelar.

BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm

Grundläggande aerodynamik, del 3

LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL!

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst Antero Timofejeff Sida 1(12)

Flygplan av Pizzakartonger. Joakim Svärdh

Matematik- Geometri och taluppfattning

FLYGFORSKNING SVERIGE - BRASILIEN

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Flyget firar 100 år. kade flygplanstyper. Förebilden

LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL!

LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL!

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling

» Industriell ekonomi

Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk

Global Positioning System GPS i funktion

E F K. Segelflyg. - en sport som passar alla ESKILSTUNA FLYGKLUBB

Utveckling av siktlinjesindikatorer till JA37 och JAS39

SPECIFIKATIONER. Spännvidd: 1010 mm Vingyta: 15,8 dm² Längd: 750 mm Flygvikt: 610 g Vingbelastning: 39 g/dm²

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

Flygplan JAS 39 Gripen

slitvarg När det nya flygplanet levererades Uniformerad SAAB SK-60

OSQAVIA-CLEARANCE ON CONTROLS. DEL 3: Styrsystemets färdigställande

Minnen från anskaffningen av RB 71 (Skyflash) Rolf Nordström Sida 1(6)

Arets upplaga av övningsklassikern

Karlskoga. Jet Power 3 5 JULI Programblad

SVENSK MANUAL FIREBIRD COMMANDER 2

Matematik- Geometri och taluppfattning

På följande sidor finns ett bildkollage från besöket i Linköping. Sverker Jonasson

System 37 Viggen vapenteknisk forskning inom industrin

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

Motor Hirth HM 504 till fpl SK 15 och HM 500 till SK 25 Historia Skolflygplan

Annex II

Krille Klåfinger får en flygtur. Oversat af Vivianna Nyroos

100% driftcykel Tystgående Tryck och dragkraft upp till 6000 N Lång livslängd

Above All Sukhoi m DC Version 1.0. Instruktionsmanual Sukhoi 31

Tentamen i Flygsystemteknik fredagen den 19 mars 2007.

24 SIDOR ÄLSKADE FLYGPLAN!

MERA More Electric Research Aircraft, a knowledge provider. Name Jan Hansson och Jonas Larsson Flygteknik 2010

FTF medlemmar är välkomna till ett KSAK-DM arrangemang 29 november

Slutrapport RL 2013:08

Min tid vid F10 (samt, lite före och lite efter)

Cessna 480. Fabriksbyggt R/C flygplan komplett med 4-kanals radioanlägning. Spännvidd: 1130mm Längd: 780mm Vingarea: 23,5dm 2 Flygvikt: 700g

VIKTIG INFORMATION Ändrade öppettider!

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Höga Kusten Airport AB. Tjänstegörande ledamöter

Hkp 3 Agusta Bell 204 B vid F 21.

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot

Historia. Flygtrafiktjänsten. ABZ sid 270 -

6.12 Räckvidd och uthållighet

Den svenska nedrustningen och ubåtskränkningarna

VIGGEN. Historien om. Redan innan Saab 35 Draken gjort sin premiärflygning 1955 började man skissa på dess efterföljare Viggen.

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

ISSN Rapport RL 2003:30. Olycka med flygplanet SE-IGR norr om Stockholm/Barkarby flygplats, AB län, den 29 juni 2002

ATL 10 Linjärt Ställdon Trapetsskruv 24 VDC / 230/400VAC

means total control Q-Serien En ny generation Olsbergs ventiler med ännu bättre styr- och regleregenskaper

Aerodynamik - Prestanda

Ejection system, Konceptuell design

LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000

För att något som är tyngre än luften ska kunna flyga

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Sveriges första Open Skies-flygning

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis

MiG Killers. amerikanska jaktflygaress i Vietnam

Luftfartsstyrelsens föreskrifter om utbildning till instruktör i avancerad flygning med flygplan, segelflyglärare, UL-instruktör och FB-instruktör;

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

SLM Serverversion. RC-Certprov. Bengt Lindgren

Beräkningsuppgift I. Rörelseekvationer och kinematiska ekvationer

Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia ( och får inte lämnas vidare till tredje part.

Avdelning Sporrens utvärdering

Rapport RL 2009:22. Olycka med flygplanet OY-FEY i Särslöv Staffanstorp, Skåne län, den 17 maj 2008

Micro:bit och servomotorer

Hype Smart Gyro Competition

Grundläggande aerodynamik, del 6

S T M SEGELFLYGETS TEKNISKA MEDDELANDE Allmänna informationer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Transkript:

Nedanstående text och bilder är ett utdrag ur originaldokumentet: Utveckling av världens bästa styrsystem https://saabaircraftindustry.com/sv/vagar-till-nyformaga/utvecklingskompetens/formageutveckling-av-styrsystem/ Historisk utveckling av styrsystem för Saab 29 till JA37 Denna text beskriver hur den historiska utvecklingen av styrsystem har skett och hur Saabs arbete utvecklats inom detta teknikområde. Här beskrivs hur olika styrsystem har utvecklas från 1940-talet med J21 fram till 2000-talet med Gripen. Ett styrsystem är ett av de mest avancerade systemen som finns i ett militärt stridsflygplan, styrsystemets funktionalitet och prestanda sätter nivån på den operativa förmåga som ett militärt stridsflygplan får. För att sätta in utvecklingen av styrsystem för militära stridsflygplan i en kontext, behöver man förstå vissa grunder för hur ett styrsystem fungerar. Nedanstående text ger en mycket kortfattad beskrivning av styrsystem och de olika systemlösningarna för Saabs olika militära stridsflygplan. En av de mest centrala frågorna för det svenska flygvapnet var att minska sårbarheten för hela flygförsvaret. Flygvapnet hade på 1950-talet insett sårbarheten med fasta flygbaser, därför utvecklades ett koncept med vägbaser längs med vanliga landsvägar. På sådana vägbaser fanns också tillhörande uppställningsplatser för flygplanen med underhållskapacitet. Flygplanen måste då ha mycket goda start- och landningsegenskaper, då bansträckningen på en landsväg var mycket kort. Dessa förutsättningar har legat till grund för konstruktion av de flygplan Saab utvecklat. Styrsystemet för alla flygplan är ett primärt system som i hög grad påverkar ett flygplans prestanda

Mekaniska styrsystem Saab J21 utvecklades på 1940-talet och hade en formgivning med dubbla stjärtbommar och skjutande propeller. Saab J21 blev det första planet i Flygvapnet med noshjulställ. Planets utformning gav god sikt åt piloten, men medförde även kylproblem för motorn och propellern kunde skada piloten om han behövde lämna flygplanet i luften. Därför utvecklade Saab en krutdriven katapultstol som sköt ut piloten över det farliga propellerfältet. Efter andra världskrigets slut 1945 fick Sverige tillgång till utländska jetmotorer och en version av Saab J21 med jetmotor utvecklades med beteckning Saab J21R. Saab J21 De tidigaste styrsystemen från 1940-talet som det på Saab J21 var mekaniskt reversibla, piloten kände luftkrafterna på rodren via det mekaniska styrsystemet som överfördes tillbaka till styrspaken. På så sätt kunde piloten känna krafterna från fartändringar i styrspaken. I hög fart blev det höga krafter i styrspaken och därmed mindre utstyrning av roder. I låg fart blev det låga krafter i styrspaken och därmed större utstyrning av roder. Styrsystem för Saab J21A/R - Mechanical reversible system

Saab J 29 Under 1950- talet utvecklades Saab J 29, även kallat flygande tunnan. Det var ett enmotorigt svenskt stridsflygplan. Från 1954 och framåt byggdes alla jaktoch attackplan om och fick efterbrännkammare, vilket gjorde att planet på sin tid hade hastighetsrekord. På denna tid ansågs J29 jämbördigt med de bästa amerikanska F-86 planen och de sovjetiska MiG-15 planen. På grund av de höga farterna behövde piloten därför hjälp med att styra ut rodren, därför var Saab J 29:s styrsystem utrustat med ett hjälpservo. Piloten kunde fortfarande känna av luftkrafter från rodren tillbaka i styrspaken. Styrsystem för Saab J29 Tunnan - Mechanical reversible system

Saab J 32 Under senare delen av 1950 -talet utvecklades Saab 32 Lansen, som var ett tvåsitsigt stridsflygplan med allväderskapacitet som fanns i tre olika versioner. Saab A32A som var en attackversion med allväderskapacitet, jaktversionen med allväderskapacitet kallades Saab J32B och spaningsversionen Saab S 32C. Saab J 32B Lansen var det första svenska flygplan som passerade ljudvallen. Stora krafter påverkade genom detta flygplant. Piloten behövde hjälp av servon för att styra ut rodren. I styrspaken kunde piloten därmed inte längre känna av luftkrafterna från rodren, man fick istället införa en artificiell spakkänsla i form av fjäder och dämpare. Styrsystem för Saab J32 Lansen - Mechanical system with 100 % servo

Saab J 35 Saab J 35 Draken utvecklades för att man behövde ett jaktplan som kunde genskjuta de nya kärnvapenbestyckade bombplanen som infördes under 1950- talet. Konstruktionen av flygplanet var uppbyggt av en smal flygkropp med en dubbel deltavinge. Denna vingtyp gav goda flygegenskaper vid höga hastigheter vilket berodde på den inre, mera pilformade vingen. Den yttre deltavingen fungerade som ett komplement, med goda flygegenskaper vid lägre hastigheter. Saab J 35 Draken skulle kunna möta främmande plan som flög fortare än ljudet, därför krävdes 100 % -iga servon och dessutom hjälp från en styrautomat för att förbättra de dåligt dämpade tippegenskaperna i överljud. Här förbättrades flygegenskaperna med hjälp av styrautomaten medan pilotens känsla för styregenskaperna bestämdes av det mekaniska styrsystemet. Styrsystem för Saab J35 Draken - Mechanical system with 100 % servo + Pitch damper funktion (analogue)

Saab 37 Saab 37 Viggen var ett stridsflygplan som fanns i fyra olika versioner, man hade dessutom en utbildningsversion (SK 37). Flygplanet var dubbeldeltavingat med så kallad canardvinge (extra vingar framför huvudvingarna), som gjorde det möjligt att landa med lägre hastighet. Ett reverseringssystem gjorde det möjligt att göra en reversering genom att vända motorns utblås framåt, när man landat på marken. Detta innebar att man kunde landa på mycket korta sträckor, mindre än 500 m, så även på hala banor. Med AJ 37 Viggen gick man ett steg längre och förbättrade även pilotens känsla för styregenskaperna genom att använda en kraftgivarsignal från spaken. Flygegenskaperna förbättrades genom att addera stabiliserande och dämpande signaler från styrautomaten till roderkommandona. Styrautomaten i AJ 37 Viggen var analog. Analoga styrautomater har varierande tolerans på de ingående komponenterna, detta innebar att varje flygplan kunde vara en egen individ med lite egna flygegenskaper. Styrsystem för Saab AJ37 Mechanical system with 100% servo full authority + Limited 5 deg analogue FCS

Saab JA 37 Viggen var det första flygplanet i världen med ett digitalt styrsystem adderat till det mekaniska grundstyrsystemet, med det digitala styrsystemet i JA 37 kunde man få bort toleransvariationer som fanns i ett analogt styrsystem. Styrsystem för Saab JA37 Viggen - Mechanical system with 100 % servo full authority + Limited 5 deg digital FCS, Flight Control System,(first digital FCS in the world) Samtliga ovanstående beskrivna flygplan var statiskt stabila grundflygplan som kunde flygas med enbart sitt mekaniska styrsystem. Författarens reflektioner: Det digitala styrsystemet i JA 37 Viggen var det första digitala styrsystemet i världen på sin tid.