Samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek Nuläget och förslag på nationella samarbeten kring fysiska samlingar

Samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek Nuläget och förslag på nationella samarbeten kring fysiska samlingar Kungliga biblioteket

Samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek För mer information: Christine Wallén Kungliga biblioteket, Ledningsstöd www.kb.se 010-709 36 29 Eva-Maria Häusner Kungliga biblioteket, Enheten för kunskapsuppbyggnad Datum: 2018-12-13 Dnr: 6.6-2018-319 ISSN: 1

Samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek Nuläget och förslag på nationella samarbeten kring fysiska samlingar Kungliga biblioteket 2

3

Sammanfattning Forskningsbiblioteken bygger inte längre samlingar på traditionellt sätt, menar den globala biblioteksorganisationen IFLA. Istället för att köpa in standardverk i syfte att spegla forskningsämnenas utveckling väntar forskningsbiblioteken i allt större utsträckning med att köpa in litteratur i såväl tryckt som digital form till dess att biblioteket får en förfrågan eller ett förslag från studenter eller forskare. Trenden som IFLA beskriver redan år 2001, handlar om att gå från innehav av samlingar till att i större utsträckning ge access till relevant material. Hur ser samlingsbyggandet ut bland svenska forskningsbibliotek idag? Skiljer sig lärosätesbiblioteken från specialbiblioteken? Vad händer med de fysiska samlingarna när allt större resurser läggs på digitalt material? För att kunna arbeta effektivt med samlingar behövs samarbeten. Sedan länge har Sverige nationella samarbeten för att underlätta tillgången till digitalt material men det finns i stort sett inga samarbeten när det gäller fysiskt material, utöver det traditionella fjärrlånet. De fysiska samlingarna växer inte längre och forskningsbiblioteken signalerar att gallring pågår men utan gemensam plan. Det är sedan länge känt att specialsamlingar behöver säkras och att specialbiblioteken behöver tydliga uppdrag. Studien ser följande fem tänkbara samarbetsområden för fysiska samlingar: Gallring Det behövs ett gemensamt ramverk för gallring. Många forskningsbibliotek har en gallringspolicy men man efterlyser en nationell ram som effektiviserar och kompletterar gallringsarbetet på lokal nivå. Specialsamlingar Det behövs en definition av vad en specialsamling är, en inventering av specialsamlingar och vilka hot som finns mot specialsamlingar, på sikt även lagstiftning. Förvaring Det behövs någon form av gemensam förvaring av äldre, utländsk, tryckt forskningslitteratur och för hemlösa specialsamlingar. Förvärv Det behövs en kartläggning av vilka fokusområden som forskningsbiblioteken har i sitt samlingsbyggande för att hitta samordningseffekter. Fjärrlån Fjärrlånefrågan behöver ses över med utgångspunkt i hur den ekonomiska kompensationen skulle kunna användas för att öka tillgången till fysiskt material. Om det går att hitta gemensamma lösningar för dessa fem områden skulle forskningsbiblioteken på lång sikt få ett nationellt ramverk för fysiskt material. Ett sådant nationellt ramverk skulle underlätta och effektivisera såväl hanteringen som tillgängliggörandet och framför allt säkra tillgången för forskningen. Kungliga biblioteket i december 2018, Christine Wallén, verksamhetsutredare 4

5

Innehåll Samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek 8 Bygger forskningsbiblioteken samlingar? 8 Forskningsbibliotekets fyra uppgifter 8 Hur ser det ut i Sverige? 9 Studiens syfte 9 Kungliga bibliotekets roll 9 Material och metod 10 Den ägda samlingen och den förmedlade samlingen 11 Lorcan Dempseys modell 11 Användaren är i fokus 13 Den förmedlade samlingens beståndsdelar 13 Biblioteket som artbank 14 Utblick 15 Strategier på internationell och nationell nivå 15 IFLA global vision 15 Liber 15 SUHF, Forum för bibliotekschefer 15 Samarbeten kring fysiska samlingar 17 Initiativ i USA 17 Depåer i Norden 18 Nuläget på svenska forskningsbibliotek 20 Strategier 20 Inriktning, målgrupper 20 Förvärv och samlingsbyggande 21 Gallring 22 Praktiken på biblioteken 22 Resursfördelning 24 Kostnad e-medier 25 Kostnad fysiskt material 27 Kostnader för resurser inom Bibsamkonsortiet 28 6

Fler lokala avtal för specialbiblioteken 29 Forskningsbibliotekens nuvarande samlingar 30 De digitala samlingarna 30 De fysiska samlingarna 33 Användarna 41 Mönster för samlingsbyggandet på forskningsbiblioteken 44 Både ägande och förmedling analys av samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek 46 Svenska forskningsbibliotek följer trenden 46 Svenska forskningsbibliotek är på väg mot den förmedlade samlingen 47 men samarbeten kring fysiska samlingar saknas 48 Konsekvenser av ett förmedlingsfokus artbanken försvinner 48 Övergång till förmedlingsfokus i olika faser 49 Den ägda samlingen behöver bli mer förmedlingsbar 49 Äldre tryckta utländska standardverk behöver gallras 50 Specialsamlingar behöver säkras 50 En distribuerad eller central förvaring 52 Inflödet till de ägda samlingarna behöver effektiviseras och samordnas 53 Fjärrlånet behöver uppdateras för en digital miljö 54 Ett nationellt ramverk för fysiskt material säkrar tillgången för forskningen 55 Avslutande reflektioner 55 Den ägda samlingen och den förmedlade samlingen behöver fogas ihop 55 Fem samarbetsområden för fysiska samlingar 55 Samlingar byggs samordning behövs 56 7

Samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek Bygger forskningsbiblioteken samlingar? Forskningsbiblioteken bygger inte längre samlingar på traditionellt sätt, menar den globala biblioteksorganisationen IFLA. Istället för att köpa in standardverk i syfte att spegla forskningsämnenas utveckling väntar forskningsbiblioteken i allt större utsträckning med att köpa in litteratur i såväl tryckt som digital form till dess att biblioteket får en förfrågan eller ett förslag från studenter eller forskare. Trenden som IFLA beskriver redan år 2001, handlar om att gå från innehav av samlingar till att i större utsträckning ge access till relevant material. Skälet till förändringen är, enligt IFLA:s rapport, den ökande tillgången till vetenskaplig information i digital form. 1 Digitaliseringen har förändrat medielandskapet och utbudet av vetenskaplig information har ökat kraftigt. Det gör det svårare för att inte säga omöjligt för ett forskningsbibliotek att ha den totala överblicken och att bygga kompletta samlingar. Nya forskningsområden och allt mer tvärvetenskaplig forskning gör det också svårare att i förväg förvärva relevant litteratur. Det blir i förlängningen både dyrt och tidsödande för ett forskningsbibliotek att, oberoende av användning, förvärva material i väntan på att en student eller forskare eventuellt kommer att använda det man köpt in. Att istället invänta signal från forskarna på vilket material som behövs och att så snabbt som möjligt ge tillgång till materialet har blivit det nya sättet att arbeta, konstaterar alltså IFLA för drygt 15 år sedan. 2 Forskningsbibliotekets fyra uppgifter Ett forskningsbibliotek inom en akademi eller liknande har av tradition haft informationsförsörjning och lagring av vetenskaplig information som sitt fokus men idag har ett forskningsbibliotek åtminstone fyra huvuduppgifter. Utöver att hantera samlingar, såväl fysiska som digitala handlar det om att ge stöd till lärande och forskning, att publicera material och att erbjuda rum för studier och samlingar. 3 Samlingsbyggandet är alltså bara en av fyra stora uppgifter för ett forskningsbibliotek idag. 1 Guidelines for a collection development policy using the conspectus model. International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) Section on Acquisition and Collection Development, 2001. https://www.degruyter.com/downloadpdf/books/9783110232271/9783110232271.67/9783110232271.67. pdf Hämtad 2018-08-22 2 Ibid. 3 John P Wilkin benämner dessa fyra som: Curation, Engagement with research and learning, Publishing, Creating space devoted to users and collections. Wilkin, John P: Meanings of the library today, i: The meaning of the library: A Cultural History, ed. Alice Crawford, Princeton University Press 2015. 8

Hur ser det ut i Sverige? Hur ser samlingsbyggandet ut bland svenska forskningsbibliotek 4 idag, givet de förutsättningar med fler uppgifter och ett digitalt medielandskap som skisserats ovan? Skiljer sig lärosätesbiblioteken från specialbiblioteken? Vad händer med de fysiska samlingarna när allt större resurser läggs på digitalt material? Forum för bibliotekschefer inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ställer i sitt strategidokument från 2015 frågan: Vad händer när biblioteken slutar bygga samlingar av tryckt material? I dokumentet framgår att bibliotekscheferna vill att lagen om pliktleveranser 5 ska ses över och att fjärrlånebegreppet ska moderniseras för att passa i en digital miljö. Bibliotekscheferna betonar även att forskningsbiblioteken ska erbjuda en effektiv tillgång till samlingar i tryckt eller digital form. 6 För att kunna arbeta effektivt med samlingar behövs samarbeten. Sedan länge finns nationella samarbeten för att underlätta tillgången till digitalt material men det finns i stort sett inga samarbeten när det gäller fysiskt material, utöver det traditionella fjärrlånet. Finns det anledning att titta närmare på någon typ av samarbete när det gäller de fysiska samlingarna? Studiens syfte Studiens syfte är att ta fram ett underlag som visar på nuläget när det gäller samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek. Underlaget ska kunna användas för dialog om eventuella nya samarbeten mellan forskningsbiblioteken när det gäller samlingsbyggandet, i första hand kring de fysiska samlingarna. Kungliga bibliotekets roll I det underlag som Kungliga biblioteket (KB) tog fram hösten 2015 inför regeringens forskningsproposition, Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft 7, påpekade KB att en nationell strategi för fysiska samlingar behövs för 4 Med forskningsbibliotek avses lärosätesbibliotek och specialbibliotek. Rapporten utgår från de lärosätesbibliotek och statliga specialbibliotek som lämnat uppgifter till 2017 års officiella biblioteksstatistik. Den officiella biblioteksstatistiken listar 38 lärosätesbibliotek. Av dessa lämnade 38 uppgifter till 2017 års biblioteksstatistik. Den officiella biblioteksstatistiken listar 34 statliga specialbibliotek. Fyra av dessa hade inte lämnat uppgifter när statistiken publicerades i maj 2018. Se vidare: http://www.kb.se/bibliotek/statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/ Hämtad 2018-11-13 5 Pliktbiblioteken utgörs av KB och universitetsbiblioteken i Lund, Stockholm, Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå. KB:s uppdrag som nationalbibliotek skiljer sig från övriga pliktbiblioteks uppdrag. KB är det enda bibliotek som samlar in och bevarar alla medieformer som pliktlagstiftningen föreskriver. Se vidare i: Konstenius, Göran: Plikten under lupp, sid. 14-15, https://www.kb.se/download/18.5e9440ea15ffee666c7faa/1531815922754/plikten_under_lupp_2017.pdf Hämtad 2018-11-13 6 Framtiden börjar nu: högskolebibliotek för kvalitet i utbildning och forskning, http://www.suhf.se/storage/ma/2e9935abd9724fad85bed331db31d378/2835fb89dad547939e5e26642479 abaa/pdf/9fb59265e4d4eff867300a8584ac015a0ebcb319/forum%20för%20bibliotekschefers%20 4punktsprogram%20150910.pdf Hämtad 2018-10-15 7 Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i- 9

forskningsbiblioteken. 8 Även i anslutning till Kulturarvspropositionen som antogs 2016 fanns samma förslag. 9 Föreliggande studie får ses som en fortsättning på det resonemanget och som ett underlag till den nationella biblioteksstrategi som håller på att tas fram. 10 Studien görs som en del i KB:s uppdrag att ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet 11. Den är också en del i arbetet med KB:s målbild för år 2020, där ett av fokusområdena är att KB:s roll i det nationella samlingsbyggandet ska vara klarlagd. 12 Material och metod Studien har använt den officiella biblioteksstatistiken, statistik från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) och statistik från Statskontoret samt data från Bibsamkonsortiet. Utöver detta har studien analyserat de strategier och förvärvsdokument som fanns publicerade på forskningsbibliotekens webbsidor i februari 2018 samt anordnat två workshoppar under våren 2018. 13 samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Hämtad 2018-10- 31 8 Fri information för framtida kunskap, Kungl. bibliotekets underlag till regeringens forskningspolitiska proposition 2016, KB 2015, dnr 1.4.1-2015-270 http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_biblioteket/pressreleases/kb-lyfter-fem-foerslag-infoerregeringens-forskningsproposition-1243904 9 Regeringens proposition 2016/17:116 Kulturarvspolitik, sid 179 180. https://www.regeringen.se/4933fd/contentassets/127b80d33b084194a415d72b85721874/161711600web. pdf Hämtad 2018-11-12 10 Uppdrag till Kungl. Biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige, dnr KB: 1.4.1-2015- 630, https://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2015/12/20120614130204593_uppdrag-nationellbiblioteksstrategi_1.4.1-2015-6301.pdf Hämtad 2018-11-13 11 Förordning 2008:1421 med instruktion för Kungl. biblioteket 12 Vision och mål https://www.kb.se/om-oss/styrning-och-organisation/syfte-vision-och-mal.html Hämtad 2018-10-31 13 Ansvarig för utformningen och genomförandet av workshopparna var Eva Häusner, bibliotekarie, Kungliga biblioteket. För deltagare och underlag till workshopparna se bilaga 1 och 2. 10

Den ägda samlingen och den förmedlade samlingen Lorcan Dempsey, strateg på Online Computer Library Center (Oclc) och med ett förflutet på Jisc 14, har skrivit om forskningsbibliotekens samlingsbyggande och utveckling under de senaste 10 åren. Dempsey menar att analyser och diskussioner tidigare har kretsat kring övergången från tryckt till digital vetenskaplig information men att tonvikten nu och framåt snarare bör ligga på den djupgående påverkan på samarbetet mellan forskningsbiblioteken som det digitala medielandskapet har. 15 Lorcan Dempseys modell Lorcan Dempsey har tagit fram en modell för att beskriva forskningsbibliotekens samlingsbyggande i det digitala medielandskapet. I modellen pekar Dempsey på att samlingsbyggandet kretsar kring två olika fokus som han benämner; The owned collection, respektive The facilitated collection, med ett antal variationer av samlingsbyggande däremellan. 16 Studien översätter begreppen med den ägda samlingen, respektive den förmedlade samlingen. 17 14 Tidigare Joint Information Systems Committee, JISC 15 Dempsey, Malpas, Lavoie; Collection Directions: Some Reflections on the future of Library Collections and Collecting, i: Libraries and the Academy, Vol.14, No 3, July 2014, Oclc Research, s 6. https://www.oclc.org/content/dam/research/publications/library/2014/oclcresearch-collection-directionspreprint-2014.pdf Hämtad 2018-07-19 16 Lorcan Dempsey: The Facilitated Collection, Lorcan Dempseys Weblog 31 januari 2016. http://orweblog.oclc.org/towards-the-facilitated-collection/ Hämtad 2018-07-12 17 Bilden hämtad från: Lorcan Dempsey: The Facilitated Collection, Lorcan Dempseys Weblog 31 januari 2016. http://orweblog.oclc.org/towards-the-facilitated-collection/ Hämtad 2018-07-12 11

Med den ägda samlingen avser Dempsey samlingar som är köpta och som fysiskt lagras inom ett biblioteks väggar. Med förmedlade samlingar avser Dempsey samlingar som möter forskningens och den högre utbildningens behov på det sätt som i stunden lämpar sig bäst, antingen genom att ge access till material som ägs av det egna lärosätet eller genom att förmedla tillgång till material som ägs av någon annan eller är fritt tillgängligt. Den ägda samlingen har vad Dempsey kallar för A print logic och den förmedlade samlingen karaktäriseras av A network logic. Här översatt som printlogik respektive nätverkslogik. Printlogiken präglas av att samlingarna är tillgängliga på det sätt vi förknippar med tryckta böcker, dvs. den som vill ta del av innehållet måste ha tillgång till ett av flera exemplar. Nätverkslogiken styrs i sin tur av användarbehovet och att såväl lokala som externa källor görs tillgängliga på det sätt och i det format som är möjligt i stunden och bäst för användaren. I en utförligare modell blir det tydligare hur olika slags samlingar och tjänster samverkar 18 : 18 Bilden hämtad från: Lorcan Dempsey: The Facilitated Collection, Lorcan Dempseys Weblog 31 januari 2016. http://orweblog.oclc.org/towards-the-facilitated-collection/ Hämtad 2018-07-12 12

Vilket fokus en samling har handlar alltså inte om format. En samling i digitalt format kan ha en printlogik exempelvis pga. upphovsrätt som gör att materialet bara är tillgängligt på en enda fysisk plats. Uppdelningen gäller heller inte mellan olika slags bibliotekstyper. Ett enskilt bibliotek har med stor sannolikhet olika samlingar som befinner sig i olika delar av spektrumet. Dempsey pekar också på aktiviteter och samarbeten som befinner sig i olika delar av modellen. Nära den ägda samlingen finns tex. Den lånade samlingen och i närheten av den förmedlade samlingen finns den aktivitet som Dempsey kallar för Den delade digitala samlingen. Användaren är i fokus Dempsey menar att forskningsbibliotekens samlingar länge skapades med utgångspunkt från en logik som vi förknippar med tryckta böcker och tidskrifter. Det fick, enligt Dempsey, två konsekvenser; dels att samlingarna byggdes i syfte att vara så kompletta som möjligt och dels att storleken på samlingarna associerades med hur bra forskningsbiblioteket var, dvs. en till mängden stor samling var en bra samling. Ju större den lokala fysiska samlingen var desto större ansågs möjligheten att möta lokala användarbehov på lärosätet. Samlingen ägdes lokalt av lärosätet och att ha ett stort forskningsbibliotek med en stor fysisk samling användes ofta som ett argument i marknadsföringen av lärosätet. Dempsey menar att det digitala medielandskapet har förändrat forskningsbibliotekens sätt att arbeta. En viktig del i förändringen är att forskningsbiblioteken i allt större omfattning sätter användarens behov i fokus, istället för arbetet med de egna samlingarna. Som det led i det arbetet erbjuder forskningsbiblioteken sökverktyg som gör att användarna både kan upptäcka bibliotekets egna, ägda samlingar men också samlingar och information som finns utanför det egna lärosätet. Ytterligare en viktig beståndsdel i det nyare arbetssättet är att inte bara stödja konsumtion av information men att öka stödet till skapandet av nytt material. Ur det arbete med fokus på användaren som forskningsbiblioteken i allt större omfattning utför idag uppstår vad Dempsey kallar för den förmedlade samlingen. Den förmedlade samlingens beståndsdelar Kännetecknande för den förmedlade samlingen är, enligt Dempsey att: Den består både av lokalt ägt material och av information utanför det egna lärosätets bibliotek, Biblioteket använder sökverktyg som både leder till bibliotekets egna samlingar och till information utanför det egna lärosätets bibliotek, Stora delar av bibliotekets samlingar är tillgängliga genom licenser, vilket innebär att samlingarna är mer elastiska, d.v.s. titlar kommer och går beroende på budget eller andra prioriteringar, 13

Förvärvet av digitala resurser är ofta datadrivet, d.v.s. baserar sig på användning istället för bibliotekariens urval, Bibliotekets samlingar delas med andra bibliotek på något sätt eller ägs kollektivt. Exempel på olika sätt att dela eller samäga samlingar är: o Den lånade samlingen, t.ex. att biblioteket ingår i en nationell eller internationell katalog som underlättar tillgången och stödjer ett traditionellt fjärrlån av tryckta böcker eller digitalisering on demand. o Den gemensamma tryckta samlingen som innebär samarbeten kring tryckta samlingar t.ex. i konsortieform. o Den gemensamma digitala samlingen, som uppstår när bibliotek digitaliserar delar av sina ägda samlingar och gör dem fritt tillgängliga, alternativ gör dem tillgängliga via konsortium. o Arbetet med publicering och förvaltning av forskningsdata. Förändringen går olika snabbt men Dempsey menar att trenden är given: forskningsbiblioteken går alltmer mot den förmedlade samlingen. Biblioteket som artbank Om Dempsey har rätt i sitt antagande att forskningsbiblioteken i allt större utsträckning utvecklar den förmedlade samlingen vad händer då med de ägda, fysiska samlingar som finns sedan länge på forskningsbiblioteken? Ylva Hasselberg, forskare i ekonomisk historia, resonerar i ett anförande från 2017 om forskningsbibliotekens samlingar. Hasselberg menar att de fysiska samlingarna i ett forskningsbibliotek i idealfallet kan ses som en artbank, dvs. ett ställe där man har ett exemplar av varje sort, så att det alltid finns tillgängligt på samma villkor för alla. Hasselberg ställer detta mot en annan ytterlighet; en förvaring av kunskap som bygger på äganderätt och efterfrågan, där man gärna slänger det som inte efterfrågas eftersom man prissätter lagringsutrymme men är beredd att betala astronomiska summor för det som för tillfället är efterfrågat. Hasselberg menar att följden av det senare kan bli att forskningsbiblioteket slutar att vara en allmänning och istället blir en del av universitetet som en hårt specialiserad forskningsfabrik. 19 Efter en genomgång av nuläget återkommer studien till såväl Dempseys modell som Hasselbergs resonemang om forskningsbiblioteket som artbank. 19 Hasselberg, Ylva, Forskarens frihet mellan Scylla och Charybdis en reflektion. Föredrag i samband med förvärvskonferens på KB i juni 2017. Länk till video: https://www.youtube.com/watch?v=er9uv27rbie&t=0s&list=plzvkeicva5-hcrojm9ssqvv- 9Zbhj7e4m&index=3 Hämtad 2018-11-13 14

Utblick Hur resonerar man kring samlingsbyggandet på internationell och nationell nivå? Hur ser man på samarbeten kring fysiska samlingar i andra länder? I det följande redovisar studien dels IFLAS, Libers och SUHF:s strategier med bäring på samlingsbyggande och dels några exempel från USA och Norden på samarbete kring fysiska samlingar. Strategier på internationell och nationell nivå IFLA global vision IFLA arbetar med en global vision och har under 2018 publicerat en rapport med de tio viktigaste uppgifterna och utmaningarna för biblioteken. IFLA:s vision är allmänt hållen och ska fungera för alla typer av bibliotek men åtminstone en av punkterna berör samlingsbyggandet och handlar om vikten av att ge access till det material som biblioteken förvaltar: We need to maximise access to the world s documentary heritage. As a united field we must apply innovative practices and tools, share expertise and resources, and advocate for solutions to legal and funding challenges, to give access to the works we safeguard. 20 Liber Liber, Association of European Research Libraries, har en femårig strategi för perioden 2018-2022. I fem punkter betonas såväl åtkomst som infrastruktur kring den vetenskapliga informationen, något som är väsentliga delar i ett uppdaterat sätt att se på samlingsbyggandet: Open Access is the predominant form of publishing; Research Data is Findable, Accessible, Interoperable and Reusable (FAIR); Digital Skills underpin a more open and transparent research life cycle; Research Infrastructure is participatory, tailored and scaled to the needs of the diverse disciplines; The cultural heritage of tomorrow is built on today s digital information 21 SUHF, Forum för bibliotekschefer Forum för bibliotekschefer har ett fyrapunktsprogram från 2015 22 som innehåller följande utvecklingsområden: 1. Tillgång till vetenskaplig information 20 IFLA Global vision, Report Summary, 2018 https://www.ifla.org/files/assets/gvmultimedia/publications/gv-report-summary.pdf Hämtad 2018-11-13 21 Research Libraries Powering Sustainable Knowledge in the Digital Age, Liber Europe Strategy 2018-2022, sid 5. https://libereurope.eu/wp-content/uploads/2017/11/liber-strategy-2018-2022.pdf Hämtad 2018-11-12 22 Framtiden börjar nu: högskolebibliotek för kvalitet i utbildning och forskning, http://www.suhf.se/storage/ma/2e9935abd9724fad85bed331db31d378/2835fb89dad547939e5e26642479 abaa/pdf/9fb59265e4d4eff867300a8584ac015a0ebcb319/forum%20för%20bibliotekschefers%20 4punktsprogram%20150910.pdf Hämtad 2018-10-15 15

2. Forskningsinformation och forskningsdata 3. Lärandemiljöer 4. Biblioteken som kvalitetshöjare Under den första punkten, Tillgång till vetenskaplig information, finns viktiga frågeställningar och resonemang som har en stor betydelse i sättet att se på samlingsbyggandet på forskningsbiblioteken. Det handlar både om att hantera digitala samlingar och att säkra åtkomsten till fysiska samlingar: Hur säkerställer vi en god tillgång till digitalt vetenskapligt material för utbildning och forskning? Vägarna till tillgång är komplexa och flera aktörer, kommersiella och ickekommersiella, måste samspela vilket ställer höga krav på specialkompetens. Vi behöver kunna hantera olika modeller, som open accessoch betallicenser, från såväl ekonomiska som juridiska/avtalsmässiga aspekter, för att erbjuda digitalt tillgängligt material. Högskolebiblioteken ska erbjuda en relevant och effektiv digital vetenskaplig informationsförsörjning. 23 Strategin handlar också om att kunna förmedla äldre material: Hur kan vi tillgodose efterfrågan på digitaliserat äldre material? Materialet måste ha en god, platsoberoende, tillgänglighet och vara analyserbart. Det finns behov av att analysera äldre material som data och vikten av internationell kompatibilitet är grundläggande. I dag finns juridiska hinder för tillgängliggörande i flera fall. Högskolebiblioteken ska erbjuda tillgång till äldre material i digital form efter forskarnas behov och utvecklingen av forskningsmetoder. 24 Bibliotekscheferna ställer också viktiga frågor om vad som ska hända när biblioteken slutar att bygga samlingar av tryckt material: Vad händer när biblioteken slutar bygga samlingar av tryckt material? Lagen om pliktleveranser behöver ses över och fjärrlånebegreppet moderniseras för en digital miljö. I dag finns juridiska hinder för tillgängliggörande i flera fall. Högskolebiblioteken ska erbjuda en effektiv tillgång till samlingar i tryckt eller digital form. 25 Studien kommer att återknyta främst till SUHF:s strategi i analysen. 23 Framtiden börjar nu: högskolebibliotek för kvalitet i utbildning och forskning, http://www.suhf.se/storage/ma/2e9935abd9724fad85bed331db31d378/2835fb89dad547939e5e26642479 abaa/pdf/9fb59265e4d4eff867300a8584ac015a0ebcb319/forum%20för%20bibliotekschefers%20 4punktsprogram%20150910.pdf Hämtad 2018-10-15 24 Ibid., s. 1 25 Ibid., s. 1 16

Samarbeten kring fysiska samlingar Initiativ i USA I USA finns en mängd initiativ som på olika sätt arbetar för samägda fysiska samlingar. Det handlar både om att bevara fysiska exemplar och om att på sikt digitalisera. Nedan följer ett axplock. WEST: Western Regional Storage Trust The Western Regional Storage Trust (WEST) är ett samarbete kring distribuerad förvaring av äldre tryckta tidskrifter. Syftet är både att säkra tillgången till det tryckta materialet och samtidigt att medlemmarna ska spara plats i sina lokaler. 26 Eastern Academic Scholars Trust (EAST) 27 EAST är ett samarbete mellan 60 forskningsbibliotek i 11 stater i USA. Samarbetet fokuserar på monografier. Medlemmarna i EAST förbinder sig att i minst 15 års tid tillhandahålla ett antal överenskomna titlar till övriga medlemmar så att dessa kan gallra sina exemplar och på det sättet frigöra yta. Michigan Shared Print Initiative (MI-SPI) 28 Initiativet startade 2011 bland Michigans universitet med syftet att gallra fram en gemensam tryckt samling med distribuerad lagring. Man började med ett pilotprojekt som gick ut på att identifiera titlar som fanns på flera av biblioteken och som hade en lågfrekvent användning. Pilotprojektet har bland annat tagit fram ett Memorandum of Understanding som väl beskriver hur projektet arbetat. 29 Rosemont Shared Print Alliance 30 Initiativet är ett samarbete mellan flera olika regionala program som t.ex. ovanstående WEST och EAST och som strävar efter att koordinera tryckta samlingar i en större skala. Center for Research Libraries (CRL) 31 CRL har funnits sedan 1949 och är ett internationellt konsortium för forskningsbibliotek. Syftet med konsortiet är bland annat att bevara och tillgängliggöra tryckt material för forskning. Inom CRL finns flera kända initiativ, såsom Archiving by Domain, ICON Database, JSTOR Print Archive, PAPR Database och Print Archive Network (PAN). 26 https://www.cdlib.org/services/west/ Hämtad 2018-10-15 27 https://eastlibraries.org/about-us Hämtad 2018-11-07 28 https://www.mcls.org/engagement/mi-spi/ Hämtad 2018-10-15 29 https://www.mcls.org/files/2214/0190/4499/mi-spi_mou.pdf Hämtat 2018-11-07 30 https://www.rosemontsharedprintalliance.org/ 2018-11-07 31 https://www.crl.edu/about Hämtad 2018-11-07 17

Sustainable Collection Services (SCS) SCS är en tjänst inom Oclc som tillhandahåller hjälpmedel för de bibliotek som vill arbeta med gallring. Bland annat finns verktyg som underlättar jämförelser mellan olika fysiska samlingar i syfte att göra effektivitetsvinster. Depåer i Norden I både Finland och Norge finns samarbeten kring fysiska samlingar i form av nationella depåer. Finland 32 Finlands depåbibliotek i Kuopio är en självständig enhet med 18 anställda direkt under det finska kultur- och utbildningsministeriet. Samlingarna består av tryckt material som gallrats från folk-, universitets-, och specialbibliotek i Finland och man tar även emot donationer. Depåbiblioteket tar emot och katalogiserar material på alla språk med latinskt alfabet samt på ryska. Samlingarna består idag av ca 96 hyllkilometer material från år 1800 och framåt, och växer med ca 3-3,5 hyllkilometer per år. Allt som finns på depåbiblioteket är till för att användas för fjärrlån, även lösa tidskrifter. Depåbiblioteket är inte öppet för allmänheten utan ägnar sig uteslutande åt fjärrutlån ur sina samlingar till andra bibliotek. I princip allt material på depåbiblioteket är katalogiserat och sökbart i den lokala och den nationella katalogen. Erfarenheten på depåbiblioteket i Kuopio är att behovet av tryckt material fortfarande är stort. Fjärrutlånen ökar på depåbiblioteket, och man skickar ca 50-60 000 artiklar per år och ungefär lika många böcker. Materialet depåbiblioteket har i sitt bestånd är av en typ som ofta är svårfunnet på andra bibliotek. Störst efterfrågan är det på vetenskapligt material på engelska och den allra mest efterfrågade materialkategorin är artiklar ur medicinska tidskrifter från perioden 1960-1990. Det är de vetenskapliga biblioteken som förser depåbiblioteket med störst mängd gallrat material, men det är folkbibliotekens användare som till störst del brukar depåbibliotekets samlingar. Norge 33 Nationalbiblioteket i Mo i Rana har bland flera andra verksamheter en nationell depåbiblioteksfunktion. Allt material i depåbiblioteket är avsett för användning genom fjärrlån. Man tar både emot ett pliktexemplar av alla norska monografier och bibliotekens gallrade böcker. Depåbiblioteket köper även utländsk forskningslitteratur samt utländsk litteratur som berör Norge. Om en bok slits ut köper man en ny av samma titel, och om fler än två bibliotek står i kö för att fjärrlåna en titel köper man in extra exemplar. I depåbiblioteket finns även en samling ljudböcker, musik samt norska och utländska tidskrifter på mikrofilm. 32 Hela avsnittet hämtat från KB-utredningen: Cecilia Ericson; Fler ska använda mer, KB:s fjärrlån nuläge och förslag på utveckling, KB 2018, dnr KB 2018-771, sid. 99 http://www.kb.se/dokument/fler%20ska%20använda%20mer%2020181001.pdf Hämtad 2018-11-13 33 Ibid., sid. 103 18

Från universitetsbiblioteken får depåbiblioteket ofta fysiska tidskrifter som medföljt e- resurser universitetsbiblioteket förvärvat. Den fysiska tidskriften bevaras i depåbiblioteket med syfte att kunna vara tillgänglig även i framtiden. När en elektronisk tidskrift sägs upp betyder det ofta att biblioteket förlorar även de gamla årgångarna av den, och genom att den fysiska upplagan sparas säkras denna information för framtiden. Tanken är att så mycket som möjligt av materialet ska finnas i båda formaten: fysiskt för fjärrlån och digitalt för åtkomst hemifrån i den mån det är möjligt. Nationalbibliotekets audiovisuella material förvaras i säkerhetsmagasinet i Mo i Rana, liksom tidningsoriginal. I säkerhetsmagasinet, Fjället finns även ett digitalt säkerhetsmagasin där resultatet av Nationalbibliotekets storskaliga digitalisering bevaras. Nationalbiblioteket i Mo i Rana har också hand om det mångspråkiga materialet, en funktion jämförbar med Internationella biblioteket i Sverige. I depån finns mellan 80-90000 böcker på 69 olika språk, och från denna samling skickas både depåer och enstaka fjärrlån till norska folkbibliotek. Depåbiblioteket i Mo i Rana är navet i det nationella fjärrlånet i Norge. I nationalbibliotekets säkerhetsmagasin i Fjället i Mo i Rana bevaras ett pliktexemplar av alla sorters material. Detta exemplar kallas säkerhetsexemplaret och får endast användas till digitalisering om alla andra exemplar gått förlorade. Det pliktexemplar som bevaras i depåbiblioteket är dock till för att skickas som fjärrlån. Gallrade exemplar från folkbiblioteken är integrerade med pliktexemplaren i depåbiblioteket. Man har gärna flera exemplar av varje titel för att utöver att fjärrlåna även kunna digitalisera vilket man i vissa fall gjort genom att montera isär boken och skanna i dokumentskanner. Man fjärrlånar ut både inom och utanför Norge och inom Norge är det kostnadsfritt, även för artiklar. Kostnaden för att administrera fakturering bedömdes vara lika stor som summan man fick in på artikelbeställningarna och man bestämde sig därför för att ta bort detta moment. Depåbibliotekets magasin är helt automatiserat och man tillämpar kaoslagring, det vill säga böckerna har ingen bestämd plats utan får den plats som är ledig. Allt material förvaras i stålbackar och bibliotekssystemen kommunicerar med de fem framtagningskranar som finns i magasinet och som tar fram hela den låda som den beställda boken finns i. Lådorna förflyttas på transportband till den knutpunkt där personal plockar upp rätt bok ur lådan. På dess plats kan istället en återlämnad eller nyinkommen bok placeras innan lådan åker tillbaka in i magasinet och ställs upp på hyllan av roboten. Man gör magasinshämtning två gånger per dag och böckerna skickas alltid ut till beställande bibliotek samma dag. Tidskrifter kommer automatiskt till en särskild station för skanning av artiklar som sedan skickas till fjärrlånande bibliotek med e-post. Det som lånas mest från depåbiblioteket är ny norsk litteratur. Även norsk litteratur som finns tillgänglig i bokhylla.no beställs som fjärrlån eftersom många användare föredrar att läsa tryckt material. 19

Nuläget på svenska forskningsbibliotek Var befinner sig svenska forskningsbibliotek när det gäller samlingsbyggandet? Nulägesbeskrivningen utgår från forskningsbibliotekens aktuella strategier och mediepolicys, förvärvsdokument och liknande, den nationella biblioteksstatistiken, data från Bibsamkonsortiet, statistik från UKÄ och från Statskontoret och workshoppar med forskningsbiblioteken våren 2018. Strategier Inledningsvis pekade studien på internationella och nationella strategier för samlingsbyggande på forskningsbibliotek. Vilka strategier finns lokalt på de olika forskningsbiblioteken? Studien har gått igenom forskningsbibliotekens webbsidor för att se hur strategierna för samlingsbyggande och förvärv ser ut. Av de 38 undersökta lärosätesbiblioteken hade 21 någon typ av styrdokument på webbsidan som resonerar om förvärv och samlingar. Av dessa var de flesta dokumenten inte äldre än fem år. Av de 30 statliga specialbiblioteken hade två någon typ av styrdokument på webbsidan som resonerar om förvärv och samlingar. För att få ytterligare material ombads de specialbibliotek som deltog i workshoppen för specialbibliotek att skicka in sina förvärvspolicyer. På det sättet fick studien tillgång till ytterligare dokument. Sammantaget har studien haft tillgång till fem policydokument från statliga specialbibliotek. Inget av dessa dokument var äldre än fem år. Inriktning, målgrupper Lärosätesbiblioteken Lärosätesbiblioteken beskriver sina målgrupper som studenter och forskare och i sina strategier knyter man ofta an till de fyra huvuduppgifterna som studien inledningsvis refererade till, dvs. att hantera samlingar, att interagera med forskning och högre utbildning, att bedriva publicering, att skapa fysiska platser för studier och forskning och för förvaring av media på papper. När det gäller att hantera samlingar används begreppet informationsförsörjning men också begreppet kulturarv. När det handlar om att interagera med forskning och högre utbildning är det begreppen forskarstöd och lärandestöd som ofta återkommer. Inom området att bedriva publicering nämner strategidokumenten publiceringsstöd, bibliometri, och open access. För arbetet med att skapa fysiska platser för studier och forskning och för förvaring av media på papper används genomgående begreppen studiemiljöer och lärandemiljöer. Specialbiblioteken Specialbibliotekens målgrupper är enligt dokumenten i första hand organisationens egen personal, men även forskare, studenter, andra myndigheter, andra organisationer och allmänheten. De specialinriktade biblioteken har alltså en bred målgrupp. 20

Specialbiblioteken uttryckte tre skäl för att upprätta en förvärvspolicy. Det handlade om att en större organisationsförändring skett, att man behövde ha en balans mellan tryckta och elektroniska resurser samt ett effektivare utnyttjande av budgetmedlen. Förvärv och samlingsbyggande Lärosätesbiblioteken I lärosätesbibliotekens medieplaner eller motsvarande beskriver flertalet att digitalt material prioriteras före tryckt. Ett par bibliotek uttrycker att man prioriterar digitalt framför tryckt i vissa fall. De flesta lärosätebibliotek uttrycker att förvärvet i första hand är användarstyrt. Några skriver att förvärvet sker i dialog med uppdragsgivaren och ett par högskolebibliotek med specialinriktning uttrycker att förvärvet är användarstyrt men skriver samtidigt att ett långsiktigt perspektiv för samlingarna är viktigt. Flera av förvärvsdokumenten uttrycker behovet av en balans. Det handlar om att rollerna som moderna fakultets- och universitetsbibliotek ska balanseras med rollen som förvaltare och förmedlare av kulturarvet. Det kan också skrivas i termer av att mediebeståndet ska vara i balans med efterfrågan, resurser, bevarandekrav och lokalutrymme. I vissa medieplaner uttrycks även det nationella ansvaret när det gäller samlingar. Det kan då handla om att lärosätesbiblioteken har en specialinriktning och är ensam om vissa ämnen. Det blir tydligt i strategidokumenten att universitets- och högskolebiblioteken markerar ett nytt arbetssätt kring samlingsarbetet. Det formuleras t.ex. på följande sätt: Från att hantera ägda, tryckta samlingar handlar uppgiften till allt större del om föränderliga digitala informationsresurser, vilket innebär ett annat sätt att arbeta. [ ] att så snabbt som möjligt införskaffa medieresurser när de efterfrågas av våra användare, inte baserat på troliga nutida eller framtida behov. Specialbiblioteken Förvärvet av vetenskaplig information styrs på ett specialbibliotek av ämnet och av den primära målgruppen. Det ska enligt dokumenten vara ämnesstyrt och / eller behovsstyrt. Principer för samlingsbyggandet på ett specialbibliotek är att samlingarna ska ge stöd till moderorganisationens huvudverksamhet. Om organisationen t. ex. är ett arkiv så ska biblioteket stödja arkivets verksamhet och underlätta användandet av arkivet. Ytterligare en princip är ämnesstyrningen. Det handlar då om att samlingarna ska ha samma ämnesinriktning som moderorganisationen. Om organisationen exempelvis är ett konstmuseum så ska samlingarna ha inriktning mot konst och spegla ämnets historia, teori och praktik. Ytterligare ett syfte för samlingarna är medarbetarnas behov av relevant information för sitt arbete. Det kan handla om att stödja intendenter, forskare eller annan typ av 21

tjänstemän som arbetar med att framställa rapporter och liknande inom organisationens verksamhets- eller ämnesområde. När det gäller prioritering av digitalt respektive tryckt så har valet av format att göra med formen. Uppslagsverk förvärvas t.ex. ofta i digitalt format. Bevarandeaspekten har en viktig roll på specialbiblioteket, vilket kan innebära att i de fall specialbiblioteket vill garantera tillgängligheten till en viss bok- eller tidskriftstitel så förvärvas den i tryckt form. Ekonomiska aspekter spelar också en viktig roll eftersom specialbiblioteken ofta har väsentligt mindre budgetar för förvärv, jämfört med lärosätesbiblioteken. De dokument från specialbiblioteken som studien haft tillgång till använder inte begreppet användarstyrning för att beskriva förvärv eller samlingsbyggande. Genomgående handlar det mer om en balans mellan ämnet, den primära målgruppens behov och bibliotekets kompetens att förvärva rätt material. Gallring Lärosätesbiblioteken Drygt hälften av lärosätesbibliotekens strategidokument innehåller en gallringspolicy. De begrepp som används när det gäller vad som styr gallringen kan grupperas kring tre teman: användning, unicitet och lokaler. Specialbiblioteken Skäl som anges för gallring på specialbiblioteken är t.ex. att litteraturen inte överensstämmer med ämnesprofilen eller av annat skäl har förlorat sin relevans. Hänsyn tas till om specialbiblioteket är det enda bibliotek som har materialet i Sverige. De termer som förekommer i gallringsprinciperna är: varsamt, restriktivt, inte alls. Ordet användning förekommer inte. Praktiken på biblioteken I två workshoppar under våren 2018 träffade KB specialbibliotek respektive lärosätesbibliotek för att samtala om samlingsbyggandet. 34 Syftet var att få en inblick i hur forskningsbiblioteken ser på sitt samlingsbyggande och vilka frågor som är mest prioriterade. Specialbiblioteken Specialbibliotekens workshop kretsade bland annat kring det nationella ansvar som man känner för de samlingar man byggt upp och fortsätter att bygga men som biblioteken oftast inte har något uppdrag för från sin huvudman. Flera gav uttryck för att ett specialbibliotek allt oftare är ensam om att ha titlar när det gäller utländsk forskningslitteratur i tryckt format. Det gäller dels äldre material men allt oftare är man också ensam om att inneha en titel redan vid inköp. Specialbiblioteken jobbar långsiktigt med samlingarna, med idéstyrt förvärv och med konsekvens i samlingsbyggandet. De ämnen man bevakar växer och utvidgas och man 34 Se not 13 för beskrivning av workshopparna. 22

försöker att förvärva i takt med det, så på det sättet bygger man fortsatt samlingar samtidigt som man förvaltar det äldre. Samlingar byggs inom kärnområdena. Ämnet är det viktigaste och att ge de egna användarna det som de behöver så snart som det går på plats, inte att hänvisa vidare till något annat bibliotek. Moderorganisationens förändringar är styrande och biblioteket måste rätta sig efter det, men användarstyrning används inte som begrepp. Vissa specialbibliotek pratar hellre om användarstöd. I förhållande till lärosätesbibliotekens samlingar menade de flesta att specialbiblioteken köper det som passar bibliotekets ämne även om det finns på ett annat forskningsbibliotek. Flera menade att det är viktigt på ett specialbibliotek att även fortsättningsvis kunna erbjuda browsingen på hyllorna som försvinner med digital litteratur. Flera deltagare menade att samlingsbyggandet behöver uppdateras. Gamla samlingsstrukturer är inte längre gångbara eller rationella. Flera resonerade i termer av ett mer medvetet samlingsbyggande. Det innebär att man gallrar det som inte har direkt koppling till ämnet. Att ha fler exemplar och ta emot allt som doneras går inte längre. Flera uttryckte att specialbiblioteken är en osäker zon i den bemärkelsen att man inte kan förlita sig på att samlingarna kommer att finnas kvar, hur specialiserade de än är. Det finns inget som säkrar beståndet på specialbiblioteken menade fler. Biblioteket ses som en intern resurs av dess huvudman men det finns inga tankar på att biblioteket i kraft av att vara starkt specialiserat också skulle ha en nationell roll gentemot resten av forskningsbiblioteken eller forskningen. Vill man säkra specialbibliotekens samlingar så måste man tala om det! menade fler. Ett förslag som specialbiblioteken fört fram i olika sammanhang är att biblioteken behöver en formell status. Instruktioner till de myndigheter som har ett specialbibliotek inom sin organisation är en väg att gå, menade många. Flera menade att staten borde vara mer intresserad av vad den får för pengarna och följaktligen ha ett större intresse av specialbibliotekens samlingar som ju staten i förlängningen äger i den mån specialbibliotekets moderorganisation är en statlig myndighet. Specialbiblioteken resonerade om möjligheten att ställa gallrat material i en gemensam depå och uttryckte att det saknas gemensamt ansvar för det äldre utländska tryckta material som idag finns på specialbibliotek. Det fanns en samstämmighet kring att inte bygga en ny depå men istället använda medel för att säkra upp det befintliga beståndet, via någon av de befintliga depåerna eller på annat sätt genom samverkansstrukturer. Någon, helst KB, måste bevaka det som finns i en depå för att eventuellt kunna digitalisera, menade fler. Det påpekades också att om ett specialbibliotek är ensam om ett material så har det biblioteket oftast inte resurserna att digitalisera, det måste någon annan göra. Även här pekade man på att KB borde ha en roll. 23

Flera menade att man idag ser en minskad användning av specialbibliotekens samlingar och att det är svårare att försvara de tryckta samlingarna om de inte används. Lärosätesbiblioteken Flera deltagare pratade om att lärosätesbiblioteken rör sig alltmer mot en innehållsstrategi snarare än en förvärvsstrategi, eller ett samlingsbyggande. Vi går mot innehåll, vi bygger inte samlingar utan att någon efterfrågar, egentligen, uttryckte någon. Vi bygger inte samlingar medvetet men vi köper litteratur och det blir en samling om än väldigt spretig, menade fler. Ett lärosätesbibliotek kan inte ha någon annan strategi än vad användarna vill ha, menade flertalet. Någon menade att det ändå borde finnas en viss mängd bildning på ett lärosätesbibliotek, en kärna av litteratur som måste finnas, men hur stor är den kärnan och vad består den av? De stora dyra tidskriftspaketen betraktas inte som samlingsbyggande, menade fler, det är snarare något som ett lärosätebibliotek helt enkelt måste ha. I anslutning till det resonerade fler om vad de stora, dyra avtalen gör med lärosätesbiblioteken samlingar. Samlingarna tenderar att bli lika överallt, menade fler, och frågan ställdes om det är bra eller dåligt. Det fanns en enighet kring att lärosätesbiblioteken alltmer går mot att använda discovery-system och att det till stora delar handlar om att bibliotekets egna samlingar ska upptäckas. De digitala resurser som lärosätesbiblioteken lägger stora resurser på måste upptäckas och användas. En stor fråga för alla lärosätesbibliotek är gallringen som man menade är en viktig del av samlingsförvaltningen. Det fanns en enighet kring att något behöver göras nationellt när det gäller gallring. Många lärosätesbibliotek gallrar just nu litteratur från 1960-, 1970- och 1980-talen men utan gemensamma riktlinjer. Ett forum för att diskutera gallringsfrågor efterlystes. Det fanns en enighet kring att man inte vill ha en nybyggd nationell depå. Istället, menade fler, borde uppdrag och medel riktas till den befintliga biblioteksinfrastrukturen. Det skulle t.ex. innebära att man utökar uppdraget för redan befintliga depåer med ett ansvar för att förvalta utgallrat utländskt material. Det fanns enighet kring att det är det material som har låg användningsfrekvens som lärosätesbiblioteken vill härbärgera någonstans, inte det som är mest använt och utlånat. Det fanns också diskussioner om långtidsbevarande av det elektroniska materialet. Flera menade att frågan då handlar om fortsatt access snarare än gallring och att långtidsbevarande av e-resurser kan vara en fråga för nationellt samarbete framöver. Resursfördelning Hur forskningsbibliotekens förvärvsmedel används kan också ses som en slags praktik i förhållande till strategier och förvärvsplaner. Sammantaget lade forskningsbiblioteken drygt 58 miljoner kronor på förvärv av tryckta medier och cirka 539 miljoner kronor på e-medier under 2017. Forskningsbiblioteken 24

lade alltså sammantaget 10 procent av förvärvsmedlen på tryckt material och 90 procent på e-medier. Uppdelat på lärosätesbibliotek respektive specialbibliotek ser fördelningen av medel i procent ut enligt följande: Lärosätesbibliotek 9 91 Specialbibliotek 23 77 E-media Fysisk media E-media Fysisk media Diagram 1, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik Under år 2017 lade lärosätesbiblioteken totalt sett 52,3 miljoner på förvärv av tryckta medier. Kostnaderna för e-medier uppgick till 517,8 miljoner för 2017. Specialbiblioteken lade totalt sett 6,2 miljoner på förvärv av tryckta resurser och 21,1 miljoner på förvärv av e-medier. Kostnad e-medier Lunds universitets bibliotek var det lärosätesbibliotek som lade mest medel på e-medier under 2017. Kostnaden uppgick till drygt 56 miljoner. Det specialbibliotek som förvärvade e-medier för mest pengar var Riksdagsbiblioteket (5,5 miljoner). Bland de 10 som lade mest resurser på e-medier fanns inte något specialbibliotek. De tio forskningsbibliotek som lade mest pengar på e-media under 2017 var dessa: 25

10 i topp - Kostnad e-medier 2017 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Kungliga Tekniska högskolans bibliotek Umeå universitetsbibliotek Chalmers bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Karolinska Institutet Göteborgs universitetsbibliotek Stockholms universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek och Lunds universitets bibliotek Diagram 2, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 0 20 000 000 40 000 000 60 000 000 För de tio som lade mest medel på e-medier år 2017 har utvecklingen under perioden 2015 2017 i de flesta fall inneburit en ökning av de resurser som gått till e-medier. Det går inte att säga om ökningen beror på inköp eller prenumerationer på fler tjänster eller om det handlar om kostnadsökningar för befintliga prenumerationer. 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Kostnad e-medier 2015-2017 2015 2016 2017 Diagram 3, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 26

Kostnad fysiskt material Det lärosätesbibliotek som lade mest pengar på förvärv av fysiska medier under 2017 var Lunds universitets bibliotek (drygt 8 miljoner kronor). Därefter följde Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek (drygt 6 miljoner kronor vardera). Det specialbibliotek som lade mest pengar på förvärv av fysiska medier under 2017 var Riksdagsbiblioteket (drygt 1 miljon kronor). Bland de 10 som lade mest medel på fysiska medier fanns inte något specialbibliotek. De tio forskningsbibliotek som förvärvade fysiskt material för mest pengar under 2017 var följande: Topp 10 - Kostnad fysiska medier 2017 Örebro universitetsbibliotek Chalmers bibliotek Umeå universitetsbibliotek Malmö högskolas bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Stockholms universitetsbibliotek Linnéuniversitetet Göteborgs universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek och Campus Lunds universitets bibliotek Diagram 4, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 0 4 000 000 8 000 000 Sett över tid har de flesta av dessa 10 forskningsbibliotek minskat sina resurser till fysiska medier. 27

Kostnad fysiska medier 2015-2017 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2015 2016 2017 Diagram 5, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik Kostnader för resurser inom Bibsamkonsortiet Sedan 1996 tecknar KB, under namnet Bibsamkonsortiet, licensavtal för elektroniska tidskrifter och databaser på svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstituts vägnar. Det är 85 olika organisationer som deltar i minst ett av de cirka 40 så kallade Bibsam-avtal som omfattar ett 100-tal e-resurspaket. Omsättningen var 353 miljoner kronor 2017 och de 10 största universiteten stod för 73 procent av omsättningen. 35 Fördelningen mellan medel som läggs på avtal inom Bibsamkonsortiet och på avtal som sluts lokalt av respektive lärosäte ser ut enligt följande för de 10 forskningsbibliotek som lade mest medel på e-medier under 2017: 35 Informationen hämtad från KB:s webbsida: http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/ombibsamkonsortiet/ Hämtad 2018-10-31 28

60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 Topp 10 - kostnad e-medier totalt och kostnad för avtal via Bibsam-konsortiet 2017 0 Kostnad e-medier 2017 totalt Varav kostnad Bibsam-konsortiet 2017 Diagram 6, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik och data från Bibsamkonsortiet Sammantaget ser fördelningen ut enligt följande för de 10 forskningsbibliotek som lägger mest medel på e-medier: Topp 10 - kostnader för e-media via Bibsam och via lokala avtal 2017 Kostnad lokala avtal 34% Kostnad avtal via Bibsam 66% Kostnad avtal via Bibsam Kostnad lokala avtal Diagram 7, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik och data från Bibsamkonsortiet Fler lokala avtal för specialbiblioteken Specialbiblioteken finns inte med bland de tio forskningsbibliotek som lägger mest medel på Bibsamavtal. Det beror på att specialbiblioteken oftast inte prenumererar på de 29

stora tidskriftspaketen som Bibsamkonsortiet hanterar. I den mån specialbiblioteken deltar i avtal via Bibsam handlar det ofta om referensverk så som Nationalencyklopedin. Studien uppfattar att det kan finnas en trend bland specialbiblioteken att, i den mån man ökar sina kostnader för e-media, inte lägga mer pengar på Bibsamavtal, men istället på lokala avtal. Åtminstone tre större specialbibliotek har under perioden 2015 2017 väsentligt ökat de medel man lägger på e-media och samtidigt antingen varit kvar på samma nivå i Bibsamkonsortiet eller minskat sina prenumerationer via Bibsamkonsortiet, vilket borde innebära att biblioteken istället lagt medlen på lokala avtal. 36 Forskningsbibliotekens nuvarande samlingar Studien har hittills belyst nuläget när det gäller förvärvsstrategier, fördelning av medel och praktiken på biblioteken. I det följande beskrivs hur forskningsbibliotekens nuvarande samlingar ser ut, först de digitala och därefter de fysiska. I slutet av 2017 var forskningsbibliotekens totala bestånd av e-titlar 21,4 miljoner enheter. Det totala fysiska beståndet var 35,1 miljoner enheter. De digitala samlingarna E-titlar, böcker med skriven text Forskningsbiblioteken hade sammantaget: 8,4 miljoner e-titlar, böcker med skriven text i slutet av 2017. De tio forskningsbibliotek som i slutet av 2017 hade flest e-titlar, böcker med skriven text var dessa: Bestånd e-titlar, böcker med skriven text 2017 Högskolan i Borås Högskolebiblioteket Luleå universitetsbibliotek Umeå universitetsbibliotek Karlstads universitetsbibliotek Linköpings universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Chalmers bibliotek Uppsala universitetsbibliotek och Campus Stockholms universitetsbibliotek Göteborgs universitetsbibliotek 0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 Diagram 8, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 36 Källa: Den officiella biblioteksstatistiken 2015, 2016, 2017 och data från Bibsamkonsortiet 30

Göteborgs universitetsbibliotek hade det största beståndet av e-titlar, böcker med skriven text i slutet av 2017. Beståndet var drygt 2 miljoner titlar. Stockholms universitetsbibliotek hade drygt 700 000 titlar och Uppsala hade cirka 550 000 titlar. Bland topp 10 när det gäller e-titlar, böcker med skriven text finns inte något specialbibliotek. Sett över tid är Göteborgs universitetsbibliotek det forskningsbibliotek som satsat mest på e-titlar. 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Bestånd e-titlar, böcker med skriven text 2015-2017 2015 2016 2017 Diagram 9, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik När det gäller specialbibliotekens bestånd av e-titlar, böcker med skriven text är spannet mellan biblioteken stort. De två specialbibliotek som har flest titlar är Patent- och registreringsverket och Riksdagsbiblioteket. Patent- och registreringsverkets bibliotek hade flest e-titlar, böcker med skriven text bland specialbiblioteken. Beståndet var närmare 183 000 titlar. Därnäst kom Riksdagsbiblioteken med drygt 80 000 titlar. 31

De två specialbiblioteken med flest e-titlar, böcker med skriven text 2015-2017 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2015 2016 2 017 Patent och registreringsverkets bibliotek Riksdagsbiblioteket Diagram 10, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik Sex specialbibliotek hade 180-600 e-titlar under perioden 2015-2017: 180-600 e-titlar, böcker med skriven text, specialbibliotek 2015-2017 700 600 500 400 300 200 100 0 2015 2016 2017 Diagram 11, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik Sex specialbibliotek hade 1-35 titlar och övriga specialbibliotek har inte rapporterat in någon uppgift, alternativt hade inte några e-titlar alls. 32

Licensierade databaser De forskningsbibliotek som hade de flesta licensierade databaserna i slutet av 2017 var följande 10: Topp 10 - Totalt antal licensierade databaser 2017 Linnéuniversitetet Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket Linköpings universitetsbibliotek Umeå universitetsbibliotek Chalmers bibliotek Lunds universitets bibliotek Uppsala universitetsbibliotek och Campus Gotland Stockholms universitetsbibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Diagram 12, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Det finns inga specialbibliotek bland de 10 forskningsbibliotek som har flest licensierade databaser. De specialbibliotek som hade flest licensierade databaser under 2017 var Riksdagsbiblioteket (38 stycken), Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, biblioteket (38 stycken) och Patent- och registreringsverkets bibliotek (33 stycken). De fysiska samlingarna Det mesta av de ekonomiska resurserna läggs idag på e-media men sedan långt tillbaka finns stora fysiska samlingar på forskningsbiblioteken. I slutet av år 2017 fanns det totalt sett 16,7 miljoner enheter i det fysiska beståndet av böcker med skriven text på lärosätesbiblioteken. Specialbiblioteken hade totalt sett 3,8 miljoner enheter i det fysiska beståndet av böcker med skriven text. Sammantaget fanns det alltså 20,5 miljoner böcker med skriven text på forskningsbiblioteken. De tio största samlingarna av fysiska böcker med skriven text fanns i slutet av 2017 på följande forskningsbibliotek: 33

Antal fysiska böcker med skriven text 2017 Riksdagsbiblioteket Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, biblioteket Riksarkivet Linköpings universitetsbibliotek Stockholms universitetsbibliotek Umeå universitetsbibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Uppsala universitetsbibliotek och Campus Gotland Diagram 13, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 0 2 000 000 4 000 000 6 000 000 Utöver de sex pliktbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå, Stockholm och Linköping finns fyra specialbibliotek bland topp 10: Riksarkivets bibliotek, Konstbiblioteket / Nationalmuseum och Moderna Museet, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, biblioteket och Riksdagsbiblioteket. Riksarkivet är det specialbibliotek som har den största boksamlingen. I slutet av 2017 hade Riksarkivets bibliotek cirka 700 000 tryckta böcker. Ser man tillbaka tre år på biblioteksstatistiken så är det i stort sett dessa 10 bibliotek som är de största när det gäller fysiska böcker med skriven text. 37 De bibliotek som minskat sina samlingar av fysiska böcker med skriven text påtagligt under perioden är Stockholms universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek. 37 År 2015 byter Linnébiblioteket plats med Riksdagsbiblioteket på 10:e plats. Högskolan i Väst finns 2015 med bland de 10 största men med stor sannolikhet är inrapporteringen felaktig då den skiljer sig från andra år på ett orimligt sätt. 34

Antal fysiska böcker med skriven text 2015-2017 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2015 2016 2017 Diagram 14, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik Nyförvärv, fysiska böcker med skriven text Sammantaget förvärvade forskningsbiblioteken drygt 200 000 tryckta böcker med skriven text under 2017. Lärosätesbiblioteken gjorde totalt sett 175 500 nyförvärv av tryckta böcker med skriven text. De statliga specialbiblioteken förvärvade sammantaget cirka 26 600 fysiska böcker med skriven text under 2017. De forskningsbibliotek som under 2017 gjorde flest nyförvärv av fysiska böcker var dessa 10: 35

Fysiskt nyförvärv böcker med skriven text 2017 4 837 3 740 4 977 8 153 9 007 10 759 37 172 16 508 20 498 18 325 Lunds universitets bibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Umeå universitetsbibliotek Stockholms universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek och Campus Gotland Linköpings universitetsbibliotek Linnéuniversitetet Södertörns högskolebibliotek Malmö högskolas bibliotek Svenska barnboksinstitutets bibliotek Diagram 15, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik De sex pliktbiblioteken som fanns med i topp 10 listan för fysiska samlingar finns med bland de 10 som även förvärvat mest när det gäller fysiska böcker. Av de övriga fyra är tre lärosätesbibliotek: Linnéuniversitetet, Södertörns högskolebibliotek och Malmö högskolas bibliotek. Ett av biblioteken är ett specialbibliotek: Svenska barnboksinstitutets bibliotek. Sett över tid har de sex pliktbiblioteken varit de som gjort flest nyförvärv av fysiska böcker de senaste tre åren. Lunds universitets bibliotek, Göteborgs universitetsbibliotek, Umeå universitetsbibliotek och Linköpings universitetsbibliotek har bibehållit sina respektive nivåer av nyförvärv under perioden medan Uppsala universitetsbibliotek minskat sitt nyförvärv något och Stockholms universitetsbibliotek ökat sitt nyförvärv en aning. 36

Fysiskt nyförvärv böcker med skriven text 2015-2017 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2015 2016 2017 Diagram 16, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 37

De specialbibliotek som gjorde de största nyförvärven under 2017 var dessa 10: Fysiskt nyförvärv böcker med skriven text, specialbibliotek 2017 1 058 989 900 3 740 1 359 1 430 3 700 2 192 2 409 3 037 Svenska barnboksinstitutets bibliotek Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Riksdagsbiblioteket Riksantikvarieämbetet -Vitterhetsakademiens bibliotek Riksarkivet Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Flygvapenmuseum Svenska filminstitutets bibliotek Nordiska museets bibliotek Institutet för språk och folkminnen Diagram 17, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 38

Sett över tid har Arbetarrörelsens bibliotek ökat sitt förvärv mest. 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Fysiskt nyförvärv, böcker med skriven text, specialbibliotek 2015-2017 2015 2016 2017 Diagram 18, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik Fysiskt bestånd, löpande tidskrifter I slutet av 2017 hade forskningsbiblioteken sammantaget knappt 50 000 titlar i det fysiska beståndet av löpande tidskrifter. De forskningsbibliotek som hade det största antalet titlar av fysiska, löpande tidskrifter under 2017 var dessa 10: Fysiskt bestånd löpande titlar tidskrifter, seriella publikationer och periodika Högskolan i Borås Högskolebiblioteket CAN:s bibliotek Riksarkivet Riksantikvarieämbetet -Vitterhetsakademiens Linköpings universitetsbibliotek Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl. Göteborgs universitetsbibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek och Campus Gotland Lunds universitets bibliotek 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 00012 00014 00016 000 Diagram 19, källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik 39

Fem av de sex pliktbiblioteken finns med bland de 10 biblioteken med störst antal titlar av fysiska löpande tidskrifter. Det pliktbibliotek som inte finns med är Stockholms UB som rapporterade ett bestånd på 67 stycken titlar år 2017. Utöver de fem pliktbiblioteken finns fyra specialbibliotek och ett högskolebibliotek. Det specialbibliotek som hade flest titlar av tryckta tidskrifter var Naturhistoriska riksmuseet, forskningsavdelningsbiblioteket. Nyförvärv av fysiska tidskrifter När det gäller nyförvärv av fysiska tidskrifter utmärker sig Nordiska Afrikainstitutet som förvärvade 250 titlar under 2017 och Naturhistoriska riksmuseet, forskningsavdelningsbiblioteket som förvärvade 89 titlar. De flesta specialbibliotek förvärvade inte någon ny titel. De flesta lärosätesbibliotek gjorde inga nyförvärv av tryckta tidskrifter under 2017. De tre som förvärvade flest nya titlar var Lunds universitets bibliotek (38), Umeå universitetsbibliotek (21) och Göteborgs universitetsbibliotek (18). 40

Användarna Den svenska högskolan har haft en stark utveckling, framför allt från slutet av 1970- talet och framåt. Den stora högskolereformen från 1977 som innebar att ett stort antal yrkesutbildningar omvandlades till högskoleutbildningar gjorde att antalet studenter i ett slag ökade från 100 000 till 150 000. Vid samma tidpunkt tillkom även 12 nya lärosäten. 38 De senaste 10 åren har antalet registrerade studenter varit cirka 350 000. 39 Diagram 20, källa: UKÄ:s statistikdatabas I forskningspropositionen 1992/93 lades en plan med målet att fördubbla antalet doktorsexamina fram till år 2000. Avvecklingen av löntagarfonderna skulle ge medel till svensk forskning. De mindre och medelstora lärosätena fick i och med detta större möjligheter att bedriva forskning och målet att fördubbla antalet doktorsexamina uppnåddes också. Antalet ökade från cirka 1 000 året 1993 till cirka 2 000 året 2000. 40 38 Wallén, Christine, E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken, KB 2014, dnr 237- KB 96-2014, sid. 25, http://www.kb.se/dokument/e_resursernas_påverkan.pdf Hämtad 2018-11-22 39 Statistikuppgifter hämtade från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) http://www.uka.se/statistik-- analys/statistikdatabas-hogskolan-i-siffror/statistikomrade.html?statq=https://statistikapi.uka.se/api/totals/1 Hämtad 2018-11-22 40 Wallén, Christine, E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken, KB 2014, dnr 237- KB 96-2014, sid. 26, http://www.kb.se/dokument/e_resursernas_påverkan.pdf Hämtad 2018-11-22 41

Diagram 21, källa: UKÄ:s statistikdatabas När det gäller antalet helårsdoktorander har antalet varit mellan 12 000 och 14 000 de senaste 20 åren. 41 Diagram 22, källa: UKÄ:s statistikdatabas Om man ska försöka uppskatta antalet användare på specialbiblioteken får man dels se till antalet studenter och forskare men även till antalet personal på svenska myndigheter. Den 15 juni 2018 fanns det 345 myndigheter under regeringen. 42 41 Statistik hämtad från UKÄ http://www.uka.se/statistik--analys/statistikdatabas-hogskolan-isiffror/statistikomrade.html?statq=https://statistik-api.uka.se/api/totals/49 Hämtad 2018-11-07 42 Statistik hämtad från Statskontoret http://www.statskontoret.se/var-verksamhet/forvaltningspolitikensutveckling/arliga-uppfoljningar/ Hämtad 2018-11-07 42

Diagram 23, källa: Statskontoret Antalet årsarbetskrafter på myndigheter under regeringen var cirka 223 000 i juni 2018. 43 Diagram 24, källa: Statskontoret 43 Statistik hämtad från Statskontoret http://www.statskontoret.se/var-verksamhet/forvaltningspolitikensutveckling/arliga-uppfoljningar/ Hämtad 2018-11-07 43