KALLELSE Nr 2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 14 april 2016 Plats: B212, Eskilstuna Tid: kl. 09.15 ca 12 Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast måndag 2016-04-11 via epost: helena.eken.asp@mdh.se eller tel.: 021-10 13 84. Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Elvira Jansson Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Karin Sandberg Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Adjungerade: Cecilia Lindh Vice ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Håkan Sandberg n 5 Ylva Blauberg Examenshandläggare 7 Tjänstemän: Malin Gunnarsson UFO-chef Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare UFO Hanna Millberg Handläggare UFO 6, 8 Fackliga företrädare: Ulrika Jepson Wigg Viktor Öman SACO/SULF OFR-S
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 Ärende Åtgärd Underlag Tid ca. 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb Bil 3:1 4. Samverkan med fackliga organisationer Information 4 Ftb 09.15 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Håkan Sandberg Information 5 Ftb Bil 5:1 09.20 6. Revidering av rekryteringsmålet i programutbudsbeslutet för läsåret 2016/2017 Föredragande Hanna Millberg Beslut 6 Ftb Bil 6:1 09.30 7. Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar Föredragande Malin Gunnarsson och Ylva Blauberg Information 7 Ftb 09.40 Kaffepaus ca 10.10-10.20 8. Kvalitetsstyrning av utbildningsutbudet Föredragande Malin Gunnarsson, Helena Eken Asp och Hanna Millberg Beslut 8 Ftb Bil 8:1 10.20 9. Principdiskussion för bedömning av omfattande revidering av utbildningsplaner Föredragande Helena Eken Asp Beslut 9 Ftb 11.00 10. Fakultetsnämndens arbete i förhållande till FUS Information 10 Ftb Bil 10:1 11.10 11. Rapporter från dekan och prodekan Information 11 Ftb 11.50 12. Anmälan av delegationsbeslut Information 12 Ftb 12.00 13. Mötet avslutas
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 5. Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Håkan Sandberg Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete 2016-04-06.
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 6. Revidering av rekryteringsmålet i programutbudsbeslutet för läsåret 2016/2017 Diarienummer: 2015/1335 Handläggare: Hanna Millberg Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har ansökt om att revidera rekryteringsmålen för vissa programtillfällen för läsåret 2016/2017. Ansökan gäller dels det naturvetenskapliga/tekniska basåret där akademin har utrymme inom takbeloppet att utöka antalet platser från 60 till 90. Akademin ansöker också om att utöka antalet platser på speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet, med anledning av att riksdagen beslutat om att bygga ut lärarutbildningen. I detta fall vill akademin öka rekryteringsmålet för speciallärarprogrammet med inriktning matematik och speciallärarprogrammet med inriktning svenska från 24 till 30 platser för vardera inriktningen och för specialpedagog-programmet från 22 till 30 platser. Akademin skriver i sin ansökan att de i och med ovanstående förändringar fortfarande kommer uppnå högskolans mål om campusbalans mellan Eskilstuna och Västerås. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut: att i enlighet med akademins förslag revidera följande rekryteringsmål i programutbudet: - Naturvetenskapligt/tekniskt basår höjs från 60 till 90 för ht2016 - Speciallärarprogrammet med inriktning matematik höjs från 24 till 30 för ht2016 - Speciallärarprogrammet med inriktning svenska höjs från 24 till 30 för ht2016 - Specialpedagogprogrammet höjs från 22 till 30 för ht2017 Ärendets beredning Förslaget till reviderat programutbud har tagits fram av utbildningsledare vid UKK i samråd med akademichef vid UKK. Förslaget har också diskuterats med berörda avdelningschefer, ämnesföreträdare och programansvariga samt akademierna EST och IDT som berörs av förändringarna i naturvetenskapligt/tekniskt basår. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1. Akademins ansökan Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK, programansvariga för naturvetenskapligt/tekniskt basår, speciallärarprogrammet med inriktning matematik och inriktning svenska och specialpedagogprogrammet, antagningen
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 7. Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar Diarienummer: 2015/1614 Handläggare: Hans Berggren Enligt beslut från fakultetsnämnden den 18 februari lämnar arbetsgruppen en återrapportering kring det fortsatta arbetet med examensbeskrivningarna. Beslut om regler för examensbeskrivningar är planerat till det tredje mötet 2016. Föredragande: Malin Gunnarsson och Ylva Blauberg Förslag till beslut: att notera information Ärendets beredning Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen genom möten med arbetsgruppen. Arbetsgruppen hade sitt första möte den 8 september och det senaste mötet 22 mars. Vid nämndens sammanträde den 18 februari presenterade representanter för arbetsgruppen tre förslag på utformning av examensbeskrivningar, arbetsgruppen fick då i uppdrag att återrapportera till nämndens andra möte och att lämna ett skarpt förslag till nämndens tredje möte 2016. Underlag: - Delges -
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 8. Principdiskussion för bedömning av omfattande revidering av utbildningsplaner Diarienummer: Handläggare: Helena Eken Asp Fastställda utbildningsplaner vid Mälardalens högskola kan revideras genom beslut i fakultetsnämnden eller utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. En revidering av ett utbildningsprogram hanteras i normalfallet av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och innefattar ingen extern granskning. Nyinrättande av program hanteras av fakultetsnämnden och innebär idag alltid en extern granskning. Gränsdragningen mellan en omfattande revidering och ett nytt program kan vara svår. För att säkerställa kvalitetsarbetet i dessa frågor behöver fakultetsnämnden diskutera principerna för hanteringen av revideringsärenden som kommer in till nämnden. Ärendet har blivit aktuellt dels i samband med översynen av innehållet i utbildningsplaner men också i samband med den omfattande revideringen av sjuksköterskeprogrammet som inte innebar byte av programkoden, något som normalt sker i samband med nyinrättande men inte i samband med revidering. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att att ge utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ett uppdrag att utarbeta ett förslag med principer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner, samt förslaget om principer för gränsdragning ska redovisas för och beslutas av fakultetsnämnden. Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen. Underlag - Delges
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 9. Kvalitetsstyrning av utbildningsutbudet Diarienummer: 2015/3140 Handläggare: Malin Gunnarsson, Helena Eken Asp och Hanna Millberg Fakultetsnämnden beslutade följande vid sitt möte den 10 december 2015 att att att att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att ta fram förslag på processbeskrivning för kvalitetsdrivande samtal, inklusive underlag för vad som ska behandlas vid samtalet uppdra till dekanerna att ha en dialog med akademicheferna om införandet av sådana samtal och dess innehåll förslaget till processbeskrivning ska inkludera slutsatser från dekanernas och akademichefernas dialog uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att inleda ett arbete med att se över regler för utbildningsplaner och kursplaner i syfte att hålla dem mer förordningsnära En första avstämning av arbetet med att se över kvalitetsstyrningen av utbildningsutbudet kommer att ske på fakultetsnämndens möte den 14 april. Föredragare: Malin Gunnarsson, Helena Eken Asp och Hanna Millberg Förslag till beslut: att samt att göra följande medskick inför det fortsatta arbetet -, i övrigt notera informationen Ärendets beredning Ärendet är ett uppdrag från fakultetsnämnden den 10 december 2015. De olika delarna i uppdraget bereds av handläggare från utbildnings- och forskningssektionen och stäms av med berörda parter under arbetets gång. Underlag: Bilaga 1. Revidering av riktlinjer/regler för och innehåll i utbildningsplaner och kursplaner. Delges -
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 10. Fakultetsnämndens arbete i förhållande till FUS En första diskussion för att väcka de tankar som finns kring den nya FUS:en och fakultetsnämndens arbete. Mer fördjupad diskussion planeras i samband med fakultetsnämndens internat. Föredragande: Lene Martin och Anne Söderlund Förslag till beslut att göra följande medskick inför planeringen med fakultetsnämndens internat - Ärendets beredning Underlag Bilaga 1. FUS 2017-2022 Delges -
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 11. Rapporter Dekan och prodekaner rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen.
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 12. Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut 2016-02-16 Antagning till forskarutbildning av Georgios Foskolos, EST, ämnet energi- och miljöteknik 2016-03-03 Inställande av engelskspråkiga programtillfällen planerade för höstterminen 2016 2016-03-03 Beviljande av försvar av licentiatuppsats Stephan Baumgart, IDT, ämnet datavetenskap 2016-03-03 Beviljande av disputation Abhilash Thekkilakattil, IDT, ämnet datavetenskap 2016-03-03 Basåret och efterföljande utbildningsprogram HT16 2016-03-10 Revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet i lärarlyftet 2016-03-14 Beviljande av försvar av licentiatuppsats Jiaying Du, IDT, ämnet elektronik 2016-03-15 Beviljande av disputation Richard Thygesen, EST, ämnet energi- och miljöteknik 2016-03-15 Antagning till forskarutbildning av Patrick Denzler, IDT, ämnet innovation och design 2016-03-16 Revidering av utbildningsplan för ekonomprogrammet 2016-03-16 Revidering av utbildningsplan för international buisness management 2016-03-16 Revidering av utbildningsplan för analytical finance 2016-03-16 Revidering av utbildningsplan för förskollärarprogrammet 2016-03-22 Beviljande av försvar av licentiatuppsats Elisabeth Ekegren Johansson, UKK, ämnet didaktik 2016-03-22 Beviljande av försvar av licentiatuppsats Jannika Lindvall, UKK, ämnet didaktik 2016-03-22 Beviljande av försvar av licentiatuppsats Sara Abbaspour Asadollah, IDT, ämnet datavetenskap 2016-04-05 Beviljande av försvar av licentiatuppsats Elena Lisova, IDT, ämnet datavetenskap 2016-04-05 Beviljande av försvar av licentiatuppsats Pernilla Sundqvist, UKK, ämnet didaktik 2016-04-05 Beviljande av disputation Andreas Gustavsson, IDT, ämnet datavetenskap Förslag till beslut att notera informationen.
Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2016 Fakultetsnämndens ordförande 2016-04-14 2016/261 13. Mötet avslutas
FN 2 2016 Bilaga 5.1 Status för rekryteringsärenden i HSV 2016-04-06 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, HVV Sista ansökningsdag: 2016-04-15 bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Ref.nr. 2016/0009 Professor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: 2016-04-15 Ref.nr. 2015/2827 Ansökan om att antas som docent i pedagogik, UKK Ansökan inkom: 2015-10-28 Ref.nr. 2016/0738 Ansökan om att antas som docent i företagsekonomi, EST Ansökan inkom: 2016-03-10 Anna Ehrlin Lucia Crevani Beslut om sakkunnig -Tore West, Stockholms universitet Inkommit godkänt Beslut om sakkunnig -Rolf A Lundin, Internationella handelshögskolan, Jönköpings högskola Deadline 2016-05-12 bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Ref.nr. 187/14 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskeutbildningen, HVV Sista ansökningsdag: 2014-12-10 Ref.nr. 2015/2741 Universitetslektor i pedagogik, UKK Sista ansökningsdag: 2015-11-19 7 sökande Beslut om sakkunnig -Marianne Carlsson, Uppsala universitet Inkommit godkänt -Anette Ekström, Högskolan i Skövde, Inkommit godkänt 5 Beslut om sakkunniga -Gun-Marie Frånberg, Umeå universitet. Inkommit godkänt bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Annica Engström, Överklagat bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Anna Ehr- 1
FN 2 2016 Bilaga 5.1 Status för rekryteringsärenden i HSV 2016-04-06 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2016/0143 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: 2016-02-22 Ref.nr. 2016/0579 Universitetslektor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: 2016-03-22 Ref.nr. 2016/0374 Universitetslektorer i pedagogik med inriktning mot förskola och förskoleklass, UKK Sista ansökningsdag: 2016-05-09 Ref.nr. 2016/0875 Universitetslektor i didaktik, UKK Sista ansökningsdag: 2016-05-09 -Andrzej Szklarski, Linköpings universitet Inkommit godkänt 7 Beslut om sakkunniga -Claudia Lampic, Karolinska Institutet, Deadline 2016-04-29 -Katarina Hjelm, Linköpings universitet Deadline 2016-06-01 Sakkunniga letas lin, Niclas Månsson, Ulrika Jepson Wigg, Elisabeth C Andersson ska planeras bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Cecilia Rydlo, Lillemor Stribeck planeras i augusti bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Lena Hallström, bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Eva Ärlemalm-Hagsér, Anette Sandberg. bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Anna Ehrlin, Niclas Månsson. 2
FN 2 2016 Bilaga 5.1 Status för rekryteringsärenden i NT 2016-04-06 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/2039 Professor i matematik med inriktning mot matematikens didaktik. Anhållan inkom 2015-06-23 Sista ansökningsdag 2015-11-30 Ref.nr. 2016/0420 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap, IDT Ansökan inkom 2016-02-10 2 sökande Beslut om sakkunnig Ning Xiong -Frode Ronning, NTNU, Trondheim, Norge Inkommit godkänt -Birgit Pepin, Technische Universiteit Eindhoven, Nederländerna. Inkommit godkänt ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Pia Lindberg, Helene Hammenborg, Andreas Ryve. Sammanträde 2016-04- 08 ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Ref.nr. 2015/2898 Ansökan om att antas som docent i matematik/tillämpad matematik Erik Darpö Sakkunnigförslag finns -Volodymyr Mazorchuk Inkommit godkänt RB 2016-03-08 bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Ansökan inkom 2015-11-11 Ref.nr. 2015/2205 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktning finansiell matematik, UKK Sista ansökningsdag: 2015-10-01 Ref.nr. 2015/3176 Senior Lecturer in Computer Science specializing in Dependable Hardware Platforms Sista ansökningsdag: 2016-02-01 9 sökande Beslut om sakkunnig -Jun Yu, Umeå universitet. Inkommit godkänt -George A. Fodor, Q- TAGG R & D AB Inkommit godkänt 5 sökande Beslut om sakkunniga -Per Lindgren, Luleå tekniska universitet Utlåtande inkommit, godkänt -Martin Fabian, Chalmers tekniska högskola Utlåtande inkommit, godkänt Docentföreläsning 2016-03-14 ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Erik Janse, Anatoliy Malyarenko, Kimmo Eriksson Sammanträde 2016-03- 14 och 2016-03-16 ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Mikael Sjödin, Fredrik Bruhn, Moris Behnam och Mikael Ekström 3
FN 2 2016 Bilaga 5.1 Status för rekryteringsärenden i NT 2016-04-06 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/3224 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot matematik, UKK Sista ansökningsdag: 2016-01-04 Ref.nr. 2016/0456 Senior Lecturer in Computer Science specializing in Functional Safety, IDT Sista ansökningsdag: 2016-02-24 1 sökande Beslut om sakkunniga -Per Nilsson, Örebro universitet Inkommit granskas -Paul Andrews, Stockholms universitet Inkommit granskas 1 sökande Beslut om sakkunniga -Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad Deadline 2016-04-29 -Petru Eles, Linköpings universitet Deadline 2016-04-29 ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Radu Dobrin och Antonio Cicchetti 4
2016-02-25 FN 2 2016 Bilaga 6.1 1 (2) Begäran om revidering av programutbud för läsåret 16/17 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed med begäran om revidering av det nationella programutbudet för läsåret 2016/17. När det gäller Naturvetenskapligt/tekniskt basår önskar akademin revidera rekryteringsmålet från 60 till 90. Anledningen till begäran är att akademin har utrymme inom takbeloppet att tillfälligt utöka platserna för läsåret 2016/17. Förslag till revidering av rekryteringsmålet har behandlats i grundutbildningsråd och ledningsgruppen i teknik vid EST. Förlaget har även kommunicerats med akademi IDT. Både Akademi IDT och EST ställer sig positiva till att antalet plaster på Naturvetenskapligt/tekniskt basår utökas till 90 platser. Ett höjt rekryteringsmål för Naturvetenskapligt/tekniskt basår påverkar inte ortsbalansen utan akademi UKK når fortfarande högskolans mål om campusbalans, se nedan. Procentuell fördelning mellan orter lå 16/17 enligt beslut Procentuell fördelning mellan orter lå 16/17 enligt förslag om utökning av rekryteringsmål avseende N/T basår Eskilstuna 42 % 40 % Västerås 58 % 60 % Med anledning av den av riksdagen beslutade utbyggnaden av lärarutbildningen begär akademin om revidering av rekryteringsmålen för Speciallärarprogrammet (specialiseringarna Matematikutveckling samt Språk-, skriv och läsutveckling) och Specialpedagogprogrammet. Detta då det nu är klargjort för högskolan att utbyggnaden kommer att jämföras mot det faktiska utfallet för kalenderår 2014 vilket medför att rekryteringsmålen behöver höjas ytterligare för de ovan nämnda programmen. Nedan återfinns en sammanställning över de förändringar som akademin begär avseende programutbudet för läsåret 16/17. Program Inriktning Beslutat programutbud Förslag till reviderat programutbud HT16 VT17 HT16 VT17 N/T basår - 60-90 - Speciallärarprogram Matematik 24-30 - Speciallärarprogram Svenska 24-30 -
FN 2 2016 Bilaga 6.1 Specialpedagog program - 22-30 - 2 (2) Förslaget till reviderat programutbud har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Anna-Karin Fornberg och Christina Kääriä i samråd med akademichef Pia Lindberg. Förslaget är också diskuterat med ämnesföreträdare i specialpedagogik och programansvarig för specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet Anders Garpelin i samråd med berörd avdelningschef Maria Karlsson samt programansvarig för det naturvetenskapliga tekniska basåret Anna Magnusson i samråd med berörd avdelningschef Helene Hammenborg. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker därmed om att Fakultetsnämnden reviderar det nationella programutbudet för läsåret 2016/17. Enligt uppdrag Anna-Karin Fornberg och Christina Kääriä Utbildningsledare vid UKK
FN2 2016 Bilaga 9.1 Datum 2016-04-07 Beslutande Fakultetsnämnden BeslutsPM Handläggare Helena Eken Asp 1 (4) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av riktlinjer/regler för och innehåll i utbildningsplaner och kursplaner Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade den 10 december 2015 att ge utbildnings- och forskningssektionen i uppdrag att inleda ett arbete med att se över regler för utbildningsplaner och kursplaner i syfte att hålla de mer förordningsnära. Under våren har ett förslag arbetats fram och diskuterats i olika forum. Faktasammanställning Basen till det framväxande förslaget är som uppdraget angav att hålla utbildningsplaner och kursplaner mer förordningsnära. Utbildningsplaner och kursplaner är viktiga juridiska dokument mellan lärosätet och studenten. Av högskoleförordningen 6 kap. 13 framgår att all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser och att kurser får sammanföras till utbildningsprogram. Vidare framgår det i 6 kap. 16 att det för utbildningsprogram ska finnas en utbildningsplan och att det för kurserna inom programmet ska finnas kursplaner. En annan viktig aspekt har varit att minska antalet reviderade utbildningsplaner då mycket revideringar dels kan skapa en osäkerhet hos studenterna men också innebär mycket administrativt arbete. Optimering av resurserna hos både handläggare och ledamöter i de kollegiala organen är att kvalitetssäkra undervisning och forskning vid högskolan har varit en annan aspekt. Utbildningsplaner Enligt högskoleförordningen 6 kap. 17 ska följande anges i en utbildningsplan: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. MDH:s nuvarande riktlinjer Programnamn Programkod Omfattning Diarienummer Beslutsdatum
FN2 2016 Bilaga 9.1 Beslutande enhet Ansvarig enhet Giltighetstermin Behörighet Mål Undervisningsspråk Innehåll (beskrivning och lista på kurser per ämne och årskurs) Val inom program Examen Övergångsbestämmelser 2 (4) Förslag på nya riktlinjer Programnamn Programkod Omfattning Diarienummer Beslutsdatum Beslutande enhet Ansvarig enhet Giltighetstermin Krav på särskild behörighet Undervisningsspråk Kurser som ingår i programmet Examen Övergångsbestämmelser Förslaget innebär att den löpande texten om programmets innehåll samt information om val inom program lyfts bort. Informationen är fortfarande viktig för studenterna men det finns andra typer av dokument där informationen kan inkluderas t.ex. i studieplaner (som finns i nuvarande databas). Kurser inom program kommer i förslaget inte att listas per läsår eller per ämne. Eventuellt kommer kurserna att listas som obligatoriska kurser inom program respektive valbara kurser inom program. Förslaget innebär också att målbeskrivningen som idag finns i utbildningsplanerna försvinner. Målen för utbildningsprogrammen bör vara (och är oftast) desamma som målen för den tänkta examen enligt den lokala examensordningen. En hänvisning till målbeskrivningen av den tänkta examen i den lokala examensordningen bör därför anges under rubriken examen i det nya förslaget. Kursplaner Enligt högskoleförordningen 6 kap. 14 och 15 ska det för en kurs finnas en kursplan och att följande ska anges i kursplanen: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som krävs.
FN2 2016 Bilaga 9.1 Utöver det som anges i högskoleförordningen säger MDH:s regler också att följande ska anges: kursnamn, kurskod, betygsskala, utbildningsområde, ämnesgrupp, huvudområde, successiv fördjupning, beslutsdatum, beslutande organ, giltighetstermin, syfte, innehåll, undervisning, övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter, kurslitteratur (måste vara fastställd senast 3 veckor innan kursen startar). En majoritet av det som ska anges är antingen självgenererande data t.ex. successiv fördjupning (beroende av utbildningsnivå och behörighetskrav), beslutsdatum, beslutande organ, giltighetstermin eller sådant som är viktigt att inkludera av andra anledningar t.ex. kursnamn, kurskod, betygsskala, utbildningsområde, ämnesgrupp, huvudområde. Syfte, innehåll och undervisning är viktig information till studenterna. Den informationen skulle dock kunna inkluderas i något annat dokument t.ex. en studiehandledning. 3 (4) Synpunkter från utbildningsledarna De nya förslagen för utbildningsplaner och kursplaner diskuterades vid ett möte med utbildningsledare (samtliga akademier representerade), högskolejurist och handläggare från utbildnings- och forskningssektionen den 5 april. När det gäller utbildningsplaner ställer sig utbildningsledarna positiva till att begränsa informationen i utbildningsplanen men undrar över detaljnivån på t.ex. kurslistan. Det finns önskemål om att inte ange kurserna i form av kursnamn utan en mer generell beteckning, där referenser fanns till andra lärosäten som snarare anger ämnesområden än kursnamn. Det är dock tveksamt om en sådan lista uppfyller kraven enligt högskoleförordningen. Utbildningsledarna diskuterade också kopplat till detta att det är viktigt att se över beslutsprocesserna och vilka beslut som fattas var. Detta påverkar också antalet revideringar som passerar utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vidare uttryckte utbildningsledarna önskemål om att bygga ut befintliga programscheman snarare än att använda studieplanen då detta skulle medföra arbete med tre separata dokument. Utbildningsledarna efterfrågar också en gemensam mall för programscheman som uppdateras årligen. När det gäller kursplanerna anser utbildningsledarna att de fungerar bra idag. Vidare menar de att det finns risker med att delar av informationen lyfts ut till ett annat dokument. Synpunkter från förvaltningsgruppen för SELMA De nya förslagen för utbildningsplaner och kursplaner diskuterades vid ett möte med förvaltningsgruppen för SELMA (den utbildningsdatabas MDH använder) den 7 april. I förvaltningsgruppen ingår representanter både från akademierna och olika delar inom förvaltningen. Generellt utryckte deltagarna sig positivt till att begränsa informationen i utbildningsplanen i enlighet med förslaget. En tveksamhet som dök upp är att säkra informationen till studenterna för den huvudsakliga uppläggningen av programmet, det som idag beskrivs under innehåll i utbildningsplanen. Det är också viktigt att
FN2 2016 Bilaga 9.1 stämma av så att de nya reglerna/riktlinjerna fungerar med de system för utbildningsinformation som berörs. Det gäller till exempel LADOK för att undvika att de nya reglerna skapar problem vid övergången till LADOK3. Ett förslag om att flytta undervisningsspråk från utbildningsplanen till programtillfälle lyftes också. Vid mötet diskuterades också kursplanen och möjligheten att ha kurslitteraturen som en bilaga till kursplanen. 4 (4)
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI 2017-2022
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 Innehåll Vision 3 Målbild 2022 3 MDH i ett omvärldsperspektiv 4 Utbildning och studenter 4 Ett starkt MDH: ställningstaganden och prioriteringar för perioden 2017-2022 6 Utbildning och forskning 6 Kvalitetssystem för utbildning och forskning 7 Samverkan och samproduktion 7 Internationalisering 8 Kompetensförsörjning och hållbar arbetsmiljö 8 Prioriteringar 10 2
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 Vision Mälardalens högskolas vision är att vara: Ett starkt MDH den samproducerande högskolan. Målbild 2022 Mälardalens högskola (MDH) är 2022 främst bland lärosätena i Sverige vad avser samproduktion med det omgivande samhället inom utbildning och forskning. Efter 45 år av nära samverkan finns riklig erfarenhet och hög kompetens inom samproduktion. MDH bidrar genom samproducerad utbildning och forskning till värde och nytta regionalt och nationellt. Regionalt försörjer MDH offentlig och privat sektor med kompetenta medarbetare, ny kunskap och innovationer. MDH påverkar genom utbildning och forskning utvecklingen inom olika samhällssektorer baserat på långsiktiga samhällsbehov. För att ytterligare förbättra processen med samproduktion, och därigenom nå högre kvalitet, har MDH vidareutvecklat innehållet med strategiska partnerskap och samarbeten med utvalda parter inom privat och offentlig sektor samt med andra lärosäten. Detta sker såväl nationellt som internationellt och omfattar både utbildning och forskning. MDH är en nationell högskola förankrad i sin region med fokus på utbildning på alla nivåer och är samtidigt ett forskningsintensivt lärosäte med internationella samarbeten. I enlighet med Magna Charta Universitatum är grundläggande förutsättningar för MDH frihet i utbildning och forskning och att utbildning och forskning hålls samman. Högskolans utbildningsutbud på grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning och forskning finns år 2022 inom fyra sammanhållna akademiska kollegier: Ekonomi, Hälsa, Teknik samt Utbildning. Samarbetet inom utbildning och forskning har ökat inom och mellan högskolans fyra akademiska kollegier och det akademiska ledarskapet har stärkts och utvecklats. För att nå målet finns effektivt och kompetent verksamhetsstöd med ändamålsenlig styrning. Samtliga MDH:s utbildningar är av hög kvalitet och understödda av ett kvalitetssystem som säkrar examenstillstånd för yrkesexamina, generella examina och examina på forskarnivå. Högskolans utbildningsprogram vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund såväl ämnesteoretiskt som pedagogiskt. Utbildningsutbudet är långsiktigt relevant i relation till samhällets behov och efterfrågat av såväl studenter som arbetsmarknad. Detta synlig- görs genom att en majoritet av alla studenter har relevant sysselsättning utifrån sin utbildning inom högst två år efter examen. Samproduktion stärker ytterligare relevansen för högskolans utbildningar. MDH har utvecklat och utökat kunskap och kompetens för utbildning. Detta sker bland annat inom nätbaserat och flexibelt lärande, där olika utbildningsformer integreras för ökad tillgänglighet för studenter, samt inom professionsbaserat och livslångt lärande. Ett aktivt arbete med rekrytering av nationella och internationella studenter har 2022 lett till ett ökat intresse för MDH:s utbildningar. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer nationellt och internationellt och studenterna är väl rustade att bidra till en positiv samhällsutveckling. Studenter med examen från MDH kännetecknas av att de har en kärnkompetens relaterad till att MDH är den samproducerande högskolan. MDH har 2022 högkvalitativ utbildning på alla nivåer inom samtliga akademiska kollegier och nationellt och internationellt framstående forskning inom identifierade delar av kollegierna. Högskolan har förmåga att attrahera extern finansiering inom forskning och utbildning på forskarnivå inom alla kollegier och har hög kompetens för akademiskt ledarskap. 2022 har omfattningen av högskolans forskning och forskarutbildning vuxit så att det motsvarar minst en tredjedel av den totala verksamheten. Strategiska forskningssatsningar genomförs utifrån särskilda uppdrag. 2022 är MDH:s arbetssätt för hållbar arbetsmiljö, med perspektiven arbetsmiljö, miljö och jämlikhet, integrerat i högskolans besluts- och kvalitetsprocesser. 3
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 MDH i ett omvärldsperspektiv Globaliseringen medför ökade kompetenskrav inom alla områden. Kunskap och teknisk innovationsförmåga har traditionellt varit en betydande konkurrensfördel för Sverige. MDH har bidragit med utbildning och forskning i samverkan med privat och offentlig sektor i regionen, nationellt och internationellt. MDH är väl positionerat idag, både utifrån regionala och nationella behov. Högskolans inriktning på verksamheten framstår mot bakgrund av detta som långsiktig och giltig för en strategiperiod fram till 2022. Nära MDH finns ett antal globalt verksamma storföretag och Mälardalsregionen får högsta betyg av European Regional Innovation Scoreboard (RIS) för innovation inom EU. Både EU och OECD framhåller betydelsen av samverkan mellan högskola och privat och offentlig sektor som viktig för den regionala tillväxten. Särskilt betonas utbytet och det ömsesidiga användandet av expertkompetens mellan sektorerna. Under de närmaste åren kommer MDH att nyttja möjligheten att ta ett större ansvar för integrationen av nyanlända migranter i regionen och utveckla möjligheterna för nyanlända att söka till högskolestudier. Digitalisering är en central drivkraft inom industriell produktion och blir alltmer betydelsefull även i tjänstesektorn. Därför bör en ökad digitalisering, och konsekvenserna av denna i olika verksamheter, beaktas i alla kollegiers utbildningar och forskning och inom MDH som helhet. Utbildning och studenter EU:s agenda för högre utbildning, liksom arbetet i Bolognaprocessen, lägger särskild vikt vid att studenternas utbildningar leder till examina och inträde på arbetsmarknaden. Ett av de prioriterade områdena är att arbetsmarknadens allt större behov av välutbildad personal måste mötas av universitet och högskolor genom bland annat verksamhetsförlagd utbildning. MDH har ett särskilt uppdrag att utbilda sjuksköterskor, lärare och ingenjörer för att svara mot de samhällsbehov som finns. Att möta såväl arbetsmarknadens behov och att professionsbasera utbildningarna är ett fokus i MDH:s verksamhet och är något som ständigt utvecklas. Inom alla högskolans utbildningar ska därför studenterna komma i kontakt med sin tänkta framtida arbetsmarknad. Högskolelandskapet kommer dock precis som arbetsmarknaden att förändras och de studenter som MDH utbildar under perioden ska vara verksamma till långt in på 2060-talet. Studenterna behöver kraftfulla verktyg för ett framgångsrikt arbetsliv. Yrkeskompetens och en gedigen kunskapsbas som inkluderar interkulturell kompetens, bildning, kreativitet, initiativförmåga, ansvarstagande, analytisk förmåga och kritiskt tänkande är viktigt för att möta framtiden, liksom strategier för ett livslångt lärande. Den ökade migrationen gör demografin och rekryteringsläget svårbedömt. Genom ett utbud av eftertraktade utbildningar med hög kvalitet och relevans ska MDH, trots demografiska osäkerheter, upprätthålla eller öka söktrycket till utbildningarna. MDH:s utbildningsutbud följs kontinuerligt upp för fortsatt fokusering och för att vid behov kunna ta beslut om förändringar. Utvecklingen inom informationsteknik är både en utmaning för lärosätena och en möjlighet till innovativa pedagogiska framsteg. Globalisering och teknikutveckling erbjuder helt nya möjligheter för lärande. Synergier mellan de akademiska kollegierna ska tas tillvara för fortsatt utveckling av MDH:s flervetenskapliga utbildningar. Förutom de utbildningar som svarar mot stora regionala och nationella behov finns även behov av ett antal mer nischade områden där MDH har kompetens. Individer kommer att byta arbetsuppgifter eller yrke, kanske flera gånger under sitt yrkesliv, vilket medför ett ökat behov av vidareutbildning. MDH är lyhörd för dessa behov och kan ge utbildning med hög kvalitet för valda delar och nationellt rekrytera studenter till dessa. Framtidens studenter kommer att möta ett stort utbildningsutbud från lärosäten, även i andra länder, och från andra utbildningsanordnare. Kvalitet, fokusering och tydlighet i utbildningsutbud kommer att bli viktiga konkurrensmedel, likaså lärosätenas särart, som i MDH:s fall är en stark samproduktion med olika aktörer. MDH:s förmåga till samverkan med andra lärosäten blir viktigt för att klara det nationella utbildningsbehovet. Studenter förväntas inte heller att i samma utsträckning som nu vara trogna ett lärosäte, utan i stället välja den bästa utbildningen eller forskningsmöjligheten oavsett lärosäte. Fler inresande och utresande stu- 4
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 denter ställer krav på utbildningsutbud, flexibilitet, pedagogik och ett aktivt internationellt samarbete. För MDH är attraktiva campusmiljöer viktiga och har stor betydelse för kreativitet, lärande och pedagogisk utveckling. MDH har campus i Eskilstuna och i Västerås med minst 40 procents verksamhet vid varje campusort. MDH:s goda relationer med Eskilstuna kommun och Västerås stad bidrar till att studenterna upplever campusorterna som positiva, vilket främjar goda studieresultat. 2022 finns ett attraktivt campus i Eskilstuna med ändamålsenliga lokaler. Det stärker ytterligare campusortens verksamhet och studentnöjdhet. Erfarenheter från detta kommer även att användas för fortsatt utveckling av verksamhetsmiljöerna i Västerås. MDH ger förutsättningar för studentkåren att delta i kvalitetsutvecklingen av såväl utbildning som utbildningsmiljö. Detta gynnar utbildningarna och ger studenterna en ökad möjlighet att ta ansvar för sin utbildning, vilket bidrar till att göra det attraktivt att vara medlem i studentkåren. 5
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 Ett starkt MDH: ställningstaganden och prioriteringar för perioden 2017-2022 Utbildning och forskning Alla examinerade studenter från MDH ska kännetecknas av att de har en kärnkompetens grundad i ett för högskolans utbildningar gemensamt kunskapsinnehåll, där samproduktion är utgångspunkten. Innehållet kan manifesteras på olika sätt beroende på utbildningens form och karaktär. Högskolans samproduktionsprofil synliggörs även genom att alla utbildningar är arbetslivsintegrerade för att säkra professionsbasen. Detta kan ske genom ett systematiserat arbete med verksamhetsförlagd utbildning, fältstudier, studiebesök, medverkan av representanter från arbetslivet eller andra metoder, ofta i kombination. Studenterna ska också beredas möjlighet att göra examensarbeten med koppling till samproducerande forskningsprojekt. Alla studenter som examineras från MDH ska ha såväl praktisk som teoretisk kunskap om vad samverkan och samproduktion betyder. Den ökade förändringstakten i samhället gör att utbildningarna måste förbereda studenterna på att kunna hantera förändring och driva förändringsarbete. Utvecklingen inom till exempel informationsteknik och digitalisering möjliggör också innovativa pedagogiska förändringar. Sådana möjligheter ska utnyttjas och moderna lärmiljöer ska utformas. En mer aktiv satsning ska göras på utbildning med flexibelt lärande, till exempel genom vidareutveckling av nätbaserad utbildning. För att utbildningen ska kunna möta förändrade behov, samhällets krav och vetenskapliga framsteg, framhålls i universitetens Magna Charta att utbildning och forskning vid lärosätena inte får skiljas åt. Vid MDH finns ett nära och ömsesidigt samspel mellan utbildning och forskning. Ett krav är att forskning inom alla kollegier utgör forskningsbas för utbildningar på alla nivåer. De bästa forskarna förväntas också vara utmärkta och motiverade lärare som stimulerar studenternas lärande och inspirerar med sin passion för sitt ämne. MDH:s lärare hämtar kunskap från forskning inom olika ämnen och ämnesdidaktiken för att inspirera och ge relevant utbildning. En majoritet av MDH:s lärare ska vara disputerade och inom varje område för examen ska det finnas minst en excellent lärare. Flertalet av lärarna är aktiva forskare och alla tillhör en forskande miljö. Huvudprincipen inom respektive kollegium är att utbildningarnas innehåll och mål är vägledande för forskningen och dess innehåll, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Inom ett kollegium ger samtidigt forskningens innehåll och resultat avgränsningar, förutsättningar och utvecklingsinriktning för utbildningsverksamheten. Alla MDH:s forskargrupper bidrar på detta sätt tillsammans till högskolans starka forskningsbas för samtliga utbildningar. Vid MDH bedrivs samhällsrelevant och samproducerad forskning till värde och nytta för såväl utbildningen som för det omgivande samhället. Gemensamma forskningsresurser fördelas för att säkerställa en god forskningsbas för högskolans utbildningar samt för att etablera och understödja framgångsrika och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Dessutom kan strategiska prioriteringar behövas för att stimulera intern samverkan och andra angelägna satsningar såsom förstärkningar av verksamheten på avancerad utbildningsnivå, forskarutbildningsnivå, den externa forskningsfinansieringen eller på andra sätt positionera MDH. Därtill är fokusering och kritisk massa väsentlig inom forskningen för externt värdeskapande och akademisk konkurrenskraft. Som uttryck för frihet och drivkraft bör forskningen organiseras och ta form med utgångspunkt från forskarnas perspektiv. En gemensam kärna av begrepp utgör en grund för hantering av prioriteringar och bidrar också till att externt förklara och förtydliga MDH:s verksamhet. MDH-övergripande begrepp för forskning och dess integrering med utbildning, som minsta gemensamma nämnare i de sammanhållna akademiska kollegierna, är forskningsämnen. Inom ett forskningsämne kan det finnas en eller flera forskargrupper. En forskargrupp kan också innehålla gruppmedlemmar från flera forskningsämnen. Kollegiet kan innehålla flera forskningsämnen och omfattar all utbildning och forskning på alla nivåer. Kollegiet arbetar med kvalitetsfrågor gällande utbildning och forskning för att säkerställa examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och för att stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft. Samverkan inom eller mellan kolle- 6
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 gier kan innebära behov av andra begrepp utöver forskningsämnen och forskargrupper. År 2022 ska kvalitets- och kvantitetsmässig integrering av utbildning och forskning ha vidareutvecklats. Det ska också ha skett en vidareutveckling av det akademiska ledarskapet och strategisk planeringsförmåga inom forskning. Antalet internationellt högrankade vetenskapliga tidskrifts- eller konferenspubliceringar ska ha ökat väsentligt inom alla akademiska kollegier. En resursfördelningsmodell ska stödja utvecklingen. Kvalitetssystem för utbildning och forskning Möjligheten att nå MDH:s långsiktiga utbildningsoch forskningsmål är beroende av tilldelningen av statliga medel, vilka i sin tur till en del är kopplade till att hög kvalitet upprätthålls i verksamheten. Utvecklingen av kostnadseffektiva processer för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling vid MDH har stor betydelse. Under perioden 2017-2022 kommer MDH att vidareutveckla och etablera ett internt kvalitetssystem för utbildning och forskning som står i samklang med nationella system som förväntas bli etablerade under strategiperiodens början. Högskolans kvalitetssystem syftar till att kvalitetssäkra verksamheten såväl som att säkerställa att högskolans verksamhet lever upp till nationella och internationella förväntade krav på utbildning och forskning. Kvalitetssäkringsarbetet ska genomsyra all verksamhet inom såväl utbildning som forskning. MDH ska under strategiperioden utvärdera högskolans utbildningsverksamhet. Under perioden ska även utvärdering av all forskning på motsvarande sätt som under föregående strategiperiod genomföras. Resultatet från utvärderingarna ska användas som ett viktigt styrmedel för prioritering och resursfördelning till verksamhetsområdena. En viktig grund i kvalitetssystemet är ett kvalitetsmedvetet arbete hos högskolans medarbetare, efterlevnad av kvalitetssäkrande rutiner och de högskolepedagogiska miljöer som växer fram inom högskolan under perioden. Detta ska tillsammans säkra kompetens för kvalitet grundad i att såväl utbildningen är forskningsbaserad som att forskningen är utbildningsrelevant. Under strategiperioden arbetar ett högskoleövergripande kollegialt organ utifrån det interna kvalitetssystemet och vidareutvecklar detta, i samarbete med kollegierna. De akademiska kollegierna ansvarar för att operationalisera kvalitetssystemet för både utbildning och forskning. Samverkan och samproduktion Med samverkan avser MDH att med utgångspunkt i högskolans egen akademiska kompetens i olika former samverka med privat och offentlig sektor, organisationer eller andra lärosäten. Samverkan med andra lärosäten kan i många fall vara en väg för att möta samhällsutmaningar och kan även vara ett sätt att stärka forskningsanknytningen i utbildningen. MDH strävar efter att tillsammans med andra aktörer skapa ny kunskap och gemensamt inkludera den i utbildning och forskning och stärka den akademiska kvaliteten. Målbilden är att 2022 vara det främsta lärosätet inom samproduktion med det omgivande samhället. Med samproduktion avser MDH att i utbildnings- eller forskningsprojekt, med utgångspunkt i ett ömsesidigt intresse, samverka långsiktigt med privat och offentlig sektor eller andra organisationer för att utveckla en gemensam kunskapsbas. Alla parter ansvarar för att åstadkomma resultat. Detta systematiseras genom avtal med strategiskt valda parter för högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet. Samproduktionens värde och nytta ska vara väl synlig för den egna organisationen och för det omgivande samhället. Under perioden 2017-2022 ska förutsättningar utvecklas för intern samverkan i utbildnings- och forskningsfrågor. Genom samverkan mellan kollegierna eller enskilda forskargrupper kan prioritering och styrning för utbildnings- och forskningsrelaterad kunskapsproduktion göras tydligare och synergieffekter uppnås. Där förutsättningar finns kan särskilda satsningar göras för att utveckla nya forskningsämnen och utbildningsområden. Några sådana synergiområden, som också är av värde och nytta för det omgivande samhället, kommer att prioriteras till 2022 avseende både utbildning och forskning. För att vidmakthålla och utveckla utbildningarnas relevans och forskningens värdeskapande i en föränderlig värld ska MDH under perioden 2017-2022 dra nytta av och vidareutveckla kompetensen inom samproduktion för högskolans utbildningar och forskning. Studenterna får tidigt i sin utbildning erfarenheter av och kontakter med arbetsli- 7
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 vet. Dagens mötesplatser mellan studenter och arbetsgivare ska utvecklas för att öka kompetensen inom entreprenörskap och stärka studenternas och medarbetarnas förmåga att utveckla och kommersialisera idéer. Internationalisering Kvalitet och konkurrenskraft ska vara ledstjärnor för den internationella verksamheten. Forskning är till sin natur internationell och internationella perspektiv är nödvändiga i all forskning. MDH är en regional och nationell aktör med ett globalt perspektiv. Detta speglas i påtagliga internationella influenser och inslag i såväl utbildning som forskning. MDH:s internationaliseringsarbete utgår från en värdegrund som innefattar grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Kulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen med stort värde för individens intellektuella utveckling. MDH befinner sig i en region där en stor andel människor i närområdet kommer från olika länder och kulturer. Detta ger möjligheter till ny och viktig kunskap inom både utbildning och forskning. MDH:s roll för att möjliggöra integration av nyanlända migranter i regionen ska tydliggöras. Bolognaöverenskommelsen syftar till att främja rörlighet, användbarhet av utbildning och Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent. I enlighet med detta vidareutvecklar MDH en internationell miljö för högskolans verksamhet, grundad i samarbete inom utbildning och forskning. MDH har 2022 etablerat och stärkt högskolans internationella samarbete till att omfatta några väl valda strategiska samarbetspartners för högskolans utveckling. Sådana samarbeten kan utgöras av såväl student-, lärar- och personalmobilitet som av gemensamma forskningsprojekt. MDH ska inspirera och bidra till studentutbyten då utlandserfarenheter bidrar till kvalitet i utbildningen och gör studenterna mer förberedda för ett yrkes- och samhällsliv präglat av globalisering. Därutöver sker, med högskolans utbud av internationella utbildningsprogram som grund, en globalt riktad internationell studentrekrytering inom utvalda geografiska områden. MDH ska även utveckla den samverkan och samproduktion som högskolan har med internationella företag. Detta sammantaget gör att studenterna skapar ett värdefullt internationellt nätverk för ett meningsfullt och framgångsrikt yrkesliv. Med syfte att aktivt medverka till att positionera forskningen internationellt ska MDH:s alla forskargrupper sträva efter internationell närvaro och internationella samarbeten. Kompetensförsörjning och hållbar arbetsmiljö MDH utgörs av sina medarbetare och studenter. Högskolan ska vara en attraktiv och utmanande arbetsplats för dessa och spegla det svenska samhällets mångfald. Arbetsmiljön präglas av jämlikhet, respekt, kollegialitet, delaktighet, tillit till individen och en nyfikenhet på nya kunskapsområden. Rekrytering och kompetensutveckling sker i en allt mer konkurrensutsatt sektor och ett framgångsrikt arbete med detta är en förutsättning för hög kvalitet i verksamheten på såväl kort som på lång sikt. MDH strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare genom att behålla och säkra befintlig kompetens, motivera och utveckla medarbetarna och förnya verksamheten. Genom ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete kan MDH stå väl rustad. En av utmaningarna för den kommande perioden är att långsiktigt rekrytera medarbetare inom för MDH centrala kompetensområden i hård konkurrens med andra lärosäten och arbetsgivare. Samtidigt ser MDH ett värde i en rörlighet mellan akademi, privat och offentlig sektor och betonar värdet av samarbete mellan lärosäten istället för konkurrens. Rörlighet förstärker ett flöde av nya tankar, idéer och kunskap som kan utmana invanda arbetssätt och tankemönster, förnya utbildningar och vara underlag för forskningsprojekt. Inom ramen för arbetet med en hållbar arbetsmiljö, där perspektiven arbetsmiljö, miljö och jämlikhet ingår, bedriver högskolan ett aktivt arbete för att påverka verksamhetens positiva och negativa effekter på miljön. För att uppnå regeringens mål om jämställdhet arbetar högskolan också aktivt för att all verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt från kunskap om kvinnors och mäns villkor. I möjligheterna till kompetensutveckling vid MDH ingår en väl etablerad karriärväg genom en pedagogisk meritportfölj. Lärare vid MDH har också en väl utvecklad kompetens inom nätbaserat och flexibelt lärande och förmåga att integrera olika utbildningsformer. I lärarnas möjligheter till kompetensutveckling ingår också att bidra i olika former till forskning. För att 2022 ha systematiserat 8
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 och även utökat kompetensutvecklingsarbetet till att tydligare inkludera utveckling av akademiskt ledarskap måste behoven av detta klargöras inom och mellan de sammanhållna akademiska kollegierna. Samverkan och samproduktion bygger på medarbetarnas kompetens, engagemang och förmåga. För att utveckla MDH:s samproduktionsprofil ges dessa egenskaper under strategiperioden en ökad betydelse vid rekrytering, meritering och lönesättning. 9
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 Prioriteringar En modell som bygger på självvärdering och extern kollegial granskning för bedömning, utvärdering och uppföljning ska användas för prioriteringar inom utbildning och forskning. Denna modell utgår från att utbildning och forskning utvecklas i samklang och synergi. Kvalitativa såväl som kvantitativa aspekter i utbildning och forskning ingår, och samverkan, samproduktion, synergier och internationalisering ska beaktas vid prioriteringar. Bedömningskriterier ska vara värderingsbara och hållbara över tid och styra mot en ökad kvalitet. Kriterierna för forskningskvalitet ska vara i samklang med nationella bedömningsgrunder. MDH:s utbildningar ska tillsammans med forskningens externa värdeskapande och konkurrenskraft vara vägledande för vilken forskning som prioriteras med anslagsmedel. Utrymme för annan nydanande forskning ska också finnas för att skapa förutsättningar för framtida utbildningar och för att möta viktiga samhällsbehov. Förmåga att attrahera extern finansiering är ytterligare ett viktigt kriterium. Hänsyn ska även tas till behovet av fokusering och akademiskt ledarskap för att nå en kritisk massa inom utbildningen och forskningen. Den sexåriga forsknings- och utbildningsstrategin ska understödjas av för det omgivande samhället långsiktiga värdeskapande mål, som följs upp efter tre år. Förutsättningar och behov, men också styrkor och svagheter, varierar för de fyra kollegierna. Vid uppföljning av de fleråriga målen kan prioriteringar komma att förändras, bland annat utifrån måluppfyllelse och de samhällsförändringar som sker under perioden. Följande verksamheter och aktiviteter ska prioriteras, för uppföljning efter tre år: Etablering av fyra sammanhållna kollegier med syfte att stärka och utveckla syner gierna mellan utbildning och forskning och därmed säkra såväl utbildningens och forskningens kvalitet som medarbetarnas kompetens. Utveckling av det strategiska och operativa akademiska ledarskapet inom samtliga kollegier, så att det på alla nivåer finns medarbetare som enskilt och gemensamt tar ansvar för hela verksamhetens utveckling. Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning. 10 Fortsatt kvalitetsutveckling av alla utbildningar. Utbildningar med specifika samhällsuppdrag, det vill säga ingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar. Ökad genomströmning av studenter till en högre nivå än för jämförbara nationella utbildningar. Insatser för fortsatt utveckling av den starka forskningen med det bästa omdömet i forskningsutvärderingen MER14. Även forskning som bedöms nydanande och som kan skapa förutsättningar för framtida utbildningar kan komma att prioriteras. Några synergiområden, av särskilt värde och nytta för det omgivande samhället, ska prioriteras avseende både utbildning och forskning. Samtliga prioriteringar har sin grund i att stärka kopplingen mellan utbildning och forskning i de sammanhållna kollegierna. Följande specifika uppdrag ges till kollegierna, för uppföljning efter tre år: Ekonomi: att tillse att utbildningar på avancerad nivå och forskarnivå ökar i volym att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel Hälsa: att förstärka forskningsbasen, främst i ämnet vårdvetenskap, för att klara uppdraget inom sjuksköterskeutbildningar att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel Teknik: att öka genomströmningen i teknikutbildningarna och se över utbudet så att mer hållbara utbildningsprogram skapas att stärka forskningsbasen för dessa utbildningar Utbildning att öka genomströmningen i lärarutbildningarna och stärka rekryteringen till ämneslärarutbildningen till hållbara nivåer att stärka forskningsbasen inom relevanta områden
FN 2 2016 Bilaga 10.1 FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2017-2022 11