Fåglar vid Pildammarna www.flick Foto: Andreas Trepte, www.photo-natur.net Foto: Wikimedia commons GRÅGÅS VIGG Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Fåglar i Pildammsparken Årskurs 2-3 Material: Eva Hörnblad och Bo Lindvall. www.malmo.se/pedagogiskakartor
2
Detaljer på fåglar - näbbar och fötter Mål: Att öva sig på att diskutera och dra slutsatser genom att systematiskt undersöka och samtala kring bilder av detaljer som näbb och fötter på fåglar utifrån gemensam kunskap och egna upplevelser och observationer. Material: Detaljbilder på näbbar och fötter (se nästföljande sidor) utskrivna och utklippta. OBS! Det är formen på näbbarna och fötterna som är det viktiga för att se funktionen inte att det är från samma sorts fågel. Nyckeltabell Bilder på fåglar (se nästföljande sidor), utskrivna och utklippta. Övning: Sprid ut detaljbilderna. Ställ frågan: Om vi ska sortera bilderna, hur kan vi sortera dem då? Eleverna kanske kommer på flera förslag, men avsluta med att sortera där samma sorts kroppsdel, men med olika utseende, ligger tillsammans. Diskutera kring frågan Vad är det som gör att samma kroppsdel ser ut på olika sätt? Skriv ner vad ni kommer fram till i nyckeltabellerna (se nästföljande sidor). Alternativt kan eleverna tänka själva, tänka tillsammans i par och sedan i helgrupp (EPA) och använder sig av nyckeltabellerna. Ställ frågan Vilken detalj hör hemma hos vilken fågel? Sortera detaljbilderna på nytt och para ihop detaljbilderna med fåglarna. (För att detaljbilderna ska räcka till behövs 4 uppsättningar med utskrivna bilder.) Alla detaljer syns inte på alla bilder därför behövs det andra medier som eleverna kan använda som hjälp i sökandet efter hur detaljerna ser ut, t.ex. faktaböcker eller faktasidor på internet. Ta bort bilderna av fåglarna. Dela ut vars en bild av en fågel till varje elev eller elevpar. Var och en ska beskriva bilden av den fågeln de håller i. De ska inte visa sin bild för resten av gruppen. De som lyssnar ska komma med förslag vilken sorts näbb, fot fågeln har och om de kan vilken sort fågel det är. 3
Detaljbilder på näbbar och fötter Illustratör Birger Emanuelsson 4
Illustratör Birger Emanuelsson 5
Nyckeltabell näbbar Näbb Kännetecken Funktion Föda Illustratör Birger Emanuelsson 6
Nyckeltabell ben och fötter Ben och fötter Kännetecken Funktion Illustratör Birger Emanuelsson 7
Bilder på fåglar GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 SILLTRUT Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek 2017-01-01 8
GRÄSAND Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone 2017-01-01 RINGDUVA Foto: Malmö stad / Bo Lindvall 9
KAJA Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson 2017-01-01 RÖRHÖNA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 10
SKATA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 SKRATTMÅS SOMMARDRÄKT Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen 2017-01-01 11
FISKMÅS Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 SOTHÖNA Foto: Wikimedia Commons Public Domain 20170101 12
VIGG Foto: Malmö stad / Bo Lindvall VITKINDAD GÅS Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 13
GRÅTRUT Foto: Malmö stad / Bo Lindvall GRÅTRUT UNGFÅGEL Foto: Malmö stad / Bo Lindvall 14
Räkna fåglar som lever i Pildammsparken Mål: Genom en enkel fältstudie får eleven syn på att det finns olika sorters fåglar och lär sig namnen på några vanligt förekommande arter. De får också skapa och avläsa sina resultat i ett stapeldiagram. Material: Ett skrivunderlägg och penna till varje grupp En kopia till varje grupp av "Fåglar som lever i Pildammsparken" (se nästföljande sida). Om sidan lamineras kan man skriva med whiteboardpenna och återanvända materialet. Material till stapeldiagram. Använd ett A2 papper som bakgrund. Klipp ut fågelbilderna från Fåglar som lever i Pildammsparken och använd som underlag. Klipp ut kvadrater som kommer att markera antal fåglar och ett limstift. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Övning: Ta er till Pildammsparken. Dela upp eleverna i mindre grupper. Varje grupp får ett skrivunderlägg, en penna och en kopia av "Fåglar som lever i Pildammsparken". "Vilka fåglar hittar ni?" Varje grupp markerar med ett streck bredvid bilden efterhand som de ser de olika fåglarna. Efter promenader samlas grupperna inne och går gemensamt igenom hur många fåglar av varje sort som grupperna har sett. Under tiden bygger/skapas ett gemensamt stapeldiagram. Titta gemensamt på diagrammet. Vad kan vi läsa ut av diagrammet och vilka slutsatser kan vi dra? Vilka fåglar har vi sett flest antal av/minst antal av? Finns det några staplar som har lika många fåglar i varje? Osv. 15
Fåglar som lever i Pildammsparken Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone 2017-01-01 Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad GRÄSAND GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 VITKINDAD GÅS VIGG Foto: Wikimedia Commons Public Domain 20170101 Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen 2017-01-01 SOTHÖNA FISKMÅS SKRATTMÅS GRÅTRUT Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 RÖRHÖNA Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson 2017-01-01 KAJA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek 2017-01-01 SKATA SILLTRUT RINGDUVA Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad 16
Vilken fågel? Mål: Skapa nyfikenhet och intresse för naturen i staden och skapa egna upplevelser. På ett undersökande sätt kunna sortera intryck och dra slutsatser utifrån det upplevda och faktatexter om vilken fågel som är vilken. Material: Ett skrivunderlägg och häftmassa till varje grupp Faktatexter som beskriver olika fågelarter utan bild (se nästföljande sidor). En uppsättning bilder på fåglar (se nästföljande sidor) som är utklippta per grupp. Facit, se separat fil. Övning: Ta er till Pildammarna. Dela upp eleverna i mindre grupper. Varje grupp får en eller flera faktatexter utan bilder och en uppsättning med bilder på endast fåglar. Be eleverna läsa texten och försöka hitta fågeln vid dammen. När de bestämt sig för vilken fågel texten beskriver, fäster de vald bild på faktatexten. Samla eleverna och jämför deras texter med bilder. Har alla fått samma resultat? Vilka slutsatser drog de av texterna? 17
FISKMÅS Bild på fågel En fiskmås flera fiskmåsar Fiskmåsen har gråblå översida och vitt huvud och stjärt. Liknar gråtruten, fast mindre och lite spinkigare. Låter ofta: keuv på ett jamande sätt. Den äter till exempel maskar, död fisk, bär och säd. Den är antagligen den vanligaste måsfågeln. 18
SILLTRUT Bild på fågel En silltrut flera silltrutar Silltruten är ungefär lika stor som gråtruten, men har en helt svart rygg. Ungfåglarna hos trutarna är brunfläckiga och svåra att skilja. Det tar flera år innan de får de vuxnas fjäderdräkt. Den låter ungefär gah eller glau. Silltruten äter mask, insekter eller fisk. 19
GRÅGÅS Bild på fågel En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Den äter till exempel maskrosblad, bär och säd. Tamgässen kommer från grågässen och därför är också tamgåsen och grågåsen lika både till utseende och läte. 20
VIGG Bild på fågel En vigg flera viggar Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. Hanen är svartvit och har en tofs i nacken. Honan är mera brunsvart. De häckar gärna nära måsar och tärnor som ger dem lite skydd mot angripare. De har ett visslande eller skorrande läte. 21
SOTHÖNA Bild på fågel En sothöna flera sothönor Sothönan är svart med vit näbb och panna. När den simmar liksom nickar den (precis som rörhönan). Sothönan är mycket vanlig och häckar i många dammar och sjöar. Den äter till exempel insekter, snäckor och näckrosfrön. Ofta kan man höra hur den säger ett skarpt pits. 22
GRÅTRUT Bild på fågel Bild på fågel En gråtrut flera gråtrutar Gråtruten är vanlig i städer, vid sjöar och längs kusterna. Den är gråblå på ryggen och har vitt huvud. Lik fiskmåsen, men betydligt större. Liksom andra trutar har den en röd fläck på den gula näbben. Ungfåglarna är brunfläckiga. Låter ofta ha-ha-ha- gaå. Gråtruten äter lite vad den kommer över t.ex. fisk och insekter, men också sopor. 23
RÖRHÖNA Bild på fågel En rörhöna flera rörhönor Rörhönan är svart med gröna fötter, röd näbb och panna. När den simmar knycker den på huvudet (liksom sothönan). Den har ett högt läte som låter som ett kraxande kr-rrk. Ibland går rörhönan upp på land för att hitta mat. Den äter vattenväxter, frön och bär, men också insekter och maskar. Den bygger bo på grunt vatten av stjälkar och blad. 24
SKRATTMÅS Bild på fågel Bild på fågel En skrattmås flera skrattmåsar Skrattmåsen har under sommarhalvåret brunsvart huvud och gråvit kropp. På vinterhalvåret har den vitt huvud med bara en svart fläck på kinden. Den skrattar inte direkt, men låter krrrerr-err. Häckar ofta många tillsammans i kolonier. Den äter lite av varje till exempel daggmask och avfall. 25
GRÄSAND Bild på fågel En gräsand flera gräsänder Hanen har gul näbb, grönsvart huvud och en vit ring därunder. I övrigt är den brun och grå. Honan är mest brun. Det är en anpassning till att den inte skall synas när den ligger på ägg, oskyddad på marken. Honan kan låta oäkoäkoäk. Gräsanden hämtar föda på grunt vatten och äter både växter och småkryp som till exempel insekter. De dyker inte riktigt utan mera lutar sig ner och tar vattenväxter. De är mycket tåliga och har inte så stora krav på vattnet. 26
VITKINDAD GÅS Bild på fågel En vitkindad gås - flera vitkindade gäss Den vitkindade gåsen är lätt att känna igen på att den är liten och på att halsen är svart och på att dess kinder är helt vita. Den har inte alltid funnits i Sverige, först på senare tid har den börjat häcka här. Den låter lite som en skällande mops. Den äter gräs och andra växter. 27
RINGDUVA Bild på fågel En ringduva flera ringduvor Ringduvan är blågrå med en vit fläck på sidan av halsen. När den flyger ser man också ett vitt streck på vingen. Boet är ofta dåligt byggt. Det händer att äggen trillar genom kvistarna och ner på marken. Den låter ofta: do-dot do-do osv. Eller kan man säga att den låter: Nej gå då, ändå?. Den äter bär och frön, men också till exempel insekter och mask. 28
KAJA Bild på fågel En kaja flera kajor Kajan är en liten kråkfågel med grått huvud och svart kropp. När den flyger kan man höra den säga kja, kja. Den är en duktig flygare. På hösten och vinter kan kajorna samlas i stora flockar. Kajorna bor i träd, kyrktorn, skorstenar m.m. Kajan äter det mesta som till exempel avfall, maskar och frön. 29
SKATA Bild på fågel En skata flera skator Skatan är vackert svartvit. Huvudet, stjärten och ryggen är svart medan magen är vit. De låter ibland schäck-schäck-schäck. Skatorna går eller skuttar fram på marken när de söker efter något ätbart. Skatorna är liksom många kråkfåglar allätare. De bygger stora risbon uppe i träden. 30
Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Foto: Wikimedia Commons Public Domain 20170101 Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Foto: Malmö stad / Bo Lindvall 31
Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen 2017-01-01 Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone 2017-01-01 Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek 2017-01-01 Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson 2017-01-01 32
Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta (sid. 2 14). Facit, se separat fil Övning: Arbeta i helklass eller i mindre grupper. Välj ett antal textkort som ni ska arbeta med. Sprid ut textkorten och fågelbilderna. Läs en text/rubrik i taget och para ihop med rätt fågelbild. När alla sorteringskorten är utlagda kan eleverna jämföra med faktakorten, se facit. Använd gärna en trädstruktur vid sorteringen, se exempel nedan. Fåglar vid Pildammarna GRÅGÅS VIGG Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. 33
Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 GRÅGÅS Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Den äter till exempel maskrosblad, bär och säd. Tamgässen kommer från grågässen och därför är också tamgåsen och grågåsen lika både till utseende och läte. 34
Foto: Malmö stad / Bo Lindvall VIGG Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. Hanen är svartvit och har en tofs i nacken. Honan är mera brunsvart. De häckar gärna nära måsar och tärnor som ger dem lite skydd mot angripare. De har ett visslande eller skorrande läte. 35
Foto: Wikimedia Commons Public Domain 20170101 SOTHÖNA Sothönan är svart med vit näbb och panna. När den simmar liksom nickar den (precis som rörhönan). Sothönan är mycket vanlig och häckar i många dammar och sjöar. Den äter till exempel insekter, snäckor och näckrosfrön. Ofta kan man höra hur den säger ett skarpt pits. 36
Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Ungfågel Foto: Malmö stad / Bo Lindvall GRÅTRUT Gråtruten är vanlig i städer, vid sjöar och längs kusterna Den är gråblå på ryggen och har vitt huvud. Lik fiskmåsen, men betydligt större. Liksom andra trutar har den en röd fläck på den gula näbben. Ungfåglarna är brunfläckiga. Låter ofta ha-ha-ha- gaå. Gråtruten äter lite vad den kommer över t.ex. fisk och insekter, men också sopor. 37
Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 RÖRHÖNA Rörhönan är svart med gröna fötter, röd näbb och panna. När den simmar knycker den på huvudet (liksom sothönan). Den har ett högt läte som låter som ett kraxande kr-r-rk. Ibland går rörhönan upp på land för att hitta mat. Den äter vattenväxter, frön och bär, men också insekter och maskar. Den bygger bo på grunt vatten av stjälkar och blad. 38
Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen 2017-01-01 SKRATTMÅS Skrattmåsen har under sommarhalvåret brunsvart huvud och gråvit kropp. På vinterhalvåret har den vitt huvud med bara en svart fläck på kinden. Skrattar inte direkt, men låter: krrrerr-err Häckar ofta många tillsammans i kolonier. Den äter lite av varje till exempel daggmask och avfall. 39
Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone 2017-01-01 GRÄSAND Hanen har gul näbb, grönsvart huvud och en vit ring därunder. I övrigt är den brun och grå. Honan är mest brun. Det är en anpassning till att den inte skall synas när den ligger på ägg, oskyddad på marken. Honan kan låta oäkoäkoäk. Gräsanden hämtar föda på grunt vatten och äter både växter och småkryp som till exempel insekter. De dyker inte riktigt utan mera lutar sig ner och tar vattenväxter. De är mycket tåliga och har inte så stora krav på vattnet. 40
Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 VITKINDAD GÅS Den vitkindade gåsen är lätt att känna igen på att den är liten och på att halsen är svart och på att dess kinder är helt vita. Den har inte alltid funnits i Sverige, först på senare tid har den börjat häcka här. Den låter lite som en skällande mops. Den äter gräs och andra växter. 41
Foto: Malmö stad / Bo Lindvall RINGDUVA Ringduvan är blågrå med en vit fläck på sidan av halsen. När den flyger ser man också ett vitt streck på vingen. Boet är ofta dåligt byggt. Det händer att äggen trillar genom kvistarna och ner på marken. Den låter ofta: do-dot do-do osv. Eller kan man säga att den låter: Nej gå då, ändå?. Den äter bär och frön, men också till exempel insekter och mask. 42
Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson 2017-01-01 KAJA Kajan är en liten kråkfågel med grått huvud och svart kropp. När den flyger kan man höra den säga kja, kja. Den är en duktig flygare. På hösten och vinter kan kajorna samlas i stora flockar. Kajorna bor i träd, kyrktorn, skorstenar m.m. Kajan äter det mesta som till exempel avfall, maskar och frön. 43
Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 SKATA Skatan är vackert svartvit. Huvudet, stjärten och ryggen är svart medan magen är vit. De låter ibland schäck-schäck-schäck. Skatorna går eller skuttar fram på marken när de söker efter något ätbart. Skatorna är liksom många kråkfåglar allätare. De bygger stora risbon uppe i träden. 44
Foto: Marek Szczepanek Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek 2017-01-01 SILLTRUT Silltruten är ungefär lika stor som gråtruten, men har en helt svart rygg. Ungfåglarna hos trutarna är brunfläckiga och svåra att skilja. Det tar flera är innan de får de vuxnas fjäderdräkt. Den låter ungefär gah eller glau. Silltruten äter mask, insekter eller fisk. 45
Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 FISKMÅS Fiskmåsen har gråblå översida och vitt huvud och stjärt. Liknar gråtruten, fast mindre och lite spinkigare. Låter ofta: keuv på ett jamande sätt. Den äter till exempel maskar, död fisk, bär och säd. Den är antagligen den vanligaste måsfågeln. 46
FACIT Fågeltexter 47
GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Den äter till exempel maskrosblad, bär och säd. Tamgässen kommer från grågässen och därför är också tamgåsen och grågåsen lika både till utseende och läte. 48
VIGG Foto: Malmö stad / Bo Lindvall En vigg flera viggar Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. Hanen är svartvit och har en tofs i nacken. Honan är mera brunsvart. De häckar gärna nära måsar och tärnor som ger dem lite skydd mot angripare. De har ett visslande eller skorrande läte. 49
SOTHÖNA Foto: Wikimedia Commons Public Domain 20170101 En sothöna flera sothönor Sothönan är svart med vit näbb och panna. När den simmar liksom nickar den (precis som rörhönan). Sothönan är mycket vanlig och häckar i många dammar och sjöar. Den äter till exempel insekter, snäckor och näckrosfrön. Ofta kan man höra hur den säger ett skarpt pits. 50
GRÅTRUT Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Ungfågel Foto: Malmö stad / Bo Lindvall En gråtrut flera gråtrutar Gråtruten är vanlig i städer, vid sjöar och längs kusterna. Den är gråblå på ryggen och har vitt huvud. Lik fiskmåsen, men betydligt större. Liksom andra trutar har den en röd fläck på den gula näbben. Ungfåglarna är brunfläckiga. Låter ofta ha-ha-ha- gaå. Gråtruten äter lite vad den kommer över t.ex. fisk och insekter, men också sopor. 51
RÖRHÖNA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 En rörhöna flera rörhönor Rörhönan är svart med gröna fötter, röd näbb och panna. När den simmar knycker den på huvudet (liksom sothönan). Den har ett högt läte som låter som ett kraxande kr-rrk. Ibland går rörhönan upp på land för att hitta mat. Den äter vattenväxter, frön och bär, men också insekter och maskar. 52
SKRATTMÅS Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen 2017-01-01 En skrattmås flera skrattmåsar Skrattmåsen har under sommarhalvåret brunsvart huvud och gråvit kropp. På vinterhalvåret har den vitt huvud med bara en svart fläck på kinden. Den skrattar inte direkt, men låter krrrerr-err. Häckar ofta många tillsammans i kolonier. Den äter lite av varje till exempel daggmask och avfall. 53
GRÄSAND Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone 2017-01-01 En gräsand flera gräsänder Hanen har gul näbb, grönsvart huvud och en vit ring därunder. I övrigt är den brun och grå. Honan är mest brun. Det är en anpassning till att den inte skall synas när den ligger på ägg, oskyddad på marken. Honan kan låta oäkoäkoäk. Gräsanden hämtar föda på grunt vatten och äter både växter och småkryp som till exempel insekter. De dyker inte riktigt utan mera lutar sig ner och tar vattenväxter. De är mycket tåliga och har inte så stora krav på vattnet. 54
VITKINDAD GÅS Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 En vitkindad gås - flera vitkindade gäss Den vitkindade gåsen är lätt att känna igen på att den är liten och på att halsen är svart och på att dess kinder är helt vita. Den har inte alltid funnits i Sverige, först på senare tid har den börjat häcka här. Den låter lite som en skällande mops. Den äter gräs och andra växter. 55
RINGDUVA Foto: Malmö stad / Bo Lindvall En ringduva flera ringduvor Ringduvan är blågrå med en vit fläck på sidan av halsen. När den flyger ser man också ett vitt streck på vingen. Boet är ofta dåligt byggt. Det händer att äggen trillar genom kvistarna och ner på marken. Den låter ofta: do-dot do-do osv. Eller kan man säga att den låter: Nej gå då, ändå?. Den äter bär och frön, men också till exempel insekter och mask. 56
KAJA Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson 2017-01-01 En kaja flera kajor Kajan är en liten kråkfågel med grått huvud och svart kropp. När den flyger kan man höra den säga kja, kja. Den är en duktig flygare. På hösten och vinter kan kajorna samlas i stora flockar. Kajorna bor i träd, kyrktorn, skorstenar m.m. Kajan äter det mesta som till exempel avfall, maskar och frön. 57
SKATA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 En skata flera skator Skatan är vackert svartvit. Huvudet, stjärten och ryggen är svart medan magen är vit. De låter ibland schäck-schäck-schäck. Skatorna går eller skuttar fram på marken när de söker efter något ätbart. Skatorna är liksom många kråkfåglar allätare. De bygger stora risbon uppe i träden. 58
SILLTRUT Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek 2017-01-01 En silltrut flera silltrutar Malmö Naturskola Silltruten är ungefär lika stor som gråtruten, men har en helt svart rygg. Ungfåglarna hos trutarna är brunfläckiga och svåra att skilja. Det tar flera år innan de får de vuxnas fjäderdräkt. Den låter ungefär gah eller glau. Silltruten äter mask, insekter eller fisk. 59
FISKMÅS Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 En fiskmås flera fiskmåsar Fiskmåsen har gråblå översida och vitt huvud och stjärt. Liknar gråtruten, fast mindre och lite spinkigare. Låter ofta: keuv på ett jamande sätt. Den äter till exempel maskar, död fisk, bär och säd. Den är antagligen den vanligaste måsfågeln. 60