Analys av nickel med ICP-MS

Relevanta dokument
Metaller i vattendrag

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Tungmetallanalys Jämförelse av ICP-MS-resultat från ofiltrerade, konserverade prov och filtrerade prov

Aluminium analyserat vid Institutionen för vatten och miljö - Jämförelse mellan olika metoder

Analytical uncertainties and model output

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Länkar till övriga sidor i faktabladet

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

Leveransbeskrivning för vy_y, 2016_3

Fiskeriverkets författningssamling

SCID Innehåll - Climate index database for Sweden

Ätrans recipientkontroll 2012

FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR EUTROFIERANDE ÄMNEN. Anders Wilander Version

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR EUTROFIERANDE ÄMNEN

Allmänna fiskeregler - Regler för vattendrag som mynnar i havet

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:3. Underlagsmaterial

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Verifiering av analys av Summa nitrit- nitratkväve (NOX) med AutoAnalyzer 3. Ingrid Nygren

Kemikaliehotet mot dricksvattnet. Karin Wiberg och Stephan J. Köhler

Vattenmyndigheternas samråd 2018 gällande kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft

Vattenmyndigheternas samråd

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

SVERIGES NATIONELLA GRUNDNÄT AV HYDROLOGISKA STATIONER

Ärende 10. Remiss om samråd inom vattenförvaltningen, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt

Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Bild 1: Kartan visar åtgärdsområden i Bottenhavets vattendistrikt samt vattendistriktets läge i Sverige.

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Leveransbeskrivning Aro_y_2016_3

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Produkter med 66 huvudavrinningsområden och 7 kustproduktområden

Produkter med 97 huvudavrinningsområden och 8 kustproduktområden

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Produkter med 43 huvudavrinningsområden och 3 kustproduktområden

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Jämförelse mellan kisel analyserat med optisk ICP och kisel analyserat med AutoAnalyser III

Beslut Lägesrapport KMV vattenkraft Miljögifter

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Blekinge län * Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Om tredje stycket i 4 kap. 6 miljöbalken

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

Totalkväveanalyser vid Institutionen för vatten och miljö

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Totalkväveanalyser vid Institutionen för vatten och miljö

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

Svensk författningssamling

Sjöar och vattendrag i Norrbotten

Utvärdering av användbarheten av BLM i svenska vatten

Synoptisk undersökning av Mälaren

Förbättrade belastningsberäkningar

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Leveransbeskrivning DAMM_PROD_2013_3

Om tredje stycket i MB eller hur 25 miljoner kronor årligen slösas på onödigt processande

Ett gemensamt höjdsystem

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Leveransbeskrivning Aro_y_2010_2


Planerad metodmodifikation klorofyll årsskiftet 2014/2015

Svensk författningssamling

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

bacteria humus Iron colloids clays Faktorer som styr skillnader mellan totalhalter och lösta halter metaller i ett antal svenska ytvatten

Sekantmetoden Beräkningsmatematik TANA21 Linköpings universitet Caroline Cornelius, Anja Hellander Ht 2018

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Fiskevårdsteknik i Sverige AB 1

Andel behöriga lärare

Kvalitetssäkrad vattenkemisk provtagning i vattendrag

Laboration 4 Mekanik baskurs

Svensk författningssamling

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

METALLTRANSPORTER TILL KALMARSUND OCH EGENTLIGA ÖSTERSJÖN

Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, 2008 Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Energi Energy. 138 Energi Energy

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Transkript:

Analys av nickel med ICP-MS Kalciuminterferensens betydelse 1985-2007 Karin Wallman, Stefan Löfgren, Lars Sonesten och Christian Demandt Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:9

Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050 750 07 Uppsala Tel. 018-67 31 10 http://www.slu.se/vatten-miljo 1

Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Resultat 3 Slutsats 6 Bilagor Bilaga 1. Exempel på tidsserier med omräknad nickel Bilaga 2. Tidsserier nickel i Kolbäcksån Trångfors och Virsbo 1

Sammanfattning Vid en granskning av nickelhalter för perioden 1985-2007 upptäcktes ett nivåskifte i tidsserierna på flera stationer mellan 2001 och 2002. Skiftet visade sig bero på att prover innan 2002 inte korrigerades för kalciuminterferens, medan prover under åren 2002-2007 korrigerades. Syftet med denna rapport är att utreda om resultaten före 2002 i efterhand kan korrigeras för kalciuminterferensen. Från 2002 finns ett antal prover (N=347) med resultat som både är kalciumkorrigerade och som inte är det. Skillnaden mellan dessa resultat korrelerar bra mot kalciumhalten i provet. Om den erhållna omräkningsformeln Ni Ca-korr (μg/l) = Ni ej Ca-korr (μg/l) 0,495 * Ca (mekv/l) används för att räkna om värdena innan 2002 så försvinner det tydliga nivåskiftet i tidsserierna (se exempel figur A). Det certifierade referensmaterialet som analyserades styrker dessutom att omräkningen är korrekt genom att de omräknade värdena av SLRS-4 stämmer överens med det certifierade värdet. Ätran Falkenberg Ö. Dalälven Gråda Figur A: Exempel på tidsserier med omräknade nickelhalter (µg/l). På några stationer saknas kalciumresultat vilket gör att det inte är möjligt att räkna om nickelhalterna enligt ovanstående ekvation. För Kolbäcksån Västanfors, St Aspen, Åmänningen och Östersjön saknas omräkningsmöjligheter medan halterna för Kolbäcksån Trångfors och Kolbäcksån Virsbo istället kan räknas om med ekvationerna: Omräkningsekvation Kolbäcksån Trångfors: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,13 + 1,00* Ni ej Ca-korr (μg/l) Omräkningsekvation Kolbäcksån Virsbo: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,11 + 1,00* Ni ej Ca-korr (μg/l) 2

Bakgrund Inför arbetet med att ta fram bakgrundshalter av metaller i svenska inlandsvatten granskades alla tidsserier av metaller som analyserats sedan 1985 på det vattenkemiska laboratoriet vid institutionen för vatten och miljö SLU Uppsala. Vid granskning av nickel upptäcktes då ett nivåskifte i tidsserierna på flera stationer mellan 2001 och 2002. Anledningen till nivåskiftet i tidsserierna har visat sig vara att prover innan 2002 inte korrigerades för kalciuminterferens medan prover därefter korrigerades för interferensen. Korrigeringen utförs direkt vid uträkning i ICP-MS instrumentet. Syftet med denna rapport är att utreda om resultaten före 2002 i efterhand kan korrigeras för kalciuminterferensen. Resultat Laboratoriet upptäckte under hösten 2002 att nickelresultaten behöver korrigeras för kalciuminterferens. De prover som redan analyserats under 2002 räknades om med hjälp av analysinstrumentets mjukvara och för dessa prover finns därmed nickelvärden som både är Ca-korrigerade och inte Ca-korrigerade. Skillnaden i nickelhalterna för dessa prover korrelerar bra mot kalciumhalten i provet (figur 1). Regressionslinjen är: Ni ej Ca-korr (μg/l) Ni Ca-korr (µg/l) = 0 + 0,495 * Ca (mekv/l) Omräkningsekvationen blir således: Ni Ca-korr (µg/l) = Ni ej Ca-korr (μg/l) 0,495 * Ca (mekv/l) Figur 1: Skillnaden mellan icke Ca-korrigerad och Ca-korrigerad nickelhalt (µg/l) plottad mot kalciumkoncentrationen (mekv/l). R 2 =99.9% N=347 (8 stycken outliers har strukits) 3

Det certifierade referensmaterialet SLRS-4 som analyserades före hösten 2002 gav ett högre nickelresultat (medianvärde 0,83 µg/l) än det certifierade värdet (0,67 µg/l). Om värdena före 2002 räknas om med ovanstående omräkningsekvation stämmer värdena bra överens med det certifierade värdet (medianvärde 0,67 µg/l) (figur 2). Omräknade SLRS-4 SLRS-4 (ej Ca-korr) SLRS-4 (Ca-korr) Figur 2: SLRS-4 nickelhalter (µg/l) fr.o.m. 2001-01-08 t.o.m. 2003-03-10, erhållna resultat samt omräknade resultat utifrån ekvationen Ni Ca-korr (µg/l) = Ni ej Ca-korr (µg/l) 0.495 * Ca (mekv/l). X-axeln visar den tidsföljd som kontrollerna har analyserats. Blåa linjer symboliserar kontrollprovets varningsgräns, de röda linjerna kontrollprovets aktionsgräns och svarta linjen det certifierade värdet. Om värdena före 2002 räknas om med den erhållna omräkningsekvationen så försvinner det tydliga nivåskiftet som syntes på flera stationer i tidsserierna (bilaga 1). Ett fåtal provresultat blir dock ologiska då nickelkoncentration blir negativ efter omräkningen (tabell 2). I de flesta fallen är skillnaden från noll marginell. För de prover där nickelhalten är tydligt negativ så kan det oftast förklaras med att nickelresultaten troligtvis var för låga alternativt att kalciumresultaten var för höga. 4

Tabell 2: Nickelvärden som blir negativa vid omräkning. Station Datum Ni (µg/l) Kommentar omräknad Havgårdssjön 2000-10-17-0,03 Ni lägre än vanligt Vikasjön 1997-10-29-0,03 Ammerån Skyttmon 1997-01-21-0,03 Ammerån Skyttmon 1997-02-17-0,49 Ca betydligt högre än vanligt Ammerån Skyttmon 1997-04-15-0,05 Ammerån Skyttmon 1997-05-15 0,00 Ammerån Skyttmon 1997-08-15-0,01 Ammerån Skyttmon 1999-01-15 0,00 Kävlingeån Högsmölla 1997-04-16-0,19 Kävlingeån Högsmölla 1997-05-12-0,18 Laxtjärnsbäcken 1997-01-15-0,01 Laxtjärnsbäcken 1997-04-14-0,02 Laxtjärnsbäcken 1997-11-02 0,00 Laxtjärnsbäcken 1998-02-12-0,03 Laxtjärnsbäcken 2000-02-14-0,02 Ljusnan Funäsdalen 1997-03-17-0,13 Ljusnan Funäsdalen 1999-03-16 0,00 Muddusälven 1996-06-02 0,00 Muddusälven 1996-06-16-0,01 Muddusälven 1997-01-13-0,03 Muddusälven 2000-02-14-0,01 Råån Helsingborg 1996-11-21-0,03 Råån Helsingborg 1997-01-15-0,36 Ni lägre än vanligt Råån Helsingborg 1997-05-15-0,28 Ni lägre än vanligt Råån Helsingborg 1997-06-12-0,06 Svedån Sved 1997-09-15-0,01 Ni lägre än vanligt Vindelälven Maltbrännan 2001-10-15-0,04 Ni lägre än vanligt Övre Lansjärv 1997-03-15-0,04 Ni lägre än vanligt På några av stationerna där bestämningar av nickel görs saknas kalciumresultat (tabell 3). Dessa stationer kan därmed inte räknas om på ovanstående sätt. För Kolbäcksån Trångfors och Kolbäcksån Virsbo finns dock nickelresultat från 2002 som både är kalciumkorrigerade och inte (figur 3 och 4). Resultaten uppvisar ett bra samband och den omräkningsfaktor som fås kan användas för att uppskatta nickelresultaten före 2002 på de båda stationerna. Tidsserierna för Kolbäcksån Trångfors och Virsbo redovisas i bilaga 2. Tabell 3: Stationer där nickel inte kan räknas om utifrån kalciumresultaten p.g.a. att kalcium inte mäts. Station X_RAK Y_RAK Projekt St Aspen 665078 150205 Kolbäcksjöar Åmänningen 664485 150918 Kolbäcksjöar Östersjön 662002 152205 Kolbäcksjöar Kolbäcksån Trångfors 661219 152253 Kolbäcksån vattendrag Kolbäcksån Virsbo 663866 151347 Kolbäcksån vattendrag Kolbäcksån Västanfors 665193 150004 Kolbäcksån vattendrag 5

Kolbäcksån Trångfors Kolbäcksån Virsbo Figur 3: Kalciumkorrigerade nickelhalter (µg/l) plottade mot icke kalciumkorrigerade. Blå linje symboliserar 1:1 förhållandet och röd linje trendlinjen: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,07 + 0,95* Ni ej Ca-korr (µg/l) R 2 =0,964 Utan avvikande resultat (x) är trendlinjen: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,13 + 1,00* Ni ej Ca-korr (µg/l) R 2 =0,998 Figur 4: Kalciumkorrigerade nickelhalter (µg/l) plottade mot icke kalciumkorrigerade. Blå linje symboliserar 1:1 förhållandet och röd linje trendlinjen: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,11 + 1,00* Ni ej Ca-korr (µg/l) R 2 =0,992 Slutsats Nickelvärden före 2002 kan räknas om med formeln: Ni Ca-korr (µg/l) = Ni ej Ca-korr (μg/l) 0,495 * Ca (mekv/l) Efter en omräkning av värdena så försvinner det tydliga nivåskiftet i tidsserierna som orsakades av att värdena innan 2002 inte hade kalciuminterferenskorrigerats. Det certifierade referensmaterialet som analyserades styrker dessutom att omräkningen är korrekt genom att de omräknade värdena av SLRS-4 stämmer överens med det certifierade värdet. På några stationer saknas kalciumresultat, vilket gör att det inte är möjligt att räkna om nickelhalterna enligt ovanstående ekvation. För Kolbäcksån Västanfors, St Aspen, Åmänningen och Östersjön saknas omräkningsekvationer, medan nickelhalten för Kolbäcksån Trångfors och Kolbäcksån Virsbo istället kan räknas om med ekvationerna: Omräkningsformel Kolbäcksån Trångfors: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,13 + 1,00* Ni ej Ca-korr (μg/l) Omräkningsformel Kolbäcksån Virsbo: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,11 + 1,00* Ni ej Ca-korr (μg/l) 6

Bilaga 1 Exempel på tidsserier med omräknad nickel Omräkningsekvation: Ni Ca-korr (µg/l) = Ni ej Ca-korr (μg/l) 0,495 * Ca (mekv/l) Abiskojokk Röda Bron Alelyckan Ammerån Skyttmon Botorpström Brunnsö

Bäveån Uddevalla Dalälven Näs bruk Dalälven Älvkarleby Delångersån Iggesund Emån Emsfors Enningdalsälv N.Bullaren

Gavleån Gävle Gide älv Gideåbacka Helgeån Hammarsjön Indalsälven Bergeforsen Kalix älv Karlsborg Klarälven Edsforsen

Kvistforsen Kävlingeån Högsmölla Lagan Laholm Ljungan Skallböleforsen Ljungbyån Ljungbyholm Ljusnan Funäsdalen

Ljusne Strömmar Lule älv Luleå Lyckebyån Lyckeby Motala Ström Norrköping Mörrumsån Mörrum Nissan Halmstad

Norrström Stockholm Nyköpingsån Spånga Pite älv Bölebyn Rickleån Utl Råne älv Niemisel Råån Helsingborg

Rönneån Klippan Skellefte älv Slagnäs Stockholm,jvb Torne älv Mattila Ume älv Stornorrfors V. Dalälven Mockfjärd

Vindelälven Maltbrännan Ångermanälven Sollefteå Ätran Falkenberg Ö. Dalälven Gråda Öre älv Torrböle Örekilsälven Munkedal

Bilaga 2 Tidsserier nickel i Kolbäcksån Trångfors och Kolbäcksån Virsbo Omräkningsekvation Kolbäcksån Trångfors: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,13 + 1,00* Ni ej Ca-korr (µg/l) Omräkningsekvation Kolbäcksån Virsbo: Ni Ca-korr (µg/l) = -0,11 + 1,00* Ni ej Ca-korr (µg/l) Kolbäcksån Trångfors Kolbäcksån Virsbo