KALLELSE Utbildningskontoret 2018-12-10 1/2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: 2018-12-18 kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från kl. 17:00. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Verksamhetsplan 2019-2021, information 4. SKA: Övergång, samverkan och omvärld, information 5. Funktionsprogram förskola, information 6. Betygsresultat, information 7. Löneläget, jämförelsekommuner, information 8. Resursfördelning 2019 för barnoch utbildningsnämnden 9. Beslut om inrättande av resursskola 10. Regler för placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg BUN/2018:390 BUN/2018:478 BUN/2018:477 Bilaga Bilaga Bilaga
2/2 Ärende 11. Regler för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid (Nattis) 12. Beslut om upphörande av styrdokument 13. Beslut om gallring enligt dokumenthanteringsplan för barnoch utbildningsnämnden 14. Övriga frågor 15. Information från utbildningschef 16. Information från ordförande Beteckning BUN/2018:403 BUN/2018:463 BUN/2018:464 Bilaga Bilaga Bilaga 17. Ärendebalanslista Bilaga 18. Delegationsbeslut Handlingar på sammanträdet 19. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträdet Förnamn Efternamn Ordförande Förnamn Efternamn Sekreterare
TJÄNSTEUTLÅTANDE 8.1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018:390-003 Administration 2018-11-06 1/2 Handläggare Anna Liljehag 0152-293 79 Barn- och utbildningsnämnden Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. anta Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019 enligt framlagt förslag. Beskrivning av ärendet Hemkommunen ska lämna bidrag till fristående huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem eller annan pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola och fritidshem för varje barn/elev vid den fristående enheten, se 8 kap. 21, 9 kap. 19, 10 kap. 36, 14 kap. 15, 11 kap. 36 och 25 kap. 11 skollagen (2010:800) [SkolL]. Detsamma gäller för fristående huvudmän för gymnasieskola och gymnasiesärskola, se 16 kap. 52, 17 kap. 31 och 19 kap. 45 SkolL. Storleken på detta bidrag ska beslutas för varje kalenderår. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för kommande kalenderår och beslutas före kalenderårets början, se 14 kap. 1 skolförordningen (2011:185) [SkolF] och 13 kap. 1 gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna skolenheter. En kommun som lämnar bidrag för en elev ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats, se 14 kap. 10 SkolF och 13 kap. 10 GymnF. Sedan två år tillbaka fattas dessa beslut av utbildningschef på delegation. Detta betyder att varje skola får ett eget beslut och enbart omfattar den verksamhet man bedriver. För att utbildningschef ska kunna fatta beslut om grundbelopp gentemot de fristående skolorna behöver barn- och utbildningsnämnden fatta beslut om de fördelningsprinciper som ska tillämpas vid fördelning av medel mellan de kommunala och fristående skolverksamheterna. Resursfördelningen 2019 kommer att ligga till grund för de bidrag som kommer att utbetalas under verksamhetsåret. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Resursfördelningen utgår från barn- och utbildningsnämndens budgetram för 2019. Beslutet medför därför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
8.2 2/2 Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019, daterad 2018-11-19 Resursfördelningsmodellen, Strängnäs skolor 2018, SCB-rapport 2018-10-16 Beslutet skickas till - Tony Lööw Utbildningschef Anna Liljehag Administrativ enhetschef
8.3 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018:390-003 Administration 2018-11-30 1/16 Handläggare Karolina Blomqvist Tel. 0152-293 31 Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019 BUNs Budgetdelar Bild 1 - Budgetöversikt Barn- och utbildningsnämndens budget består av: - Gemensamma kostnader (ljusblått; ovan benämnt kostnader utöver bidragsbelopp ) - Tilläggsbelopp (mörkrosa; ovan benämnt tillgänglighetskrav, extraordinära behov ) - Strukturtillägg (klarblått) är en del av grundbelopp tillsammans med elevpeng - Elevpeng (mörkblått, gult, grönt, grått och mörklila ovan nämnda grundresurs, lokalkostnader/bidrag, administration, momskompensation) Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
8.4 2/16 Ramfördelning En kommuns bidrag för ett barn/elev i fristående verksamhet ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Det är barn- och utbildningsnämndens (BUN) budget för det kommande kalenderåret som används som underlag för besluten om bidrag. BUN har tilldelats en ram för 2019 på 867,1 miljoner kronor (mkr). Jämfört med 2018 års budgetram (delårsrapport 2) är det en ökning av budgeten med 24,8 mkr (2,9 %). Den största delen av ramökningen går åt till att kompensera volymförändringar, d v s ökat barn/elevtal sen föregående år. På övergripande nivå har elevpengen räknats upp enligt nämndernas budgetförutsättningar inför 2019. Elevpengens grundbelopp per elev har i genomsnitt ökat med 3 % jämfört med beloppet för 2018 när gäller förskola, grundskola och särskola. För gymnasieverksamheten är motsvarande ökning 2 %. Vidare har den socioekonomiska andelen av elevpengen ökat något jämfört med 2018. Se vidare nedan. Tabell 1 Budget 2019 Utanför förskole-/skolverksamheternas grundbelopp återfinns gemensamma kostnader som är oberoende av huvudman såsom: Öppen förskola, ped. omsorg på obekväm arbetstid 3,4 mkr Skolskjutsar grundskola / särskola 14,4 mkr Resebidrag/inackorderingstillägg gymnasieelever 6,3 mkr Bidrag för extraordinära behov 26,2 mkr
8.5 3/16 Tillgänglighetskrav Kommunala verksamheter är skyldiga att ta emot alla barn och elever. För det ändamålet avsätts en särskild del i nämndens budget i syfte att göra alla verksamheterna tillgängliga för barn och elever med extraordinära behov. En fristående verksamhet som har elever med motsvarande behov kan efter ansökan beviljas motsvarande bidrag som eleven hade fått i den kommunala verksamheten. Tilläggsbelopp kan därför ansökas av fristående huvudmän. Budget för modersmålsundervisning ingår i beloppet ovan med 0,6 mkr. Är behovet större kommer dessa kostnader finansieras av den statliga ersättning BUN erhåller från Migrationsverket. Fr.o.m. 1 januari 2018 ersätts lovskola inte längre via statsbidrag utan tilldelas nämnden i det generella statsbidraget. Budget för lovskola ingår i beloppet ovan med 0,2 mkr. Strukturtillägg Strukturtillägg ingår i grundresursen utgörs idag av två olika delar. Socioekonomisk fördelning utifrån SALSA-variabler inom förskola (10,3 mkr), grundskola (26,8 mkr) och gymnasie-/introduktionsprogram (1,5 mkr) Nystartsbidrag, riktat till nyanlända i grundskola årskurs F-9 avser 0,9 mkr som finansieras av statlig ersättning från Migrationsverket. Den socioekonomiska andelen av elevpengen är cirka 5,0 %. Inom respektive verksamhetsområde är andelen: För 5,1 % Grund är 6,9 % (inkl. nystartsbidrag 7,1 %) Grunds socioekonomiska andel är markant större på grund av de tillägg som gjorts under 2018 och 2019. Från 2017 har denna ökat med 10 mkr baserat på ramökning under 2018 med 7 mkr och inför 2019 med 3 mkr (Dnr. KS 2017:561).
8.6 4/16 Tabell 2 Specificering budget bidragsbelopp för förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019 Avdrag görs för kommunala verksamheter som inte ersätts för idrottslokaler och 3 % administrativt bidrag Bidragsbeloppet i tabell 2 (eller barn-/elevpeng och även kallad grundresurs) avser det belopp som betalas ut till fristående huvudmän (tkr) exklusive momskompensation. Kommunala enheter får endast ett administrativt påslag med 0,6 % för förskola 1-5 år och 1,5 % grundskola årskurs F-9. Detta medför att de kommunala enheterna kompenseras till viss del för att den administrativa personalen inte finansieras av centrala medel, som i sin tur skapar det en mer likvärdig fördelning. Kommunala enheter inom sär samt gymnasiet får, precis som grund, även 1,5 % i administrativt påslag. Enskilda huvudmän får kompensation för idrottslokaler eftersom kommunala skolverksamheter inte belastas med denna kostnad då den ligger under teknikoch servicenämnden. Förstärkning i förskola och grundskola Vissa mindre justeringar har gjorts inom elevpengen. Förstärkningar har vidare gjorts inom elevpengen för förskola och grundskola genom den nya skolstrukturen. Lokalkostnader har frigjorts för att möjliggöra att elevpengen ska allokeras till andra kostnader. Omfördelning lokalkostnader Det genomfördes en revidering avseende fördelning av lokalkostnader i grundskola inför budget 2017 så att även fritidshemmen kompenserades för lokalkostnader. Detta följdes upp inför budget 2018 och visade att grunds årskurs 7-9 har mer kostsamma specialsalar än tidigare stadier. Detta blev justerat i 2018 års resursfördelning och följer även med i resursfördelningen för 2019. Se 2018 års resursfördelningsärende för ytterligare redogörelse.
8.7 5/16 Eventuella tillskott av medel under budgetåret Om nämnden väljer att tillskjuta medel för en verksamhet under innevarande budgetår, så kommer fristående huvudmän att kompenseras för detta. Detta oavsett om det handlar om ett underskott eller en förändrad ambitionsnivå. Om en kommunal verksamhet väljer att omfördela resurser inom egen budgetram så medför detta inget kompensationskrav för externa huvudmän. Grundbelopp Hemkommunen ska lämna bidrag till fristående huvudmän för förskola, förskoleklass, grund, grundsärskola, fritidshem eller annan pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola och fritidshem för varje barn/elev vid den fristående enheten, se 8 kap. 21, 9 kap. 19, 10 kap. 36, 14 kap. 15, 11 kap. 36 och 25 kap. 11 skollagen (2010:800) [SkolL]. Detsamma gäller för fristående huvudmän för gymnasieskola och gymnasiesärskola, se 16 kap. 52, 17 kap. 31 och 19 kap. 45 SkolL. En kommun som lämnar bidrag för en elev ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats. Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig, se 14 kap. 10 skolförordning (2011:185) [SkolF] och 13 kap. 10 gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]. Enligt förarbeten framgår det att när grundbeloppet fastställs ska det framgå att och hur alla de nämnda kostnadsslagen är inkluderade. Avsikten är emellertid inte att kommunen ska vara skyldig att utforma sin egen budget så att den är uppdelad på samtliga de kostnadsslag som ska ingå i grundbeloppet. Den föreslagna uppdelningen på olika kostnadsposter kan emellertid fylla en viktig funktion som riktlinje eller checklista för kommunen. Detaljeringsgraden i kommunens eget resursfördelningssystem är en fråga som kommunen själv förfogar över. Beroende på hur kommunens resursfördelningssystem är uppbyggt, måste alltså kommunernas redovisningar inte alltid vara uppdelade på vart och ett av de kostnadsslag som bidraget ska utgöra ersättning för, se Prop. 2008/09:171 s. 32 f. Det framgår närmare vad som ska ingå i varje kostnadsslag som ingår i grundbeloppet i 14 kap. 4-5 SkolF samt 13 kap. 3 GymnF. Lokalkostnader för sär och gymnasie Ersättningen för lokalkostnader ska motsvara kommunens genomsnittliga kostnader per barn eller elev i motsvarande verksamhet. Kommunen kan, om det finns särskilda skäl, i stället ersätta den enskilda huvudmannens faktiska kostnader, 14 kap. 5 GymnF och 14 kap. SkolF. Som exempel på skäl att frångå huvudregeln anges i förarbetena när en liten kommun med ett fåtal skolor som nyligen renoverats till en hög kostnad och/eller har nybyggda lokaler, se prop. 2008/09:171 s. 40 f. I Strängnäs kommun finns endast ett kommunalt gymnasium som verkar i relativt nya lokaler på Campus Strängnäs. Campus är det gamla regementet som
8.8 6/16 har byggts om av företaget Vasallen och hyrs av det kommunala fastighetsbolaget. Hyreskostnaderna inklusive kapitalkostnaderna gör att lokalkostnaden per elev beräknas överstiga 60 000 kr/år (jmf 2017). Genomsnittet i riket 2017 var 21 300 kr/elev och år. Nuvarande avtal med Stenvalvet löper fram till år 2023. På grund av egna höga lokalkostnader per elev anser Strängnäs kommun att det föreligger särskilda skäl att ersätta fristående gymnasieanordnare med deras faktiska lokalkostnader så länge de är skäliga. Förskola, grundskola och pedagogisk omsorg Tabell 3 Grundbelopp Förskola och Pedagogisk omsorg i kronor per elev och bidragsår Bidragsbeloppet för förskola och pedagogisk omsorg är beräknad utifrån att Strängnäs kommun tar in avgiften. I annat fall kommer ett avdrag att göras, se Regler för utbetalning och fakturering m.m.. Tabell 4 Grundbelopp Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem i kronor per elev och bidragsår Bidragsbeloppet för fritidshem är beräknad utifrån att Strängnäs kommun tar in avgiften. I annat fall kommer ett avdrag att göras, se Regler för utbetalning och fakturering m.m..
8.9 7/16 I grunds bidragsbelopp ingår följande budgetposter: Tabell 5 Fördelning grundbelopp Grundskola För enskilda huvudmän tillkommer 6 % momskompensation Grundsärskola och gymnasiesärskola Beslut om mottagande i grundsärskola alternativt tillhörighet till gymnasiesärs målgrupp fattas av hemkommunen, alternativt godkänns av hemkommun efter att det fattats av tidigare hemkommun. Särs elever tilldelas resurser utifrån fyra behovsgrupper som bestäms i samband att ovan nämnda beslut fattas. 1. Elever med lindrig utvecklingsstörning utan ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 2. Elever med lindrig utvecklingsstörning med lätta ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter, samt elever med måttlig utvecklingsstörning utan eller med lätta ytterligare funktionsnedsättningar. 3. Elever med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning med måttliga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 4. Elever med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning med en eller flera grava funktionsnedsättningar eller svårigheter En mycket liten behovsgrupp utgörs av elever med extraordinära, komplexa behov, vilket kräver särskild handläggning vid mottagande och kan vara i behov av extra tillägg utifrån individuell prövning. Beslut om vilken behovsgrupp eleven tillhör fattas av chef centrum för språk och stöd (CSS) i samband med beslut om mottagande, tillhörighet till målgrupp eller i samband med godkännande av tidigare kommuns beslut. Vid beräkningen av särs grundbelopp har utgångspunkten varit grunds grundbelopp. Därutöver har behovstillägg gjorts enligt tabell 8. Tabell 6 Behovstillägg behovstillägg Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 grundskola 110 000 132 000 198 000 286 000 fritidshem 55 000 79 200 138 600 228 800
8.10 8/16 Tabell 7 Bidragsbelopp Grundsärskola, Fritidshem särskola och Gymnasiesärskola Kronor per elev och bidragsår 1) Inga belopp kan anges eftersom kommunen ersätter för huvudmannens faktiska lokalkostnader enligt 14 kap. SkolF. Bidragsbeslut till enskilda huvudmän kan först fastställas efter erhållandet av faktiska lokalkostnader.
8.11 9/16 Programpeng Gymnasie Tabell 8 Gymnasieprogram som erbjuds av Strängnäs kommun i egen regi Kronor per elev och bidragsår 1) Inga belopp kan anges eftersom kommunen ersätter för huvudmannens faktiska lokalkostnader enligt 14 kap. 6 SkolF, se ovan. Bidragsbeslut till enskilda huvudmän kan först fastställas efter erhållandet av faktiska lokalkostnader. Strängnäs kommun erbjuder ett antal gymnasieprogram genom samverkansavtal med Eskilstuna kommun (tabell 9) och Landstinget Sörmland (Naturbruksprogrammet). Fristående huvudmän kommer därför för dessa program att ersättas enligt dessa anordnares bidragsbelopp för 2019 vilka innehåller 3 % administrationsschablon samt 6 % momskompensation. Kommunala enheter erhåller 1,5 % administrativt påslag.
8.12 10/16 Tabell 9 Gymnasieprogram som erbjuds genom samverkansavtal med Eskilstuna kommun Program Inriktning Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad Mark och anläggning Måleri lärlingsutbildning Plåtslageri lärlingsutbildning Ekonomiprogrammet Juridik Estetiska programmet Bild och formgivning Dans Musik Fordons- och transportprogrammet Karosseri- och lackering lärlingsutbildning Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Hantverksprogrammet Frisör Hotell- och turismprogrammet Hotell- och konferens Turism och resor Industritekniska programmet Produkt och maskinteknik Svetsteknik Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Medier, information och kommunikation Teknikprogrammet Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggnad och miljö VVS- och fastighetsprogrammet VVS- lärlingsutbildning Kyl- och värmepumpsteknik - lärlingsutbildning
8.13 11/16 Grundbelopp strukturtillägg: socioekonomiskt tillägg och nystartsbidrag Socioekonomiskt bidrag För förskole- och grundskoleverksamheter i Strängnäs kommun tilldelas också en socioekonomisk resurs som beräknas utifrån enhetens barn-/elevunderlag per den 15 september före verksamhetsårets början. Bidraget tilldelas och följer inte med vid elevförändringar. Fördelning av socioekonomiskt bidrag görs utifrån en modell från SCB som har till syfte att jämna ut olikheter mellan skolenheter för att öka sannolikheten att alla elever uppnår målen. Förklarande variabler som används är: - Kön - Nyligen invandrad - Högsta utbildning för vårdnadshavarna - Ekonomiskt bistånd - Bor med en eller båda vårdnadshavarna Resursfördelningsmodellen av SCB ger en mer ingående beskrivning av modellen och tillämpningen av den, se bilaga. Följande diagram visar sannolikheten för barnen/eleverna att uppnå målen för de olika verksamheterna och per område/enhet. Procentsatsen i grafen motsvarar den skattade andelen barn eller elever som inte kommer att uppnå målen. Ju högre procentsats ju lägre sannolikhet att målen nås. Den streckade linjen i grafen visar var medelvärdet är för samtliga verksamheter i kommunen. En enhet med en lägre sannolikhet att inte klara målen får en högre tilldelning per elev än en enhet med en högre sannolikhet.
8.14 12/16 Diagram 1 Förskola per enhet - Skattad andel att ej klara målen (i %) Ersättning inklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 10,3 mkr Högsta ersättning per elev: 6,8 tkr Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2018
8.15 13/16 Diagram 2 Grundskola per enhet - Skattad andel att ej klara målen (i %) Ersättning inklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 26,8 mkr Högsta ersättning per elev: 10,2 tkr Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2018 Diagram 3 Gymnasium per enhet och program - Skattad andel att ej klara målen (i %) Ersättning inklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 1,5 mkr Högsta ersättning per elev: 46,4 tkr Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2018
8.16 14/16 Nystartsbidrag grundskola För elever i grundskoleverksamheter i Strängnäs kommun tilldelas också ett nystartsbidrag som är utbrutet ur den socioekonomiska modellen. Bidraget tilldelas efter att eleven genomgått utredning av CSS, se Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever m.m.. Bidraget avser att täcka kostnader för studiehandledning och svenska som andraspråk för nyanlända. Ersättningen är individuell och följer eleven vid byte av skola. Avgörande för vilken ersättning eleven ska få är årskurs vid invandringsår samt ursprungsland. Ju senare eleven invandrar desto högre resurstilldelning, både i absolut belopp och antal månader. Detta för att öka möjligheterna till att eleven ska kunna uppnå målen. Beloppsnivån från invandringsåret bibehålls under hela perioden. Exempel: Om invandrad i årskurs 5, utgörs ersättningen av beloppen i kategorin årskurs 4-6 under 36 månader (se tabell 10). Endast förskoleklass och årskurs 1 kräver undantag avseende invandringsåret, dvs. där måste en utredning göras utifrån när eleven anlände till Sverige, om bidrag ska ges och för vilken period. Ursprungsland definieras utifrån Human Development Index (HDI) och ju lägre detta är ju högre resurstilldelning. Exempel på länder med lågt eller medel HDI: Somalia, Afghanistan, Etiopien, Eritrea, Sudan, Irak, Syrien Exempel på länder med högt eller mycket högt HDI: Iran, Ryssland, Colombia, Turkiet, Armenien, USA, Tyskland, Storbritannien, Nordirland, Polen Beloppet på bidraget beslutas varje år men det är inskrivningsår i Strängnäs kommun som avgör vilket belopp som blir gällande. Se tabell 10 för strukturtillägg per elev och för varje tolvmånadsperiod.
8.17 15/16 Tabell 10 - Strukturtillägg nystartsbidrag per inskrivningsår Ersättning för nyanlända med inskrivningsår 2017/2018 Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Ersättning för nyanlända med inskrivningsår 2016 Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Årskurs vid invandring månad 1-24 månad 25-36 Åk F - 3 38 400 Åk 4-6 64 100 32 100 Åk 7-9 89 700 89 700 Åk F - 3 12 800 Åk 4-6 24 000 12 000 Åk 7-9 35 900 35 900 Årskurs vid invandring månad 1-24 månad 25-36 Åk F - 3 37 800 Åk 4-6 63 100 31 550 Åk 7-9 88 300 88 300 Åk F - 3 12 600 Åk 4-6 23 600 11 800 Åk 7-9 35 300 35 300 Tilläggsbelopp Barn/elev med omfattande behov av särskilt stöd Hemkommunen ska lämna ett tilläggsbelopp till en fristående huvudman för barn/elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Detta lämnas efter en individuell ansöka om tilläggsbelopp som görs vid ansökningstillfälle inför läsårsstart i enlighet med Riktlinjer för tilläggsbelopp som har framtagits av utbildningschef. För behov som uppkommer under läsåret kan ansökan göras utanför ansökningstillfället. Modersmål Modersmålsundervisning beslutas av rektor enligt 5 kap. 7 SkolF, 4 kap. 15 GymnF samt 10 kap. 7, 11 kap. 10 15 kap. 19 och 18 kap. 19 SkolL. Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning ersätts via CSS genom att rektors beslut och underlag till detta anmäls till CSS. Rätt till modersmålsundervisning avser grund, grundsär, gymnasie och gymnasiesär. Strängnäs kommun erbjuder även modersmålsundervisning i förskoleklass, se Riktlinjer för modersmålsundervisning. Tabell 11 - Tilläggsbelopp för elever med annat modersmål i kronor per elev och år Verksamhet Bidrag verksamhet Moms 6% Summa bidrag Elever med annat modersmål (beloppet avser 9 mån; VT 5,5 HT 3,5) Modersmål 5 200 312 5 512
8.18 16/16 Lovskola I 10 kap. 23 a-b SkolL framgår i vilka fall en huvudman ska erbjuda lovskola till elever som avslutat årskurs 8 eller årskurs 9. Lov ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen per läsår. Om eleven redan under läsåret för årskurs 8 respektive 9 har deltagit i lovskola kan detta avräknas från dessa 50 timmar. Beslut om lovskola fattas av rektor enligt 9 kap. 11 a SkolF. Tilläggsbelopp ersätts med 100 kr/genomförd elevtimme genom rektors beslut och underlag för genomförd lovskola anmäls till utbildningskontoret.
BV/UA Emma Snölilja Rapport 2018-10-16 8.19 1(4) Resursfördelningsmodellen Strängnäs skolor 2018 Inledning Underlag för analyserna utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs nio 2013 2017. Registret innehåller uppgifter om skola och examensår, två variabler som beskriver elevens resultat och ett antal variabler som beskriver den socioekonomiska bakgrunden. De variabler som beskriver elevens resultat är 1. eleven uppnår inte behörighet till gymnasie 2. eleven har fått icke-godkänt i minst två ämnen En regressionsmodell har tillämpats på underlaget. Som beroende variabel används en variabel som beskriver om eleven anses ha uppnått målen eller inte. Denna variabel är en kombination av resultatvariablerna ovan. Om eleven uppfyller något av villkoren 1 eller 2 så anses eleven inte ha klarat målen. Den beroende variabeln är vald för att de elever som inte uppnått behörighet eller har fått icke-godkänt i minst två ämnen antas vara de elever som har större behov av stöd och stimulans. Som förklarande variabler används - Kön - Nyligen invandrad - Högsta utbildning för vårdnadshavarna - Ekonomiskt bistånd - Bor med en eller båda vårdnadshavarna Variablernas indelning och betydelse framgår av tabell 1. Modellen resulterar i ett index för var och en av skolorna som ingår i analysen. En skola med en lägre andel elever som riskerar att inte klara målen än genomsnittet får ett index lägre än 100 och en skola med en högre beräknad andel som riskerar att inte klara målen får ett index som är högre än 100. Indexet kan sedan användas som underlag för att fördela resurser mellan skolor i en kommun. Variabler De två variablerna som beskriver elevens resultat har vardera två värden som sammanfattar studieresultaten. Den ena variabeln anger om eleven nått eller ej nått behörighet till gymnasies yrkesprogram. Den andra variabeln avser om eleven fått icke-godkänt i minst två ämnen eller inte. Bakgrundsvariablerna beskriver egenskaper hos eleven och elevens hushåll. Här ingår kön, invandring, utbildningsnivå hos vårdnadshavare, uppgifter om ekonomiskt bistånd och på vilket sätt eleven bor med vårdnadshavare. Detta är variabler som har visat sig vara viktiga i tidigare analyser.
8.20 2(4) Analysmetod Regressionsanalys är den generella metoden för att analysera samband mellan en beroende variabel och olika bakgrundsvariabler. En sådan analys ger underlag för att bedöma vilka variabler eller faktorer som är viktiga för att förklara den beroende variabeln och hur betydelsefulla faktorerna är i sig och i förhållande till varandra. Eftersom den beroende variabeln här kan anta två värden endast, används en variant av regressionsanalys - logistisk regression. Vid logistisk regression kan regressionsmodellen beskrivas som log p = α + β1 x1 + β 2 x +... + β 1 p 2 där p är sannolikheten att den beroende variabeln antar ett visst värde och x 1, x 2,,x k utgör k stycken förklarande variabler. β 1, β 2,, β k utgör regressionskoefficienterna och α utgör interceptet. Koefficienterna anger betydelsen av de olika bakgrundsfaktorerna. Dessa bakgrundsfaktorer har kodats så att olika grupper lätt kan jämföras med varandra. En grupp är referensalternativet för varje variabel eller faktor. För kön, till exempel, är flickor referensgruppen med en koefficient som är 0. Koefficienten för pojkar anger hur pojkar skiljer sig från flickor i genomsnitt, när vi kontrollerar för de övriga variablerna som ingår i regressionsmodellen. En positiv koefficient innebär att pojkar inte lyckats lika bra som flickor. I logistisk regression räknas regressionskoefficienterna ofta om till så kallade oddskvoter. En oddskvot för könen är, till exempel, kvoten mellan oddset för att inte klara målen för pojkar och oddset att inte klara målen för flickor. Oddset motsvarar sannolikheten att inte klara målen dividerad med sannolikheten att klara målen (p/(1-p) där p är den skattade sannolikheten). En oddskvot större än 1 i exemplet anger då att pojkarna jämfört med flickorna har ett sämre utfall, en förhöjd risk att inte klara målen. Riksmodellen Riksmodellen är en standardiserad modell som är baserad på elever från hela riket. Modellen baseras på ca 500 000 elever som avslutat årskurs nio åren 2013-2017. De samband som skattas mellan den beroende variabeln och de förklarande variablerna gäller således för hela riket. De är inte speciellt anpassade för Strängnäs kommun. Nedan presenteras riksmodellen i form av regressionskoefficienter och oddskvoter. k x k
8.21 3(4) Vidare anges Percent concordant, vilket är ett mått på hur väl modellen stämmer med data. Utifrån parvisa jämförelser beräknas hur ofta som modellen lyckas prediktera vilken elev som inte klarar målen. Parvisa jämförelser görs mellan elever som inte klarade målen och elever som klarade målen En Percent concordant på 75 procent innebär att modellen för 75 procent av paren predikterar en högre sannolikhet att inte klara målen för den elev som i själva verket inte klarade målen. I 25 procent av fallen tilldelar modellen en lägre (eller samma) sannolikhet att inte klara målen för den elev som i själva verket inte klarade målen. Måttet är inte jämförbart med förklaringsgraden i linjär regressionsanalys. Tabell :1 Regressionskoefficienter och oddskvoter i riksmodellen. Koefficient Oddskvot Pr>ChiSq Intercept -3,0249 - <0,001 Kön: Pojkar Flickor (referens) 0,3181 0 1,374 1 <0,001 Invandring: För 0-2 år sedan För 3-6 år sedan Svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan (referens) 3,0399 1,2483 0 20,903 3.484 1 <0,001 <0,001 Högsta utbildning för vårdnadshavarna: Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (referens) 1,6336 1,0533 0 5,122 2,867 1 <0,001 <0,001 Ekonomiskt bistånd: Någon av vårdnadshavarna har ekonomiskt bistånd Ingen av vårdnadshavarna har ekonomiskt bistånd (referens) 0,9810 0 2,667 1 <0,001 Familj: Bor inte med båda vårdnadshavarna Bor med båda vårdnadshavarna (referens) 0,68 0 1,974 1 <0,001 Percent concordant: 75.4 Ett lågt värde i Pr>ChiSq betyder att modellen kan lättare kategorisera om eleven är behörig till gymnasiet eller ej, ett högt värde betyder motsatsen.
8.22 4(4) Tillämpning av riksmodellen för att skatta variationen i behov Modellen har tillämpats på elever som går i i Strängnäs kommun, för att få en uppfattning om deras förväntade risk att inte nå målen. Utifrån de skattade regressionskoefficienterna samt uppgifter om den socioekonomiska bakgrunden för en elev så erhålls en skattad sannolikhet för att en elev inte ska uppnå målen. De skattade sannolikheterna på elevnivå summeras till skolnivå. För varje skola skattas antal och andel elever som inte förväntas nå målen. Utifrån de skattade andelarna beräknas ett index för varje skolenhet. Indexet kan sedan användas för att få fram hur behovet av stöd och stimulans varierar mellan kommunens skolor. När man använder indexen bör man beakta att de är modellskattningar och att individer i själva verket kan prestera annorlunda än vad modellen säger. Modellen säger hur en elev i genomsnitt borde prestera. Indexen ska ses som en vägledning om hur det kommer gå för eleverna i en skola. Särskild försiktighet bör iakttas om det handlar om små skolenheter. I detta uppdrag levereras förutom ordinarie tabeller (Index_Strängnäs_2018), en anpassning vid tillämpningen av modellen (Index_Strängnäs_nollad_2018). Vid anpassningen elimineras effekten av variabeln invandring, alla elever räknas som de har svensk bakgrund eller har invandrat till Sverige för mer än 6 år sedan.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 9.1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018:478-611 Administration 2018-10-25 1/4 Handläggare Katarina Holmsten 0152-296 34 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om inrättande av resursskola Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. senast 2019-07-01 inrätta en resursskola inom ramen för grund, 2. förlägga resurs till Tosterös lokaler, 3. anslagsfinansiera resurs inom ramen för barn- och utbildningsnämndens budget. Beskrivning av ärendet Forskning visar att skolframgång är en av de största friskfaktorerna för barn och unga. Enligt Skolverkets promemoria om särskilt stöd i grund läsåret 2013/2014 behövde i genomsnitt drygt tio procent av eleverna särskilt stöd detta läsår. Andelen var lägre i de yngre åldrarna och närmade sig tjugo procent i de högre årskurserna. Enligt Skolverket har också en allt större andel av eleverna en funktionsnedsättning av något slag. När allt fler elever har behov av stöd, och komplexiteten i stödbehoven ökar, påverkar det s behov att bemanna sin organisation med en mångfald av kompetenser för att kunna erbjuda en lärmiljö som möter alla elevers varierande behov. I den skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljöer som Utbildningskontoret under 2017 genomförde på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden konstateras att utbildningen i ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och att strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar. Vidare fastslås att en förutsättning för att detta ska lyckas är att intar ett förhållningssätt som utgår ifrån att alla elever kan lyckas. Skolverket skriver i sin lägesbedömning 2017 om vikten av att möter varje elevs förutsättningar. I en sådan skola anpassas undervisningen efter elevers olika behov och särskilt stöd kan erbjudas. Elevhälsan och den pedagogiska personalen samarbetar i ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete för att skapa en lärmiljö som möjliggör för elever att känna sig inkluderade. I arbetet med skolstrukturutredningen för inkluderande lärmiljö identifierades en grupp elever med väldigt stora utmaningar, utmaningar som inte alltid syns på utsidan men som medför hinder och svårigheter i elevernas. Dessa hinder kan visa sig som exempelvis begränsningar i elevens möjlighet att läsa av Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
9.2 2/4 omgivningen, att hantera densamma och att samspela med omgivningen på ett positivt sätt. För denna grupp elever har grunds verksamhet inte alltid lyckats forma en fungerande lärmiljö. För vissa elever har externa placeringar i samverkan med socialtjänsten blivit lösningen, en lösning som då också medför att eleven inte längre kan bo tillsammans med sina vårdnadshavare. Grund behöver därmed förbättra sina förutsättningar att forma lärmiljöer som i högre grad möter behoven även hos elever med extraordinära behov av stödinsatser. En form av särskilt stöd som rektor kan besluta om är att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp. En sådan placering har ansetts vara en mycket ingripande åtgärd i en elevs. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2014:06 om bland annat särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp konstateras att elever som går i en sådan tidigare ofta har haft hög skolfrånvaro och saknat betyg i flera ämnen. Dessa elever har ofta också haft en negativ inställning till och till den egna. Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp har ofta en sammansatt problematik med stora stödbehov, vilka hem inte har lyckats tillgodose i tillräcklig utsträckning. Det kan röra sig om såväl inlärningssvårigheter som social problematik och olika funktionsnedsättningar. I sin granskning konstaterar Skolinspektionen dock också att de placerade elevernas skolsituation i majoriteten av fallen förbättras efter placering i särskild undervisningsgrupp. Såväl skolnärvaron som betygen förbättras och eleverna får en positiv social utveckling. En placering i särskild undervisningsgrupp förutsätter att eleven fortsatt är inskriven på sin hemskola och i sin ursprungsklass samt att eleven så snart det är möjligt ska återgå till sin ursprungsklass. Om den särskilda undervisningsgruppen är fysiskt placerad utanför elevens hemskola förutsätter placeringen också ett nära samarbete mellan hem och den särskilda undervisningsgruppen. I praktiken, konstaterar Skolinspektionen dock vidare, är det ovanligt att en elev som är inskriven i särskild undervisningsgrupp fullt ut kan återgå till sin ordinarie klass. Det finns i Sverige ett större antal friskolor som är inriktade på att undervisa elever med stort behov av särskilt stöd och med behov av komplexa insatser, så kallade resursskolor. Resursskolorna tar emot elever vars ordinarie skolor, och ibland kommunens socialtjänst, har uttömt sina möjligheter att anpassa lärmiljön och stödet till elevernas behov. Skolinspektionen har tidigare beslutat att kommuner inte får bedriva resursskolor inom sin egen organisation. Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde dock i sin dom den 28 juni 2017 (mål nummer 3086-16) att även kommuner kan bedriva resursskolor för elever i behov av permanent och kontinuerligt särskilt stöd. Resurs anses då vara elevens hemskola och undervisningsgruppen i resurs anses därmed vara elevens ordinarie klassplacering.
9.3 3/4 I Strängnäs kommun fanns tidigare två resursskolor, Isabella och Lagmans. Lagmans vände sig främst till elever som hade en introvert problematik, främst inom autismområdet. Isabella vände sig främst till elever med en extrovert, utåtagerande problematik, såsom ADHD och svår social problematik. Gemensamt för resursskolorna var att de elever som gick där hade extraordinära svårigheter i sitt samspel med omgivningen och vad gäller att följa undervisningen i klass för att inhämta kunskaper och utveckla förmågor i enlighet med läroplanen. Elevernas stödbehov var av sådan art att de inte bedömdes kunna tillgodoses inom ramen för undervisning i vanlig klass eller inom den ordinarie grunds struktur och organisation. Höstterminen 2014 gjorde KIND vid Karolinska institutets Center for Neurodevelopmental Disorders en utvärdering av bland annat Isabella- och Lagmans på uppdrag av dåvarande utbildningschef. I utvärderingen konstaterades bristande kvalitet i verksamheten. Beslut fattades om att Isabella- och Lagmans skulle läggas ner. Skolinspektionens då gällande beslut om att en kommun inte får bedriva resursskola var även det en bidragande faktor till nedläggningen. Flertalet elever inom Isabella och Lagmans bedömdes behöva fortsatt stöd i en särskilt anpassad lärmiljö även efter nedläggningen. Även andra elever inom den kommunala grund bedömdes vara eller kunna komma att bli i behov av sådant stöd. Av den anledningen bildades en rektorsgemensam, kommunövergripande särskild undervisningsgrupp från och med höstterminen 2015, Bryggan. Konstruktionen med kommunövergripande särskild undervisningsgrupp har dock visat sig medföra flera logistiska och praktiska svårigheter, eftersom den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen leds av en enhetschef, medan ansvaret för eleven ligger på hems rektor. Bryggans grunduppdrag är också att återskola eleverna till deras hemskolor efter en period på Bryggan. Utöver praktiska och logistiska svårigheter med att bedriva en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp är Bryggan inte organiserad och bemannad på en nivå som motsvarar behoven hos elever med extraordinära stödbehov. Samtidigt har den kommunala grund en stor andel elever med behov av extraordinära och komplexa stödinsatser. Antalet sådana elever har ökat under några år och bedöms fortsätta öka, inte minst mot bakgrund av att Socialkontoret har en uttalad ambition att undvika externa placeringar av barn och unga till förmån för hemmaplanslösningar. En stor majoritet av de elever som är placerade i Bryggan har någon form av insatser via socialtjänsten och eller landstinget. Motiv till beslut För att öka kvaliteten i s stöd till elever med behov av komplexa insatser inrättas en kommunal resursskola i anpassade lokaler och med utökad grundbemanning. En sådan resursskola förbättrar Strängnäs kommuns kapacitet att ge elever adekvat stöd under en längre tid samt ökar stabiliteten i organisationen
9.4 4/4 kring eleven. Verksamheten vid resurs leds av en rektor med fullt ansvar för eleverna vid. I resurss uppdrag ingår att arbeta för en nära samverkan med företrädesvis socialtjänsten och landstinget. Organisation och lokaler anpassas för att möjliggöra en sådan samverkan och förbereds för att kunna ta emot elever för vilka socialtjänsten skapar hemmaplanslösningar som alternativ till extern placering. Inrättande av en resursskola planeras ingå som en del i en fördjupad samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden i Strängnäs kommun i syfte att erbjuda barn och unga ett adekvat och samordnat stöd för deras livssituation. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Inrättande av resursskola enligt ovan beräknas medföra ökade kostnader för barn- och utbildningsnämnden i storleksordningen 3,5 miljoner kronor 2019. De utökade kostnaderna utgörs främst av personalkostnader. Finansiering sker via elevpengens grundbelopp, del av budget för tillgänglighetsbelopp samt tillskott av budgetmedel inom barn- och utbildningsnämndens ram. Övriga konsekvenser Grund får förbättrade förutsättningar att forma lärmiljöer som i högre grad möter behoven hos elever med extraordinära behov av stödinsatser. Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för resurss och barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Beslut om inrättande av resursskola, 2018-10-25 Rapport, Utredning av resursskola inom grund, 2018-10-15 Beslutet skickas till Enhetschef för den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen Bryggan för kännedom Rektorer grundskola för kännedom Föräldranätverket Barn i behov Strängnäs för kännedom Tony Lööw Utbildningschef Katarina Holmsten Verksamhetschef för grund
Rapport 9.5 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018:478-611 Administration 2018-10-25 1/5 Handläggare Katarina Holmsten Tel. 0152-296 34 Utredning av behov och konsekvenser av att inrätta resursskola Bakgrund Forskning visar att skolframgång är en av de största friskfaktorerna för barn och unga. Enligt Skolverkets promemoria om särskilt stöd i grund läsåret 2013/2014 behövde i genomsnitt drygt tio procent av eleverna särskilt stöd detta läsår. Andelen var lägre i de yngre åldrarna och närmade sig tjugo procent i de högre årskurserna. Enligt Skolverket har också en allt större andel av eleverna en funktionsnedsättning av något slag. När allt fler elever har behov av stöd, och komplexiteten i stödbehoven ökar, påverkar det s behov att bemanna sin organisation med en mångfald av kompetenser för att kunna erbjuda en lärmiljö som möter alla elevers varierande behov. I den skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljöer som Utbildningskontoret under 2017 genomförde på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden konstateras att utbildningen i ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och att strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar. Vidare fastslås att en förutsättning för att detta ska lyckas är att intar ett förhållningssätt som utgår ifrån att alla elever kan lyckas. Skolverket skriver i sin lägesbedömning 2017 om vikten av att möter varje elevs förutsättningar. I en sådan skola anpassas undervisningen efter elevers olika behov och särskilt stöd kan erbjudas. Elevhälsan och den pedagogiska personalen samarbetar i ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete för att skapa en lärmiljö som möjliggör för elever att känna sig inkluderade. I arbetet med skolstrukturutredningen för inkluderande lärmiljö identifierades en grupp elever med väldigt stora utmaningar, utmaningar som inte alltid syns på utsidan men som medför hinder och svårigheter i elevernas. Dessa hinder kan visa sig som exempelvis begränsningar i elevens möjlighet att läsa av omgivningen, att hantera densamma och att samspela med omgivningen på ett positivt sätt. För denna grupp elever har grunds verksamhet inte alltid lyckats forma en fungerande lärmiljö. För vissa elever har externa placeringar i samverkan med socialtjänsten blivit lösningen, en lösning som då också medför att eleven inte längre kan bo tillsammans med sina vårdnadshavare. Grund behöver därmed förbättra sina förutsättningar att forma lärmiljöer som i högre grad möter behoven även hos elever med extraordinära behov av stödinsatser. Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
9.6 2/5 Utbildningskontoret har i sitt fortsatta arbete med att skapa förbättrade förutsättningar för inkluderande lärmiljöer också fört samtal med företrädare för Föräldranätverket Barn i behov Strängnäs om hur sådana kan utformas. Vid ett möte i juni 2018 diskuterades behovet att inrätta en resursskola för elever med extraordinära stödbehov. Barn i behov Strängnäs uttalade vid detta tillfälle ett principiellt stöd för inrättandet av en resursskola. Fortsatta samtal om verksamhetens utformning planeras, där Barn i behov Strängnäs kan utgöra referensgrupp. En form av särskilt stöd som rektor kan besluta om är att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp. En sådan placering har ansetts vara en mycket ingripande åtgärd i en elevs. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2014:06 om bland annat särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp konstateras att elever som går i en sådan tidigare ofta har haft hög skolfrånvaro och saknat betyg i flera ämnen. Dessa elever har ofta också haft en negativ inställning till och till den egna. Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp har ofta en sammansatt problematik med stora stödbehov, vilka hem inte har lyckats tillgodose i tillräcklig utsträckning. Det kan röra sig om såväl inlärningssvårigheter som social problematik och olika funktionsnedsättningar. I sin granskning konstaterar Skolinspektionen dock också att de placerade elevernas skolsituation i majoriteten av fallen förbättras efter placering i särskild undervisningsgrupp. Såväl skolnärvaron som betygen förbättras och eleverna får en positiv social utveckling. En placering i särskild undervisningsgrupp förutsätter att eleven fortsatt är inskriven på sin hemskola och i sin ursprungsklass samt att eleven så snart det är möjligt ska återgå till sin ursprungsklass. Om den särskilda undervisningsgruppen är fysiskt placerad utanför elevens hemskola förutsätter placeringen också ett nära samarbete mellan hem och den särskilda undervisningsgruppen. I praktiken, konstaterar Skolinspektionen dock vidare, är det ovanligt att en elev som är inskriven i särskild undervisningsgrupp fullt ut kan återgå till sin ordinarie klass. Det finns i Sverige ett större antal friskolor som är inriktade på att undervisa elever med stort behov av särskilt stöd och med behov av komplexa insatser, så kallade resursskolor. Resursskolorna tar emot elever vars ordinarie skolor, och ibland kommunens socialtjänst, har uttömt sina möjligheter att anpassa lärmiljön och stödet till elevernas behov. Skolinspektionen har tidigare beslutat att kommuner inte får bedriva resursskolor inom sin egen organisation. Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde dock i sin dom den 28 juni 2017 (mål nummer 3086-16) att även kommuner kan bedriva resursskolor för elever i behov av permanent och kontinuerligt särskilt stöd. Resurs anses då vara elevens hemskola och undervisningsgruppen i resurs anses därmed vara elevens ordinarie klassplacering.
9.7 3/5 I Strängnäs kommun fanns tidigare två resursskolor, Isabella och Lagmans. Lagmans vände sig främst till elever som hade en introvert problematik, främst inom autismområdet. Isabella vände sig främst till elever med en extrovert, utåtagerande problematik, såsom ADHD och svår social problematik. Gemensamt för resursskolorna var att de elever som gick där hade extraordinära svårigheter i sitt samspel med omgivningen och vad gäller att följa undervisningen i klass för att inhämta kunskaper och utveckla förmågor i enlighet med läroplanen. Elevernas stödbehov var av sådan art att de inte bedömdes kunna tillgodoses inom ramen för undervisning i vanlig klass eller inom den ordinarie grunds struktur och organisation. Höstterminen 2014 gjorde KIND vid Karolinska institutets Center for Neurodevelopmental Disorders en utvärdering av bland annat Isabella- och Lagmans på uppdrag av dåvarande utbildningschef. I utvärderingen konstaterades bristande kvalitet i verksamheten. Beslut fattades om att Isabella- och Lagmans skulle läggas ner. Skolinspektionens då gällande beslut om att en kommun inte får bedriva resursskola var även det en bidragande faktor till nedläggningen. Flertalet elever inom Isabella och Lagmans bedömdes behöva fortsatt stöd i en särskilt anpassad lärmiljö även efter nedläggningen. Även andra elever inom den kommunala grund bedömdes vara eller kunna komma att bli i behov av sådant stöd. Av den anledningen bildades en rektorsgemensam, kommunövergripande särskild undervisningsgrupp från och med höstterminen 2015, Bryggan. Konstruktionen med kommunövergripande särskild undervisningsgrupp har dock visat sig medföra flera logistiska och praktiska svårigheter, eftersom den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen leds av en enhetschef, medan ansvaret för eleven ligger på hems rektor. Bryggans grunduppdrag är också att återskola elevernas till deras hemskolor efter en period på Bryggan. Utöver praktiska och logistiska svårigheter med att bedriva en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp är Bryggan inte organiserad och bemannad på en nivå som motsvarar behoven hos elever med extraordinära stödbehov. Samtidigt har den kommunala grund en stor andel elever med behov av extraordinära och komplexa stödinsatser. Antalet sådana elever har ökat under några år och bedöms fortsätta öka, inte minst mot bakgrund av att Socialkontoret har en uttalad ambition att undvika externa placeringar av barn och unga till förmån för hemmaplanslösningar. En stor majoritet av de elever som är placerade i Bryggan har någon form av insatser via socialtjänsten och eller landstinget. För att öka kvaliteten i s stöd till elever med behov av komplexa insatser inrättas en kommunal resursskola i anpassade lokaler och med utökad grundbemanning. En sådan resursskola förbättrar Strängnäs kommuns kapacitet att ge elever adekvat stöd under en längre tid samt ökar stabiliteten i organisationen kring eleven. Verksamheten vid resurs leds av en rektor med fullt ansvar