Neuronens Fysiologi 1

Relevanta dokument
Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

Karl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser

Från receptorpotential till aktionspotential

Karl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Synapser. ehagglund.se

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

Neuronens Fysiologi 2. Spänningskänsliga jonkanaler

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?

Neuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

Nervceller och nervsystem 2

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

Membran-Nervcells-fysiologi-II

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Membranegenskaper-hur modellera/förstå?

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Kapitel Var är vi i kursen???

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

BIOELEKTRICITET. Sammanfattning:

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Vortioxetine. En ny typ av antidepressivt/ångest läkemedel

Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Integrerad signaltransduktion

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

EKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund

Minnesprocesser på cellulär nivå

DFM3 Moment 2 Sammanfattning av Firathan Koca VT18

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011


Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Fysiologisk reaktion på elektrisk ström. Fysiologiska effekter av elektrisk ström I. Effekter på cellnivå

Inledning. Cellens fysiologi

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Excitotoxicitet. Johan Svensson. Hur, när och varför neuroner exciteras till döds

Inlärning utan övervakning

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Från cell till individ. Kap 2

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Kod... Sluttenta Medicinsk neurobiologi med farmakologi 10p (3MY017)

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Linköpings universitet 1

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Tema 1: Nervsystemets utveckling (8 p)

bild sidan 454 purves.

Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p)

Neuro/Rörelse

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Oscillationer i centrala nervsystemet. Hja rnaktivitet vid Parkinsons sjukdom. Filip de Roos Amanda Persdotter Anna Lokrantz Erik Olander

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

EKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?

Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Kod... Biomedicin HT 2008 T3. Sluttenta Neurobiologi med farmakologi 15 hp (3MU131)

Klinisk smärtfysiologi

Biofysikalisk nervcellsmodellering Nervcellens elektriska egenskaper. Laborationshandledning

Kalcium och nervceller

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Transkript:

Neuronens Fysiologi 1

Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade

De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för transmittorer och andra faktorer samt Receptors and channels Ionotropic G-protein coupled Enzyme Na + Cl - R R R Gq Gs Gi PLC AC??? Ion Channel TPK GC Ca 2+ IP 3 camp??? YP cgmp

jonkanaler som finns i neuronens eller nervcellens membran Receptors and channels Ligand gated Na + Cl - Voltage gated Second messenger gated cnp

jonkanaler som finns i neuronens eller nervcellens membran Receptors and channels Ligand gated Na + Cl - Voltage gated Second messenger gated cnp Na + Na +

Neuronens struktur Cell kropp Nervterminal Dendriter Axon Neuronens viktigaste funktionella egenskaper styrs av plasma membranens Integrala proteiner Na + och joner har också central betydelse

Nervcellens membran skickar och mottar signaler i form av kontrollerade elektriska impulser

dendrit synapser axon Elektriska impulser initieras i dendriterna och sprider sig till axonen. Längs axonen når impulsen nervterminalen och signalen överflyttas kemiskt till nästa cells dendriter i synapsen

Den basala kontrollenheten 2 -ARs opiate Rs GABA Rs Består av två kommunicerande neuroner postsynaptisk modulering feedback presynaptisk modulering

Neuronens Fysiologi Vilopotentialen

Jonpumparna bygger upp jongradienter DISTRIBUTIONEN AV JONER I CELLEN (mm) joner extracellulärt intracellulärt Na + 140 10 5 140 Ca 2+ 1 0.00001 Cl- 140 20 Na + finns altså främst extracellulärt och intracellulärt

+K+-ATPas pumpar ut och in K+

Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+

Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+

Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+

Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K + K+ K+

Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+

Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+

Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+

Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+

I vila är neuronens membran mera permeabel för än Na + K + K+ K+

kanaler är öppna i vila K+ K+

kan läcka ut från cellen men Na + kan inte läcka in K+

Eftersom positiva laddningar flödar utåt blir membranen positivt laddad - + - + - + - +

Den negativa insidan strävar att driva tillbaka och en vilopotential har uppstått - + - + - + - +

GOLDMANS EKVATION Beskriver membranpotentialens beroende av, Na + och Cl - joners halt och permeabilitet (P) P K x [ ] i +P Na x [Na + ] i + P Cl x [Cl - ] o E= - 60 * log P K x [ ] o + P Na x [Na + ] o +P Cl x [Cl - ] i Om permeabiliteten är hög får vi en vilopotential med negativ insida Om Na + permeabiliteten är hög får vi en vilopotential med positiv insida

De olika jonernas permeabilitet styr specifika funktioner in neuronen inhibition Clinhibition excitation Na +

Och vi påverkar dem dagligen med olika läkemedel anxiolyter anesteter hypnoter inhibition Clinhibition alzheimer diverse läkemedel via G protein kopplade receptorer Na + excitation lokalanesteter epilepsiläkemedel

Eftersom permebiliteten dominerar under vila kan membranpotentialen beskrivas enligt den betydligt enklare Nernst ekvationen [K+]i E (mv)= - 60 * log [K+]o Om det finns 10 ggr mera inne i cellen än utanför blir altså [K] i /[K] o = 10 Log 10=1-60*1=-60mV

Man kan altså lätt experimentellt manipulera membranpotentialen genom att öka på extracellulära K+ halten. Då den extracellulära halten ökas sker en minskning i potentialskillnaden över membranen. Membranpotential 0-60 10 100 Extracellulär [ ]

Neuronens Fysiologi Jonkanaler Aktionspotentialen

Begrepp Depolarisering = neuronens insida blir mera positivt laddad Hyperpolarisering = neuronens insida blir mera negativt laddad Repolarisering = Membranpotentialen återgår till viloläge

Neurotransmissionens sekvens Frisättning av exiterande transmitter från nervterminalen Diffusion över synaptiska klyftan Bindning till exitatorisk jonotrop receptor (el. ligand aktiverad jonkanal) Depolarisering av postsynaptisk membran Öppnandet av spänningskänsliga kanaler och uppkomst av aktionspotentialer ytterligare depolarisering och propagering av en depolariserande våg framåt När depolarisationsvågen når nervterminalen frisätts transmittern och en ny impuls initieras i följande cell

AKTIONSPOTENTIALEN Aktionspotentialen är en kortvarig spänningsförskjutning i neuronens membran som har en förmåga att fortplanta sig längs neuronens utskott längs axonen mot nervterminalen Aktionspotentialer uppstår då membranpotentialen depolariseras till ett visst tröskelvärde

Aktionspotentialen Aktionspotentialen består av : Jonströmmar genom spänningskänsliga Na + och kanaler som öppnas vid depolarisering och propagerar signalen framåt I nervterminalen avläses den elektriska informationen: Genom öppnandet av spänningskänsliga Ca 2+ kanaler och en ökning av Ca 2+ halten i terminalen

Aktionspotentialen Tröskel Vilopotential

Tröskelvärdet Olika typer av mekanismer som depolariserar neuronens membran strävar att uppnå tröskelvärdet för uppkomsten av aktionspotentialer(-60- -50 mv från -90 mv) Detta kan uppnås via: - ligand aktiverade jonkanaler som producerar EPSP -receptorpotentialer i sensoriska celler - jonkanaler som reagerar på metaboliska förändringar -minskning i permeabilitet via G-protein kopplade receptorer

VILOPOTENTIALEN - + - + - + - +

Mekanismer som motarbetar upprätthållandet av vilopotentialen orsakar depolarisering - + - + - + - +

En ökning av Na + jonens permebilitet eller en minskning av jonens permebilitet är typiska mekanismer som orsakar depolarisering - + - + - + - +

Aktionspotentialen - består av en uppåtstigande depolarisationsfas och en nedåtgående repolarisationsfas E/mV +20 0-60 -90 2 msec Aktionspotentialen beror av aktivering av spänningskänsliga jonkanaler, och är uppbyggd av och K+ strömmar flödar in i cellen i enlighet med sin elektrokemiska potential (Nernst potentialen + membranpotentialen) och litet senare flödar K+ ut. Potentialförändringen i en snabb nerv tar ca 2 ms.

Spänningskänslia Na + kanaler står för depolariseringen och kanaler för repolariseringen utsida Na + insida

Spänningskänsliga Na + kanaler står för depolariseringen och kanaler för repolariseringen E/mV +20 0-60 -90 Na + 2 msec Spänningskänsliga Na + kanaler öppnas altså först de kräver en relativt liten depolarisering Spänningskänsliga kanaler öppnas som en följd av depolariseringen som sker vid aktionspotentialens stigande fas dessa kanaler behöver en betydlig depolarisering för att öppnas

Olika typer av ligand aktiverade jonkanaler styr aktionspotentialens uppkomst Balansen mellan excitation och inhibition är en central faktor vid styrandet av aktionspotentialens uppkomst Denna balans beror på excitatoriska och inhibitoriska neurotransmittorer, som aktiverar ligand-aktiverade jonkanaler

Olika typer av ligand aktiverade jonkanaler styr aktionspotentialens uppkomst EXCITATORISKA RECEPTORER Underlättar uppkomsten av aktionspotentialer Ligand/receptor Acetylkolin Nicotin receptor, nachr Na + / / Ca 2+ 5HT, serotonin 5-HT3 receptor " ATP P 2X receptor " permeabel jon

Ligand aktiverade jonkanler EXCITATORISKA RECEPTORER Glutamatreceptorer NMDA Ca/Na/K AMPA Na/K / Ca Kainate "

Ligand aktiverade jonkanler INHIBITORISKA RECEPTORER Hämmar aktionspotentialens uppkomst -aminobutyrat (GABA) GABA A receptor Cl - Hjärnan GLYCIN glycin receptor ryggmärgen

AKTIONSPOTENTIALENS UPPKOMST axon

Ligand aktiverade jonkanaler - Excitation och inhibition Excitatorisk och inhibitorisk receptor Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- - - - - - - - - - - -

Excitation och inhibition en exciterande transmitter frisätts Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- - - - - - - - - - - -

Excitation och inhibition bindning till receptorn Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- - - - - - - - - - - -

Excitation och inhibition kanalen öppnas och Na + flödar in Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- - - - - - - - - - - -

Excitation och inhibition depolarisering Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- +++

Excitation och inhibition inhibitorisk transmitter frisätts och binds Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- +++

Excitation och inhibition Cl - kanalen öppnas Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- +++

Excitation och inhibition Cl - flödar in +++ Cl- Cl- Cl- Cl- Cl-

Excitation och inhibition Cl - flödet släcker depolariseringen Cl- Cl- Cl- Cl- Cl- +++ - - - -

Excitatotiska ligand aktiverade jonkanaler orsakar EPSP Då den frisatta neurotransmittern binder till sin receptor sker en minskning i potentialskillnaden över den postsynaptiska membranen. Denna potentialförändring kallas excitatorisk postsynaptisk potential eller EPSP. EPSP beror på en ökning i Na + permeabiliteten.

Postsynaptisk membran med excitatorisk ligand aktiverad jonkanal Na + Na + Na + ++ --- -60-90 registrering av membran potential

Frisättning av exciterande neurotransmitter (NT) NT ++ --- Na + Na + Na + -60-90

Bindning av transmittern Na + Na + Na + ++ NT --- -60-90

Receptorkanalen öppnas Na + Na + ++ NT Na + --- -60-90

Na + flödar genom kanalen membranen börjar depolariseras Na + Na + ++ --- NT Na + + + -60-90

Membranen depolariseras delvis Na + ++ NT Na + --- + Na + + -60-90

Depolariseringen kallas excitatorisk postsynaptisk potential eller EPSP ++ --- NT Na + Na + + + Na + -60 EPSP -90

AKTIONSPOTENTIALENS UPPKOMST EPSP Signalen fortplantar sig till axonen passivt som en depolarisationvåg. axon

Passiv fortplantning av depolarisering från dendriter till axon hilloc= decremental konduktion Från dendriter till axon hillock

AKTIONSPOTENTIALENS UPPKOMST De flesta EPSP signalerna som uppkommer i dendriterna dör ut av sig själva före depolariseringen uppnår axon hillock där aktionspotentialen startar. EPSP signalerna summeras för att uppnå tröskelvärdet.

Spatial summering Temporal summering

EPSP:n summeras ref Summering -60 Na + Na + Na + -90 - - - - - -

Neurotransmitterns binds Summering -60 Na + Na + Na + NT -90 - - - - - -

Kanalen öppnas Summering -60 Na + Na + Na + NT -90 - - - - - -

EPSP 1-60 Summering Na + Na + Na + NT -90 + + - - - -

+ EPSP 2 Summering -60 NT Na + NT Na + Na + -90 + + + + - -

+ EPSP3 Summering -60 NT Na + NT Na + Na + NT -90 + + + + + +

Aktionspotentialens uppkomst - vilotillstånd ref

Transmitterfrisättning syns som EPSP

Summering

Aktionspotentialens stigande fas

Aktionspotentialens stigande fas Na + flödar in i cellen

Aktionspotentialens fallande fas

Aktionspotentialens fallande fas flödar ut ur cellen

Efterhyperpolarisering och nytt vilotillstånd

Flera faktorer begränsar altså uppkomsten av aktionspotentialer Balans mellan inhibition och excitation Passiv överföring av depolarisering från dendriter Summering av EPSP I vissa fall sker även reglering på neurotransmitter receptornivå dvs olika faktorer kan påverka ligandaktiverade jonkanalers funtion