Statsvetenskapliga institutionen www.valforskning.pol.gu.se
Mellan två val Vart är Sverige på väg? HENRIK EKENGREN OSCARSSON professor i Statsvetenskap Göteborgs universitet Equmeniakyrkans vinterkonferens 8 januari 2019: 13:30-15:00 Hotel Post, Göteborg
Demokratitrender Är världens demokratier under press? Hur mår den svenska demokratin? Det svenska opinionsklimatet Valet 2018 Vem vann egentligen? Viktigaste sakfrågorna Väljarströmmar Partiernas stöd i olika grupper Väljarnas önskeregeringar Förändringar av konfliktstrukturen i partisystemet Vem vinner på extraval?
Svensk demokrati i global jämförelse
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN SVERIGE HAR HAFT HÖGSTA BETYG (MOST FREE) SÅ LÄNGE FH GJORT SINA MÄTNINGAR https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2018/sweden
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Grad av liberal demokrati i världens länder 2007 och 2017 (V-dem) https://www.vdem.net/media/filer_public/3f/19/3f19ef c9-e25f-4356-b159-b5c0ec894115/vdem_democracy_report_2018.pdf
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN DEMOKRATINIVÅ I SVERIGE SEDAN 1900 (V-DEM)
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN TILLSTÅNDET FÖR DEMOKRATIN I VÄRLDEN Demokratin i världen är under press för tolfte året i rad drar Freedom House slutsatsen att den globala friheten är på nedgång. På ett år har försämring i politiska- och civila rättigheter skett i 71 länder, förbättring i bara 35 fall. Graden av demokrati är enligt V-dem nära all-time high men tydliga tendenser till ökad autokratisering/avdemokratisering och lika många länder går framåt som bakåt i demokrati med 1979 som jämförelsepunkt. Snabb försämring av politiska- och civila rättigheter i USA enligt både FH och V-dem Sverige står mycket starkt i alla slags globala jämförelser av demokrati.
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Från världen till Sverige Trender för några nyckelindikatorer Valdeltagande Nöjdhet med demokratin Tillit Politikerförtroende Samhällsoro Attityder till bistånd och flyktingmottagning
1921 1924 1928 1932 1936 1940 1944 1948 1952 1956 1958 1960 1964 1968 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 Högt valdeltagande och rekord i förtidsröstning 100 90 80 70 67,4 67,6 74,5 70,3 71,9 82,7 79,1 79,8 77,4 85,9 83,9 89,3 88,3 90,8 91,8 90,7 91,4 89,9 86,0 86,7 86,8 84,6 85,8 87,2 81,4 82,0 80,1 60 54,2 53,0 50 40 Valdeltagande 35,1 37,0 39,4 36,5 36,8 35,5 31,2 31,2 29,8 42,1 44,5 30 20 Andel förtidsröstare 27,7 21,9 13,9 14,3 10 0 2,0 3,1 2,8 2,9 3,5 4,5 4,3 5,9
Malta Luxembourg* Faroe Islands Belgium* Sweden Denmark Netherlands Austria Iceland Norway Liechtenstein* Germany Belarus Montenegro Italy Gibraltar Monaco Spain Hungary United Kingdom Finland Macedonia, former Yugoslav Republic (1993-) Cyprus Ireland Estonia Greece Czech Republic Slovakia San Marino Latvia Serbia Portugal Moldova, Republic of Bosnia and Herzegovina Bulgaria Slovenia Croatia Ukraine Poland Lithuania Switzerland Russian Federation Albania France Kosovo Romania Källa: IDEA 37,79 92,06 STATSVETENSKAP 87,18 LIGA INSTITUTIONEN 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Valdeltagande (andel av röstberättigade)
FÅ VÄLJARE ÄR PERMANENTA SOFFLIGGARE! 76% röstade i alla tre valen 2006, 2010 och 2014 13% röstade i två av tre val 7% röstade i ett av tre val Källa: Valundersökningen 2006-2014 4% röstade inte i något av valen 2006, 2010 och 2014
ALLTJÄMT STORA SKILLNADER I VALDELTAGANDE 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 41,20 48,50 50,40 51,50 52,40 81,00 93,50 93,70 93,70 94,00 94,00 Källa: Valmyndigheten (val.se) 2018
Politikerförtroende Andel med mycket eller ganska stort förtroende för svenska politiker 1991-2018 (procent) 22
Valdeltagandet ökar men stora skillnader mellan olika platser Vi blir nöjdare med demokratin, särskilt i valtider Vi är allt nöjdare med livet Förtroendet för politik minskade 1968-1998, ökade 1998-2010 och har därefter minskat igen. Låglitarna samlas idag främst bland SD-sympatisörer Mellanmänsklig tillit är i världstoppen och stabilt Förtroendet för samhällsinstitutioner befinner sig inte i något fritt fall Vi diskuterar och intresserar oss för politik menär i lägre utsträckning medlemmar i partier Oron inför framtiden är som starkast när det gäller klimatet Efter 2013-2014 har vi blivit mer oroliga för ökad främlingsfientlighet, flyktinginvandring, terrorism och situationen i Ryssland Efter flyktingkrisen vill en majoritet att Sverige ska ta emot färre flyktingar Försvarsopinionen blir mer positiv till ökade satsningar på försvaret EU-opinionen står oförändrat mycket positiv även efter Brexit, men ingen euro! Vi blir mer positiva till aktiv dödshjälp men inga trender när det gäller aborträtt & införande av dödsstraff Det finns ett allt svagare folkligt stöd för att tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker. Inställningen till homoadoptioner och hbt-rättigheter har blivit klart mer positiv sedan 2000.
Valet 2018
1921 Demokrativalet 1924 Nedrustningsvalet 1928 Kosackvalet 1932 Krisvalet 1936 Per Albinvalet 1940 Samlingsvalet 1944 Framtidsvalet 1948 Planhushållsningsvalet 1952 Grispremievalet 1956 Skattesänkningsvalet 1958 ATP-valet 1960 TV-valet 1964 Halmhattsvalet 1968 Erlandervalet 1970 Enkammarvalet 1973 Kungavalet 1976 Maktskiftesvalet 1979 Villakostnadsvalet 1982 Löntagarfondsvalet 1985 Westerbergsvalet 1988 Miljövalet 1991 Ny Demokrati-valet 1994 Marknadsvalet 1998 Vård, skola, omsorg-valet 2002 Språktestsvalet 2006 Alliansvalet 2010 Åttapartivalet 2014 Dödlägesvalet 2018 Förhandlingsvalet Källa: Esaiasson (1990) Svenska valkampanjer. Oscarsson & Holmberg (2016) Svenska väljare.
Förhandlingsvalet 2018 144 143 62
Förhandlingsvalet 2018 28 167 92 62
144 143 62
Socialdemokraternas opinionsutveckling 2014-2018 40 35-2,8 30 25 31,0 28,3 20 15 10 5 0
Moderaternas opinionsutveckling 2014-2018 40 35-3,5 30 25 20 23,3 19,8 15 10 5 0
Sverigedemokraternas opinionsutveckling 2014-2018 40 35 +4,7 30 25 20 15 10 12,9 17,5 5 0
Centerpartiets opinionsutveckling 2014-2018 14 12 +2,5 10 8 8,6 6 6,1 4 2 0
Vänsterpartiets opinionsutveckling 2014-2018 14 12 +2,3 10 8 8,0 6 5,7 4 2 0
Miljöpartiets opinionsutveckling 2014-2018 14 12-2,5 10 8 6 6,9 4 4,4 2 0
Liberalernas opinionsutveckling 2014-2018 14 12 +0,1 10 8 6 5,4 5,5 4 2 0
Kristdemokraternas opinionsutveckling 2014-2018 14 12 +1,7 10 8 6 6,3 4 4,6 2 0
Feministiskt Initiativ opinionsutveckling 2014-2018 14 12-2,7 10 8 6 4 3,1 2 0 0,5
144 143 62
Löfven-regeringen vs historien Det kostar opinionsstöd att regera
Väljarströmmar
Rekord i individuell väljarrörlighet https://www.svt.se/special/valu2018-valjarstrommar/ 53
54
Betydelsefulla frågor för valet av parti #1 Sjukvården (56 procent) #2 Skola och utbildning (55 procent) #3 Jämställdhet mellan kvinnor och män (48 procent)
56
Mer betydelsefullt för partivalet 2018 än 2014 Jämställdhet mellan kvinnor och män (+10) Lag och ordning (+10) Flykting- och invandring (+6) EU (+7) Mindre betydelsefullt för partivalet 2018 än 2014 Sveriges ekonomi (-10) Sysselsättning (-14)
Rangpoäng 58
59
Partiernas stöd i olika befolkningsgrupper
Rekord i könsskillnader i partival 2014 +6 +3-2 -11 61
62
64
65
1921 Demokrativalet 1924 Nedrustningsvalet 1928 Kosackvalet 1932 Krisvalet 1936 Per Albinvalet 1940 Samlingsvalet 1944 Framtidsvalet 1948 Planhushållsningsvalet 1952 Grispremievalet 1956 Skattesänkningsvalet 1958 ATP-valet 1960 TV-valet 1964 Halmhattsvalet 1968 Erlandervalet 1970 Enkammarvalet 1973 Kungavalet 1976 Maktskiftesvalet 1979 Villakostnadsvalet 1982 Löntagarfondsvalet 1985 Westerbergsvalet 1988 Miljövalet 1991 Ny Demokrati-valet 1994 Marknadsvalet 1998 Vård, skola, omsorg-valet 2002 Språktestsvalet 2006 Alliansvalet 2010 Åttapartivalet 2014 Dödlägesvalet 2018 Förhandlingsvalet Källa: Esaiasson (1990) Svenska valkampanjer. Oscarsson & Holmberg (2016) Svenska väljare.
Väljarnas önskeregeringar
72
Flest väljare önskade sig en Alliansregering
Det svenska partisystemet i förändring
Ett danskt partisystem? Grön Alternativ Libertär Vänster Höger Traditionalistisk Auktoritär Nationalistiskt
Extraval 2019? Senast 21 april Samma väljarkår Samma partier och laguppställningar Regeringsfrågan! Lägre valdeltagande? Fattigare informationsmiljö Lägre kunskap och engagemang: inga samtidiga val Mindre satsning från partier och medier
Europaparlamentsvalet 2019 Samma väljarkår Samma partier Fattigare informationsmiljö Lägre kunskap och engagemang Mindre satsning från partier och medier Kortare valrörelse
Tack!