DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Relevanta dokument
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Västerås NPK-stege i vårkorn

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Kväveform och strategi i höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Uddevallakonferensen 2015

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök

Redovisning av demonstrationsodling Optimal kvävegödsling till blandvallar Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

R E S U L T A T 2015 R E T060. Bördighetsförsök

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Syra till gödsel sparar kväve

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Kvävestrategier till höstraps

Normal såtid ,9 16, ,9 26 Såtid dagar senare ,8 23, ,0 8

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Kvävestrategi i höstvete

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg

Institutionen för mark och miljö

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

(SAS Mixed Procedure)

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Institutionen för mark och miljö

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Kemisk bekämpning av skräppa i vall

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Transkript:

DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan som ställdes var om urea skulle kunna vara ett alternativ som kvävegödselmedel till slåttervall. Många gödslingsförsök med urea genomfördes på 60-talet. Urea användes en hel del, mest som radmyllat till vårsäd. Den har något sämre N-effekt (miljöaspekt) och har ibland ansetts vara svårt att sprida. Urea övergår i marken först till ammoniumkarbonat och vidare till NH 4 och NO 3. Processen är surgörande totalt men första steget höjer ph-värdet och risk finns för NH 4 avgång. Omsättningen är temperaturberoende. 60-talsförsöken visar att verkningsgraden hos urea är ca 90 % jämfört med kalkammonsalpeter(kams, N28). I 56 försök i Västra Sverige jämfördes kams, urea eller kalksalpeter till vall. Resultaten visade 1 % lägre avkastning av urea i jämförelse med kams vid 90 N-nivån. Kväveskörden (Rphalten) i urea- ledet var 83 % av nivån i kams-ledet. Kan resultaten från de gamla 60-talsförsöken gälla än i dag? Och kan man hoppa över svaveltillförseln om svavelfritt kvävegödselmedel typ N34 och urea är avsevärt billigare? Utförande Demonstrationsförsöket placerades i en förstaårsvall 2009 på Rådde. Använd fröblandning var SW 348. Klöver etableringen var bra. 2009 Nötflytgödsel tillfördes blockvis på våren 2009 med 25 t/ha och efter förstaskörd med 15 t/ha. Flytgödselanalysen visade på totalkväve 3,9 kg/ton med NH 4 -N på 2,18. Vi räknade med 70 % verkningsgrad vilket skulle ge 38 kg N/ha tillfört med i flytgödseln. Totalgivan av kväve till vall I bestämdes till 70+50+30=150 kg N/ha. Av ögat och avkastningssiffrorna att döma uppnådde vi inte beräknat N-effekt av tillförd nötflyt. Tre olika N-gödselmedel jämfördes: Axan NS 27:4, N34 och urea (N46) med eller utan nötflyt. N34 och urea förekom med eller utan svaveltillförsel i form av kieserit motsvarande S-innehållet i Axan. Leden utan flytgödsel fick PK våren 2009. Grund-svaveltillförsel har alltså skett antingen via nötflyt eller via PK gödsling. Till tredjeskörden fick hela försöket NK 20:15. 2010 Ingen flytgödsel tillfördes 2010. PK gödsling över hela försöket med 400 kg/ha PK 7:25 vilket tillför 15 kg/ha svavel. Detta motsvarar ungefär svaveltillförseln från ca 40 ton nötflytgödsel. De tre olika N-gödselslagen (Axan NS 27:4, N34 och urea (N46)) användes detta år även till tredjeskörden. Totalgivan av kväve var 70+60+40= 170 kg N/ha. Led E och F inte fick kieserit till andra skörden. Inga kemiska analyser har utförts men väl botaniska analyser.

Sammanfattande resultat 2009 Det finns ingen skillnad i avkastning mellan Axan och N34, inte heller någon effekt av den extra svavelgödslingen. Urealeden avkastar ca 300 kg mindre än Axan och N34 leden. Vi gödslar till oss drygt 2 t ts/ha med 150 kg N utan nötflyt och drygt 1ton ts/ha vid 40 ton flyt och 94 kg N i handelsgödsel. 2010 Bilden är den samma vallår 2 fanns skillnaderna mellan leden är mindre än för vall I. Medeltal för två vallår: För ett medeltal mellan de två åren och med eller utan nötflyt vallår 1 får (vi tabell 4): Lika avkastning mellan Axan och N34 Tappar ca 200 kg ts/ha när vi använder urea Med ett ts värde på 1,25 kr och N-pris för Axan på 10,65 och N34-N pris på 8,60 kr tjänar vi runt 300 kr/ha genom att använda N34 i stället för Axan. För att ha samma gödslingsnetto som för N34 får inte urean kosta mer än 6.20 kr/kg N. Vid ovanstående pristillfälle kostade urea-n 8,15 kr/kg N. Då motsvarar detta gödslingsnettot för Axan. - Den extra svaveltillförseln utöver den som gavs via nötflyten 2009 eller via PK 2010 verkar inte ha gett effekt på avkastningen. Man bör åtminstone då och då kunna byta ut Axan mot N34 eller N 27 vid regelbunden tillförsel av nötflyt till blandvall. - Urean sämre N-effekt stämmer väl överens med den stora försöksserien från 60-talet. Plan för demo N vall urea Rådde 2009-2010 Kg N i handelgödsel V I- VII 2009 2010 2009 V I 2010 vall II sk 1- sk 2 sk1 sk2 sk3 sk1 sk2 sk3 A1 25+15 ton flyt PK 7:25 400 kg/ha 0 N 0 0 30 N i NK 0 0 0 B1 25+15 ton flyt PK 7:25 400 kg/ha Axan 27-4 32 32 30 N i NK 70 50 40 C1 25+15 ton flyt PK 7:25 400 kg/ha N34 32 32 30 N i NK 70 50 40 D1 25+15 ton flyt PK 7:25 400 kg/ha Urea 32 32 30 N i NK 70 50 40 E1 25+15 ton flyt PK 7:25 400 kg/ha N 34+svavel 32 32 30 N i NK 70 50 40 F1 25+15 ton flyt PK 7:25 400 kg/ha Urea + svavel 32 32 30 N i NK 70 50 40 A2 PK 7:25 250 kg/ha PK 7:25 400 kg/ha 0 N 0 0 30 N i NK 0 0 0 B2 PK 7:25 250 kg/ha PK 7:25 400 kg/ha Axan 27-4 70 50 30 N i NK 70 50 40 C2 PK 7:25 250 kg/ha PK 7:25 400 kg/ha N34 70 50 30 N i NK 70 50 40 D2 PK 7:25 250 kg/ha PK 7:25 400 kg/ha Urea 70 50 30 N i NK 70 50 40 E2 PK 7:25 250 kg/ha PK 7:25 400 kg/ha N 34+svavel 70 50 30 N i NK 70 50 40 F2 PK 7:25 250 kg/ha PK 7:25 400 kg/ha Urea + svavel 70 50 30 N i NK 70 50 40

Gödslingar till vall I 2009 Flyt PK 7:25 Kieserit till Urea/N 34 Handelsgödsel kg N Tot N beräk 20-apr 15-jun 24-apr 24-apr 15-jun sk 1 sk 2 sk 3 N A1 25 t/ha 15 t/ha 0 0 30 38+18+30 86 B1-F1 25 t/ha 15 t/ha 50 kg /ha 37 kg/ha 32 32 30 70+50+30 150 A2 ingen ingen 0 0 30 30 B2-F2 ingen ingen 250 50 kg /ha 37 kg/ha 70 50 30 150 Gödslingar till vall II Flyt PK 7:25 Kieserit till Urea/N 34 Handelsgödsel kg N 17-maj 03-maj 22-jun sk 1 sk 2 sk 3 Tot N A1 Ingen flyt 2010 400 0 0 0 0 B1-F1 Ingen flyt 2010 400 50 kg /ha 0 70 50 40 160 A2 400 0 0 0 0 B2-F2 400 50 kg /ha 0 70 50 40 160 Led D1,D2 urea ersatt med N34 vid gödsling den 22 juni Ingen kiesirit till led E och F Svaveltillförseln i de olika leden vall I-Vall II Vall I Vall II sk1 sk2 sk3 Tot sk1 sk2 sk3 Tot Flyt Min göd Flyt Min göd PK N /kies. A1 10 0 6 0 5 21 15 15 B1 10 4 6 4 5 30 15 10 7 6 37 C1 10 0 6 0 5 21 15 15 D1 10 0 6 0 5 21 15 15 E1 10 10 6 10 5 41 15 15 F1 10 10 6 10 5 41 15 15 PK A2 10 5 15 15 15 B2 10 10 7 5 32 15 10 7 6 37 C2 10 5 15 15 15 D2 10 5 15 15 15 E2 10 10 7 5 33 15 10 0 6 31 F2 10 10 7 5 33 15 10 0 6 31 S-innehåll: PK 7:25 3,80% Axan 3,70% NK 20:15 3,60% Flytg 0,04%

Tabell 1 Demo-urea till slåttervall Plan, gödslingsnivåer och resultat sk 1-sk2 vall år 1 sk 1-sk 2 skörd 1 2009-06-10 skörd 2 2009-07-22 skörd 3 2009-09-29 klöver sk 1 Mer avk. klöver sk2 Mer avk. klöver sk3 Mer avk. N i mingö. % kg ts/ha Rel Flyt rel kg/ha % kg ts/ha Rel Flyt rel kg/ha % kg ts/ha Rel Flyt rel kg/ha A1 med flyt 0 36 3861 100 100 69 2132 100 100 55 3083 100 100 B1 med flyt NS 27:4 32+32 11 4824 125 100 963 26 2867 134 100 735 31 2898 94 100-185 C1 med flyt N34 32+32 17 4923 128 100 1062 34 2888 135 100 756 33 2936 95 100-147 D1 med flyt N46 32+32 25 4599 119 100 738 32 2771 130 100 639 32 3036 98 100-47 E1 med flyt N 34+S 32+32 20 4914 127 100 1053 40 2804 132 100 672 30 3045 99 100-38 F1 med flyt N46+S 32+32 21 4697 122 100 836 32 2668 125 100 536 46 2961 96 100-122 A2 utan flyt 46 3124 100 81 77 2118 100 99 69 2630 100 85 B2 utan flyt NS 27:4 70+50 13 5249 168 109 2125 35 2988 141 104 870 27 2527 96 87-103 C2 utan flyt N34 70+50 25 5255 168 107 2131 35 2953 139 102 835 38 2553 97 87-77 D2 utan flyt N46 70+50 14 4988 160 108 1864 52 2761 130 100 643 29 2623 100 86-7 E2 utan flyt N 34+S 70+50 14 5323 170 108 2199 24 3033 143 108 915 36 2521 96 83-109 F2 utan flyt N46+S 70+50 24 5044 161 107 1920 39 2778 131 104 660 31 2604 99 88-26 A 3493 100 2125 100 2857 100 B NS 27:4 5037 144 1544 2928 138 803 2713 95-144 C N34 5089 146 1597 2921 137 796 2745 96-112 D N46 4794 137 1301 2766 130 641 2830 99-27 E N 34+S 5119 147 1626 2919 137 794 2783 97-74 F N46+S 4871 139 1378 2723 128 598 2783 97-74 CV% 4,2 4,1 4,9 Prob. F1 * * * LSD F1 337 192 233 Tabell 2 Resultat totalavkastning vall år I Totalavkastning vall I tot sk Mer avk. Red Mer avk. Diff. mot kg ts/ha kg/ha till 85 % Rel kg/ha Flyt rel Axan A1 9076 7700 100 100 B1 10589 1513 9000 117 1300 100 C1 10747 1671 9130 119 1430 100 130 D1 10406 1330 8850 115 1150 100-150 E1 10763 1687 9150 119 1450 100 150 F1 10326 1250 8780 114 1080 100-220 A2 7872 6690 100 87 B2 10764 2892 9150 137 2460 102 C2 10761 2889 9150 137 2460 100 0 D2 10372 2500 8820 132 2130 100-330 E2 10877 3005 9250 138 2560 101 100 F2 10426 2554 8860 132 2170 101-290 A 8474 7200 100 B 10677 2203 9080 126 1880 C 10754 2280 9140 127 1940 60 D 10389 1915 8830 123 1630-250 E 10820 2346 9200 128 2000 120 F 10376 1902 8820 123 1620-260 CV% 3 Prob. F2 * LSD F2 463

Tabell 3 Resultat Demo-urea till slåttervall vall år 2 skörd 1 2010-06-17 skörd 2 2010-07-28 skörd 3 2010-09-13 klöver % klöver % klöver % kg ts/ha Rel okulär bot analy kg ts/ha Rel okulär bot analy kg ts/ha Rel okulär bot analy A1 3216 100 37 78 2306 100 47 85 1530 100 58 72 B1 NS 27:4 4279 133 28 48 2508 109 35 64 1769 116 47 52 C1 N34 4082 127 27 55 2456 107 35 64 1880 123 47 54 D1 N46 4126 128 27 50 2515 109 35 61 1723 113 52 49 E1 N 34+S 4229 131 28 51 2591 112 35 55 1855 121 52 56 F1 N46+S 4278 133 24 54 2531 110 35 60 1724 113 48 51 A2 3278 100 38 78 2280 100 50 86 1493 100 55 70 B2 NS 27:4 4336 132 32 37 2352 103 37 52 1557 104 48 57 C2 N34 4510 138 32 40 2242 98 38 62 1741 117 53 46 D2 N46 4388 134 30 32 2290 100 37 56 1522 102 50 39 E2 N 34+S 4197 128 30 55 2317 102 37 57 1562 105 48 55 F2 N46+S 4250 130 32 38 2163 95 37 70 1693 113 50 55 A 3247 100 38 78 2293 100 48 86 1512 100 57 71 B NS 27:4 4308 133 30 43 2430 106 36 58 1663 110 48 55 C N34 4296 132 30 47 2349 102 37 63 1811 120 50 50 D N46 4257 131 29 41 2403 105 36 58 1623 107 51 44 E N 34+S 4213 130 29 53 2454 107 36 56 1709 113 50 56 F N46+S 4264 131 28 46 2347 102 36 65 1709 113 49 53 CV% 5,0 4,1 7,9 Prob. F1 * * * LSD F1 347 168 225 Tabell 4. Totalavkastning vall år 2 och medeltal för vall I-II. Gödslingsnetto för medeltal med eller utan flytgödsel vid 1 kg ts=1.25 kr och ett N-pris (jan 11) för Axan och N 34 på 10.55 kr resp. 8,60. Prisuppgift för urea vid samma tidpunkt år 8,15 kr/kg N. I tabell satt till 6.20-6,30kr. Tot avkastning Gödslings H-göds N Vall 2 2010 Vall 1 2009 Vall 1-2 medel Diff. mot netto Diff. mot Pris 2009/2010 2010 2009 kg ts/ha Rel kg ts/ha Rel kg ts/ha Rel Axan kg kr Axan kr/ha kr/kg N A1 0 N 0 30 7052 100 9076 100 8064 100 B1 NS 27:4 160 94 8556 121 10589 117 9573 119 0 C1 N34 160 94 8418 119 10747 118 9583 119 10 D1 N46 160 94 8364 119 10406 115 9385 116-188 E1 N 34+S 160 94 8675 123 10763 119 9719 121 146 F1 N46+S 160 94 8533 121 10326 114 9430 117-144 A2 0 N 0 30 7051 100 7872 100 7462 100 B2 NS 27:4 160 150 8245 117 10764 137 9505 127 0 C2 N34 160 150 8494 120 10761 137 9628 129 123 D2 N46 160 150 8200 116 10372 132 9286 124-219 E2 N 34+S 160 150 8077 115 10877 138 9477 127-28 F2 N46+S 160 150 8106 115 10426 132 9266 124-239 A 7052 100 8474 100 7763 100 9703 B NS 27:4 8401 119 10677 126 9539 123 0 10436 0 10,6 C N34 8456 120 10754 127 9605 124 66 10794 358 8,6 D N46 8282 117 10389 123 9336 120-204 10795 359 6,2 E N 34+S 8376 119 10820 128 9598 124 59 10785 349 8,6 F N46+S 8320 118 10376 122 9348 120-191 10796 360 6,3 CV% 3,6 Prob. F1 * 1 kg ts= 1,25 kr LSD F1 498