Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

FÖRORD Översikt 2013 beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. Lokalt är det skäl att utnyttja informationen i översikterna vid fastställandet av prioriteringarna inom säkerhetsarbetet, motiveringen av de regionala aktörerna och utvärderingen av effekterna. På lokal nivå är det viktigt att informera såväl säkerhetsaktörer som invånare och förtroendevalda om översikterna. För att lyfta fram olycksöversikterna i den lokala debatten: Rapporternas innehåll och effekter på regionens säkerhetsarbete behandlas i lokala arbetsgrupper inom säkerhetsplaneringen. Ett tema för den säkerhetsutbildning som ordnas i regionen väljs olycksfallen. Informationen på det lokala planet kan innehålla till exempel: Koppling av översikten till lokala aktörers webbsidor Meddelande i lokaltidningarna med en beskrivning av olyckssituationen i den egna kommunen eller den egna regionen Meddelande i organisationernas interna informationsforum och tidning och på organisationens webbsidor Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: antti.impinen@thl.fi. I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.thl.fi/tapaturmat. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Oktober 2013 Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2

INNEHÅLL FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 3 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA... 6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET... 8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING... 10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 21 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR... 29 3

1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2011 dog 2 766 finländare i olyckor: 1846 män och 920 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Antal dödsfall 3000 2500 2000 1500 1000 Hemma och på fritiden Trafiken Antal döda i arbetsolyckor 500 0 Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1986 2011, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbtjänsten som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.thl.fi/tapaturmat. 5

3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 1. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6

Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 2. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2011), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 22% 3% 5% 4% 34% 15% 13% 4% 94 538 Askola 25% 2% 4% 5% 36% 15% 10% 4% 4 888 Lappträsk 18% 2% 4% 5% 30% 18% 17% 7% 2 860 Lovisa 19% 2% 4% 4% 31% 17% 16% 6% 15 574 Mörskom 20% 2% 4% 5% 30% 16% 16% 6% 2 007 Borgå 22% 3% 5% 5% 34% 15% 12% 4% 48 800 Pukkila 23% 3% 4% 3% 34% 13% 15% 5% 2 020 Sibbo 26% 3% 3% 4% 37% 12% 11% 4% 18 390 2 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 7

4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 3 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga. Dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2002 2011 enligt ålder och kön 4 5 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Trafik, motofordon 6 <5 <5 7 24 14 11 <5 Fall <5 <5 <5 <5 10 18 40 92 Drunkning <5 <5 <5 <5 13 8 <5 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 8 <5 <5 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 6 <5 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 <5 27 16 7 <5 Övriga förgiftningar 6 <5 <5 <5 5 18 <5 <5 <5 Annan olycka 6 <5 <5 <5 9 7 9 <5 Totalt 20 10 20 110 80 90 110 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 7 <5 10 * Trafik, motofordon 59 11 70 +46% Fall 96 64 160-16% Drunkning 28 <5 30 - Kvävning 14 5 20 - Eldsvåda 7 5 10 * Förfrysning 9 <5 10 * Alkoholförgiftning 43 11 50-33% Övriga förgiftningar 9 23 8 30 - Annan olycka 25 10 40 - Totalt 310 120 440-16% 3 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 4 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 5 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 6 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 8

Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 7 2011, %. Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2002 2011, N. 7 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9

5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2002 2011, i tusen dagar. 10

Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 82 7 17 11 110 68 36 11 340 Trafik, motorfordon 174 69 93 81 304 77 52 18 870 Fall 584 80 212 167 1 616 868 1 071 841 5 440 Drunkning 5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 5 <5 <5 <5 7 <5 <5 <5 20 Eldsvåda 7 5 <5 5 27 17 8 <5 80 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 9 7 <5 20 Förgiftning (orsakad av annat 18 <5 <5 <5 12 8 7 7 60 än alkohol) Alkoholförgiftning 13 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Annan olycka 342 91 200 157 1 061 509 583 386 3 330 Totalt 1 230 260 530 420 3 150 1 560 1 770 1 270 10 190 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 36 <5 8 <5 52 24 56 10 190 Trafik, motorfordon 70 28 38 31 123 36 46 13 390 Fall 348 36 52 46 858 690 1 459 2 445 5 930 Drunkning 5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Eldsvåda 5 <5 <5 <5 14 <5 5 5 30 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning (orsakad av annat 14 <5 <5 <5 9 6 <5 16 50 än alkohol) Alkoholförgiftning 15 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Annan olycka 196 27 60 74 639 307 475 212 1 990 Totalt 690 100 160 160 1 700 1 070 2 050 2 700 8 630 Totalt 1 920 350 690 580 4 850 2 630 3 820 3 970 18 820 11

Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2007 2011. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 18 Askola 407 Lappträsk 434 Lovisa 504 Mörskom 638 Borgå 616 Pukkila 753 Sibbo 12

Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden imin 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 70 6 13 9 86 40 24 8 260 Trafik, motorfordon 137 56 63 61 229 52 38 10 630 Fall 483 72 175 137 1 202 562 561 398 3 510 Drunkning 5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Eldsvåda 5 <5 <5 <5 16 10 6 <5 50 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 5 6 <5 20 Förgiftning (orsakad av annat 17 <5 <5 <5 12 7 7 6 60 än alkohol) Alkoholförgiftning 13 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Annan olycka 295 80 153 141 863 384 371 164 2 400 Totalt 960 210 380 320 2 160 960 900 520 6 160 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 33 <5 8 <5 36 20 38 10 150 Trafik, motorfordon 57 23 33 18 88 26 31 7 280 Fall 305 30 48 40 704 487 799 1 110 3 420 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 5 20 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Förgiftning (orsakad av annat 14 <5 <5 <5 9 6 <5 14 50 än alkohol) Alkoholförgiftning 15 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Annan olycka 176 26 52 62 533 239 331 156 1 550 Totalt 590 80 130 120 1 290 720 1 090 1 200 5 060 Totalt 1 550 290 510 440 3 460 1 680 1 990 1 730 11 220 13

Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 149 14 38 30 811 841 659 223 2 770 Trafik, motorfordon 719 305 565 327 1 855 656 260 117 4 800 Fall 900 155 466 716 7 294 6 161 14 953 13 920 44 570 Drunkning 21 <5 <5 <5 <5 <5 85 <5 110 Kvävning 5 <5 <5 <5 34 17 <5 323 380 Eldsvåda 79 32 17 8 285 157 66 10 650 Förfrysning <5 <5 <5 <5 6 46 58 15 130 Förgiftning (orsakad av annat 19 <5 <5 10 17 18 41 26 140 än alkohol) Alkoholförgiftning 13 <5 <5 <5 14 <5 <5 <5 30 Annan olycka 732 210 562 335 3 185 2 200 4 177 14 897 26 300 Totalt 2 640 720 1 650 1 430 13 500 10 100 20 300 29 530 79 870 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 47 11 10 <5 220 89 986 238 1 600 Trafik, motorfordon 183 130 64 367 628 463 267 94 2 200 Fall 477 127 78 84 2 169 3 705 21 706 53 463 81 810 Drunkning 12 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Kvävning 5 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Eldsvåda 54 <5 <5 <5 194 <5 98 15 360 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 54 <5 <5 60 Förgiftning (orsakad av annat 17 <5 <5 <5 18 12 11 78 140 än alkohol) Alkoholförgiftning 16 <5 <5 6 <5 <5 <5 <5 30 Annan olycka 284 32 123 185 1 900 1 400 2 739 1 678 8 340 Totalt 1 100 300 280 650 5 140 5 730 25 810 55 570 94 570 Totalt 3 730 1 020 1 930 2 070 18 640 15 830 46 110 85 100 174 440 14

Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2002 2011, N. Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. 15

Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2002 2011, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 255 178 100 533 3 Trafik, motorfordon 591 471 191 1 253 7 Fall 3 934 4 666 2 773 11 373 60 Drunkning 15 4 3 22 0 Kvävning 21 4 4 29 0 Eldsvåda 30 43 35 108 1 Förfrysning 7 15 5 27 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 69 34 9 112 1 Alkoholförgiftning 34 6 0 40 0 Annan olycka 2 514 1 904 901 5 319 28 Totalt 7 470 7 325 4 021 18 816 100 16

Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2011, N. Minst 10 patienter 2011, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.stakes.fi/sv/tilastot/verksamhetsenheter/hilmokoder.htm Serviceproducent Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar / Vårdperioder 40401 - PORVOON SAIRAANHOITOALUE / PORVOON SAI- RAALA 961 838 2 570 2.7 50200 - HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA 479 428 1 443 3.0 40318 - PÄIJÄT-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 80 65 342 4.2 90426 - PORVOON SOSIAALI- JA TERVEYSKESKUS / TERVEY- DENHUOLTO 126 109 4 944 34.3 90332 - LOVIISAN TERVEYSKESKUS/TARKENTAMATON 148 116 2 776 17.6 40314 - KYMENLAAKSON KESKUSSAIRAALA 49 42 127 2.6 60702 - SAIRAALA LASERI OY 69 67 69 1.0 60738 - LÄÄKÄRIKESKUS ARS MEDICINA 63 62 63 1.0 90497 - SIPOON TERVEYSKESKUS 68 46 3 244 43.8 60611 - DIACOR SAIRAALA 42 42 42 1.0 60605 - DEXTRA MUNKKIVUOREN LÄÄKÄRIKESKUS OY:N SAIRAALA 37 37 37 1.0 60626 - SAIRAALA MEHILÄINEN HELSINKI 35 35 35 1.0 90734 - ARTJÄRVEN SOSIAALITOIMISTO 27 21 549 18.9 40415 - VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE / VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS 1 1 1 1.0 40426 - HYVINKÄÄN SAIRAANHOITO-ALUE/ HYVINKÄÄN SAIRAALA 3 3 3 1.0 40312 - MIKKELIN KESKUSSAIRAALA 1 1 2 2.0 50290 - TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 8 7 32 4.0 60613 - INVALIDISÄÄTIÖ/SAIRAALA ORTON 18 15 37 2.1 90700 - KOUVOLAN SEUDUN TERVEYSKESKUKSET 40301 - ETELÄ-KARJALAN KESKUSSAIRAALA 40308 - ÅLANDS CENTRALSJUKHUS 2 2 8 4.0 17

Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 1999 2011, %. 18

Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Figur 9. Olycksfallstyper i området 1999 2011, N. 19

Figur 10. Olycksfallstyper i hela landet 1999 2011, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 1999 2011 Icke registerad olyckstyp 2 500 Trafik 2 303 Olycksfall i hemmet 7 196 Idrotts- eller motionsevenemang 1 029 Andra olycksfall i fritiden 5 293 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 528 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 1 141 Olycksfall i skola eller på daghem 185 Annan eller icke specificerad olyckstyp 2 227 20

6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 8. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 8 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 21

Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld under femårsperioden 9 10 11 2007 2011 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 10 700-9% 6 760-7% 94 580-8.7 310-13% Askola 430-24% 326-1 361-71% 3.2 22 - Lappträsk 420-232 - 3 780-8.7 15 - Lovisa 2 080-1 202-9% 20 615-9.7 62 - Mörskom 280-178 - 2 346-8.3 10 * Borgå 5 320-9% 3 382-7% 43 691-8.0 147-17% Pukkila 260-173 - 2 154 * 8.2 9 * Sibbo 1 910-12% 1 280-8% 20 636-10.5 44-33% 9 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 10 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 11 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 22

Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 12 13 14 2007 2011. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Total Hela området 910-6 000 +7% 400-23% 2 910-17% 480-59% 10 700-9% Askola 51 +69% 193-27% 20 * 142-22 -33% 430-24% Lappträsk 48 * 233-14 * 110-17 * 420 - Lovisa 165-1 252-52 -27% 562-50 -69% 2 080 - Mörskom 30 * 138-13 * 85-12 * 280 - Borgå 456-3 011 +10% 255-1 392-21% 207-62% 5 320-9% Pukkila 28 * 127-6 * 71-25 * 260 - Sibbo 135-20% 1 046-41 -32% 544-18% 142-32% 1 910-12% 12 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 13 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 14 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 23

Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 15 16 17 2007 2011. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 590-4 020-230 - 530 +17% 620 +36% 5 990 +7% Askola 28 +92% 113-36% 5 * 23 * 24 +85% 190-27% Lappträsk 19 * 160-10 * 22 * 21 +86% 230 - Lovisa 115 * 885-42 - 94 +35% 114 +45% 1 250 - Mörskom 8 * 90-14 * 12 * 14 * 140 - Borgå 314 +16% 1 965-121 - 270 +21% 335 +49% 3 010 +10% Pukkila 9 * 88-7 * 13 * 9 * 130 - Sibbo 101-715 - 34-93 - 103 +39% 1 050 - Totalt 15 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 16 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 17 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24

Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 18 19 20 2007 2011. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Totalt Hela området 3 100-500 - 3 130 +27% 520 +15% 3 050-37% 400-10 700-9% Askola 65-48% 24-160 +37% 31 +85% 128-45% 20 * 430-24% Lappträsk 139-10 * 112 +44% 27 * 114-27% 20 * 420 - Lovisa 744 +17% 82 * 466-90 - 614-31% 85-2 080 - Mörskom 88-6 * 65-16 * 102 - <5 * 280 - Borgå 1 479-270 +21% 1 732 +40% 241-1 445-41% 154-24% 5 320-9% Pukkila 78-6 * 46-18 * 105 - <5 * 260 - Sibbo 508-102 - 546 +16% 92-546 -41% 114 +56% 1 910-12% 18 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 19 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 20 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25

Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under femårsperioden 21 22 23 2007 2011. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 660-11% 130-300 - 290-1 830-14% 900-13% 930-790 +27% 5 830-6% Askola 40-9 * 15-15 - 115-24 -57% 51-6 -77% 280 - Lappträsk 18 - <5 * 9 * 11 * 51-45 - 37-63 +94% 240 - Lovisa 77-25% 19-44 - 44-259 -22% 187-241 - 265 +64% 1 140 - Mörskom 9-42% <5 * 12 * 6 * 48-20 - 31-29 * 160 - Borgå 343-67 - 161-171 - 936-13% 492-389 -19% 308-2 870-7% Pukkila 17 - <5 * 5 * <5 * 51-25 - 26-31 * 160 - Sibbo 155-22 - 54-42 - 368-19% 109-37% 159-89 - 1 000-16% 21 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 22 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 23 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26

Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under femårsperioden 24 25 26 2007 2011. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela områ- 370-18% 70-120 - 120-1 060-12% 660-13% 1 010-16% 1 460-9% 4 870-12% Askola 24 - <5 * 5 * <5 * 52-20 -43% 21-59% 26-64% 150-40% Lappträsk 10 * <5 * <5 * 5 * 34-24 - 44-66 - 190 - Lovisa 41-34% 16 * 14-15 - 158-117 -19% 255-329 - 950-11% Mörskom 16 * <5 * <5 * <5 * 14-36% 21-31 - 33-35% 120 - Borgå 167-27% 47-90 - 74-527 -15% 355-481 -18% 713-2 450-11% Pukkila 10 - <5 * <5 * <5 * 25-11 * 18-27 -35% 100-21% Sibbo 100-6 -55% 6-58% 17-249 - 113-157 -23% 262-910 - 24 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 25 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 26 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27

Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 117 euro. 27 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 28. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2011. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 655 152 Hela räddningsområdet 8 618 Askola 341 Lappträsk 404 Lovisa 1 635 Mörskom 223 Borgå 3 986 Pukkila 312 Sibbo 1 717 Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) 27 Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2006. Stakesin työpapereita 3/2008. 28 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009. http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 28

7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 29 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2002 2011 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 30. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 29 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 30 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 29

Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2002 2011, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 140 61 201 10-19 380 66 446 20-29 408 79 487 30-39 410 89 499 40-49 573 164 737 50-59 585 195 780 60-69 368 174 542 70-79 193 123 316 80-89 84 114 198 90+ 6 26 32 Yhteensä 3 147 1 091 4 238 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2002 2011, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 625 190 815 10-19 2 723 313 3 036 20-29 2 893 520 3 413 30-39 3 778 591 4 369 40-49 5 558 1 520 7 078 50-59 5 908 2 042 7 950 60-69 4 483 2 057 6 540 70-79 2 517 1 555 4 072 80-89 577 937 1 514 90+ 175 213 388 Yhteensä 29 237 9 938 39 175 30

Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2002 2011. 31

Förebygga olyckor! www.thl.fi/tapaturmat Piste tapaturmille! webbtjänsten erbjuder information om olycksfall och hur de kan förebyggas. Webbtjänsten upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd (THL). 32