Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Avrapportering enligt avtal 511 2510-10
Referens Jakob Bergengren, Vattenfunktionen, Naturavdelningen, juni 2011 Kontaktperson Fotografier: Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-39 50 66, jakob.bergengren@lansstyrelsen.se Jakob Bergengren Länsstyrelsen i Jönköpings län 2011 4
Uppdrag & Syfte Länsstyrelsen i Jönköping har under 2010, på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland, utfört en projektering av en återintroduktion (återetablering) av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Bulsjöån, Motala ströms vattensystem på sträckan från Sommen upp till Östersjön. Syftet med projektering har varit att göra en förstudie för att utröna var på sträckan det finns lämpliga habitat för att sätta ut musslor. Arbetet har även inneburet en studie kring beträffande det vattendrag och lokaler i detta som musslor är lämpliga att ta upp för sätta ut på den aktuella sträckan. Jakob Bergengren, Vattenfunktionen, Länsstyrelsen Jönköping har ansvarat för och utfört uppdraget. Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet, har gett värdefulla kommentarer till rapporten. 5
6
Innehållsförteckning Uppdrag & Syfte... 5 Bakgrund...... 8 Sveriges Stormusslor... 8 Flodpärlmussla i Sverige...... 8 Flodpärlmussla i Östergötland... 9 Flodpärlmussla i Bulsjöån... 9 Flodpärlmussla i Bordssjöbäcken...... 12 Kriterier vid återintroduktion av flodpärlmussla... 13 Flodpärlmusslans krav på livsmiljön...... 14 Förutsättningarna för flodpärlmussla i Bulsjöån på sträckan mellan Sommen och Östersjön... 14 Vattenkemi... 15 Ökad minimitappning har gynnat öringen...... 15 Biotopvårdsåtgärder......... 16 Uppföljning av öringbeståndet... 16 Metodbeskrivning...... 18 Lokaler för insamling av musslor......... 18 Insamling......... 18 Förvaring och transport... 18 Utsättningslokaler......... 18 Märkning & utsättning... 20 Dokumentering... 20 Uppföljning... 20 Kostnad och tidstågång... 21 Referenser... 22 7
Bakgrund Sveriges Stormusslor Det finns totalt nio kända arter i Sverige som med ett samlingsnamn kallas för stormusslor. De är filtrerare och, med ett undantag, bottenlevande. Musslorna sitter nedgrävda i bottensedimentet med bakänden uppåt och sifonerna öppna mot det strömmande vattnet. Några av arterna lever huvudsakligen i sjöar och dammar men samtliga kan påträffas i rinnande vatten, som till exempel den välkända och skyddsvärda flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) Starkt hotad (EN). Ytterligare tre arter finns på Rödlista 2010: tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Starkt hotad (EN), flat dammussla (Pseudanodonta complanata) Nära hotad (NT) samt äkta målarmussla (Unio pictorum) Nära hotad (NT). Dessutom är både flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla fridlysta i Sverige (SFS 1994, SFS 2001). Tabell 1. Stormusslornas släkt- och familjetillhörighet Fam. Margaritiferidae Fam. Unionidae Fam. Dreissenidae Margaritifera margaritifera Unio pictorum Dreissena polymorpha Flodpärlmussla Äkta målarmussla Vandrarmussla Unio tumidus Spetsig målarmussla Unio crassus Tjockskalig målarmussla Anodonta anatina Allmän dammussla Anodonta cygnea Större dammussla Pseudanodonta complanata Flat dammussla Sinanodonta woodiana Kinesisk dammussla Flodpärlmussla i Sverige Östergötland har historiskt sett hyst en rik stormusselfauna. Belägg (skalfynd) i de naturhistoriska museernas samlingar visar att det i Östergötland fanns många vatten med talrika stormusselbestånd under slutet av 1800-talet. Den mest karismatiska och kulturhistoriskt intressanta arten, bl a genom pärlfiske, är flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera). Idag finns flodpärlmusslan kvar i knappt 600 vattendrag i Sverige, företrädesvis i norr. Arten är dock hotad då rekrytering endast har kunnat styrkas i knappt en tredjedel av dessa vattendrag (Söderberg 2008). 8
Flodpärlmussla i Östergötland Under åren 1999-2006 har flodpärlmussla inventerats på 15 lokaler (sträckor) i fyra olika vattendrag. Levande exemplar hittades dock bara på sex lokaler i länet, resterande fynd utgjordes enbart av skal. Fyra tidigare kända vattendrag med flodpärlmussla inventerades under åren 1999-2001. Av dessa återfanns musslor i tre vattendrag; Silverån (Ydre), Svartån (Öringe) och Lillån (Boxholm-Strålsnäs). Svartån vid Öjebro, Mjölby, saknade levande individer. (Årnfelt & Bergengren 2011). Bestånden var dock mycket små och inga livskraftiga kunde noteras. Ingen rekrytering har noterats under de senaste decennierna och det enda vattendrag som har ett musselbestånd med mer än 100 individer är Bulsjöån vid Olstorp. Figur 3. Översikt Flodpärlmussla i Östergötland. Gröna punkter indikerar fynd av levande individer och röda punkter fynd av enbart skal. (Årnfelt & Bergengren 2011) Flodpärlmussla i Bulsjöån 1999 gjordes en översiktlig inventering av flodpärlmussla på i Bulsjöån vid denna återfanns inga levande individer av flodpärlmussla, enbart skalfragment påträffades uppströms Östersjön vid Ånestad. Flodpärlmusselbeståndet i Olstorp var känt sedan 9
tidigare och inventerades separat. Den första regelrätta inventeringen utfördes i augusti 1985. Enligt Henrikson (1986) fanns det då mer än 100 individer av musslorna vid Olstorp. I juni 1999 utfördes en noggrann inventering av hela området mellan Västra och Östra Lägern. Själva kraftverkskanalen inventerades dock inte. Vid detta tillfälle påträffades 158 levande musslor. I augusti 2006 gjordes en inventering inför förestående biotopvård och byggande av omlöp i Västra Lägerns södra utlopp. Vid detta tillfälle hittades 129 levande musslor. För att göra en uppföljning gällande den eventuella effekten av biotopvård/omlöp gjordes 2008 ytterligare en inventering. Vid detta tillfälle förekom 218 levande flodpärlmusslor (Bergengen 2009). Figur 4. Flodpärlmussla funnen i Bulsjöån (Olstorpsbäcken) vid Olstorp 2008. TL 47 mm. Enligt Gustafsson (muntl) har det påträffats skalfragment från musslor vid biotopvård på sträckan från Sommen och upp till dammen vid Östersjöns utlopp. Vid undersökningen 2010, som hade syftet att finna lämliga utsättningshabitat på sträckan av Bulsjöån från Sommen upp till Östersjön, återfanns inga skal eller skalfragment. Sträckan har säkerligen hyst ett livskraftigt flodpärlmusselbestånd historiskts sett, men då det förekommit många verksamheter med stor miljöpåverkan har detta varit mycket negativt för musslorna. Under perioder har vattendraget varit närapå torrlagt då man tagit vatten via en trätub till vattenkraftverket i Visskvarn. Vid undersökningen 2010 företogs även en kort inventering av sträckan uppströms Ånestad och här återfanns ett skal av flodpärlmussla (6414291-1473528). Detta har lämnats som belägg till Göteborgs Naturhistoriska Museum för att bevaras i museets samling av stormusslor. Se även figur 6 nedan. 10
Ingen föryngring Utdöda bestånd Livskraftigt bestånd Figur 5. Flodpärlmusslans utbredning och status i Bulsjöåsystemet. Figur 6. Skalfynd av flodpärlmussla i Bulsjöån vid Ånestad. Augusti 2010. 11
Flodpärlmussla i Bordssjöbäcken I den övre delen av Bulsjöåns avrinningsområde, uppströms Västra Lägern, kallas vattendraget Bordsjöbäcken. Denna rinner från Assjön och mynnar i Västra Lägern i Aneby kommun. Bordsjöbäcken ligger i Motala ströms vattensystem och tillhör avrinningsområdet för Västra Lägern. Sträckan är cirka 8 kilometer (km) lång och delavrinningsområdet är 67 kvadratkilometer stort. Det utgörs till största delen av skogsmark. Hela sträckan har biotopkarterats, vilket innebär att man genom fältbesök har kartlagt den påverkan som finns på vattendraget. Närmiljön domineras av barr- och blandskog, men även en hel del åkermark. Knappt 20 % av närmiljön består av påverkade marktyper. Vattendraget domineras av strömmande sträckor och 68 % är kraftigt rensat eller omgrävt. Vattendragets övre del har de senaste 200 åren genomgått en stor föränding, där sjön Husasjön har sänkts närapå sju meter från mitten av 1800-talet och framåt. Den nedre delen är dock relativt opåverkad. Sträckan hyser både mycket fina öring- och flodpärlmusselhabitat med bl a stora kvill-områden och fina strömsträckor med mycket goda uppväxtområden för öring. Under 2000-talet har en stor insats gjort för att förstärka det uppströmslekande beståndet av öring i Västra Lägern. Figur 7. Flodpärlmusselbeståndet i Bordsjöbäcken är livskraftigt. Vid en genomförd miljöövervakning av vattendraget 2010 kunde en god föryngring av arten konstateras. 12
Kriterier vid återintroduktion av flodpärlmussla Vid en regelrätt återintroduktion av en art är det mycket viktigt att artens livsbetingelser för en långsiktig överlevnad är säkerställda. I det EU-finasierade LIFE-projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige som pågick 2004-2009 togs det bl a fram en kriterielista som redogör för de olika stegen vid en återintroduktion. I detta aktuella projekt avseende återintroduktion av flodpärlmussla från Bordsjöbäcken till Bulsjöån kommer samtliga kriterier att uppfyllas. 13
Flodpärlmusslans krav på livsmiljön Flodpärlmusslans komplexa livcykel, ett långt liv och behovet av goda populationer av värdfiskar ställer stora krav på musslornas miljö. I rapporten Restaurering av flodpärlmusselvatten (Degerman et al. 2009) redogörs noggrant vilka krav arten har på sin livsmiljö. Sammanfattningen nedan är tagen ur denna rapport. Förutsättningarna för flodpärlmussla i Bulsjöån sträckan mellan Sommen och Östersjön I Bulsjöåns nedersta lopp innan Sommen ligger Visskvarns vattenkraftverk. I anslutning till kraftverket finns en torrfåra (naturfåra) med minimitappning. Torrfåran hyser flera typer av höga naturvärden och det allra värdefullaste är att fåran används som lekför ett av Sommens mest betydelsefulla öringbestånd. Detta är storvuxet och sjövandrande, och uppväxtmiljö vilket är tämligen ovanligt och sällsynt i södra Sverige och motiverar dessutom ett mycket högt bevarandevärde. Skalfynd av flodpärlmussla påvisar ett tidigare livskraftigt bestånd på sträckan. Då flodpärlmusslan bevisligen tidigare funnits på sträckan (via skalfynd) kan man förutsätta att livsbetingelserna för arten en gång i tiden var väl uppfyllda. När sedan dammen byggdes vid Östersjöns utlopp och den större delen av vattenflödet gick till kraftverkstuben, i kombination med rensning av själva vattendraget, försämrades flodpärlmusslans och öringens möjligheter till fortlevnad markant. på 14
Vattenkemi Vattenkvaliten, som kontinuerligt mätts, uppvisar idag inga värden som skulle kunna föranleda sämre livsbetingelser för flodpärlmusslan. Öringen, som beskrivs mer nedan, kan ses som en viktig indikator på en god vattenkvalitet. De mätvärden som finns att tillgå sträcker sig från 1974 till 2008 vid provtagningsstationen (Bulsjöån vid Sommens inlopp, Motala ströms Vattenvårdsförbund). De mätvärden som korrelerar till sammanfattningen ovan är bl a ph: har varierat mellan 6,4 och 8,8 (medelvärde 7,2). Total-P (µg/l): har varierat mellan 5 och 88 (medelvärde 11). Turbiditet (FNU): har varierat mellan 0,5 och 4,5 (medelvärde 1,5). Färgtal (mg Pt/l): har varierat mellan 20 och 80 (medelvärde 35). Ökad minimitappning har gynnat öringen Ett antal åtgärder har hittills utförts för att gynna öringbeståndet. En av de viktigare åtgärderna har varit att öka minimitappningen i torrfåran. Figur 8. Översiktskarta över Visskvarns vattenkraftverk och torrfåra med minimitappning ( Gustafson 2010). Öringbeståndet, som har sin reproduktion i torrfåran, har haft en tuff tillvaro sedan kraftverket byggdes för ca 100 år sedan, då dess reproduktionsmiljö mer eller mindre torrlades, men har ändå lyckats överleva. Exempel på orsaker som bidragit till fortlevnaden är att kraftverkstuben allt som oftast läckt vatten till torrfåran. Torrfåran har, förutom tillskott av läckvatten, varit närmast torrlagd fram till 1980, då en minimitappning om 75 l/s 15
började köpas in av Fiskenämnden. År 2000 kom en ny vattendom som förespråkade att minimitappningen skulle vara 145 l/s i torrfåran. I samband med att vattendomen började gälla läckte tuben mycket, vilket innebar att flödet blev i det närmarste 300-400 l/s. År 2002 bestämde sig Fortum (fallrättsägaren) för att byta tuben på grund av läckaget. Detta innebar att vattenföringen skulle minska till 145 l/s, som alltså var gällande minimitappning. I samband med detta undersöktes öringbeståndets status genom att mängden lekfisk inventerades. Undersökningen visade att det stod tämligen illa till, endast ett fåtal vuxna individer kom för att leka i torrfåran. Det bedömdes att utdöenderisken var stor om minimitappningen endast skulle vara 145 l/s. En närmare utredning visade att 450 l/s var den vattenmängd som borde släppas i torrfåran om beståndet skulle säkras. Analysen skedde till stor del i samarbete med Sveriges främsta forskare inom området. Efter denna utredning fördes diskussioner mellan bland annat Fortum och Sommens FVO, vilka ledde till en överenskommelse om att Fortum skulle släppa 450 l/s istället för 145 l/s (undantag gjordes vid perioder med allt för låg tillrinning). Detta extra spill skulle finansieras av Fortums Nordiska Miljöfond. Utöver detta beslutades att effekten av ökad minimitappning skulle följas upp med elfisken och lekgropsinventeringar. Biotopvårdsåtgärder Även andra åtgärder har skett för att gynna öringen. År 2004 utfördes en mindre biotopvårdsåtgärd i en del av åsträckan vid Visskvarn som innebar att borttagna stenar återfördes till åfåran så att den biotopmässiga miljön blev bättre (innebär i praktiken mer fisk per längdenhet vattendrag). År 2008 utfördes en mer omfattande restaurering där stora delar av fåran restaurerades. Åtgärderna finansierades av Sommens FVOF, samt statliga medel för vattendragsrestaurering. Ute i sjön Sommen har fisket begränsats, vilket ökat chanserna för öringarna att överleva innan de ska tillbaka till Visskvarn för reproduktion. Bland annat har minimimåttet för fångad fisk ökats. Uppföljning av öringbeståndet För att följa öringbeståndets rekrytering har elfiske utförts på tre lokaler och lekgropar inventerats årligen. Lekgropsinventering innebär att de gropar som öringen gräver vid leken på hösten räknas på hela sträckan som är tillgänglig för reproduktion. Varje öringhona gör ungefär två gropar vilket innebär att det varit ungefär mellan fyra och tjugo honor uppe och lekt per år under åren 2003-2009. Det har varit en uppåtgående trend i antal lekgropar, vilket innebär en successiv ökning av antalet lekande honor. Det tar ett tag innan man ser effekten av ett ökat öringbestånd, via ett ökat antal lekgropar, eftersom det tar ett antal år för fiskarna att fullborda sin livscykel. Detta innebär att beståndsökningen både beror på den ökande mängden läckvatten innan tuben byttes och den ökande minimitappningen. När minimitappningens storlek beräknades bedömdes det att 60-120 lekande individer per år krävs för att beståndet ska bli livskraftigt. Detta är inte uppnått idag, men det tar några år innan öringbeståndet stabiliserar sig och det är troligt att detta mål kan uppnås i framtiden. 16
En av elfiskelokalerna (kallas Visskvarn) har inventerats under en längre period, medan de två andra lokalerna har inventerats sedan 2005. I figur 9 visas ett medelvärde för tätheten av öring på de tre lokalerna under perioden 2005-2009 (Gustafsson 2010). Figur 9. Öringtätheten på tre elfiskelokaler i Visskvarn (medelvärde) under perioden 2005-2009 (Gustafsson 2010). Till skillnad mot lekfiskmängden finns ingen tydlig ökning av öringtätheten på elfiskelokalerna. När man betraktar tidsserierna ska man dock ha i åtanke att täthetsberäkningen bara visar öringar per kvadratmeter. I själva verket har öringen ökat i antal eftersom både de biotopvårdande insatserna och den högre minimitappningen ökat arealen uppväxtmiljö (eftersom ytan av åns botten ökar vid ett högre vattenstånd, en följd av den ökade minimitappningen). 17
Metodbeskrivning Samtliga nedanstående moment kräver samråd och tillstånd avlänsstyrelserna i Jönköpings och Östergötlands län. Flodpärlmussla är både fridlyst och upptagen som Natura 2000-art i EU:s art- och habitatdirektiv. Västra Lägerns fvof skall även ge tillstånd till elfiske, samt informeras om åtgärden i god tid före utsättningen av musslor. Även de aktuella markägarna ska informeras och ge sina tillstånd till insamling samt utsättning av musslorna. Lokaler för insamling av musslor Förslagsvis insamlas ca 1000 st. levande musslor i Bordsjöbäckens nedre del, nedströms dammen i Oron. Denna del av vattendraget hyser ett individrikt och livskraftigt bestånd av flodpärlmussla (se ovan). Från detta vattendrag hämtades även de musslor som återintroducerades 1990 i Emån Bodafors (Ercisson muntl.) Insamling Musslorna hämtas på de lokaler som pekats ut av Länsstyrelsen i Jönköping. Detta är mycket viktigt för att undvika att individer insamlas inom de befintliga övervakningslokaler som finns i Bordsjöbäcken. I övrigt sker inget särskilt urval av musslor beträffande storlek och placering. Insamlingen sker lämpligen på morgonen under sommarhalvåret (förslagsvis juni), vid låg vattenföring och helst inte för hög lufttemperatur. För ändamålet används vattenkikare, griptång, räkneverk och ett håvnät för tillfällig förvaring under insamlingen, samt backar placerade i vattnet för lagring av musslorna i väntan på transporten. Förvaring och transport Direkt före transporten läggs musslorna i backar försedda med lock. I backarna läggs dessutom ett lager fuktig vitmossa på bottnen, samt ovanpå musslorna. Uppskattningsvis kan en back rymma 150-200 individer. Transport till utsättningslokalerna i Bulsjöån sker snarast möjligt med bil, varefter samtliga backar ställs ned i ån på de utvalda lokalerna. Backarna placeras så att de genomströmmas med vatten och på så vis får musslorna en viss acklimatisering innan utsättningen påbörjas. Utsättningslokaler Vid ett fältbesök på den föreslagna utsättningssträckan i augusti 2011 undersöktes hela denna från Sommen och uppströms till Östersjön. Lämpliga lokaler för utsättning av musslor markerades på karta och koordinatsattes. Kriterierna för val av lokal var följande; 1.) Lämplig mussellokal (bottensubstrat, strömförhållande, närmiljö), 2.) Lokaler inom eller i närheten av kända lek- och uppväxtplatser för öring, samt 3. ) lokaler där biotopvård utförts tidigare, eller där det inte finns något behov av sådan (för att undvika att ev. biotopvård sker i framtiden på de nya lokalerna). Antalet lämpliga lokaler var totalt sju stycken. På samtliga dessa föreslås musslor att introduceras. Det bör vara minst 100 individer per utsättningslokal. I figur 10 nedan redovisas de föreslagna lokalerna. 18
Återintroduktion_Flodpärlmussla_Bulsjöån_2011-08-24_FJAKBER.doc Figur 10. Karta över Bulsjöån, sträckan Sommen-Östersjön och de föreslagna lokalerna för utsättning av flodpärlmussla. 19
Märkning & utsättning Utsättningen av musslorna påbörjas samma dag som insamlingen skett. Varje individ läggs varsamt ned på åns botten och tillåts därefter själv gräva ned sig i bottensubstratet. Lokalerna koordinatsätts och märks eventuellt ut med fasta markeringar i terrängen. För att kunna följa upp bestånden skall varje enskild mussla individmärkas med ett nummer, mätas och protokollföras innan utsättning. Märkning sker genom att använda en liten gravyrpenna. Figur 11. Märkningsutrutsning och märkning av flodpärlmusslor vid återintroduktionen av flodpärlmussla i Silverån 2006. Dokumentering Samtliga moment dokumenteras med digitalfoto, koordinatsättning och anteckningar. Efter utfört fältarbete sammanställs en fältrapport. Uppföljning Återintroduktionen följs upp första gången två år efter utsättningen och därefter vart sjätte år. Dessutom bör elfiske utföras på minst fyra utvalda lokaler upp- och nedströms utsättningslokalerna. Elfisket utförs kvalitativt (dvs. en utfiskning per lokal) och samtliga fångade öringar förvaras levande med godsyresättning i backar på land. Fiskarna bedövas därefter och undersöks varsamt efter eventuell glochidieinfektion. Vid tecken på glochidieinfektion avlivas en fisk per lokal för närmare granskning av gälfilament under stereolupp. Det finns även en utrustning som nyttjas av Karlstads universitet. Med denna kan man undersöka infektionsgraden direkt i fält, utan att behöva avliva fisken. 20
Kostnad och tidsåtgång Uppdraget omfattar uppskattningsvis totalt 14,5 arbetsdagar varav 9,5 fältdagar och 5 arbetsdagar för samråd, inskaffande av material, informationsinsatser, samt sammanställning av rapport. Personal/ Aktivitet tidsuppskattning Samråd, 1 person/16 timmar 8000 kr tillståndsansökan, information och planering Slutgiltig 2 personer/8 timmar 8 000 kr rekognosering av utsättningslokaler Inköp av material, Märkningsutrus tning, backar 14 000 kr m.m. + 8 timmar Utsättning av musslor 2 personer/10 timmar 10 000 kr Uppföljning 2 personer/20 timmar 20 000 kr (efter 2 år) Resekostnad 180 6 300 kr á 35 kr/mil Rapport 1 person/16 timmar 8 000 kr Kostnad (timkostnad 500 kr/h) TOTALT 74 300 kr 21
Återintroduktion_Flodpärlmussla_ Bulsjöån_2011-08-24_FJAKBER.doc Referenser Bergengren, J. 2009. Flodpärlmussla i Olstorpsbäcken -inventeringar 1999, 2006 & 2008. Länsstyrelsen i Östergötland. Rapport 2009:1. 20 sid Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S. 2002a. Stormusselprojektet 2001. Utveckling av metodik och undersökningstyp. Beskrivning av habitatval. Förekomst i fem län i södra Sverige. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande 2002:19A. 129 sid. Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S. 2002b. Stormusselprojektet 2001. Lokalbeskrivningar. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande 2002:19B. 93 sid. Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S. 2010. Undersökningstyp: Övervakning av stormusslor. Version 1:2: 2010-03-30. Naturvårdsverket. Handbok för miljö- på övervakning: Programområde: Sötvatten. 42 sid. Även som elektronisk publikation www.naturvardsverket.se Degerman, E., Alexanderson, S., Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B.M. & Söderberg, H. 2009. Restaurering av flodpärlmusselvatten. Världsnaturfonden, WWF, Solna. Gustafsson, P. 2008. Förslag till restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn. Ekologi.nu. 2008-07-15. 8 sid. Gustafsson, P. 2008. Förslag till restaureringsåtgärder i Bulsjöån. Ekologi.nu. 2008-07-23. 28 sid. Gustafsson, P. 2010. Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån åtgärder och utveckling 2002-2010. Ekologi.nu. 201006-17. 6 sid. Gustafsson, P. 2011. Östergötlands läns elfiskeprogram delrapport 2011-01-30. 8 sid. år 2010. Ekologi.nu. Lundberg, S. & Bergengren, J. 2008. Miljöövervakningsstrategi för stormusslor. Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor 2008. PM från Naturhistoriska riksmuseet. 2008:1. Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie. Marklund, H. 2006. Undersökningstyp - Lokalbeskrivning 2006-04-26. Naturvårdsverket. Handbok för miljöövervakning: Programområde: Sötvatten. 19 sid. Även som elektronisk publikation på www.naturvardsverket.se Årnfelt, E. Bergengren, J. 2011. Stormusslor i Östergötland 1999-2010. Arbetsmaterial. 22