1. MOGNADSPROVET OCH ANDRA INHEMSKA SPRÅKET



Relevanta dokument
Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten

REKOMMENDATION FÖR ANTAGNINGSGRUNDER 2013

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER [ ] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

Kandidatarbete med seminarium (10 sp) Valfria studier (15-25 sp)

B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN. 1. Allmänt

Individuell studieplan (ISP): Instruktioner

6 Utbildningsprogrammet i kemiteknik

REKOMMENDATION FÖR ANTAGNINGSGRUNDER 2012

Kandidatarbete med seminarium (10 sp) Valfria studier (15-25 sp)

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket Monica Nerdrum

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014

Studieorientering för nya studerande TkK-examen

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

POÄNGSÄTTNINGSMODELLER FÖR BETYGSBASERAD ANTAGNING TILL YRKESHÖGSKOLOR

BILAGA TILL EXAMENSBEVIS AVSEDD FÖR INTERNATIONELLT BRUK DIPLOMA SUPPLEMENT

FINSKA ( version 1) Finska för HF, TF (5 sp)

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching

REKOMMENDATION FÖR ANTAGNINGSGRUNDER 2013

Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola

Centret för språk och kommunikation (CSK/Språkcentret)

Riktlinjer som gäller examina och studier vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

humanistiska vetenskaper

Examensstadga för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

III AVLÄGGANDE AV MEDICINE LICENTIATEXAMEN OCH ODONTOLOGIE LICENTIATEXAMEN

PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA VID AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTE- TEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Godkända av fakultetsrådet 12.6.

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR TEKNIK OCH KOMMUNIKATION 2014

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Studieorientering för nya studerande vid HF och IPL

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics,

Examensstadga för Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet

EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014

8. Informationssystem

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

Enheten för gemensam undervisning YoYo. Studier i konstteori och konsthistoria Språk- och kommunikationsstudier

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Informationssystem

Förändringstryck på den finska studentexamen statiska data och annan bakgrund

Språket inom småbarnfostran och utbildning

ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ANTAGNING AV STUDERANDE 2014

Kandidatarbetets startseminarium Kerstin Fagerström

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

REKOMMENDATION OM YRKESHÖGSKOLORNAS ANTAGNINGSGRUNDER

Svenska kulturfonden. The Swedish Cultural Foundation in Finland

Datavetenskap Kandidatexamen i naturvetenskaper, 180 sp

Val av nya studerande

Datavetenskap

REKOMMENDATION OM ANTAGNINGSGRUNDER I GEMENSAM ANSÖKAN VÅREN 2014 FÖR EXAMENSINRIKTAD UTBILDNING PÅ FRÄMMANDE SPRÅK

Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

M I N N E S L I S T A uppgjord för A B I T U R I E N T E N

Examensstadga för Aalto-universitetets tekniska högskola Godkänd av Tekniska högskolans styrelse den 13 december 2004 (uppdaterad t.o.m

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM PRO GRADU-AVHANDLINGEN (40 SP) VID BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Utbildningsprogrammet i datateknik

Internationella Engelska Gymnasiet

7. Datavetenskap. 7.a Kandidatexamen i naturvetenskaper. 7.a.1 Översikt. 7.a.2 Huvudämne

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

Examensstadga för Aaltouniversitetets högskola för elektroteknik

Yrkesinriktad grundexamen; Gemensamma examensdelar kunnande i kommunikation och interaktion Ämne: modersmål valbara 2 kp

Patentti- ja rekisterihallitus

Pro gradu avhandling och seminarium i datavetenskap!

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

EXAMENSSTADGA FÖR GRUNDEXAMINA VID TEATERHÖGSKOLAN

6. Utbildningsprogrammet i datateknik

Oral Finnish/Fac. of Arts, Theology, Psychology and Logopedics

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen uppdaterad , ledningsgruppen ,

ALLMÄNNA STUDIER SPRÅKSTUDIER FÖR TEOLOGER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM

Ansökan och antagningsgrunder till svenskspråkiga ämnesdidaktiska studierna (70 sp)

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för ingenjörsvetenskaper

Kandidatseminarium i datateknik och datavetenskap

Föräldramöte Studentskrivningsinfo

Studentexamen. Info för föräldrar

Fakultetsradet godkande antagningskriterierna for antagning till tekniska vetenskaper och magisternivan

REKOMMENDATION FÖR ANTAGNINGSGRUNDER VÅREN 2014

1 (4) Tekninen ja ympäristövirasto. Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1. Astuu voimaan:

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING

ALLMÄN INFORMATION STUDENTEXAMEN. Studentexamen består av fyra obligatoriska prov: provet i modersmål. samt tre av följande fyra ämnen:

UTBILDNINGSPROGRAMMET I LJUDDESIGN (tidigare utbildningsprogrammet i ljud)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

Centret för språk och kommunikation - studieorientering i Vasa. Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola

Begreppskarta som hjälpmedel i bedömningen av muntliga kunskaper i svenska

Bilaga till examensstadgan / Appendix to the Degree Regulations

Examensstadga för Åbo Akademi. Godkänd av styrelsen

Kemisk-tekniska fakulteten

BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN ANSÖKNINGSGUIDE (40)

HELSINGFORS UNIVERSITET. Ansökningsguide Bio- och miljövetenskapliga fakulteten

Transkript:

Sanna-Liisa Koski Kielten opetuksen koordinaattori Aila Markus Opintoasianpäällikkö BEDÖMNING AV KUNSKAPER I FINSKA OCH SVENSKA OCH MOGNADSPROVEN I YRKESHÖGSKOLESTUDIERNA SAMT TILLGODORÄKNANDE AV SPRÅK 1. MOGNADSPROVET OCH ANDRA INHEMSKA SPRÅKET Mognadsprovets språk och det andra inhemska språket bestäms utgående från studerandes skolbildningsspråk. Om studerandes skolbildningsspråk är ett annat än utbildningsprogrammets språk, föreslår vi följande tillvägagångssätt enligt rekommendationer uppgjorda av ARENEs språkarbetsgrupp (12.12.2006): En studerande, vars skolbildningsspråk är svenska men studerar i ett finskspråkigt utbildningsprogram: Studeranden skriver mognadsprovet på svenska. Andra inhemska språket är finska. För bedömning och konstaterande av kunskaper i finska språket rekommenderar ARENEs arbetsgrupp fristående prov vars innehåll yrkeshögskolan själv kan bestämma. Vi föreslår följande metoder: 1) Lärdomsprov skrivet på finska och dess finskspråkiga muntliga presentation räcker som bedömning av kunskap i finska språket. Läraren i kommunikation bör vara närvarande vid den muntliga presentationen av lärdomsprovet. Läraren i kommunikation registrerar antingen i Winha eller lämnar in till studiebyrån vitsorden för muntliga och skriftliga kunskaper i finska för språkklausulen i betyget, eller 2) Studeranden kan utföra fristående prov i finska/studieperioden i finska som JOOstudier vid motsvarande enhet vid Yrkeshögskolan Novia (teknik/social- och hälsovårdsområdet). En studerande inom företagsekonomi/turism/informationsbehandling kan utföra fristående prov i finska, till vilket hör både en skriftlig och en muntlig del, för läraren i finska inom företagsekonomi/turism/informationsbehandling.

Om studeranden i studentexamen har minst vitsordet magna cum laude approbatur i modersmålsprovet i svenska språket (som visar utmärkt förmåga i språket), kan mognadsprovets språk även vara finska. En studerande, vars skolbildningsspråk är finska men studerar i ett svenskspråkigt utbildningsprogram: Studeranden skriver mognadsprovet på finska. Andra inhemska språket är svenska. Bedömning och konstaterande av kunskaper i svenska språket: 1) Lärdomsprov skrivet på svenska och dess svenskspråkiga muntliga presentation räcker för bedömning av kunskaper i svenska. Läraren i (svensk) kommunikation/svenskaläraren bör vara närvarande vid den muntliga presentationen. Läraren i kommunikation/svenska registrerar i Winha eller distribuerar till studiebyrån vitsorden för kunskaperna i muntlig och skriftlig svenska för språkklausulen i betyget, eller 2) Studeranden utför fristående prov i svenska, till vilket hör både skriftlig och muntlig del, för svenskaläraren inom företagsekonomi/turism/informationsbehandling. Om studeranden i studentexamen har minst vitsordet magna cum laude approbatur i modersmålsprovet i finska språket (som visar utmärkt förmåga i språket), kan mognadsprovets språk vara svenska. En studerande, vars skolbildningsspråk är finska/svenska men studerar i ett engelskspråkigt utbildningsprogram: Studeranden skriver mognadsprovet på skolbildningsspråket. För konstaterande av kunskaper i andra inhemska språket utför studerande antingen studieperioden i andra inhemska språket eller ett fristående prov, vid behov som JOO-studier vid Yrkeshögskolan Novia (se ovan). En studerande, vars skolbildningsspråk är ett annat än finska/svenska, men studerar i ett finsk/svenskspråkigt studieprogram: Studeranden skriver mognadsprovet på utbildningsprogrammets språk, och i betygets språkklausul kommer ett omnämnande om skolbildning på annat språk.

Det är vanligt att dessa studerande får befrielse från punkten andra inhemska språket på grund av avsaknad/bristfälliga grundkunskaper, varvid föreskrivna kunskaper i andra inhemska språket inte kan tillämpas. Befrielsen registreras i Winha i enlighet med prefektens beslut. Studerandeadministration, Befrielse. Studieperiodens omfattning blir 0 sp. Utgångspunkten är att studerande utför andra språkstudier av motsvarande omfattning. Esimerkkejä kielilausekkeista jos koulusivistyskieli ei ole suomi tai ruotsi (kielilauseke viedään Winhaan: Opiskelija, Valmistuminen välilehti, Todistuksen lisätiedot kenttä): Opiskelija on saanut koulusivistyksensä muualla kuin Suomessa. Saanut vapautuksen ruotsista, suomenkielinen koulutusohjelma ja kypsyysnäyte. Opiskelija on suorittanut tutkinnon sekä opinnäytetyöhön sisältyvän kypsyysnäytteen suomen kielellä. Hän on suorittanut aiemman koulusivistyksensä ulkomailla muulla kielellä kuin suomen tai ruotsin kielellä. Täten opiskelija on vapautettu asetuksen 352/2003, 8, 1. mukaisesta ruotsin kielen taidon vaatimuksesta. Opiskelija on saavuttanut koulutusohjelman pakollisissa vieraissa kielissä sellaisen suullisen ja kirjallisen taidon, joka ammatin harjoittamisen ja ammatillisen kehityksen kannalta on tarpeellinen (352/2003, 8 ). The student has completed the degree and the maturity test included in the thesis in Finnish. The student's school education was completed abroad in a language other than Finnish or Swedish. The student has thus been exempted from the requirements on Swedish stipulated by Decree 352/2003, 8, 1. The student has gained such oral and written skills in the obligatory languages required by the degree programme that are necessary for practising the profession and for further professional development (Decree 352/2003, 8 ). Opiskelija on saanut koulusivistyksensä muualla kuin Suomessa. Ruotsinkielinen koulutusohjelma.

Den studerande har uppnått i utbildningsprogrammets obligatoriska främmande språk sådana muntliga färdigheter, som behövs för att kunna verka och utveckla sig vidare i yrkeslivet (352/2003, 8 ). Den studerande har fått sin skolbildning på ett annat språk än finska eller svenska, avlagt yrkeshögskoleexamen på svenska språket, avlagt mognadsprovet som ingår i examensarbetet på svenska samt visat prov på nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i finska, som enligt lagen (424/2003, 6 ) krävs av offentligt anställda som verkar vid tvåspråkiga myndigheter. The student has gained such oral and written skills in the obligatory languages required by the degree programme that are necessary for practising the profession and for further professional development (Decree 352/2003, 8 ). The student has received her school education in other language than Finnish or Swedish, completed the Polytechnic degree programme in the Swedish language, completed the maturity test included in the thesis in the Swedish language and acquired the oral and written language skills in Finnish required of state officials functioning in a position requiring a higher education in a bilingual office according to the Act (424/2003, 6 ) with a grade of satisfactory. Opiskelija on suorittanut suomalaisen lukiotutkinnon, mutta käynyt kouluaan aikaisemmin ulkomailla, ruotsin pohjatiedot ovat heikot. Toimialajohtaja on vapauttanut opiskelijan ruotsin opinnoista, ja tilalla hän on suorittanut vastaavat op-määrän muuta kieltä. Koulutusohjelman kieli on suomi. Opiskelija on suorittanut tutkinnon sekä opinnäytetyöhön sisältyvän kypsyysnäytteen suomen kielellä. Hän on suorittanut aiemman koulusivistyksensä osittain suomen ja osittain muulla kielellä. Opiskelija on vapautettu asetuksen 352/2003, 8, 1. mukaisesta ruotsin kielen taidon vaatimuksesta puuttuvan ruotsin kielen taidon vuoksi. Opiskelija on saavuttanut koulutusohjelman pakollisissa vieraissa kielissä sellaisen suullisen ja kirjallisen taidon, joka ammatin harjoittamisen ja ammatillisen kehityksen kannalta on tarpeellinen (352/2003, 8 ).

The student has completed the degree and the maturity test included in the thesis in Finnish. The student's school education was completed abroad in a language other than Finnish or Swedish. The student has been exempted from the requirements on Swedish stipulated by Decree 352/2003, 8, 1 due to the lack of skills in Swedish. The student has gained such oral and written skills in the obligatory languages required by the degree programme that are necessary for practising the profession and for further professional development (Decree 352/2003, 8 ). 2. TILLGODORÄKNANDE AV SPRÅK Om en studerande har utfört motsvarande yrkesområdes språkstudier vid en annan yrkeshögskola eller universitet, räknas studierna till godo som sådana. Om studeranden har utfört ett annat yrkesområdes språkstudier av samma omfattning och på samma nivå vid en annan yrkeshögskola eller universitet, kompletterar han/hon de tidigare nämnda studierna enligt bransch, så att den i bestämmelserna krävda yrkesspecifika språkkunskapen uppnås. Handelsbranschens språkstudier tillgodoräknas alltså inte som sådana inom teknikens område (eller tvärtom), utan den branschspecifika språkkunskapen bör kompletteras. Vid anhållan om tillgodoräknande av språk bör för svenskans/finskans del även noggrant kontrolleras, om det i den tidigare läroinrättningen getts vitsord även för den muntliga språkkunskapen i svenska/finska. Om det inte finns något vitsord för muntliga språkkunskaper bör studeranden göra ett prov i muntlig språkkunskap. Studeranden hänvisas då till läraren i svenska/finska, som kommer överens med studeranden om arrangemang av nödvändiga prov. Läraren kan antingen lägga till studeranden till något befintligt förverkligande i Winha och ge bedömningen för skriftlig och muntlig språkkunskap direkt i Winha eller distribuera vitsorden till studiebyrån. Anhållan om tillgodoräknande av språk bör även sändas till ansvarig lärare för språket för kommentarer, framförallt om språkstudierna inte är av samma omfattning eller från samma yrkesområde. På så vis kan läraren och studeranden komma överens om komplettering av studierna. Toisen kotimaisen kielen kielitaidon merkitseminen Winhaan, kun suoritukset on hyväksi luettu ja opiskelijalla on arvioinnit kirjallisesta ja suullisesta osaamisesta. Varsinainen kielen opintojakso, joka kerryttää opintopisteet kirjataan muualla suoritettuna (M). Opintotoimiston tulee saada opintosuoritusote lähtökorkeakoulusta (tarvittaessa opintotoimisto voi sen tilatakin), jossa on kirjattuna virkamieskielen suullinen ja kirjallinen osaaminen. Nämä arvosanat talletetaan Winhaan. Todistusmerkinnät tulevat kuten Vamkissa arvioinnin saaneillekin.

Vastaavasti jos Vamkista eroavalla opiskelijalla on arvioitu virkamieskielen suullinen ja kirjallinen osaaminen. Hänen arvosanansa voidaan tulostaa opintosuoritusotteelle. (Hopsin sisältö, kaksoisklikataan esim. opintoa Kirjallinen virkamiesruotsi. Ikkuna Hops:n opinto avautuu, valinnat kohtiin Opinto tulostetaan, Laajuus tulostetaan, Tallennus.) Toisen kotimaisen kielen kielitaidon merkitseminen kun opiskelijan toisen kotimaisen kielen suoritukset on hyväksi luettu ja opiskelijalla ei ole kirjallisen ja suullisen kielitaidon arvosanoja toisesta kotimaisesta virkamieskielestä lähtökoulusta: Varsinainen kielen opintojakso, joka kerryttää opintopisteet kirjataan muualla suoritettuna (M). Ruotsin/finskan opettaja joko lisää opiskelijan jollekin olemassa olevalle toteutukselle Winhassa ja antaa kirjallisen ja suullisen kielitaidon arvioinnin suoraan Winhaan tai toimittaa arvosanat opintotoimistoon, jolloi opintoshiteeri tallettaa arvosanat opiskelijan tietoihin. Avoimen ammattikorkeakoulun opiskelijan kielitaitolauseke: Opiskelija on osoittanut ammattikorkeakouluista annetun asetuksen (352/2003, 8 1 mom.) mukaista ja julkisyhteisöjen henkilöstöltä vaadittavasta kielitaidosta annetun lain (424/2003, 6 1 mom.) mukaista kaksikielisessä viranomaisessa valtion henkilöstöltä vaadittavaa toisen kielen taitoa seuraavasti: <kotim2kieli> suullinen taito <kotim2arv_su> ja kirjallinen taito <kotim2arv_ki>.