v Beslut Skolinspektionen 2014-11-12 Stiftelsen Islamiska skolan in fo@islamiskaskolan.com Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Islamiska skolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2(7) Tillsyn i Islamiska skolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under 2013 och 2014. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Islamiska skolan besöktes av Skolinspektionen mellan den 8 oktober 2013 och den 24 april 2014. Fakta om skolenheten Islamiska skolan ligger i kommundelen Spånga i Stockholms kommun. Huvudman för skolan är Stiftelsen Islamiska skolan med organisationsnummer 802116-1926. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1 till 9 och fritidshem. Vid tillfället för tillsynen har skolan 183 elever i grundskolan och 12 i förskoleklass. 113 barn är inskrivna på fritidshemmet. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande pedagogiska ansvaret medan biträdande rektor arbetar med skolans utvecklingsarbete. Kunskapsresultat Årskurs 3 Skolverkets nationella statistik(siris) för de nationella ämnesproven läsåret 2013/14 visar att mellan 46 procent och 96 procent av eleverna har nått kunskapskraven på de olika delproven i matematik. I svenska som andraspråk, vilket samtliga elever i årskursen läste, visar statistiken att mellan 73 procent och 100 procent av eleverna har nått kunskapskraven på de olika delproven. Årskurs 6 Skolverkets statistik (SIRIS) för årskurs 6 visar att andelen elever som nått minst betyget E läsåret 2012/13 var 100 procent i 10 ämnen. I övriga 7 ämnen hade näst intill 100 procent nått minst betyget E. I samtliga ämnen var andelen elever i skolan som nått minst betyget E högre än genomsnittet i riket. Den genomsnittliga betygspoängen för respektive ämne var högst i ämnet engelska (15,2) och lägst i musik (7,9). I tre ämnen var betygspoängen högre än genomsnittet i riket, matematik, biologi, fysik och svenska som andraspråk. I fem ämnen var betygspoängen i paritet med genomsnittet för riket. I övriga nio ämnen var den genomsnittliga betygspoängen lägre än genomsnittet för riket. Nationell statistik för betyg i årskurs 6 läsåret 2013/14 finns ännu inte att tillgå.
3(7) Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik (SIRIS) för årskurs 9 läsåret 2013/ 2014 var elevernas genomsnittliga meritvärde 254,0 poäng. Meritvärdet är högre än genomsnittet för riket (214,8 poäng). Vidare framgår av den nationella statistiken för läsåret 2013/ 2014 att 94 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. Det är en högre andel än för riket (77,4 procent). Sett till resultat per ämne varierar den genomsnittliga betygspoängen mellan 12,6 (musik) som lägst och 18,1 (bild) som högst. Helhetsbedömning Nationell statistik visar att kunskapsresultaten vid Islamiska skolan varierat stort under de senaste åren. Skolan har ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete som i vissa avseenden behöver vidareutvecklas. Till exempel visar Skolinspektionens tillsyn att skolan behöver vara mer uthållig i sitt kvalitetsarbete så att utpekade utvecklingsområden fokuseras i tillräcklig utsträckning och att insatser följs upp. Tillsynen visar att skolan arbetar aktivt med olika stödinsatser för elever som inte når kunskapskraven. Trots detta finns det flera elever på skolan har inte flyttats upp till nästa årskurs, ofta med motiveringen att de inte nått kunskapskraven för årskursen i tillräcklig utsfräckiring. Skolan saknar utreclningar huruvida dessa beslut tagits utifrån elevernas utveckling och personliga förhållanden. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Stiftelsen Islamiska skolan att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 6 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Särskilt stöd Bedömning Stiftelsen Islamiska skolan måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med särskilt stöd. Se till att ingen elev går om en årskurs utan giltiga skäl.
4(7) Motivering Enligt skollagen framgår att grundskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Av skollagen framgår att också skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten. Av skolförordningen framgår att vid slutet av läsåret ska varje elev flyttas till närmast högre årskurs. Av skolförorcuiingen framgår också att rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan fråga ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Skolinspektionens utredning visar att det finns flera elever på skolan som har gått om ett år på skolan. Vid intervjuer med elever beskrivs att om man som elev har missat mycket i skolan kan det bli aktuellt att gå om ett år. Även vid lärarintervjun uttrycks att det finns flera elever som gått om ett läsår. Lärare uttrycker också att det finns flera elever på skolan som borde gå om ett år men att det har inte varit möjligt då det funnits yngre syskon till de aktuella eleverna årskursen under. Lärare uttrycker också att de vill att en elev har nått alla kunskapskraven för att kunna flyttas upp till nästa årskurs. Rektor uppger att det rör sig om 3-4 och att det inte är så vanligt som elever och lärare beskriver. Skolinspektionen har efterfrågat de utredningar som visar att ett extra år har varit motiverat utifrån elevens utveckling och personliga förhållanden. Skolan har inkoinmit med dokument, men i dokumenten saknas det utredningar som visar att det utifrån hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven att inte flyttas upp en årskurs. Skolinspektionen konstaterar att besluten inte har föregåtts av en utredning där det framgår att det utifrån hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven att inte flyttas upp en årskurs. Då beslut att inte flyttas upp en årskurs är en ingripande åtgärd för eleven ser Skolinspektionen allvarligt på denna brist. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det finns brister när det gäller skolans arbete med särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stiftelsen Islamiska skolan föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 7 kap. 12 skollagen, 4 kap. 4, 5-7 skolförordningen
5(7) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Stiftelsen Islamiska skolan måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Motivering Se till att rektors systematiska kvalitetsarbete består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Enligt skollagen är det rektorns ansvar att som pedagogisk ledare och chef verka för att utbildningen utvecklas i skola och fritidshem och att arbetet är inriktat mot att de nationella målen uppfylls. I rektors ansvar ingår också att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Imiktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentationen som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Islamiska skolan behöver utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att det blir uthålligt och leder till önskad utveckling och förändring. Av intervjun med rektorn och lärare framgår att det finns en hög ambition hos rektor vad det gäller utvecklingsarbetet på skolan. Skolledningen beskriver vid intervju skolans omfattande dokumentation av alla elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Dokumentationen ger dock ingen samlad bild av skolans resultat som helhet. Meritvärdet för eleverna som slutar årkurs 9 har varierat kraftigt på skolan under flera år. Trots skolans omfattande dokumentation av varje elevs kunskapsutveckling har skolan inte kunnat förklara de stora variationerna. Av skolans kvalitetsredovisrtingar framgår inte heller vilka framgångsfaktorer som skolan identifierat eller hur man arbetar med att långsiktigt utveckla undervisningen. Vidare beskriver skolledningen vid intervju de olika målsättningar som skolan arbetat med under flera år. Rektor beskriver hur skolan hanterat de nationella styrdokumenten i sitt utvecklingsarbete, till exempel vad det gäller att undervisningen ska vara forsknings- eller erfarenhetsbaserad. Detta arbete finns också beskrivet i skolans kvalitetsrapporter där skolan pekat ut kvalitén på de
6(7) pedagogiska planeringarna och ämnesövergripande undervisning som utvecklingsområden. Lärare ger dock vid intervju uttryck för att skolan försöker hantera, åtgärda och utveckla för stora och för många områden samtidigt. Det får som konsekvens, menar lärare, att den av skolan eftersträvade utvecklingen uteblir och att det blir svårt att utvärdera effekten av insatserna. Lärarna menar att skolans arbete med ämnesövergripande undervisning (temaverksamhet) är ett exempel på område där skolan försökt att åstadkomma för mycket på en gång. Vidare beskriver lärare att uthålligheten hos skolledningen att arbeta med de utpekade utvecklingsåtgärderna inte är tillräcklig. Lärarna menar att skolledningen ofta går vidare till nya utvecklingsområden innan man säkerställt att man nått de målsättningar skolan haft för de tidigare utvecklingsområdena. Det bekräftas delvis av skolans kvalitetsrapport där det framgår att efter ett års utvecklingsarbete av de pedagogiska planeringarna "saknas fortfarande hos vissa lärare tydliga pedagogiska planeringar där kunskapskraven är konkretiserade". Vid intervju med rektor beskriver han också andra, nya utvecklingsområden som skolan pekat ut trots att de tidigare åtgärderna inte fullt ut genomförts. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att rektor har höga utvecklingsambitioner, men att förutsätuiingen för att bedriva ett lyckosamt kvalitetsarbete är att skolan följer upp de utvecklingsiiisatser man gör. Skolan behöver hantera sina samlade kunskapsresultat så att man kan identifiera orsaker och sätta in adekvata åtgärder för de stora variationer i meritvärden och skillnader mellan ämnen som finns. Skolinspektionens utredning visar att det finns brister när det gäller pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stiftelsen Islamiska skolan föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 4-5 skollagen, Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar På Skolinspektionens vägnar Katarina Håkansson Beslutsfattare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Christian Arensben Utredare
Skolinspektionen 2014-11-12 7(7) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbudning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.