Lunds akademiska startade stor ombyggnad efter klartecken från Naturvårdsverket Nysatsning på historisk mark När man går ut på första hålet på Lunds akademiska golfklubb tar man ett steg rakt in i historien. Här finns gravar och rösen från järnåldern. Från medeltiden hittar man spår av ryggade åkrar och lämningar efter en borg som beboddes av den tidens biskopar. Området har på olika sätt brukats i 2.500 år. Här växer tio orkidéarter, som krutbrännare och S:t Pers nycklar, smalbladig lungört och humlesuga. I det rika fågellivet kan man hitta storspov, brandkronad kungsfågel, tornfalk och glada. 18
En vacker vy en grådisig vinterdag. Bilden är tagen från Glomsbacken, den plats där medeltidens biskopar hade sin borg, ut över Glomsjön och några av hålen på den sista halvan av banan. det få som känner till denna fantastiska oas med sin vackra natur och rika historia. Det har varit naturreservat sedan 1974 och placeringen av en golfbana i området har inte varit oomstridd. Under många år var framtiden oviss. I slutet av 1990-talet började det dock att lossna och 2003 tecknade klubben ett nytt arendeavtal med Naturvårdsverket. Det ställdes särskilda krav med tanke på de historiska och miljömässiga värdena, liksom för att området är viktigt för det rörliga friluftslivet. EN REJÄL UPPRUSTNING En miljöplan upprättades. Det 50 hektar stora banområdet delades in i 51 olika skötselområden, vart och ett med en individuell skötselplan. Framtiden för golfen var räddad. Det blev också startskottet för en rejäl upprustning av banan. Nya byggnader, med klubbhus, en restaurang med FAKTA / LUNDS AGK Bana: Skogsbana, med några hål av hedtyp. Spelklar: 9 hål 1936, 18 hål 1956. Redan 1925 började man spela golf på en enklare niohålsbana, som togs över och byggdes om när Lunds AGK startade 1936. Personal: Fyra helår, en säsong och ytterligare fem på sommaren, mest praktikanter som visat framfötterna. Gräs: Rödven och rödsvingel på greenerna, ängsgröe och/eller rajgräs på de nya teerna. På de gamla kan man hitta i stort sett allting, liksom på fairway. En vacker men förrädisk damm har blivit uppsamlingsplats för många bollar när spelarna överskattat sina färdigheter och försökt gå in på green med andraslaget på det 430 meter långa (gul tee) nionde hålet. I den här miljön har Kurt Nilsson, Head Greenkeeper, och hans personal sin dagliga gärning. Området där Lunds AGK ligger heter Kungsmarken. Från Lund kan man ta buss eller cykel och till och med promenera till banan om man vill. Med bil tar det bara ett par minuter och från Malmö är det mindre än en halvtimmes resa. Trots närheten till ett tättbefolkat storstadsområde är Fördelar: Korta klipptider tack vare små greener och ganska små fairways det är inget flygfält precis. De historiska och botaniska värdena samt närheten till stan. Nackdelar: Slåtterarbetet. Det går tusen timmar på det vi kallar naturvård. Antal medlemmar: Ca 1.500. Ronder per år: Ca 45.000. Miljö: Fick SGF:s miljödiplom 2005. En naturvårdskommitté håller i miljörvårdsabetet. Siktar på att bli miljöcertifierade. Speltips: Ha många slag kvar till slutet. Det är många scorer som har blåst iväg på de sista tre hålen. Profilhål: 16:e, par tre. 19
fantastisk utsikt över banan samt nya maskin- och personalutrymmen har ersatt de gamla barackerna. Och alla greener och teer har byggts om. Det var tvunget att lägga om greenerna. De översta två centimeterna var ok, men därunder var det bedrövligt, säger Kurt Nilsson, som arbetat med banan sedan 1960-talet. Han fortsätter: Med hjälp av vitgröe, som har korta rötter, gick det ändå att göra en skaplig gräsmatta av det, vitgröen anpassar sig ju överallt. Ett nytt vackert klubbhus har byggts. Den runda formen gör att man från restaurangen har fin utsikt över banan. Vinterarbete på Lunds akademiska. Anders Olofsson kör iväg med ett lass grenar och kvistar. Bilden är tagen strax innan vintern slog till på allvar med snö och kyla. Många vintrar är banan spelbar året runt, men den nu snart avslutade vintern har gjort att även sydskånska golfspelare har fått gå i ide. ARKITEKTFÖRSLAG Banarkitekten Peter Fjällman kallades in för att göra några förslag. Han var ett naturligt val med tanke på att han själv var medlem i Lund under studieåren på 1970-talet. Förutsättningen var att vår karaktär med små greener utan alltför dramatiska onduleringar skulle behållas, och det har lyckats bra, säger Kurt Nilsson, som också är mycket nöjd med hur samarbetet mellan banpersonalen och banarkitekten fungerat. Vitgröen ersattes med rödven och rödsvingel, ett självklart val för Kurt även om krypven fanns med i diskussionen också. Vitgröen är egentligen ett mycket bra gräs, men det har en stor nackdel, det är mycket sårbart på vintern. Det drar lätt på sig svamp. Rödven och rödsvingel är mycket härdigare och kräver inte lika mycket gödning och vatten. Dessutom går det att ha högre klipphöjd och ändå nå samma rullresultat. TOG BARA SJU VECKOR Ombyggnaden av greenerna är klar, det tog bara sju veckor, medan teerna byggs om enligt ett rullande schema. Där har man nu nått ungefär halvvägs. Greenernas uppbyggnad följer USGA:s normer, men med teerna går man inte lika grundligt tillväga. Vi gör en ordentlig såbädd och sår dem med lite bättre gräs. Inte rödven och rödsvingel som på greenerna, utan vi provar oss fram lite. Det har blivit lite rajgräs och lite ängsgröe, säger Kurt. Innan ombyggnadsarbetet startade inspekterades området tillsammans med en arkeolog. Man gjorde en del intressanta fynd, men ingenting som krävde större utgrävningar. Turligt FAKTA / MATERIALÅTGÅNG Schaktmassor: ca 10.000 ton varav ca 2.000 ton har harpats och återanvänts på greenområden. Toppsoil: ca 7.800 ton. Dräneringsmakadam: ca 2.200 ton. Bunkersand: ca 260 ton. Dräneringsledning: ca 5.900 m. Dräneringsbrunnar: 20 st. Spolbrunnar till dränering: 20 st. Makadam till stenkistor: ca 350 ton. Bärlager för att återställa och förstärka vägar: ca 300 ton. Till arbetet användes fyra 15 tons bandgrävare, en 3,5 tons bandgrävare, fyra dumpers, två hjullastare, åtta anläggningsarbetare samt diverse lastbilar för transporter till och från projektet. En ny funktionell maskinhall med personalutrymmen har också byggts. 20
Vitgröen har en stor nackdel den är sårbar på vintern nog, eftersom det hade varit klubben som fått stå för utgrävningskostnaderna. Banan har också fått en helt ny och modern bevattningsanläggning där spridarna kan ställas individuellt för varje del av greenområdet, så kallat valve-in-head. Tillsammans har investeringarna kostat sex miljoner kronor. För personalen tar banarbetet ungefär lika mycket tid i anspråk som tidigare. Skötselytorna är i stort sett desamma. Och spelarna har mest gott att säga. Någon har klagat på rullen, men jag har sagt till dem att de måste lugna sig lite. Det kommer att bli bra, men det är för tidigt att klippa ner de nya greenerna ännu, säger Kurt. BANAN TROGEN Kurt Nilsson har en lång karriär att se tillbaka på. Han började som sommarjobbare i Lund 1960 och efter lantbruksskola sökte han in till Alnarp. FAKTA / KURT NILSSON Ålder: 58 år. Karriär: Började med att kratta bunkrar på sommarlovet 1960. Har jobbat större delen av sitt yrkesverksamma liv på Lunds AGK med några mellanspel på Bokskogen, Bosjökloster och Hässleholm. Blev Head Greenkeeper 1980. Handikapp: 10,4. Har varit medlem i Lund sedan 1960.
FAKTA / MASKINPARK Mitsubishi L200 pick up Klippare: JAC 305 JAC LF 3800 JAC TR3 JAC Greens King IV, V och VI Ransomes Susper Certes Toro Reel Master 3100D Articulator F21X Ransomes Magna Gang Mover Bunkerkratta: Smitco Super STar Luftare: Vertidrain 7117 Mustang Cushman ytskiktsluftare Sisis stickluftare, 2 st Ren-o-Thin vertikalskärare Dressare: Cushman dressare monterad Pro Pass 180 bogserad Slåtter: Trumslåtter 210 Slåtterbalk John Deere rundbalspress Sidoräfsa Antik hästräfsa 4,5 tons påhängsvagn Traktorer: MF 4335 med lastare Fiat 45-66 Truckar: Cushman 2sten med spruta E-Z-Go Work Horse, 2 st Övriga maskiner: Klippo, 3 st Allen luftkuddeklippare Klippo lövblåsare Husqvarna 4TH 180 åkklippare Jordfräs sep Ryan torvskärare Gandy frösåningsmaskin Hio Spreader Cushman Core Harvester HQ röjsågar, 3 st HQ motorsågar, 2 st Trimmers, 3 st Verti Seed Bevattning: Rainbird Stratus II Där blev det stopp, berättar Kurt. De godkände inte min praktik så efter det bestämde jag mig för att ta jobb som banskötare. Jag hade undersökt vad en lantmästare tjänade jämfört med en greenkeeper och kom fram till att det var i stort sett lika mycket. Han har aldrig ångrat sitt beslut. Jag har trivts väldigt bra, säger han. Arbetet har genomgått en del förändringar genom åren. Från att ha varit två anställda och en säsong när Kurt började sin karriär så är man nu fyra på heltid och fem säsong. En anledning är att förr sköttes all slåtter på banan av bönderna runt omkring, som använde höet som foder till sina djur. Nu får vi göra allt det jobbet själva och det är ett tungt jobb som tar mycket tid. Lennart Tidman Textbyrån MLT Hela ombyggnadsarbetet med greenerna tog bara sju veckor att genomföra. På bilden från den 8 september 2004 pågår arbetet med ettans ganska platta green. Foto: Klas Ohlsson På åttans fairway skymtar spåren efter medeltida ryggade åkrar. Tekniken med ryggade åkrar anses ha använts för att försäkra sig om skörd även om det blev extremt torra eller blöta somrar. Ryggarna gav skörd när det var blött och sänkorna mellan ryggarna kunde samla upp fuktighet vid torra perioder. 22
Det 170 meter långa (gul tee) 16:e hålet på Lund anses av många vara ett av Sveriges fi naste par 3:or. Greenens närhet till Glomsjön gör att många gärna försöker placera bollen till vänster, men spelar man för mycket på säkerhet hittar man en tjock saftig ruff.