Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2016 Lerums kommun Uppföljning av 2014 års granskning avseende kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa
Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Metod... 4 3. Uppföljning av kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa... 5 3.1. Granskning av kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa 5 3.1.1. Kommunstyrelsens svar... 5 3.1.2. Nuläge utifrån ställda revisionsfrågor... 6 3.1.3. Vår bedömning... 9 4. Slutsats... 10 5. Bilaga 1: Dokumentförteckning... 11 1
1. Sammanfattning År 2014 granskade revisorerna i Lerums kommun kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lerums kommun har EY granskat hur kommunstyrelsen arbetat vidare utifrån rapportens rekommendationer och kommunstyrelsens svar på rapporten. Vår bedömning är att Lerums kommun sedan granskningens genomförande fortsatt det strategiska arbetet med att synliggöra frågor om folkhälsoarbete och social hållbarhet inom kommunen. Genom att social hållbarhet tydliggörs som perspektiv i arbetet med den nya budgetmodellen och genom den nya visionsrapporten bedömer vi att det finns goda förutsättningar att integrera social hållbarhet i den ordinarie styrkedjan. När det gäller kopplingen från övergripande styrdokument till kommunstyrelsens verksamhetsplan bedömer vi att det är fortsatt viktigt att kommunstyrelsen arbetar för att tydliggöra uppdraget till förvaltningen utifrån beslutade målområden för det gemensamma folkhälsoarbetet. Vidare är vår bedömning att kommunstyrelsen under 2016 tagit flera initiativ för att diskutera social hållbar utveckling, bland annat genom att tydliggöra hur social hållbar utveckling kan definieras och hur utvecklingen kan följas på lokal nivå i Lerum. Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen i huvudsak har vidtagit åtgärder utifrån tidigare rekommendationer och avlämnade svar. Det som revisionen i fortsättningen bedömer som viktigt att följa är hur kommunstyrelsens verksamhetsplan utvecklas utifrån den nya budgetmodellen och uppdraget till förvaltningen avseende arbetet med social hållbarhet och folkhälsa samt beslutade målområden för det gemensamma folkhälsoarbetet. 2
2. Inledning 2.1. Bakgrund År 2014 genomförde revisorerna i Lerums kommun en granskning av kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa. I enlighet med revisionsplanen har revisorerna följt upp vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationerna i granskningen. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet med uppföljningen av 2014 års granskning är att bedöma hur kommunstyrelsen arbetat vidare utifrån revisionsrapportens rekommendationer och kommunstyrelsens svar på rapporten. Utifrån syftet ställdes följande revisionsfrågor: Av kommunstyrelsens svar (2015-05-12) på revisionsrapporten angavs att rekommendationen avseende att tillse att framtagna indikatorer kopplas närmare ihop med förvaltningens och sektorernas arbete skulle ske genom att tydliggöra arbetet med social hållbarhet i den ordinarie styrkedjan samt i handboken Så styr vi Lerum. Enligt kommunstyrelsen skulle detta förfarande bidra till att systematiskt kvalitetssäkra insatser samt att följa upp arbetet och utvecklingen inom området. Revisionsfråga o Hur har arbetet med att tydliggöra social hållbarhet i den ordinarie styrkedjan samt handboken Så styr vi Lerum fortskridit? Av svaret på rekommendationen avseende att tillse att förvaltningen får ett fortsatt stöd i arbetet med att implementera och integrera målen för social hållbarhet och folkhälsa i den ordinarie verksamheten uppgav kommunstyrelsen att de ordinarie stödfunktionerna kopplas till ett integrerat arbete med social hållbarhet. Det övergripande stöd som behövs skulle förvaltningsledningsstaben fortsatt bistå med. Arbetet med att tydliggöra området social hållbarhet i styrkedjan skulle enligt kommunstyrelsens svar leda till att arbetet blev mer tydligt för ledamöterna i kommunstyrelsen. Revisionsfrågor o o Vilket stöd har förvaltningen/sektorerna i arbetet med att implementera och integrera målen för social hållbarhet och folkhälsa i den ordinarie verksamheten? Vilken uppföljning och information får kommunstyrelsen kopplat till arbetet med social hållbarhet och folkhälsa? 2.3. Revisionskriterier Revisionskriterierna i denna uppföljande granskning utgår från kriterierna i tidigare rapport med fokus på att följa upp de rekommendationer som lämnades i granskningen. 3
2.4. Metod Den fördjupade uppföljningen har genomförts genom dokumentstudier samt genom dialog med kommundirektör, utvecklings- och säkerhetschef samt verksamhetsutvecklare Social hållbarhet vid revisionens sammanträde den 7 juni 2016. Kompletterande information och dokument har inhämtats från verksamhetsutvecklare Social hållbarhet. Se bilaga 1 för förteckning över granskade dokument. Rapporten är faktagranskad av verksamhetsutvecklare Social hållbarhet. 4
3. Uppföljning av kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa I kapitlet presenteras resultatet av den genomförda uppföljningen. Redogörelsen inleds med den ursprungliga granskningens syfte och rekommendationer samt kommunstyrelsens svar. Nuläget presenteras utifrån den uppföljande granskningens revisionsfrågor. Avsnittet avslutas med revisionens bedömning av hur kommunstyrelsen arbetat vidare utifrån granskningens rekommendationer. 3.1. Granskning av kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa Granskningens syfte var att granska kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa. Den sammanfattande slutsatsen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor var att kommunstyrelsen kan förbättra sin styrning och uppföljning när det gäller arbetet med social hållbarhet och folkhälsa. Rapporten mottogs av kommunfullmäktige 2015-03-26. Rapporten behandlades av kommunstyrelsen 2015-05-12. Kommunfullmäktige behandlade kommunstyrelsens svar 2015-05-28. I revisionsrapporten lämnades följande rekommendationer: Vi rekommenderar att kommunstyrelsen tillser att framtagna indikatorer inom området kopplas närmare ihop med förvaltningens och sektorernas arbete. Detta för att tydligare kunna integrera arbetet med social hållbarhet och folkhälsa i den ordinarie styrkedjan. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen tillser att förvaltningen får ett fortsatt stöd i arbetet med att implementera och integrera målen för social hållbarhet och folkhälsa i den ordinarie verksamheten. 3.1.1. Kommunstyrelsens svar Av kommunstyrelsens svar framkommer bland annat att social hållbarhet och folkhälsa prioriteras och att detta framgår i fullmäktiges framtidsbilder 2018. För att skapa ett framgångsrikt arbete med social hållbarhet uppges att det är väsentligt att området behandlas i den ordinarie styrkedjan. Förvaltningen ska fortsätta att än mer tydliggöra arbetet med social hållbarhet i den ordinarie styrmodellen och inom ramen för handboken Så styr vi Lerum. På detta sätt uppges att förvaltningen systematiskt kan kvalitetssäkra insatser samt följa upp arbetet och utvecklingen inom området. Vidare uppges att under 2015 innehåller sektorchefernas uppdragsbeskrivningar fokusering på social hållbarhet. Kommunstyrelsen uppger vidare att de ordinarie stödfunktionerna kopplas till ett integrerat arbete med social hållbarhet. Det övergripande stöd som behövs kommer förvaltningsledningsstaben att bistå med även fortsättningsvis. Arbetet med att tydliggöra området social hållbarhet i styrkedjan uppges leda till att arbete även blir mer tydligt för ledamöterna i kommunstyrelsen. 5
3.1.2. Nuläge utifrån ställda revisionsfrågor Hur har arbetet med att tydliggöra social hållbarhet i den ordinarie styrkedjan samt handboken Så styr vi Lerum fortskridit? Utveckling av arbetssätt Vid dialogen med kommundirektör, utvecklings- och säkerhetschef samt verksamhetsutvecklare Social hållbarhet vid revisionens sammanträde den 7 juni 2016 beskrivs att folkhälsa nu betraktas som en del av arbetet med social hållbarhet i kommunen. Det strategiska arbetet med social hållbarhet uppges ha utvecklats, bland annat genom den nya budgetmodellen. Ett exempel på detta är att analys av social hållbarhet genomfördes inför bokslutsberedningen i budgetprocessen för 2017. Denna analys föredrogs på KSau den 3 februari 2016. Syftet med den nya budgetmodellen anges i presentationen till KSau i form av några ledord för processen: - Gemensam process i dialog - Mål/uppdrag som stödjer framtidsbilder integreras tidigt - Fånga upp politiskt beslutade strategier och prioriterade utvecklingsområden - Integrerat jämställdhetsperspektiv I uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar, 2016-03-17, anges att Beredningen för välfärd för unga, vuxna och äldre ska delta i arbetet med att tydliggöra vad den sociala hållbarhetsdimensionen innebär. Förhållningssättet i arbetet uppges utgå från den forskning som bedrivs på Blekinge Tekniska Högskola inom området 1. Syftet med uppdraget är att öka beredningens kunskap om vad social hållbarhet är och följa förvaltningens arbete med social hållbarhet och bidra med invånardialog i arbetet med social hållbarhet. I bakgrund till uppdraget beskrivs att förvaltningen, för att lyfta upp och konkretisera den sociala dimensionen i kommunens visionsarbete, behöver tydliggöra vad social hållbarhet är och vad Lerums kommun ska fokusera på för att bidra och öka den sociala hållbarheten. Målet när beredningens arbete är klart är att det ska finnas en tydligare bild av social hållbarhet som kan utgöra styrning och tydliggöra visionens hållbarhetsdimension. Under 2016 kommer förvaltningen att fokusera på att sortera Målbilder 2040 utifrån de fem områden som har ansetts utgöra social hållbarhet (hälsa, kompetens, inflytande, opartiskhet, meningsfullhet). Inom ramen för detta kommer förvaltningen att göra en nulägesanalys samt påbörja en inventering; var står Lerum idag i förhållande till målet samt vad gör kommunen idag för att röra sig mot målet? 1 Som utgångspunkter för arbetet nämns av förvaltningen: Merlina Missimer The Social Dimension of strategic sustainable development samt Robert et al. Att planera för social hållbarhet på ett systematiskt sätt. 6
Ett exempel som lyfts fram på kunskapshöjande arbete avseende social hållbarhet i styrkedjan är den föreläsning och workshop som genomfördes som inledning på kommunfullmäktigemötet den 26 maj 2016. Utifrån workshopen sammanställdes tankar och synpunkter utifrån de fem områdena som anses utgöra social hållbarhet. När det gäller KS svar att tydliggöra arbetet med social hållbarhet inom ramen för handboken Så styr vi Lerum uppges att handboken ännu inte reviderats utifrån det nya arbetssättet. Spårbarhet i styrdokument I verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun framgår kommunens mål för det gemensamma folkhälsoarbetet. Liksom i tidigare granskning hänvisas till kommunstyrelsens plan för social hållbarhet och folkhälsa, där fem förvaltningsövergripande målområden framgår. I verksamhetsplanen för det gemensamma folkhälsoarbetet är målområdena sorterade utifrån fyra av inriktningsmålen i framtidsbild 2018: Inriktningsmål i framtidsbild 2018 Målområden i plan för social hållbarhet och folkhälsa År 2018 är det enkelt för kommunens invånare, kvinnor som män, och kommunens verksamheter att göra hållbara val när det gäller konsumtion, resande, återvinning och återbruk. År 2018 är ungdomsarbetslösheten fortsatt låg tack vare att fler går ut grundskola och gymnasium med godkända betyg. För unga kvinnor och män som behöver extra stöd att komma in på arbetsmarknaden erbjuder kommunen en kontaktperson och samlade insatser under ett tak. År 2018 fångar vi upp våra barn och ungdomar tidigt. Vi arbetar aktivt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att öka hälsan hos flickor och pojkar. År 2018 tillfredställs kvinnor och mäns, flickor och pojkars behov av flexibla lokaler och utemil- Öka andelen kvinnor och män som rör sig - fokus tillgängliga bostäder, aktiva transporter och grönområden Öka andelen kvinnor och män som äter S.M.A.R.T 2 - fokus medborgare Minska ohälsa bland unga kvinnor och män - fokus fler flickor och pojkar med godkända betyg Minska andelen missbrukande kvinnor och män - fokus alkohol, tobak och cannabis Ökat socialt deltagande - fokus äldre kvinnor och män samt mötesplatser 2 S=större andel vegetabilier, M=mindre andel tomma kalorier, A=andelen ekologiskt ökar, R=rätt kött och grönsaker, T=transportsnålt 7
jöer anpassade för kulturupplevelser och utövande av fritidsaktiviteter. Mötesplatserna är utformade tillsammans med kommunens invånare och finns i kommunens alla delar. I kommunstyrelsens verksamhetsplan 2016, som är kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen, omnämns målområdena från planen för social hållbarhet och folkhälsa under rubriken Förtydligande utifrån angreppssätt, mål och uppdrag i förhållande till respektive inriktningsmål. Vid rubriken i verksamhetsplanen anges att arbetet med dessa mål ska vara en del i arbetet med inriktningsmålet. Vilket stöd har förvaltningen/sektorerna i arbetet med att implementera och integrera målen för social hållbarhet och folkhälsa i den ordinarie verksamheten? I utvecklingsenhetens uppdrag, 2016-03-30, framgår att enheten ska stödja förvaltningsledning, sektorschefer och politiska beredningar att ur ett kvalitets-, kund och hållbarhetsperspektiv utveckla kommunens kärnverksamheter. Vidare beskrivs att utvecklingsenheten har ett särskilt förvaltningsövergripande ansvar inom bland annat området kommunövergripande hållbar utveckling (ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet). Vid dialogen med kommundirektör, utvecklings- och säkerhetschef samt verksamhetsutvecklare Social hållbarhet vid revisionens sammanträde den 7 juni 2016 anges att det i arbetet med att ta fram verksamhetsplanen genomförs dialog mellan KSau samt förvaltningsledningen, där representanter från sektorerna ingår. Det uppges att det sedan är upp till varje sektorschef att få perspektivet med social hållbarhet och de fem målområdena utifrån planen för social hållbarhet och folkhälsa att genomsyra sektorns arbete. Vi har i granskningen efterfrågat, men inte kunnat ta del av, sektorsplaner eller motsvarande som skapar en förståelse för hur perspektivet social hållbarhet och de fem målområdena genomsyrar och tar sig uttryck i förvaltningen. Vilken uppföljning och information får kommunstyrelsen kopplat till arbetet med social hållbarhet och folkhälsa? Kommunstyrelsen beslutar om verksamhetsplan samt verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet som bedrivs i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnd Väst. Presidiedialog mellan Lerums kommun och västra hälso- och sjukvårdsnämnden genomfördes 7 april 2016. Liksom beskrivits ovan gjordes en analys av social hållbarhet inför bokslutsberedningen i budgetprocessen för 2017. Denna analys föredrogs på KSau den 3 februari 2016. Sedan halvårsskiftet 2015 finns ett verksamhetsområde inom Sektor lärande som heter Social hållbarhet och som har särskilt fokus på detta ledord i Lerums vision. I området ingår bland annat Start Lerum (den centrala mottagningsenheten för nyanlända på Sektor lärande), modersmålsenheten och det Kommunala aktivitetsansvaret. Den 15 juni 2016 rapporterades en särskild verksamhetsuppföljning från verksamhetsområdet med rubriken social hållbarhet i kommunstyrelsen. 8
Andra initiativ som involverat ledamöter i bland annat kommunstyrelsen är workshopen kring social hållbarhet och folkhälsa i kommunfullmäktige 26 maj samt Hållbar Region Arena för politisk dialog där Lerums presidier för fullmäktige och kommunstyrelsen stod som värd 3 juni. Temat för året var social hållbarhet. Vid dialogen med kommundirektör, utvecklings- och säkerhetschef samt verksamhetsutvecklare Social hållbarhet vid revisionens sammanträde den 7 juni 2016 beskrevs att en ny visionsrapport ska utvecklas. Rapporten ska ha ett tydligare fokus på social hållbarhet i jämförelse med tidigare rapport. Arbetet med att ta fram rapporten sker under hösten 2016 och rapporten presenteras för kommunstyrelsen i december 2016. I genomförandeplanen för rapporten framgår att nyckeltal och statistikinsamling ska utgå ifrån perspektiven kön, geografi, ålder samt utbildning. 3.1.3. Vår bedömning Vi bedömer att Lerums kommun sedan granskningens genomförande fortsatt det strategiska arbetet med att synliggöra frågor om folkhälsoarbete och social hållbarhet inom kommunen. Genom att social hållbarhet tydliggörs som perspektiv i arbetet med den nya budgetmodellen och genom den nya visionsrapporten bedömer vi att det finns goda förutsättningar att integrera social hållbarhet i den ordinarie styrkedjan. När det gäller kopplingen från övergripande styrdokument till kommunstyrelsens verksamhetsplan bedömer vi att det är fortsatt viktigt att kommunstyrelsen arbetar för att tydliggöra uppdraget till förvaltningen utifrån beslutade målområden för det gemensamma folkhälsoarbetet. Vi bedömer vidare att kommunstyrelsen under 2016 tagit flera initiativ för att diskutera social hållbar utveckling, bland annat genom att tydliggöra hur social hållbar utveckling kan definieras och hur utvecklingen kan följas på lokal nivå i Lerum. 9
4. Slutsats Syftet med uppföljningen av 2014 års granskning av kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa har varit att bedöma hur kommunstyrelsen arbetat vidare utifrån revisionsrapportens rekommendationer och kommunstyrelsens svar på rapporten. Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen i huvudsak har vidtagit åtgärder utifrån tidigare rekommendationer och avlämnade svar. Det som revisionen i fortsättningen bedömer som viktigt att följa är hur kommunstyrelsens verksamhetsplan utvecklas utifrån den nya budgetmodellen och uppdraget till förvaltningen avseende arbetet med social hållbarhet och folkhälsa samt beslutade målområden för det gemensamma folkhälsoarbetet. Göteborg den 17 november 2016 Erik Söderberg Certifierad kommunal yrkesrevisor Hans Gavin Certifierad kommunal yrkesrevisor 10
5. Bilaga 1: Dokumentförteckning Anteckningar från presidiedialog mellan Lerums kommun och västra hälso- och sjukvårdsnämnden den 7 april 2016. Att planera för social hållbarhet på ett systematiskt sätt. Karl-Henrik Robert, Walter Osika, Merlina Missimer. Socialmedicinsk tidsskrift 2/2013 Budget 2016 Budgetprocess 2017, plan 2018-2019, KSau 3 februari. Framtidsbild 2018 Genomförandeplan Nulägesanalys/Ny visionsrapport Hållbar Region Arena för politisk dialog, Inbjudan 3 juni. Kommunstyrelsens protokoll, 2016. Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2016 Uppdrag: utvecklingsenheten, 2016-03-30 Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden Väst och Lerums kommun Workshop Social hållbarhet 26 maj Kommunfullmäktige, tankar och synpunkter från samtliga grupper inom de fem principerna 11