Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Relevanta dokument
Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Lägesrapport LillNILS

Ett rikt odlingslandskap

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Utveckling av regional miljöövervakning i jordbrukslandskap och myrar (LillNILS)

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Myllrande våtmarker och torvbruket

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Olika skydd för naturen

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 2013

Ny gräsmarksövervakning via LillNILS. Urban Gunnarsson, Helena Rygne och Anders Glimskär

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 2012

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Beskrivning biotopskyddade objekt

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Bevarandeplan Natura 2000

Ängs- och betesmarksinventeringen

Gräsmarker. Anders Glimskär, Uppsala

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Miljöövervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur

Småbiotoper och jordbruksfåglar

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK

Övervakningssystem för odlingslandskapets natur- och kulturvärden

Metodutveckling för regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning via NILS, 2008

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Angående dispens från biotopskyddsbestämmelserna för åtgärder i samband med detaljplan för Logistikcentrum vid Hisingsleden i Göteborgs kommun

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

PROTOKOLL. Stationsgatan 12, klockan

En svala gör ingen sommar

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Fördjupad bristanalys

Naturvårdsprogram Handlingsprogam för naturvårdsarbetet

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Beslut om uppodling av annan mark än jordbruksmark

Bevarandeplan Natura 2000

Praktisk naturvård 15hp

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2018

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILSprogrammet,

Remiil metodik och projekt. Anders Glimskär, inst. för ekologi 4 december 2018

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Framåt i miljömålsarbetet

Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS-programmet, år 2010

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Sveriges miljömål.

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Bevarandeplan Natura 2000

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Transkript:

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Samverkan mellan länsstyrelser och SLU

Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper Våtmarker

Stickprov av landskapsrutor som plattform för flera inventeringar NILS basprogram, 2003 Ängs- och betesmarker, 2006 LillNILS, 2009 THUF/MOTH (Habitatdirektivet), 2009

Fördelar med samarbetet Samordningsvinster Tillgång till flygbilder, tolkningsproffs och utbildad fältpersonal Kvalitetssäkring av insamlade data Tillgång till statistiker för både planering och analyser

Utvecklingsarbete 2007 2009 Ett typiskt dike! Det här är väl inget dike? Småbiotoper Gräsmarker Myrar

Småbiotoper vid åkermark

Uppföljning av miljömålen

Preciseringar av Ett Rikt Odlingslandskap 3. Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna 4. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker, slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. 5. Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer

Preciseringar av Ett Rikt Odlingslandskap Forts. 7. Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig 8. Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden 10. Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionell skötsel är bevarade eller förbättrade

Rutstorlek för flygbildstolkning och småbiotopsinventering 5 x 5 km = 25 km 2 3 x 3 km 5 x 5 km 3 x 3 km = 9 km 2 = 36 % SFT standardrutter

Flygbildstolkning av jordbruksmark

Fältinventering av småbiotoper vid åkermark Totalkartering inom 3x3 km Småbiotoper i och intill åkermark (vid definition av åkermark) 5 m från åkerkanten

Småbiotoper vid åkermark Diken, åkerrenar Brukningsvägar Stenmur, odlingsröse Åkerholmar Småvatten

Småbiotoper vid åkermark Alléer Skyddsvärda träd Bärande och blommande träd och buskar Artrika ängsfragment Stenblock, hällar

Småbiotoper i och intill jordbruksmark (5 m från kanten) Total-kartering inom 3x3 km ruta Kant mot åkermark Kant mot betesmark Diken Bärande träd och buskar Stenmurar och rösen Skyddsvärda träd

Fältinventering av småbiotoper vid åkermark Kartering av småbiotoper, redigering av åkermarksskikt i fält

Fältinventering av småbiotoper vid åkermark - attribut Dike (storlek, påverkan, vattenväxter) Bärande träd och buskar (en eller flera arter)

Antal registrerade småbiotoper

Antal åkerholmar - trädtäckning

Vattenväxter i breda diken (> 5 dm breda)

Alléträd

Exempel på information om alléträden

Blommande och bärande träd och buskar

Blommande och bärande träd och buskar antal meter per kilometer inventerad åkerkant 1000 m åkerkant

Skattad täthet av småbiotoper Skattad täthet (meter per hektar åkermark) med medelfel av registrerade småbiotopsobjekt som ligger mellan två åkermarksytor respektive i kanten mot annan mark, 2010-2012.

Stora möjligheter till intressanta analyser! Foto: Sture Hermansson

Hålträd Blommande träd & buskar

Länsstyrelsernas förslag på analyser: Arter-småbiotoper-konnektivitet Täthet småbiotoper Mängdmått småbiotoper Skötsel av småbiotoper Skyddsvärda träd Bärande träd och buskar Småvatten, sandblottor Miljöstöd Biotopskydd Heltäckande data stickprovsdata från Lill-NILS Mönster/korrelation i småbiotopsförekomst Småbiotopsförekomst i olika landskapstyper

Kommande rapport från Jordbruksverket (Jörgen Wissman m.fl., CBM)

Småbiotoper 2014 Analyser + viss komplettering av fältinventering Behov, tolkning och tillämpning av resultat samt format för presentation Samordning med Svensk fågeltaxering

Småbiotoper 2015-2021 Tidplan: 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Flygbilds- och Flygbilds- och Flygbilds- och Flygbilds- och fältinventering fältinventering fältinventering fältinventering Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Flygbilds- och fältinventering Årsrapport Analyser/ utvärdering Ev. kompl. inventering Kostnader: 50 000 kr/län och år Särskilda medel för utvärdering mm kan tillkomma i mån av tillgång på projektmedel från Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet m.fl.

Indikator för åkerlandskapets variation och förekomst av småbiotoper Åkermarkens arrondering. Rapport från 2012 på www.lillnils.se

Åkerkanter som indikator (meter / ha åkermark) (storlek, flikighet, brukningshinder) Area Kantlängd Kantindex 50 hektar 4000 m 80 m/ha Area Kantlängd Kantindex 20 hektar 4000 m 200 m/ha

Kantindex som indikator för småbiotoper