e Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets Inspectorate

Relevanta dokument
Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013


Samråd kriterier för undantag från EUförordningarna. 22 mars 2017 Herlita Bobadilla Robles Lena Jaakonantti

Prövning av kapacitetsberäkningsmetod för kapacitetsberäkningsregion Hansa

Tillfälle att lämna synpunkter avseende genomförande av anslutningskoderna

Kriterier for att bevilja undantag fran bestammelser i Europeiska kommissionens forordning om krav for natanslutning av generatorer

Prövning av förslag till produkter för dagen före- och intradagsmarknaden

Prövning av förslag till fastställande av reservförfaranden i kapacitetsregion Hansa

Prövning av ytterligare egenskaper hos frekvenshållningsreserver


Prövning av arrangemang för att säkerställa risksäkringsmöjligheter för överföring mellan det svenska elområdet SE4 och Litauen

1 Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg

Referensgrupp för internationella frågor

Prövning av kapacitetsberäkningsmetod för kapacitetsberäkningsregion Norden

_ I Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter

Offentligt samråd om villkor avseende balansering

Europeiska förordningar om drift av elnät

Välkomna! Hearing om nätkoderna Operational Security och Operational Planning and Scheduling 7 maj 2013

Requirements for Grid Connection Applicable to all Generators

/588 FÖRKLARANDE DOKUMENT FÖRSLAG PÅ KRAV FÖR DATAUTBYTE

Föreläggande mot Fortum Markets AB med anledning av bristfällig information till konsumenter

Minnesanteckningar från hearing avseende nätkoden LFC&R den 26 augusti 2013 (dnr )

KOMMISSIONENS YTTRANDE. av den

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv

_ I Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarieur

(2) Energimarknadsinspektionen, (Ei) har den 10 april 2017 godkänt förslaget om former avseende mer än en NEMO (MNA-förslaget).

- --I Energimarknadsinspektionen

Prövning av förslag till fastställande av reservförfaranden i kapacitetsberäkningsregion Baltikum

Minnesanteckningar från samrådet avseende nätkoden Transmission system operation (SO), den 12 januari 2016, Drottninggatan 26, Stockholm

Samråd om Kommissionsriktlinjen Transmission System Operation. 12 januari 2016

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Nätkod avseende hantering av kapacitetsbegränsningar och allokering av kapacitet för el

Föreläggande avseende fakturaavgift och uppläggningsavgift vid byte av elhandlare

BESLUT 1 (7) Swedegas AB Gamlestadsvägen Göteborg

1 Swedish Energy Markets inspectorate

1 Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr


e Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate Datum Diarienr

Yttrande över nätföreskrifter för elmarknaden, nu fråga om nätkoden Electricity Balancing

Samråd om kriterier för undantag, RfG. 28 september 2016

Ny bestämmelse i ellagen (1997:857) från och med 1 juli 2012

FÖRSLAG PÅ KRAV FÖR FÖRBRUKNINGSENHETER /2484 FÖRKLARANDE DOKUMENT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1, SUNDBYBERG

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM44. EU-kommissionens förslag till nya bestämmelser på elmarknadsområdet. Dokumentbeteckning

Tillfälle att lämna synpunkter avseende genomförande av driftkoden

Lathund - version Registrering REMIT

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Föreläggande vid vite avseende hantering av inkomster från tilldelning av sammanlänkning

Förslag gällande synkronområdet för Norden

Prövning av förslag till fastställande av reservförfaranden i kapacitetsregion Hansa

Kommittédirektiv. Framtida hantering av systemansvaret för gas m.m. Dir. 2010:60. Beslut vid regeringssammanträde den 3 juni 2010

Nätkod Operational Security

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå. Bakgrund. Bakgrund BILAGA 4 1 (10)

SincE. Projekt SincE (Svenska kraftnät Implementation of Network Codes in europe)

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Energimarknadsinspektionen inom utgiftsområde 21 Energi

Ellagsöversyn förtydligande av systemansvar. Per Wikström - Driftrådet

Promemoria

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr:15/

Ei R2014:14. Fördjupad kostnadsredovisning av uttagen tillsynsavgift enligt förordningen (2008:1330) om vissa avgifter på naturgasområdet

1 Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr

Network Codes - standardisering i sig, eller standardiseringsdrivande? Per Norberg, Professor Technical Controller Vattenfall Eldistribution AB

Föreläggande om debitering och konsumentinformation

Förslag gällande synkronområdet för Norden avseende samordningsåtgärder i syfte att minska inställningsfel vid frekvensåterställning

Nätföreskrift om balansering - Implementering

Redovisning av naturgaslagring i rörledning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Remissvar Energikommissionens betänkande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

EX. PÅ NÄTKODERNAS PÅVERKAN Peter Olofsson, SvK (DK)

Svensk författningssamling

Registreringen av marknadsaktörer under REMIT. 10 september 2014, Stockholm

REMIT och Transparensförordningen vilka krav kan vi vänta oss? Swedish Energy Days 2015

REMISSYTTRANDE. Datum Ert datum

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Mål nr , Enhet 1 Höganäs Energi AB (REL00080).7. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen

Anpassning av tekniska harmoniseringsdirektiv till Europaparlamentets och rådets beslut 768/2008/EG

Beslut om förbud enligt 12 radioutrustningslagen

L 129/10 Europeiska unionens officiella tidning

Förslag gällande synkronområdet för Norden

Förslag gällande synkronområdet för Norden

Nätkod Demand Connection

Europeiska unionens officiella tidning

1 (5) Yttrande. Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad Stockholm

Nätkoden Operational Planning and Scheduling

EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU

Kommissionens förordning 543/2013

Energimarknadsinspektionen MISSIVBREV 1(2) Swedish Energy Märkets Inspectorate Datum Diarienr

Planeringsrådet möte 4/2013

Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen

Nätkod Load-Frequency Control and Reserves

Förslag till RÅDETS BESLUT

Yttrande angående föreslagen nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad och Svenska kraftnäts roll i strategiarbetet

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Transkript:

em e Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets Inspectorate YTTRANDE Datum Diarienr 1(8) Yttrande över nätföreskrifter för elmarknaden, nu fråga om nätkoden HVDC Bakgrund till detta yttrande EU:s tredje inre marknadspaket för el och naturgas beslutades år 2009. Genom det tredje inre marknadspaketet infördes bland annat juridisk grund för att utarbeta ny unionslagstiftning i form av nätföreskrifterl (nätkoder). Förslag till nätkoder utarbetas i enlighet med vad Europeiska kommissionen (KOM), europeiska transmissionssystemorganisationerna för el (ENTSO-E) och gas (ENTSOG), europeiska energitillsynsmyndigheten (ACER) och medlemsstaterna angivit. Bakgrunden till detta yttrande är följande. I Energimarknadsinspektionens (Ei) regleringsbrev för år 2014 har regeringen gett Ej i uppdrag att för varje ny nätkod inkomma med en sammanfattning av vad nätkoden innebär. I sammanfattningen ska ingå en analys av vad nätkoden förväntas få för konsekvenser för svenska konsumenter, företag och andra berörda aktörer. Sammanfattningen ska också innehålla en bedömning om vad avsteg från nätkoden kan få för konsekvenser. Ej ska vid behov uppdatera sammanfattningen, t.ex. vid eventuella substantiella förändringar i nätkoden. Ej ska, vid genomförandet av uppdraget, på lämpligt sätt tillvarata relevant kunskap och erfarenhet hos Konkurrensverket och Affärsverket svenska kraftnät (SvK). Avrapportering ska ske till regeringskansliet (Näringsdepartementet) avseende varje aktuell nätkod senast i samband med att ACER överlämnar sitt yttrande över nätkoden till KOM som sedan i sin tur avgör om aktuell nätkod ska antas eller förkastas. ENTSO-E publicerade den 30 april 2014 ett förslag avseende nätkoden Network Code on High Voltage Direct Current2 Connections and DC-connected Power Park Modules (bilaga 1). Syftet med nätkoden är i huvudsak att ange grundläggande gemensamma EUregler för anslutning av högspänd likström i elnäten. ACER har yttrat sig över förlaget till nätkod i dokumentet "ACER opinion No 14/2014 on the Network Code on High Voltage Direct Current Connections and DC-Connected Power Park Modules", (bilaga 2). Detta yttrande offentliggjordes den 29 juli 2014. ACER E12000, W-3.1, 2013-01-30 1 En nätföreskrift blir, efter beslut av Europeiska kommissionen, en direkt bindande förordning i medlemsländerna. 2 High Voltage Direct Current förkortas härefter HVDC, "högspänd likström" på svenska. Box 155,631 03 Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel 016-16 27 00 registrator@ei.se. www.ei.se. Org.nr. 202100-5695

=, Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr 2 (8) har även valt att skriva en särskild rekommendation till KOM (bilaga 3). För att bereda ärendet har ACER den 19 maj 2014 genomfört en workshop.3 Efter att ACER lämnat sitt yttrande till KOM fattar KOM beslut om lagstiftningsprocess i syfte att anta nätkoden. Arbetet med nätkoden HVDC Ei anser att nätkoden har hanterats av ENTSO-E i enlighet med gängse procedur och som beskrivs i EU:s regelverk och i ACER:s framtagna ramriktlinjer "Framework Guidelines on Electricity Grid Connection" 4. Nätkoden har tagits fram efter dialog med intressenter och med hänsyn till de individuella kommentarer som inkommit i den publika konsultationen. Som komplement till nätkoden har ENTSO-E även publicerat ett antal dokument (den 30 april 2014) som beskriver nätkoden, "NC HVDC Frequently Asked Questions", "NC HVDC Requirement Outlines", "NC HVDC Explanatory Note" samt "NC HVDC Evaluation of Comments".5 I "Explanatory Note" finns en mer fördjupad förklaring om nätkodens syfte och användning samt vilken funktion HVDC-anläggningar fyller i elnätet. Lagstöd för utformning och beslut om nätkoder Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003. Ramriktlinjen Framework Guidelines on Electricity Grid Connection, ACER (Agency for the Cooperation of Energy Regulators), av den 20 juli 2011. Nätkodens innehåll och innebörd för Sverige Ei:s beredning av detta yttrande Ei har under arbetet med nätkoden informerat ACER om våra synpunkter genom aktivt deltagande i ACER:s arbetsgrupp för nätkoden. I ACER:s arbete ingår kontroll av att föreslagna bestämmelser överensstämmer med den av ACER upprättade ramriktlinjen, jämförelse och kontroll mot andra nätkoder och att nätkoden är läsbar (formuleringar, 3 Se http://www.acer.europa.eu/media/news/pages/acer-organises-a-workshop-on-the-network-code-on- High-Voltage-Direct-Current-Connections-and-DC-connected-Power-Park-Module.aspx 4 Ramriktlinjen utgiven den 20 juli 2011. Se http://www.acer.europa.eu/official documents/acts of the Agency/Framework Guidelines/Framework%20G uidelines/fg%20on%20electricity /020Grid%20Connections.pdf 5 Se https://www.entsoe.eu/major-projects/network-code-development/high-voltage-direct-current/

me ~ e Energimarknadsinspektionen e Swedish Energy Markets inspectorate Datum Diarienr 3 (8) definitioner m.m.) samt att ENTSO-E i processen har tagit hänsyn till synpunkter från intressenterna. Ej har därefter berett ärendet genom att berörda svenska myndigheter och aktörer fått tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på ENTSO-E förslag till nätkod senast den 7 juli 2014. SvK har lämnat några mindre synpunkter. Nätkoden i korthet Nedan följer en översikt över nätkoden6 uppdelat per kapitel: Kapitel 1 Allmänna bestämmelser (artikel 1 till 6) Kapitlet innehåller syfte, tillämpningsområde, definitioner, vem som berörs, rättsliga aspekter och principer om öppenhet, icke-diskriminering mm. De anläggningar som berörs av nätkoden är HVDC-anläggning som kopplar ihop synkronområden eller kontrollområden (inklusive "back-to-back"), HVDC-anläggning som kopplar en produktionspark (t.ex. vindkraftpark) till elnätet, inbäddad HVDCanläggning (t.ex. Sydvästlänken) och även HVDC-anläggning kopplad till distributionsnät om det går att visa att anläggningen har gränsöverskridande påverkan. Nätkoden gäller för ny HVDC-anläggning. Vissa artiklar gäller även för befintlig HVDCanläggning. Kapitlet beskriver hur medlemsstaten, eller av medlemsstaten utsedd myndighet, ska underrättas och fatta beslut om normer, bestämmelser, metoder (och dokumentation) som stamnätsoperatören (TSO:n) avser tillämpa vid införandet av nätkoden. Kapitlet beskriver även täckning av kostnader som uppkommer i samband med tillämpning av denna nätkod samt de sekretesskrav som gäller för stamnäts- och distributionsnätoperatörer (TSO och DS07), ägare till HVDC-anläggning och ägare till DC-ansluten produktionspark. Kapitel 2 Generella krav för anslutning av HVDC-anläggning Kapitlet beskriver de tekniska minimikrav en HVDC-anläggning8 ska klara. I sektion 1, artikel 7 till 15, beskrivs krav på kontroll av aktiv effekt och frekvens. Artiklarna beskriver vad en HVDC-anläggning ska klara vad gäller frekvensstabilitet, de tekniska minimikraven vad gäller frånkoppling vid en given frekvens samt andra krav som gäller för frekvens. Vidare beskrivs krav på hantering av aktiv effekt, vilket delvis kan bestämmas av TSO, samt krav på syntetisk tröghet9. 6 Förklaring på svenska är gjord av Ej, ingen officiell översättning finns ännu. 7J Sverige motsvaras DSO (Distribution System Operator) av regionnäts- och distributionsnätsföretag. 8 J nätkoden beskrivs olika tekniska delar i HVDC-anläggningen, som förenkling används i det här yttrandet begreppet HVDC-anläggning. 9 Kompensation för den tröghet (intertia) i form av roterande massa som t.ex. synkrongeneratorer ger, men som inte finns i generatorer med annan konstruktion.

im Energimarknadsinspektionen 4(8) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr I sektion 2, artikel 16 till 22, beskrivs krav på kontroll av reaktiv effekt och spänning. Artiklarna beskriver även hur lång tid en HVDC-anläggning ska klara att vara inkopplad när spänningen ändras, vilket stöd som HVDC-anläggning ska ge vid kortslutning samt vilka krav som anläggningen ska uppfyllas vad gäller hantering och utbyte av reaktiv effekt. Vidare beskrivs att HVDC-anläggning inte får påverka elkvaliteten negativt (framför allt spänningskvaliteten). I sektion 3, artikel 23 till 25, beskrivs krav på HVDC-anläggning vad gäller störningstålighet. I sektion 4, artikel 26 till 31, beskrivs krav på kontrollfunktioner. Artiklarna beskriver de tekniska kraven som anläggning ska klara vad gäller t.ex. energisättning och synkronisering. Vidare anges i kraven att studier ska tas fram som visar att anläggning inte påverkar annan utrustning i stamnätet. Artiklarna beskriver även krav på olika former av dämpning och tålighet mot fel. I sektion 5, artikel 32 till 34, beskrivs tekniska krav på HVDC-anläggnings skyddsutrustning (skydd av stamnätet) och hur utrusningen ska ställas in osv. I sektion 6, artikel 35, beskrivs krav på HVDC-anläggning vid återställande av transmissionssystemet. I artikeln beskrivs att TSO har rätt att begära ett kostnadsförslag från ägaren till HVDC-anläggning vad gäller möjlighet till dödnätsstart och de tekniska krav som i så fall behöver vara uppfyllda. Kapitel 3 Krav på DC-anslutna produktionsparker och "Remote-end"-omriktarstationer Kapitlet beskriver de tekniska krav som ställs på anläggning. I sektion 1, artikel 36 till 43, beskrivs krav på DC-ansluten produktionspark (anläggningen). Artiklarna beskriver de tekniska minimikrav som en anläggning ska klara t.ex. vad gäller frekvens, reaktiv effekt, spänning, kontrollutrustning och skyddsutrustning. Artiklarna beskriver även krav på elkvalitet samt att även vissa krav som anges i nätkod RfG (krav på produktionsanläggning) ska gälla. I sektion 2, artikel 44 till 48, beskrivs de tekniska minimikrav en omriktarstation "i bortre änden" på ledningen ska klara vad gäller frekvens, reaktiv effekt, spänning och elkvalitet (dvs, krav på att anläggningen inte ska påverka spänningen i stamnätet negativt). Kapitel 4 Informationsutbyte och koordinering Kapitlet innehåller krav på informationsutbyte och koordinering. Artiklarna 49 till 52 beskriver att HVDC-anläggning ska ha utrustning för att ta emot instruktioner från TSO. Framtagning av parametrar och inställningar av kontrollfunktioner ska göras i samarbete mellan berörd nätägare och ägare av anläggningen. Utrustningen ska även kunna lagra data vid fel och även övervaka anläggningen.

Energimarknadsinspektionen 5(8) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr Kapitel 5 Operativt anmälningsförfarande Kapitlet innehåller operativt anmälningsförfarande vid anslutning av HVDC-anläggning. Sektion 1, beskriver operativt anmälningsförfarande för anslutning av ny HVDCanläggning. Artiklarna 53 till 57 beskriver vad som behöver göras i de olika stegen vid anslutning. Sektion 2, beskriver operativt anmälningsförfarande vid anslutning av ny DC-ansluten produktionspark. Artiklarna 58 till 62 beskriver vad som behöver göras i de olika stegen vid anslutning. Sektion 3 beskriver operativt anmälningsförfarande för anslutning av befintlig HVDCanläggning, enligt artikel 63. Sektion 4 beskriver operativt anmälningsförfarande för anslutning av befintlig DCansluten produktionspark, enligt artikel 64. Kapitel 6 Efterlevnad Sektion 1 beskriver övervakning av efterlevnad enligt artiklarna 65 och 66, t.ex. nätoperatörens roll. Sektion 2, artiklarna 67 och 68, beskriver krav på test av efterlevnad. Sektion 3, artiklarna 69 och 70 beskriver krav på simulering av efterlevnad. Kapitel 7 Undantag Kapitlet beskriver hur undantag från kraven i nätkoden ska hanteras. Artiklarna 71 till 75 beskriver hur ansökan ska göras och hur beslut ska tas. Den nationella tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla ett register över ansökningar om undantag samt resultatet av ansökan (bifall eller avslag). Kapitel 8 Slutbestämmelser Kapitlet (artikel 76 till 78) beskriver regler för ändringar av avtal och allmänna bestämmelser om villkor samt bestämmelser om ikraftträdande av nätkoden. Vidare beskrivs i artiklarna hur en anläggning som omfattas av nätkoden men som även är kopplad till ett område som inte berörs av EU-lagstiftning ska hanteras. ACERs bedömning av nätkoden enligt yttrande Av ACER:s yttrande till KOM framgår att ACER anser att koden är i överensstämmelse med de av ACER framtagna ramriktlinjerna och rekommenderar den till Europeiska

effl Energimarknadsinspektionen em Swedish Energy Markets lnspectorate Datum Diarienr 6 (8) kommissionen 1 ACER lämnar även en rekommendation till KOM som ett förtydligande av yttrandet. Av ACER:s yttrande (och förtydligat i ACER:s rekommendation) framgår att ACER önskar att definitionen "Grid User" ersätt med definitionen enligt artikel 2 i direktivet 2009/72/EC ("System User"). ACER påpekar att det i artikel 3 i nätkoden finns formuleringar kring hur den nationella tillsynsmyndigheten ska godkänna avtal som kan inte är förenliga med befintliga lagar i vissa medlemsstater. ACER föreslår därför att dessa formuleringar ses över. Vidare påpekas några ytterligare förtydliganden som bör göras. Ei:s bedömning/slutsatser För en fungerande europeisk elmarknad krävs en grundläggande gemensam syn på elmarknaden och elmarknadens funktion idag och i framtiden. Ei är därför positiv till den utveckling som nu pågår med nätkoder och ambitionen att nå en samsyn och viss harmonisering genom regelverk. Ei anser att gemensamma minimiregler för anslutning av HVDC är nödvändiga för att elmarknaden i Europa ska kunna harmoniseras. Ei:s generella bedömning av de krav som föreslås i nätkoden är att de skapar förutsättningar för transparens och harmonisering utan att driftsäkerheten påverkas negativt. Den ekonomiska effektiviteten skapas genom att nätkoden ger förutsättningar för att ansluta en HVDC-anläggning. I dag finns inga regler i Sverige som endast avser anslutning av HVDC-anläggning. De aktörer som påverkas av nätkoden är: Ägare till HVDC-anläggning SvK Ei Tillverkare av utrustning för HVDC, nätkoden kommer att kunna användas som en "standard" Ei har inbjudit marknadens aktörer att lämna skriftliga synpunkter på nätkoden fram till och med den 7:e juli, via en inbjudan på Ei:s webb samt i nyhetsbrev. SvK har lämnat följande synpunkter. Nätkoden är framtagen för att möjliggöra stabil drift av de europeiska kraftsystemen och för att ge ökat utrymme för utbyte av systemtjänster mellan olika synkronområden samt för att säkerställa en stabil anslutning av produktionsparker placerade bakom omformare till transmissionssystemet. HVDCkoden definierar väl kravbilden för det framtida elkraftsystemet. Frekvenståligheten för 10 Europeiska kommissionen har därefter möjlighet att ytterligare omarbeta koden innan nätkoden slutligt presenteras för medlemsstaterna. Processen för att anta en nätkod beskrivs på www.ei.se.

ou i Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets inspectorate Datum Diarienr 7 (8) HVDC-anläggningar är något vidare än den som har angivits för generatorer, vilket ger en stabil systemdrift även i ansträngda situationer. Det är av stor vikt att HVDCanläggningar inte kopplas bort okontrollerat vid spänningsvariationer i stamnätet. Den spänningstålighet som nätkoden kräver är i linje med SATK:s uppfattning. Den nivå på störningstålighet som nätkoden anger är i linje med SvIK:s uppfattning. SvK anser att det förfarande som beskrivs i nätkoden vad gäller operationella meddelanden vid och efter anslutning innebär ett betydligt mer administrativt betungande arbete, vilket i första hand belastar den relevanta nätoperatören. Den relevanta nätoperatören ska även regelbundet undersöka om en anläggning uppfyller kraven i nätkoden. Funktion för detta saknas idag hos SvK och uppgiften kräver ytterligare administrativa och tekniska resurser. Konkurrensverket har inte lämnat några synpunkter. Inga andra intressenter har lämnat någon synpunkt. Ei gör bedömningen att nätkoden inte kommer att påverka svenska marknadsaktörer nämnvärt. Det utrymme som nätkoden ger för nationellt bestämmande är väl avvägda. Ei tillstyrker att nätkoden antas med av ACER ovan angivna synpunkter. Nätkoden medför dock fler arbetsuppgifter för SvK som svensk TSO (administration, övervakning och kontroll) och Ei som nationell tillsynsmyndighet. Arbetsfördelningen mellan SvK och Ei kan, med anledning av nätkoderna, behöva utredas särskilt. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Anne Vadasz Nilsson. Vid den slutliga handläggningen har därutöver deltagit ställföreträdande generaldirektören Tony Rosten, chefsjuristen Göran Moren, avdelningschefen Caroline Törnqvist samt analytikern Lena Jaakonantti, den sistnämnda föredragande. e Vadasz Nilsson

Energimarknadsinspektionen 8(8) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr BILAGOR Bilaga 1 ENTSO-E:s förslag till nätkod Network Code on High Voltage Direct Current Connections and DC-connected Power Park Modules Bilaga 2 ACERs yttrande (No 14/2014) Bilaga 3 ACERs rekommendation (No 04/2014)