Malmös grundsärskoleenkät resultatsammanställning Grundskoleförvaltningen

Malmös grundsärskoleenkät 2013 - resultatsammanställning Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Februari 2014 1.0 Linda Petersson och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Innehållsförteckning Inledning... 3 Om skolformen grundsärskola... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Uppföljning av mål... 4 Disposition... 4 Metod och material... 5 Enkätens respondenter... 5 Enkätens utformning... 6 Datainsamling och svarsfrekvens... 6 Rapportens upplägg... 7 Grundsärskoleenkäten 2013... 8 1. Kunskap och lärande... 8 2. Delaktighet och inflytande... 10 3. Bemötande... 13 4. Trygghet och trivsel... 15 Sammanfattande analys... 18 Bilaga 1. Instruktion för genomförande av grundsärskoleenkäten.. 19 Bilaga 2. Enkätformulär för grundsärskoleenkäten... 21 2

Inledning Om skolformen grundsärskola Enligt skollagen är grundsärskolan en skolform som riktar sig mot elever som har en utvecklingsstörning. Utvecklingsstörningen kan förekomma tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel autismspektrumtillstånd och ADHD. I grundsärskolan finns det två inriktningar: Ämnesinriktning (i stort sett samma ämnen som i grundskolan) och inriktning mot ämnesområden (inriktning träning) som är till för de elever som inte kan läsa ämnen. I Malmö är det drygt 50 procent av grundsärskoleeleverna som går i inriktning träning, och alltså läser ämnesområden. En elev blir i huvudsak placerad i endera inriktningen men kan läsa en kombination av ämnen och ämnesområden. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som påverkar lärandet och förenklat kan man säga att elever på tidigare utvecklingsnivå läser ämnesområden (inriktning träning). Viktigt att ha i åtanke är att graden av funktionshinder påverkas av omgivningen och miljön. Att skapa goda lärandemiljöer som kompenserar för funktionsnedsättningar och att arbeta utifrån att miljön och omgivningen inte ska vara begränsande är viktiga aspekter. Bakgrund Det har tidigare inte funnits någon enkät för eleverna i grundsärskolan i Malmö kommun. Kommunstyrelsen gav därför stadskontoret avdelning barn och ungdom i uppdrag att utforma en elevenkät för eleverna i grundsärskolan inom ramen för Projekt kvalitetsarbete. Enkätens frågor och utformning är utarbetad i samarbete med Daniel Östlund, universitetslektor med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Enkäten har testats på två grundsärskolor i Kristianstad där såväl lärarna som eleverna utvärderat enkäten. Efter pilotomgången ändrades vissa frågeställningar. Malmö kommuns grundskoleenkät, som baseras på Skolinspektionens enkät, har till viss del legat som grund vid utformningen av enkäten för grundsärskolan. Svaren på enkätens frågor ger en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Enkätens resultat ger samtidigt underlag för bedömning huruvida Malmö kommunfullmäktiges budgetmål för 2013 inom skolans område tillgodoses: Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt arbete En grundtanke med utformningen av grundsärskoleenkäten är att alla elever kan förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. För att matcha elevgruppen och dess heterogenitet och för att rikta sig mot samtliga elever i grundsärskolan (dvs. samtliga årskurser och båda inriktningarna) ges eleverna olika svarsmöjligheter. 3

Syfte Syftet med grundsärskoleenkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljning av mål Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Den ger också de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Mycket av underlaget som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna inom ett par veckor efter enkätens avslutande i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. Denna rapport kan ytterligare komplettera det underlaget i skolornas fortsatta systematiska kvalitetsarbete. Disposition I nästföljande kapitel kommer bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och denna rapports upplägg att avhandlas. Därefter följer rapportens resultatkapitel. Avslutningsvis summeras undersökningens huvudslutsatser i en sammanfattande analys. 4

Metod och material Enkätens respondenter Grundsärskoleenkäten har riktat sig till samtliga elever på de 15 grundsärskolor som finns i Malmö kommun. Sammanlagt har enkäten skickats till 266 elever varav 100 är flickor och 166 är pojkar 1. 52 procent av eleverna läser ämnesområden och 48 procent läser ämnen. Ungefär två tredjedelar av eleverna som läser ämnesområden är pojkar. Det är även fler pojkar än flickor som läser ämnen men där är differensen inte lika tydlig. I och med de varierande förutsättningarna för eleverna inom grundsärskolan att kunna besvara enkäter medföljer utmaningar vid utformning av enkäter. Det finns inga exempel på enkäter i Sverige som vänder sig till alla elever inom skolformen. Inspiration har därför istället hämtats från Norge i form Gjemestad, Luteberget och Ohnas Veileder Elevundersökelsen Hverdagslivstrening. För att samtliga elever ska kunna tycka till om sin skola och sitt lärande finns det tre sätt att besvara undersökningen på 2 : 1) Eleven kan förstå skriven text och svarar således på egen hand. Eleven har möjlighet att fråga efter förtydligande eller hjälp. 2) Eleven behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara. 3) Eleven har inga möjligheter att kunna svara på egen hand och har därför en representant (personal) som svarar för eleven. Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gjort bedömningen om hur eleven kan besvara enkäten. I de fall eleven inte bedömdes kunna svara på egen hand var arbetslaget kring eleven instruerat att svara för eleven och därefter stämma av dessa svar med eleven. Detta för att i så hög utsträckning som möjligt försöka säkerställa tillförlitligheten. En bärande tanke i arbetet med elevenkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever ska ha rätt att komma till tals oavsett hur svår deras funktionsnedsättning är. Den demokratiska rättigheten och delaktighetsaspekten har varit överordnad de utmaningar som medföljer. Det kan inte uteslutas att elevernas olika förutsättningar och ålder kan ha viss inverkan på resultatet och att huruvida eleverna besvarat enkäten genom lärare och arbetslag, genom stöd eller på egen hand också på marginalen kan ha haft betydelse. Som framgår av resultatdelen längre fram i rapporten så har skillnaderna mellan årskurserna bedömts försumbara och differenserna mellan eleverna som läser ämnen respektive ämnesområden är förvisso tydliga men i huvudsak följer de två elevgruppernas resultat liknande mönster. Därför bedömer grundskoleförvaltningen att dessa faktorer har haft marginell inverkan på resultaten. 1 En orsak till att det är fler pojkar i grundsärskolan är att det föds fler pojkar än flickor med utvecklingsstörning. Dominansen av pojkar uppges vara i stort sett lika i hela landet och bilden är även densamma internationellt. Samma förhållande finns inom alla grader av utvecklingsstörning. För måttligt och framför allt gravt utvecklingsstörda beror könsskillnaden delvis på att pojkar oftare än flickor drabbas av hjärnskador av olika art. Oavsett grad av utvecklingsstörning skulle en stor del av könsskillnaden kunna förklaras av att vissa genetiska skador och kromosomrubbningar drabbar pojkar oftare än flickor (Skolverkets rapport Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, 2006). 2 Information om detta fanns i dokumentet Instruktion till enkäten som bifogades tillsammans med enkätforumlären (se bilaga 1). 5

Enkätens utformning Enkäten består av 29 frågor. Den första frågan handlar om hur eleven svarat, dvs. på egen hand, med stöd eller om personal svarat åt eleven. De nästkommande fem frågorna är inledningsfrågor där eleven anger sitt kön, ålder, årskurs, skola samt huruvida han/hon läser ämnen eller ämnesområden. Resterande frågor är indelade i huvudfrågeområden: Kunskap och lärande, delaktighet och inflytande, bemötande samt trygghet och trivsel. Svarsskalan för frågorna inom varje huvudfrågeområde är: Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet ej Enkätformuläret återfinns som bilaga i slutet av rapporten. Datainsamling och svarsfrekvens Information och kommunikation kring undersökningen har skett via rektorerna för grundsärskolorna som sedan har vidarebefordrat informationen till lärare. Enkäten skickades ut i pappersversion till lärarna, via deras rektorer, som sedan delade ut enkäterna till eleverna. En representant från kvalitetsavdelningen har också informerat grundsärskolorna via besök. I samband med dessa besök informerades skolan om syftet med elevenkäten samt hur utformningen av enkäten skulle se ut. Stor vikt lades vid att informera hur personal skulle tänka kring bedömningen av hur eleven skulle genomföra undersökningen. En instruktion till personalen lämnades även ut vid informationstillfället samt i kuvert med enkäterna i samband med genomförandet av undersökningen. De ifyllda enkäterna har samlats in på olika sätt för bearbetning och analys. 259 av 266 elever har besvarat enkäten vilket innebär att 97,3 procent av Malmös grundsärskoleelever har tyckt till om sin skola genom undersökningen 3. De flesta av eleverna (42 procent) har svarat med hjälp av något stöd (främst uppläsning av frågorna). För 33 procent av eleverna har personalen gjort bedömningar av elevens upplevelser och svarat för eleven. 24 procent av eleverna har svarat på egen hand utan stöd. Det finns stora skillnader mellan elevgrupperna som läser ämnen respektive ämnesområden. Nästintill ingen elev som läser ämnen har tyckt till om sin skola genom att lärare/arbetslag svarat åt denne. Detta blev emellertid fallet för de flesta av eleverna som läser ämnesområden. 3 Då någon elevenkät för grundsärskolan inte tidigare har genomförts har flera av rektorerna och personalen i grundsärskolan poängterat att det finns en demokratisk rättighet för alla elever att tycka till om sin skola. 6

Tabell 1. Fördelning av hur eleverna genomfört undersökning per inriktning (%) Elever som läser ämnen Personal svarade 2% På egen hand 49% Med stöd 49% Elever som läser ämnesområden Personal svarade 62% På egen hand 1% Med stöd 36% Not: Inga skillnader har noterats mellan pojkarna och flickorna. Rapportens upplägg Enkäten behandlar elevernas lärmiljö kopplat till olika områden av läroplansuppdraget och hur eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt elevernas förutsättningar för inlärning som studiero och lust att lära. Enkätens frågor omfattar fyra huvudfrågeområden: 1. Kunskap och lärande 2. Delaktighet och inflytande 3. Bemötande 4. Trygghet och trivsel I rapportens resultatdel är enkätresultaten också redovisade efter samma upplägg. Utgångspunkt är en beskrivning av huvudfrågeområdets resultat på kommunnivå men även nedbrutet på kön och elever som läser ämnen respektive ämnesområden. Intressanta resultat och/eller utmärkande skillnader utifrån/mellan frågorna, könen samt inriktning (ämnen/ämnesområden) uppmärksammas särskilt. Efter resultatkapitlet följer rapportens avslutande kapitel som består av en sammanfattande analys. Frågorna, eller påståendena, i enkäten kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. För redovisningen i den här rapporten har svarsskalan behandlats och översatts i en ny skala där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Då det är första gången som en elevenkät för eleverna i grundsärskolan genomförs är jämförelser över tid inte möjliga att göra. 7

Grundsärskoleenkäten 2013 I resultatdelen avhandlas resultaten per huvudfrågeområde nedbrutet på enskilda frågor, kön och inriktning (dvs. elever som läser ämnen respektive ämnesområden). Några resultat nedbrutet på årskurs kommer inte att redovisas. Anledningen är att inget tydligt mönster av skillnader mellan årskurserna har noterats. 1. Kunskap och lärande Läroplanen betonar att grundsärskolan ska ansvara för att alla elever efter genomgången utbildning har inhämtat och utvecklat nödvänliga kunskaper som individ. Kunskaperna ska också ligga till grund för fortsatt utbildning. Skolans övergripande uppdrag är att främja ett lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Läraren ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Undervisningen ska organiseras så att eleverna har möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Läraren ska dessutom stärka elevernas vilja att lära och elevernas tillit till sin egen förmåga. 55 procent av eleverna i grundsärskolan anger positiva svar under huvudfrågeområdet Kunskap och lärande medan 9 procent är negativa och 31 procent uppger Delvis-svar. Flest elever svarar positivt på frågan om lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver det och lägst andel positiva svar erhåller frågan om skolarbetet är svårt, dvs. många elever tycker att det är svårt eller delvis svårt. Diagram 1. Kunskap och lärande svarsfördelning per fråga (%) 100% 90% 70% 3% 7% 22% 7% 4% 6% 18% 33% 2% 2% 16% 6% 6% 13% 23% 60% 45% 50% 40% 30% 69% 66% 57% 50% Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar 20% 0% Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna berättar hur det går för mig i skolan Lärarna förklarar så att jag förstår Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 1. Kunskap och lärande 35% Skolarbetet är lätt för mig 22% Skolarbetet är svårt för mig Skillnader mellan könen Inga betydande skillnader har noterats mellan könen beträffande detta huvudfrågeområde. 8

Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Skillnader mellan elever som läser ämnen eller ämnesområden Genomgående är en högre andel av eleverna som läser ämnen positiva än eleverna som läser ämnesområden. Skillnaderna är särskilt tydliga beträffande tre av sex frågor: Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna förklarar så att jag förstår Skolarbetet är lätt för mig Diagram 2. Kunskap och lärande svarsfördelning per inriktning (%) 100% 2% 1% 4% 9% 6% 2% 2% 2% 2% 11% 8% 5% 11% 2% 11% 90% 3% 5% 14% 8% 19% 16% 14% 21% 70% 32% 22% 44% 48% 60% 50% 85% 47% 40% 82% 74% 76% 77% 30% 58% 53% 50% 20% 39% 22% 0% 6% 5% 20% 26% 44% 55% 30% 14% Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna berättar hur det går för mig i skolan Lärarna förklarar så att jag förstår Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 1. Kunskap och lärande Skolarbetet är lätt för mig Skolarbetet är svårt för mig Kommentar Kunskap och lärande är det huvudfrågeområde som har lägst andel positiva svar jämfört med övriga huvudfrågeområden. Sedan införandet av den senaste läroplanen, Lgr 11, har kunskapskraven för eleverna i grundsärskolan förändrats. Vid bedömning av kunskaperna för eleverna som läser ämnen ska läraren numera inte utgå från elevens förutsättningar 4. Elever som läser ämnesområden ska dock bedömas utifrån sina förutsättningar. Många lärare som arbetar med elever som läser ämnesområden menar att de saknar stöd och hjälp kring bedömning för elevgruppen. Skolverket håller på att tillsammans med Malmö Högskola ta fram ett material kring detta. Ungefär hälften av eleverna som läser ämnesområden har svarat positivt på frågan om det är roligt att lära sig nya saker. Det här borde uppmärksammas med en diskussion om hur grundsärskolan kan arbeta för att skapa en mer meningsfull och lustfylld lärmiljö för eleverna som läser ämnesområden. Det är också en betydande skillnad mellan eleverna som läser ämnen och eleverna som läser ämnesområden på frågan Lärarna förklarar så att jag förstår. Det kan bero på att eleverna som läser ämnesområden på grund av sin/sina funktionsnedsättningar har svårare att förstå olika typer av instruktioner, eller snarare att det kan vara svårt att hitta undervisningsstrategier som är anpassade efter elevens förutsättningar. 4 Betyg ges i årskurs 6-9 i alla ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. Betyget F eller streck används inte. 9

2. Delaktighet och inflytande Eleverna i grundsärskolan ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i utbildningen och undervisningen. Alla elever i grundsärskolan ska ges inflytande över utbildningen och stimuleras att vara involverade i utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Hur denna information ska ges, ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer där eleverna ska vara delaktiga i att planera och utvärdera undervisningen. Genom att välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande. Flickorna och pojkarna ska ha ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. 59 procent av eleverna anger positiva svar under huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande medan 6 procent är negativa och 26 procent uppger Delvis-svar. Flest elever svarar positivt på frågan om Lärarna lyssnar på mig och lägst andel positiva svar erhåller frågan Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Diagram 3. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per fråga (%) 100% 4% 3% 4% 11% 2% 7% 2% 90% 23% 15% 23% 26% 31% 4% 70% 60% 38% 50% 40% 71% 30% 62% 64% 63% 20% 36% Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar 0% Flickor och pojkar får vara med och bestämma lika mycket Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra 2. Delaktighet och inflytande Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Lärarna lyssnar på mig Skillnader mellan könen Sammantaget för huvudfrågeområdet delaktighet och inflytande har 63 procent av flickorna svarat positivt på frågorna. Motsvarande siffra för pojkarna är 57 procent. Det finns differenser mellan könen beträffande samtliga frågor förutom frågan Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter där andelen positiva svar är exakt lika hög mellan pojkarna och flickorna. 10

Diagram 4. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per kön (%) 100% 3% 4% 5% 2% 2% 5% 3% 11% 6% 7% 2% 1% 3% 90% 23% 24% 18% 15% 17% 21% 26% 26% 35% 3% 5% 29% 70% 7% 11% 60% 35% 39% 50% 40% 76% 67% 70% 67% 30% 60% 61% 61% 67% 20% 36% 36% Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar 0% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor och pojkar får vara med och bestämma lika mycket Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra 2. Delaktighet och inflytande Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Lärarna lyssnar på mig Skillnader mellan elever som läser ämnen eller ämnesområden En tydligt högre andel av eleverna som läser ämnen är positiva än eleverna som läser ämnesområden beträffande fyra av fem frågor kring Delaktighet och inflytande. Noterbart är också att en betydligt högre andel av eleverna som läser ämnesområden besvarat frågan Flickor och pojkar får vara med och bestämma lika mycket med ett Vet inte-svar. Diagram 5. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per inriktning (%) 100% 4% 3% 8% 3% 6% 1% 3% 5% 3% 13% 13% 1% 2% 3% 90% 11% 15% 13% 6% 33% 12% 18% 25% 33% 70% 26% 47% 3% 60% 28% 50% 47% 40% 79% 72% 69% 30% 59% 54% 47% 49% 20% 61% 26% Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar 0% Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Flickor och pojkar får vara med och bestämma lika mycket Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra 2. Delaktighet och inflytande Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Lärarna lyssnar på mig 11

Kommentar Det är viktigt att uppmärksamma att få elever upplever att de får vara med och bestämma hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. Den högre andelen positiva svar på övriga frågor kan bero på att eleverna i större utsträckning kan vara med och bestämma kring andra aktiviteter och göra andra typer av val. Differensen mellan elever som läser ämnen och ämnesområden är tydlig beträffande denna fråga. Det kan bero på att det krävs mer av lärandemiljön och anpassningar samt kompensatoriska insatser för eleverna som läser ämnesområden. En hög andel av eleverna har svarat att de inte vet om flickorna och pojkarna får vara med och bestämma lika mycket. Det är betydligt fler av eleverna som läser ämnesområden som svarat att de inte vet. Det kan vara så att utvecklingsstörningen för många av dessa elever bidrar till att könsfrågorna kan bli svåra för personalen att kommunicera. Det är en betydligt lägre andel av eleverna som läser ämnesområden som svarat positivt på frågan om lärarna lyssnar på dem. Även här skulle en förklaring kunna vara att vissa av eleverna inte har talat språk och därför är i behov av olika kommunikationshjälpmedel, vilket kräver mer av omgivningen och dess förmåga att anpassa lärmiljön. Följaktligen medför det att det krävs mer av personalen i skolorna. 12

3. Bemötande Skolan ska präglas av omsorg om den enskilde elevens välbefinnande och utveckling. Eleven ska mötas av respekt för sin person och sitt arbete. Skolan har en viktig roll i att bidra till att eleverna utvecklar god självkänsla och trygghet. Goda relationer mellan lärare och elever stärker tilliten vilket ger bättre förutsättningar för lärande. Skollagen framhåller att personal inte får utsätta en elev för kränkande behandling och att personal skyndsamt ska anmäla till rektorn om en elev upplever att denne har blivit kränkt. 75 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Bemötande medan 3 procent är negativa och 16 procent uppger Delvis-svar. Flest elever svarar positivt på frågan I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra och lägst andel positiva svar erhåller frågan De andra eleverna är snälla mot mig. Diagram 6. Bemötande - svarsfördelning per fråga (%) 100% 90% 70% 60% 4% 2% 7% 8% 2% 5% 5% 2% 8% 16% 14% 28% 50% Vet inte-svar 40% 30% 63% 75% 83% Negativa svar Delvis-svar Positiva svar 20% 0% De andra eleverna är snälla mot mig De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Lärarna är snälla mot mig 3. Bemötande Skillnader mellan könen Skillnaderna mellan könen är försumbara beträffande tre av fyra frågor medan noterbar differens finns när det gäller frågan De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra. 79 procent av flickorna svarar positivt på frågan. Motsvarande andel för pojkarna är 72 procent. Skillnader mellan elever som läser ämnen eller ämnesområden I de flesta fallen är en högre andel av eleverna som läser ämnen positiva än eleverna som läser ämnesområden. Skillnaderna är dock relativt marginella fråga för fråga jämförelsevis med de utmärkande resultatdifferenserna beträffande Kunskap och lärande. 13

Diagram 7. Bemötande - svarsfördelning per inriktning (%) 100% 2% 5% 4% 3% 5% 9% 2% 5% 7% 4% 12% 90% 2% 1% 21% 13% 14% 11% 70% 35% 2% 2% 3% 11% 20% 60% 50% 40% 30% 20% 72% 54% 75% 75% 90% 76% 85% 75% Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar 0% Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen De andra eleverna är snälla mot mig De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra 3. Bemötande I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Lärarna är snälla mot mig Kommentar Det är en jämförelsevis hög andel av eleverna som läser ämnesområden som har svarat Vet inte på frågan I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra. Det kan vara svårt att ha denna typ av samtal med vissa av eleverna som läser ämnesområden. I dessa fall måste istället personalen observera och arbeta förebyggande. Det är en relativt låg andel elever, 54 procent, som läser ämnesområden som svarat positivt på frågan De andra eleverna är snälla mot mig och 35 procent svarar delvis. Det kan bero på att undervisningen kännetecknas av en hög grad av individuellt arbete i form av färdighetsträning vilket begränsar tid för samspel och interaktion med andra elever. Noterbart är även att endast 75 procent av eleverna som läser ämnesområden har svarat positivt på frågan Lärarna är snälla mot mig. Resultatet indikerar att lärarna ansträngt sig som elevernas språkrör vid genomförandet av undersökningen då säkerligen de allra flesta lärarna ser sig som snälla mot eleverna. En möjlig förklaring är att det är de kommunikativa begränsningarna som gör att missförstånd uppstår mellan elever och lärare som kan få läraren att uppfattas som otrevlig. En annan möjlig förklaring är att det finns andra lärare på skolan som inte är snälla mot eleven. 14

4. Trygghet och trivsel Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever går i en skola som präglas av trygghet och studiero. Ordningsregler ska finnas på skolan och dessa ska arbetas fram under medverkan av eleverna. 65 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Trygghet och trivsel medan 8 procent är negativa och 20 procent uppger Delvis-svar. Flest elever svarar positivt på frågan om det finns vuxna som de är rädda för, dvs. att de inte är rädda, och lägst andel positiva svar erhåller frågan I min skola är eleverna med och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler vi ska ha. Diagram 8. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per fråga (%) 100% 2% 6% 4% 2% 2% 5% 4% 90% 11% 9% 23% 17% 8% 18% 18% 70% 35% 17% 13% 60% 19% 50% 13% 4% 20% 2% 3% 25% 40% 30% 20% 52% 59% 79% 45% 76% 76% 62% 70% Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar 0% Det är lugn och ro i klassrummet I min skola I min skola finns det elever finns det vuxna som jag är rädd som jag är rädd för för I min skola är Jag känner mig eleverna med trygg i skolan och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler vi ska ha Jag trivs i skolan Lärarna Personalen på förklarar regler skolan känner så att jag mig bra förstår dem 4. Trygghet och trivsel Skillnader mellan könen Skillnaderna i andel positiva svar mellan könen är försumbara när det gäller fem av åtta frågor medan differenser till flickornas fördel finns beträffande frågorna I min skola finns det vuxna som jag är rädd för och Jag känner mig trygg i skolan. I min skola är eleverna med och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler vi ska ha är den enda frågan i enkätundersökningen där en noterbart högre andel pojkar är positiva. En betydande hög andel pojkar har svarat att det finns andra elever som de är rädda för. Andelen är inte alls lika hög bland flickorna. 15

Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Ämnen Diagram 9. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per kön (%) 100% 90% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 4% 1% 14% 32% 37% 50% 53% 8% 5% 2% 6% 6% 7% 6% 23% 8% 22% 63% 15% 58% 85% 76% 22% 23% 15% 13% 23% 41% 17% 48% 3% 4% 1% 5% 3% 1% 5% 5% 11% 22% 11% 22% 73% 78% 75% 14% 13% 4% 4% 21% 20% 61% 63% 1% 4% 2% 2% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Det är lugn och ro i klassrummet I min skola I min skola finns det elever finns det vuxna som jag är rädd som jag är rädd för för I min skola är Jag känner mig eleverna med trygg i skolan och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler vi ska ha 4. Trygghet och trivsel Jag trivs i skolan 22% 73% 27% 68% Lärarna Personalen på förklarar regler skolan känner så att jag mig bra förstår dem Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar Skillnader mellan elever som läser ämnen eller ämnesområden Genomgående är en högre andel av eleverna som läser ämnen positiva kring frågorna om trygghet och trivsel än eleverna som läser ämnesområden (med undantag för frågan Jag trivs i skolan där andelen positiva svar är lika hög). Skillnaderna är särskilt tydliga beträffande fyra av åtta frågor: I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola är eleverna med och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler vi ska ha Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem Personalen på skolan känner mig bra Diagram 10. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per inriktning (%) 100% 90% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 2% 2% 4% 8% 11% 12% 8% 13% 25% 28% 42% 21% 85% 75% 74% 59% 64% 44% 45% 2% 7% 6% 3% 2% 1% 2% 6% 6% 2% 3% 7% 15% 2% 5% 15% 21% 18% 18% 9% 4% 29% 16% 19% 6% 22% 31% 71% 75% 77% 82% 22% 43% 27% 4% 3% 0% 3% 11% 38% 81% 59% Vet inte-svar Negativa svar Delvis-svar Positiva svar Det är lugn och ro i klassrummet I min skola I min skola finns det elever finns det vuxna som jag är rädd som jag är rädd för för I min skola är Jag känner mig eleverna med trygg i skolan och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler vi ska ha 4. Trygghet och trivsel Jag trivs i skolan Lärarna Personalen på förklarar regler skolan känner så att jag mig bra förstår dem 16

Kommentar Från frågan I min skola finns det elever som jag är rädd för framgår att det framför allt är eleverna som läser ämnesområden som upplever att det finns andra elever som man är rädd för. Detta är en viktig fråga för samtliga grundsärskolor att resonera kring. Eleverna kan vara rädda för andra elever i sin klass men de kan också vara rädda för andra elever som går på skolan, dvs. grundskoleelever. Eftersom det övervägande är elever som läser ämnesområden som uppgett att det finns andra elever som de är rädda för kan en möjlig slutsats vara att eleverna i huvudsak är rädda för andra elever i klassen, dvs. elever som även de läser ämnesområden. Elever vars beteenden ibland kan vara svåra att förstå kan utlösa en stressreaktion i form av s.k. problemskapandebeteende när en elev hamnar i situationer som denne inte förstår. Det kan i sin tur sprida rädsla hos andra elever. Skolan har ett stort ansvar för att så långt som det är möjligt förebygga sådana situationer både för den enskilde elevens skull men även för att andra elever inte ska behöva vara rädda. Frågan I min skola finns det vuxna som jag är rädd för är en vidare fråga som inte enbart omfattar lärare (personalen) utan även vuxna på hela skolan. Det är en högre andel pojkar än flickor och en högre andel elever som läser ämnesområden än elever som läser ämnen som svarat att det finns vuxna på skolan som de är rädda för. Det kan vara så att eleverna som läser ämnesområden har svårare att förstå orsak-verkan och konsekvenser, vilket gör att de inte förstår tillrättavisningar och/eller upplever dem som skrämmande. För elever med annorlunda perception kan till exempel ett röstläge uppfattas skrämmande. Oavsett anledning är det angeläget att skolorna resonerar om vad detta skulle kunna bero på och vidtar lämpliga åtgärder. En låg andel av eleverna är positiva beträffande frågan I min skola är eleverna med och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler vi ska ha. Noterbart är även att en högre andel pojkar än flickor är positiva. Det finns även tydliga differenser mellan eleverna som läser ämnen respektive ämnesområden beträffande samma fråga. En betydligt högre andel av eleverna som läser ämnesområden har exempelvis svarat Vet inte. Det kan bero på att de på grund av sin funktionsnedsättning faktiskt inte vet. Det kan även vara så att anpassningar för hur de utifrån sina förutsättningar skulle kunna vara delaktiga, inte har gjorts i tillräcklig utsträckning. Att lärarna förklarar regler så att eleverna förstår är centralt för trygghet och trivsel. Eleverna som läser ämnesområden är i betydligt lägre grad positiva än eleverna som läser ämnen. Det är viktigt att förklaringar utgår från elevernas förutsättningar. 17

Sammanfattande analys I denna rapport har redovisats resultaten från Malmös grundsärskoleenkät 2013. Syftet med grundsärskoleenkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras övergripande de viktigaste enkätresultaten från rapporten. Eleverna som läser ämnesområden behöver särskilt uppmärksammas Ett tydligt resultat från denna undersökning är att eleverna som läser ämnesområden, dvs. går i inriktning träning, beträffande nästan samtliga frågor är i lägre grad positiva än eleverna som läser ämnen. Anledningen eller anledningarna till denna differens behöver följas upp av grundskoleförvaltningen i samråd med grundsärskolorna för att fastslå dess grund och om lämpliga åtgärder. Trygghet och trivsel är ett utvecklingsområde Det finns elever som svarar negativt på trivsel- och trygghetsfrågorna i enkäten. Bland annat svarar 17 procent av eleverna att de är rädda för andra elever på skolan och 9 procent är rädda för vuxna på skolan. Grundskoleförvaltningen bedömer att diskussioner mellan lärarna och eleverna behöver föras kring trygghet och trivsel samt värdegrund och kränkande behandling. En svårighet som kan uppkomma i grundsärskolan är att eleverna själva kan ha svårt att uppfatta en kränkning och kanske inte heller förstår att det de gjort eller sagt kan uppfattas som kränkande. Endast drygt hälften av eleverna svarar positivt på frågorna om Kunskap och lärande Sedan införandet av den senaste läroplanen, Lgr 11, har kunskapskraven för eleverna i grundsärskolan förändrats. Vid bedömning av kunskaperna för eleverna som läser ämnen ska läraren numera inte utgå från elevens förutsättningar. Den låga andelen positiva svar och den i sammanhanget rätt så höga andelen Vet inte-svar gör att grundskoleförvaltningen ser ett behov av att utveckla bedömarkompetensen och arbetet med att följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål. Bemötande är det huvudfrågeområde som har högst andel positiva svar 75 procent av eleverna svarar positivt på Bemötande -frågorna i enkäten. 83 procent uppger att man på deras skola pratar om hur man ska vara mot varandra. 80 procent uppger att lärarna är snälla mot dem. (Endast 63 procent uppger emellertid detsamma om andra elever.) Från resultaten för huvudfrågeområdet framgår inga tydliga differenser mellan pojkarna och flickorna och, jämförelsevis med andra huvudfrågeområden, relativt små skillnader i andel positiva svar mellan eleverna som läser ämnen respektive ämnesområden. Mönster av skillnader mellan årskurserna och könen är få Endast ett huvudfrågeområde i undersökningen, Delaktighet och inflytande, präglas av skillnader mellan pojkarna och flickorna. Flickorna upplever sig ha, i en högre utsträckning än pojkarna, inflytande i olika frågor på skolan. Något tydligt mönster av resultatskillnader utifrån årskurs har inte noterats i undersökningen. 18

Bilaga 1. Instruktion för genomförande av grundsärskoleenkäten Enkät för elever i grundsärskolan Samtliga elever i grundsärskolan (oavsett om eleven läser ämnen eller ämnesområde) i årskurs 1-9 ska svara på enkäten. Syfte För att ge eleverna en möjlighet att uttrycka sin syn på sin skola och verksamheten där görs det varje år en elevenkät i Malmös grundskolor. Från och med i år kommer detta att gälla även för grundsärskolans elever. Tillsammans med andra underlag kan enkäter användas för att värdera och granska verksamheten, och som ett redskap för att identifiera utvecklingsbehov för skolan. Att elever ges möjlighet att uttrycka sig om lärande och trivsel på skolan är ett led i skolans kvalitetsarbete. En grundtanke är att alla elever kan och vill förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. Eftersom elevgruppen i grundsärskolan är en mycket heterogen grupp går det inte att utforma en enkät som ser ut på ett sätt, utformningen måste vara varierad, för att möta elevgruppen. Därför finns det i den här enkäten tre sätt att svara (instruktioner för detta finns i dokumentet Instruktion till enkäten ) 4) Eleven kan förstå skriven text och svarar således på egen hand, men har såklart möjlighet att fråga efter förtydliganden eller hjälp. 5) Eleven behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara. 6) Eleven har inga möjligheter att kunna svara på egen hand, därför finns det en representant (lärare) som svarar för eleven. Vem gör bedömningen hur eleven ska svara? Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gör bedömningen om hur eleven kan svara. Viktigt att tänka på att om det är en osäkerhet, låta eleven försöka (med eller utan stöd) innan en representant svarar för eleven. Det vill säga inte förutsätta att eleven inte kan svara utan ge honom/henne en chans. Med enkäten finns också ett försättsblad där eleven och/eller läraren besvarar i vilken form eleven har svarat. Vad händer sedan? När enkäterna är ifyllda och inskickade kommer resultaten att sammanställas på skol- och kommunnivå och återkopplas till skolorna. För att utvärdera enkäten är det önskvärt att en referensgrupp med verksamhetsrepresentanter träffas vid något tillfälle för att stämma av hur enkäten fungerat. Mer info om detta kommer senare. Tidsplan och förfarande Enkäten ska vara oss tillhanda senast den 4/11. När samtliga elever svarat lämnas enkäterna till rektor som skickar dem till undertecknad. Alla enkäter kommer att distribueras i pappersform 19

Instruktion till enkäten Syftet med elevundersökningen är att eleverna i grundsärskolan ska ges möjlighet att uttala sig om sitt lärande och sin trivsel i skolan, vilket är viktiga delar/underlag för att arbeta med kvalitetsarbete på skolan. Flera av eleverna i grundsärskolan kan ha behov av någon form av vägledning eller annan form av stöd för att kunna delta i undersökningen. Hur stödet ser ut ska utgå från den enskilda eleven. I undersökningen finns en uppdelning i tre grupper (1, 2, 3). 1. Eleven svarar själv. Stödet kan vara i form av en instruktion där personal förklarar för eleven vad som ska göras eller att eleven har möjlighet att fråga under tiden denne fyller i enkäten. 2. För elever som behöver ytterligare hjälp och vägledning för att svara på enkäten bör ni tänka igenom vem som bäst kan ge den vägledningen till eleven. Rollen som vägledare kräver att man är fokuserad på att fånga in elevens svar samtidigt som man uppträder neutralt och stödjer eleven i situationen. Utgångspunkten är att det är elevens åsikt som ska höras inte det som eleven kan tro att andra vill att han/hon ska svara. Här måste personen som sitter med eleven anpassa situationen och använda sig av de hjälpmedel/verktyg som eleven kan behöva för att kunna svara. Det skulle t e x kunna vara en samtalsmatta för någon, att personal läser varje fråga för eleven, att eleven använder bilder eller att eleven får hjälp med själva ifyllandet. 3. För eleverna som bedöms tillhöra den grupp där personal måste svara för eleven. När personalen svarar på elevens vägnar, är man elevens språkrör i enkäten. Utgångspunkten är att det måste vara någon som känner eleven och dennes sätt att uttrycka sig väl. Det är enbart eleven som kan förmedla hur de upplever sin skoldag, men när det inte är möjligt får personal besvara enkäten baserat på de bedömningar och observationer som görs kring eleven och dennes skolsituation. Att svara på elevens vägnar kräver kunskap och kännedom om eleven. Det ställer även krav på personalens förmåga att avläsa eleven och uppmärksamma dennes uttrycksformer. Man måste vara väl insatt i elevens skoldag och sätta sig in i elevens situation. Det blir även mycket viktigt att personalen verkligen anstänger sig för att svara utifrån elevens perspektiv och vågar vara ärlig och självkritisk. Personalen måste hela tiden ha i åtanke att det handlar om att ge samtliga elever i grundsärskolan möjlighet att påverka och komma till tals. När elevens deltagande i undersökningen baseras på att andra svarar på hans/hennes vägnar, kan det vara lämpligt att flera från personalgruppen kring eleven sitter tillsammans och fyller i enkäten (utifrån elevens perspektiv) och väljer de svarsalternativ som man bedömer att eleven själv hade valt om de kunnat. Sedan bör en person sitta tillsammans med eleven och fylla i enkäten igen (efter att man svarat i arbetslaget). Den som sitter med eleven läser frågan och berättar vilket svarsalternativ som man fyllt för elevens räkning. En sådan situation kräver att man är fokuserad och närvarande och gör detta med respekt och ödmjukhet. Skulle eleven ge någon form av respons i situationen och för de val som man gjort på elevens vägnar är det viktigt att uppmärksamma detta och ta hänsyn till detta. 20

Bilaga 2. Enkätformulär för grundsärskoleenkäten Denna enkät är till dig som går i grundsärskolan. Dina svar är viktiga för att vi ska veta hur eleverna i grundsärskolan trivs. Om du inte kan svara på en enkät på egen hand, får du vägledning och stöd för att svara. Stödet och vägledningen kan vara olika och därför vill vi att du eller personal beskriver hur du har svarat. Sätt ett kryss för det som gäller för dig! Jag har svarat på frågorna själv Jag har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna (beskriv vilket typ av stöd/hjälp som du har fått) Beskriv typ av stöd/hjälp: Min lärare (eller någon annan bland personalen som känner mig väl) har svarat för mig. Personen som fyllt i enkäten har suttit tillsammans med mig och fyllt i den. Personen har läst frågorna högt och berättat vilket alternativ som fyllts i. 21

Bakgrundsfrågor 1. Är du pojke eller flicka? Flicka Pojke 2. Hur gammal är du? 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 3. Läser du ämnen eller ämnesområden? Ämnen Ämnesområden 4. Vilken skola går du på? 22

5. I vilken årskurs går du? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 23

Hur väl håller du med om följande? Kunskap och lärande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls 1 2 3 Vet inte 1. Det är roligt att lära sig nya saker 2. Lärarna förklarar så att jag förstår 3. Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 4. Lärarna berättar hur det går för mig i skolan 5. Skolarbetet är svårt för mig 6. Skolarbetet är lätt för mig 24

Delaktighet och inflytande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls 1 2 3 Vet inte 1. Jag kan säga eller visa vad jag vill göra 2. Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra 3. Lärarna lyssnar på mig 4. Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter 5. Flickor och pojkar får vara med och bestämma lika mycket 25

Bemötande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls 1 2 3 Vet inte 1. I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 2. Lärarna är snälla mot mig 3. De andra eleverna är snälla mot mig 4. De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra 26

Trygghet och trivsel Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls 1 2 3 Vet inte 1. Jag trivs i skolan 2. I min skola finns det elever som jag är rädd för 3. I min skola finns det vuxna som jag är rädd för 4. Personalen på skolan känner mig bra 5. Jag känner mig trygg i skolan 6. I min skola är eleverna med och bestämmer vilka trivsel och ordningsregler vi ska ha 7. Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem 8. Det är lugn och ro i klassrummet 27