Möte med användarrådet för statistik över mark och bebyggelse 9 april 2014

Mötesanteckningar 2014-05-14 1(9) RM/MN, RM/BF, BV/EV Karin Hedeklint Möte med användarrådet för statistik över mark och bebyggelse 9 april 2014 Närvarande: Ines Uusmann, ordförande (ordf. pnt 1-7) Magnus Jacobsson, Boverket Lars Arell, Socialdepartementet Peter Sundqvist, SABO Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län Berndt Lundgren, KTH Fredrik Isaksson, Sveriges Byggindustrier Eva Hägglund, Sveriges kommuner och landsting Jonas Hagetoft, Hyresgästföreningen Ola Inghe, Naturvårdsverket Mats Halling, Lantmäteriet Marika Ström, Lantmäteriet Madeleine Granvik, SLU Alnarp Kamala Krishnan, SCB (ordf. pnt 8-10) Kaisa Ben Daher, SCB Magnus Sjöström, SCB Viveka Palm, SCB Karin Hedeklint, SCB Vivianne Olofsson SCB Föredragande och ämnesexperter: Marta Misterewicz, Naturvårdsverket Konstantin Kalinichenko, SCB Martin Verhage, SCB Rein Billström, SCB Stefan Svanström, SCB Förhinder: Roger Gustavsson, Boverket K.A. Stefan Svensson, Socialdepartementet Anders Larsson, SLU Alnarp Martin Lindvall, Fastighetsägarna i Sverige Marie Haldorson, SCB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00 019-17 70 80 Webbplats: www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701

2(9) 1. Inledning Ordförande hälsade välkommen och dagordningen fastställdes. Kommentar på anteckningar från föregående möte: - Frågan ställdes om det har skett något nytt avseende statistikutredningen. SCB svarade att det inte finns något nytt att rapportera kring de frågor som berör det här rådet. SCB återkommer om det finns något nytt och intressant att berätta om statistikutredningen och SCB:s arbete med den. - Angående förslag till ämnen för kommande möten, så handlade flera av dem om möjligheterna att ta fram statistik kring olika aspekter av markanvändning. SCB meddelar att det är möjligt att ta fram den statistiken, men att det inte ryms inom anslaget. Uppgifterna kan istället tas fram genom extern finansiering. Mötesanteckningarna lades till handlingarna. 2. Bordet runt, information från rådets medlemmar Lantmäteriet: Arbetet med den nationella höjdmodellen slutförs inom ett par år. Den har varit en succé och används mycket i olika sammanhang, bland annat som underlag för planering. Den nya plan- och bygglagen (PBL) innebär mer arbete för Lantmäteriet, då de behöver vara med tidigare i planeringsprocessen. Slutligen ska man införa ett nytt digitalt system för inskrivning av lagfarter och inteckningar. Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen har flera uppföljningsuppdrag inom området bostadsbyggande. De har konstaterat att det behövs kvalitetsförbättringar av den statistik som används för uppföljningarna. Man behöver t ex klargöra definitioner för påbörjad och färdigställd bostad. Länsstyrelsens statistik finns endast tillgänglig i en betaltjänst. Men de har skrivit en rapport avseende kvalitetsförbättringar som ska skickas ut till rådet. För att SCB ska nå ut till fler länsstyrelser kan de delta på länsstyrelsernas plan- och bostadsdagar. SLU Alnarp: SLU intresserar sig för frågor rörande expolatering av jordbruksmark. Om SCB ska arbeta med den frågan deltar SLU gärna i diskussioner. SCB har möjlighet att ta fram statistik inom området, men arbetet kräver extern finansiering. Sveriges kommuner och landsting (SKL): SKL:s representant arbetar med tillväxt- och samhällsbyggnad och sitter med i plangruppen.

3(9) Nu arbetar SKL tillsammans med Boverket med att se över kommunernas arbete med översiktsplaner. 75 procent av kommunerna har aktuella eller pågående planer. Med aktuell menas att översiktsplanen ska ha uppdaterats under den senaste mandatperioden, dvs sedan 2010. En rapport över detta finns snart klar. SKL tittar även på outnyttjade detaljplaner. En rapport om strandskyddsdispenser blir klar snart. SKL frågade hur mycket kommuner använder SCB:s statistik om markanvändning. SCB meddelar att den officiella statistiken hämtas direkt från webbplatsen, utan inloggning. Därför går det inte att se vilka användarna är. SKL föreslår att SCB-publikationen Markanvändningen i Sverige delas ut till landets kommuner. En lansering kan göras i samarbete med SKL. SABO: SABO informerar om Kombo-hus, som är 3-vånings flerfamiljshus till färdigt pris p g a ramupphandling mellan SABO och byggherrar. Genom den minskade administrationen blir hyrorna i husen lägre. Nu är ramavtalet på väg att gå ut, vilket har lett till att många byggherrar vill passa på att använda det. Det är inte säkert om det blir ett nytt avtal. Men SABO jobbar med att ta fram ett ramavtal för Kombo-hus plus. Det är 4- till 8-våningshus enligt samma koncept. Det är vanligtvis i de mellanstora kommunerna som det byggs Kombo-hus. Hyresgästföreningen: Hyresförhandlingar pågår nu. Av allmännyttan är 88 procent färdigförhandlat. Förhandlingar med privata hyresvärdar återstår, eftersom de i regel vill avvakta tills höjningen av allmännyttans hyror är klar. Socialdepartementet: Det har avlämnats flera propositioner till riksdagen som handlar om ökat bostadsbyggande. En av dem handlade om komplementbostadshus, vilket är 25 kvm stora hus som kan uppföras utan bygglov. I propositionen finns inte utvecklat hur dessa ska behandlas i statistiksammanhang. SCB meddelar att det krävs att kommunen sätter en unik adress på dessa hus, för att de ska komma med i statistiken. Får de ingen egen adress hamnar de automatiskt på ordinarie fastighet, t ex avseende antal boende. SCB följer utvecklingen av komplementhusen. Regingen har föreslagit riksdagen att ändra bestämmelser avseende detaljplaner, så att kommunen ska lämna in lagakraftvunna detaljplaner till Lantmäteriet inom 2 veckor. Socialdepartementet har gett Lantmäteriet i uppdrag att fundera över 3Ddata, både avseende egna och andra myndigheters data, i Lantmäteriets roll som nationell samordnare av geodata.

4(9) Departementet är mycket intresserad av den nya hushålls- och boendestatistiken, eftersom den har möjlighet att ge en mer korrekt bild av storleken på bostadsbeståndet. Departementet har sett över obebyggda detaljplaner i flera olika storstadslän. Det finns önskemål från kommunerna om att ändra lagstiftningen om lägenhetsregistret, så att kommuner ges möjlighet att arbeta med det. Nu kan kommunerna endast fylla på det, men inte använda det för interna ändamål. En diskussion om kvaliteten på lägenhetsregistret uppstod. SCB meddelade att det finns en kvalitetsgrupp, som består av representanter från SCB, SKL, Skatteverket och Lantmäteriet. KTH: KTH är intresserade av att se statistik över kopplingen externhandel och cityhandel. SCB tar vart femte år fram statistik över handelsområden, med hjälp av adresser och branschkoder för handel som finns i företagsregistret. Nordic Council of Shopping Centers har önskemål på att den statistiken utvisar antalet sysselsatta inom externhandel och cityhandel inom kategorier som dagligvaror, sällanköpvaror, beklädnad mfl. KTH kommenterade lägesrapporten från enheten för ekonomisk välfärd, avseende fördelen med att man nu använder registeruppgifter för att ta fram boendestatistik. SCB meddelar att en enkätinsamling av boendeutgifter kommer att göras, dock intermittent vart annat eller vart tredje år. Första gången blir 2015 eller 2016. Statistiken kan inte göras oftare, eftersom produktionen är dyr. Det är dock inga stora förändringar i statistiken från år till år. På längre sikt vill SCB hitta andra vägar att samla in uppgifterna, t ex genom att använda andra register. En diskussion uppstod om faktisk hushållsformering kontra registerbaserad. Vilka källor används för kvalitetsgranskning? SCB berättar att de med hjälp av enkäter har kontrollerat registeruppgifterna för 15 000 personer. De såg då att det i registret var en underskattning av små hushåll (t ex studenter) och en överskattning av stora. Här finns en kvalitetsrapport för census 2011: http://www.scb.se/sv_/hittastatistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-storlek-ochforandringar/hushalls--och-bostadsrakning-census/produktrelateratstandard/beskrivning-av-statistiken/ Naturvårdsverket: Jobbar nu med ett regeringsuppdrag kring Miljömålet Storslagen fjällmiljö. Rapportering av åtgärder m.m. ska göras den sista juni. Rapporten är på remiss nu. Den behandlar bland annat de markanvändningskonflikter som uppstår i fjällmiljön, om t ex gruvor, vindkraft och rennäring. Det preliminära etappmålet är att ta fram en plan för miljömålet.

5(9) Sveriges byggindustrier: Har nyligen haft diskussioner med facket och avvärjt en konflikt i byggsektorn. De har försett förhandlare med statistik över hur stor den utländska arbetskraften är i sektorn. Det finns ett behov av bättre statistik där, samt mer samordning mellan myndigheter om siffrorna. Vi blev tipsade om skriften Byggkonjunkturen, som innehåller mycket statistik från SCB. Från och med i år går det att läsa den gratis på Sveriges byggindustriers hemsida: www.bygg.org/konjunktur-- prognos/byggkonjunkturen 254. Boverket: Jobbar med miljömålet God bebyggd miljö, genom att beskriva tillståndet i den byggda miljön. En lägesrapport om miljömålet är på gång. Boverket är även i en uppstartsfas för att ta fram en strategi för målet. 3. Nästa möte Nästa möte blir torsdagen den 16 oktober, kl 10.00- ca 14.30. Förslag på ämnen kan skickas med e-post till rådets sekreterare Karin Hedeklint och Vivianne Olofsson (namn.efternamn@scb.se). 4. Frågor om lägesrapporterna Rådet undrade om det går att få fram statistik över cykelvägar. SCB svarar att det är svårt att få fram heltäckande nationella data över det. Några kommuner har kartlagt cykelvägar. Boverket har vissa uppgifter om cykelvägar i sin lägesrapport över miljömålet God bebyggd miljö. Rådet frågade hur SCB ställer sig till den kritik som har riktats mot beräkningen av byggnadsprisindex. Kritikerna menar bl a att det finns kvalitetshöjande egenskaper i material som beräkningsmodellen (hedonisk regression) inte har tagit hänsyn till och som visas som rena prishöjningar i indexet. SCB påpekar att det är ett komplext arbete att skapa prisindex för byggnadspriskostnader. Kritiken har bemötts genom ett möte med forskarna på KTH och ett samarbete har inletts. En förstudie kommer att genomföras på SCB där man ska göra en kartläggning av möjliga metoder för beräkning av byggnadsprisindex och en utvärdering av nuvarande metod. SCB:s arbete åt Miljödepartementet, avseende ekosystemtjänster, beräknas bli klart till sommaren. Då ska en rapport överlämnas. Rådet undrar om det går bra att sprida lägesrapporterna. SCB meddelar att det går bra. De ska även undersöka möjligheten att lägga dem på SCB:s webbsida, tillsammans med mötesanteckningarna från rådet. 5. Information från SCB SCB följer riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice), vilka innehåller 15 principer med indikatorer, som ska följas vid produktion av europeisk statistik. Nu är det dags för granskning av att principerna följs.

6(9) En s.k. peer review kommer att genomföras under kommande år, då efterlevnad mot alla 15 principerna ska granskas. Dessutom kan andra statistikansvariga myndigheter komma att granskas. De myndigheter som är aktuella är Energimyndigheten, Jordbruksverket och Trafikanalys. Granskningsteamen kommer att bestå av experter och en observatör från Eurostat. 6. Nationell bullerkartläggning och rapportering enligt EUdirektiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller - resultat och erfarenheter På Naturvårdsverket jobbar Marta Misterewics (föredragande) med den svenska EU-rapporteringen av bullerfrågor. Johanna Bengtsson samordnar bullerfrågor mellan olika myndigheter, t ex kommuner, Trafikverket och Boverket. Två handläggare på Naturvårdsverket jobbar med genomförande av bullerfrågor. Den svenska rapporteringen till EU görs vart femte år av Naturvårdsverket. Den nya rapporten blir klar till midsommar i år. Den internationella rapporteringen handlar om omgivningsbuller, t ex buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industrier. Kommuner med fler än 10 000 invånare ska kartlägga den typen av buller. Utifrån kartläggningen tar de fram åtgärdsprogram vart femte år. Kommunerna väljer själva åtgärdsnivån i programmen. Egentligen är det buller i tätorter som ska kartläggas. Men tätorter definieras här som hela kommuner. Därför görs det kartläggningar av hela kommunens yta. För åtgärdsprogrammen används ett mått för medelvärde över hela dygnet. Måttet L night avser buller under tiden kl 22-06. Det används endast vid EU-rapporteringen. Arbetet med kartläggning och åtgärdsprogram har gjorts i två faser, den första 2007 och den andra 2012. Fas 1 avsåg endast Stockholm, Göteborg och Malmö, eftersom man då endast tittade på kommuner med fler än 250 000 invånare. Fas två avsåg kommuner med minst 100 000 invånare. 7. Nuvarande och framtida hyresstatistik Statistik över hyror i bostadslägenheter (HiB) görs årligen av SCB. Konstantin Kalinichenko (föredragande) jobbar med produkten på SCB. I undersökningen ingår endast vanliga lägenheter, inte specialbostäder, tjänstebostäder etc. Den redovisas på regional nivå för större grupper av kommuner. Statistiken finns i SCB:s statistikdatabas på SCB:s webbplats: www.scb.se/bo0406 Man samlar in uppgifter huvudsakligen via webbenkät. Urvalet är gammalt, men lägenhetsregistret har möjliggjort att nytt urval kan dras. Upplåtelseform på lägenheten saknas dock där. Information om

7(9) upplåtelseform kommer att kunna hämtas genom en koppling till fastighetstaxeringsregistret. Användare av statistiken har önskemål om redovisning på lägre regional nivå. När det nya urvalet dras kommer SCB att lägga till minst en ny region: Stor-Malmö. Redovisning på finare nivå är svår att göra, eftersom det kräver fler objekt i undersökningen. Fler objekt innebär större uppgiftslämnarbörda för hyresvärdar samt ökade kostnader för SCB. Med externt stöd ökar dock möjligheten att förbättra statistiken. SCB:s statistik stämmer inte med hyresgästföreningens siffror, bland annat på grund av att lägenheter där mindre förändringar sker (t ex balkonginglasning) inte exkluderas ur SCB:s undersökning. Dessa förändringar innebär i de flesta fall kraftiga hyreshöjningar. Socialdepartemenet påpekade att politiken är intresserad av fler aspekter och redovisningsnivåer än vad som redovisas i statistiken. SCB redovisar hyror uppdelat i tre ägarkategorier: privata hyresvärdar, allmännyttan och övriga lägenheter. I gruppen övriga ingår lägenheter ägda av staten, kommuner, landsting och bostadsrättsföreningar. SCB önskar se över insamlingsmetoden för data till den här statistiken. Redovisning på regionala nivåer kräver helt nya insamlingsmetoder och ökat urval i enkätundersökningen är inte ett alternativ p g a av uppgiftslämnarbördan. Det kan också vara svårt att samla in alla faktorer som påverkar hyror. SCB ska definiera frågeställningar och problem med undersökningen innan de går vidare. De som efterfrågar en mer detaljerad hyresstatistik behöver klargöra om det är statistik eller ett register för hyror som de önskar. En eventuell utredning bör undersöka vilka alternativa källor för hyror som kan användas istället för enkätinsamlat material. Syftet med undersökningen behöver diskuteras med Socialdepartementet. Eftersom det är regeringen som är beställare av undersökningen, bör de definiera dess syfte tydligare. SCB för en kontinuerlig dialog med departementet och Boverket, avseende metod och insamling för flera undersökningar som använder samma källa. Den här frågan kommer att återkomma på framtida möten med användarrådet. 8. Statistik över grönområden Undersökningen Grönytor i och omkring tätorter görs av SCB vart femte år, med Stefan Svanström (föredragande) som ansvarig. Bakgrunden till undersökningen är den ökande befolkningstätheten i tätorter, som har kunnat ses i SCB:s statistik över tätorter. Uppgifterna om grönytor är också användbart vid uppföljning av delmål inom miljömålet God bebyggd miljö. Den senaste statistiken om grönytor har referensår 2005. Den visar bland annat befolkningens närhet till grönområden i tätort, vilket fick stor

8(9) uppmärksamhet bland medborgare, tjänstemän och politiker när den publicerades 2009. www.scb.se/mi0805 En ny undersökning, med referensår 2010, är planerad att påbörjas i år, med publicering 2015. Den nya studien kommer att ske med en ny metod, som innebär en förfinad kartering av markytan. Kvaliteten på statistiken blir därmed bättre. Den nya metoden har blivit möjlig tack var tillgång till ökad mängd data genom geodatasamverkan. Rådet påpekar att metodförändringen innebär att det inte går att se förändringar i grönytor jämfört med tidigare statistik, vilket flera anser är intressant att följa. SCB menar att det inte är försvarligt att fortsätta med den gamla metoden, när det är möjligt att ta fram statistiken med en så mycket bättre kvalitet än tidigare. Man har försökt att räkna bakåt, för att fånga förändringar även med den nya metoden. Det har dock inte varit möjligt, p g a brister i grunddata. Den officiella statistiken kommer att publiceras på SCB:s webbplats, med i stort sett samma variabler som för 2005 års statistik. Det var bland annat andel grönyta per tätort, befolkningens närhet till grönområden och storlek på grönområden i tätort. Det kommer vara möjligt att göra specialbeställningar av data med fler variabler, t ex vem äger marken, skyddsvärde på marken, skolors närhet till grönområden. Statistiken ska kunna användas inom planering, beräkning av ekosystemtjänster etc. Precis som vid tidigare studier krävs det att Metria preparerar data genom att med hjälp satellitbilder peka ut vad som är grönt respektive hårt av tätortens mark. SCB gör sedan egna bearbetningar av datamaterialet. En pilotstudie har gjorts av sex orter, med hjälp av utvecklingspengar från Rymdstyrelsen, Naturvårdsverket och RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet). Statistiken för år 2005 innehöll siffror för samtliga tätorter med fler än 10 000 invånare. De var då 113 till antalet. Nu skulle SCB behöva ta fram statistik för 118 tätorter för att fånga alla som år 2010 hade minst 10 000 invånare. I ett första steg är planen att kartera alla tätorter med minst 30 000 invånare, vilka är 37 till antalet. SCB har via pilotprojekten samt CadastreEnv-projektet redan data för 11 orter. Återstående 26 orter är vad SCB kan finansiera själva, avseende inköp av data från Metria. Den befintliga anslagsbudgeten räcker dock inte till inköp av data för de återstående 81 orterna. Uppskattningsvis saknas 500 000 kronor. Arbetstiden för bearbetningar på SCB kan dock finansieras via anslaget. Orsaken till att SCB inte kan köpa in all data, är att kostnaderna för Metrias arbete har ökat, samtidigt som SCB:s anslag för markanvändningsstatistik har legat still. För att kunna ta fram statistik för alla 118 tätorter måste SCB få tillgång till extern finansiering alternativt prioritera bort annan statistik inom området markanvändning. SCB vill därmed fråga rådet hur de ser på efterfrågan av statistiken för de mindre tätorterna. SCB undrar också över intresset och möjligheterna till

9(9) samfinansiering av data. Rådsmedlemmarna ber att få ta med frågorna till sina kollegor. SCB önskar ett svar senast den 15 maj, till rådets sekreterare Karin Hedeklint. Rådet undrar om frågan kan lösas inom ramen för CadastreEnv-projektet, där nytt detaljerat marktäckedata ska tas fram för hela landet. SCB svarar att den karteringen tar för lång tid, samt att den inte innehåller all den information som behövs till grönyte-studien. Projektet Cadastre Env kan redovisas närmare på nästa möte med användarrådet. Rådet föreslår att man ska bestämma vilka tätorter som ska ingå i statistiken över grönytor utifrån hur expansivt området är. I mer expansiva områden bör det finnas en större efterfrågan av denna statistik, samtidigt som förändringarna över tid bör vara större. Rådet diskuterade möjligheten för enskilda kommuner eller regioner att själva ta fram den här statistiken. Då kan det dock bli problem med jämförbarhet och kontinuitet. 9. Övriga frågor Social progress index Internationella mätningar har visat att Sverige har sjunkit i jämförelse med andra länder inom flera olika områden. Social progress index är ett exempel, skolundersökningen PISA ett annat. Rådet undrar om motsvarande undersökningar av t ex social välfärd görs på SCB. Vad vet vi om kvaliteten på de rankningar som uppmärksammas i media. Finns det en mer neutral och rättvisande bild? SCB svarar att det görs social välfärdsstatistik med EU-rapportering. Undersökningen heter SILC. EU-rapporteringen innebär att mätningen görs med samma metoder och definitioner över hela Europa. Det finns dock ingen global undersökning av social välfärd. Till ett annat möte kan vi ha en presentation av SILC. 10. Avslutning Ordförande tackade alla och avslutade mötet. Vid protokollet Karin Hedeklint Justeras Ines Uusmann