Nationell dricksvattenkonferens, 20181024 Västerås Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning rikard.dryselius@slv.se
Bakgrund 1. Mikrobiologiskt förorenat råvatten som passerar beredningen står för de flesta kända dricksvattenburna sjukdomsutbrotten 49 utbrott med totalt 28 000 sjuka Råvatten och/eller vattenverk Ledningsnät 2. Vattenverkens beredning är sällan anpassad för att avlägsna kemiska föroreningar, ex: Källa: Kommunrapporteringen 1995-2009
Råvattenkvalitet 3. Anpassning av dricksvattenberedning utgår från kemisk-fysikaliska parametrar samt sporadiska mätningar av indikatorer Bakgrund forts. verklig variation uppmätt variation mätpunkter 4. Kunskap om beredningsmetoders effektivitet bygger ofta på tillsatsförsök på lab eller pilotförsök 5. Hälsorelaterade effekter av varierande vattenkvalitet och olika typer av dricksvattenberedning är dåligt utredda Tid
Syfte Att förse dricksvattenproducenter med hjälpmedel och beslutsstöd för översyn, metodval och optimering av beredningsprocessen
Relative E. coli amount Relative amount Före barriär Handbok Dricksvattenberedning Kemisk barriärverkan Förutsättningslös analys Efter barriär Projektmål Sammanställning av nationell data Råvatten Beredning Dricksvatten 0 Mikrobiologisk barriärverkan Före barriär Efter barriär = zon 1 = zon 2 = zon 3 = zon 4 2 1 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 1 E. coli sjö E. coli vattendrag koliformer sjö koliformer vattendrag zon 1 zon 2 zon 3 zon 4 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kvantitativa mätningar med flödescytometri, PCR och ddpcr Underlag uppdaterad MRA Riktad analys Underlag KRA Barriärverkan metaller/grundämnen Hälsoeffekter av barriärer Inklusive kostnad-/nyttoanalys
Sammanställning av nationell data Insamling av råvattendata inkl. bättre dataflöde och datakvalitet Städning och klassificering av data inkl. koppling till råvattentyp geografiskt läge, klimatzon mm Uppdaterad beredningsinformation via webbtjänst samt aktiva påtryckningar Insamling av dricksvattendata Koppling och klassning av råvatten-, dricksvatten- och beredningsdata Dataanalys och sammanställningar
Exempel på datasammanställningar - Generellt om råvattenkvalitet och metodik för dricksvattenberedning - Variationer i råvattenkvalitet utifrån råvattentyp, årstid och klimat - Barriärutformning utifrån råvattentyp - Barriärutformning utifrån råvattenkvalitet - Dricksvattenkvalitet utifrån råvattenkvalitet och dricksvattenberedning
Mikrobiologi, kemi och grundämnen Äldre data (2013-2015) Insamling Vomb och Ringsjön, höst 2016 Insamling med Vinnovaproj. åtta vattenverk, vår 2017 Underlag för kemiska och mikrobiologiska markörer Insamling från nära hundra vattenverk, vinter 2017/18 Test av all metodik UV-ljus-studie vår 2018 Utvärdering av markörer Test av all metodik Kemi, metaller och grundämnen Främst mikrobiologi Litteratursammanställningar över relevanta kemiska kontaminanter och mikrobiologisk barriärverkan
Normaliserat antal bakterier Mikrobiologi, flödescytometri Långsamfilter Etablerat Mix Nytt Mälaren Bolmen Kranvatten Loka Grön fluorescens Ytterligare frågor: catherine.paul@tvrl.lth.se
Mikrobiologi forts.
Mikrobiologi, storskalig sekvensering Ytterligare frågor: jon.ahlinder@foi.se catherine.paul@tvrl.ltu.se
Kandidatmarkörer (familjenivå) Utvärdering Mikrobiologiska markörer kraftig reduktion ökning Urval genom jämförelser mot sekvensdatabaser PCR ddpcr Provtagningar före/efter barriär Slutkandidater Ytterligare frågor: jon.ahlinder@foi.se karin.jacobsson@slv.se
ng/l (Approx. values) ng/l (Approx. values) 16 14 12 10 8 6 4 2 Kemi, riktad analys 16 14 12 10 8 6 4 2 Benzoylecgonine Oxazepam Venlafaxine Atenolol Tramadol Carbamazepine 0 Råvatten 0 Dricksvatten Kontaminanter i rå och dricksvatten från 13 olika dricksvattenverk
Storlek Kemi, förutsättningslös analys Råvatten = tillkommer = försvinner Innan kolfilter Efter kolfilter Dricksvatten Hydrofobicitet Beredningsprocess och provtagningspunkter: Råvatten Innan kolfilter Efter kolfilter Ytterligare frågor: johan.rosen@slv.se Dricksvatten
Grundämnen Haltförändring vid dricksvattenberedning (92 vattenverk) ökar oförändrat minskar Antal parametrar som ökar/minskar vid dricksvattenberedning Varje stapel representerar ett enskilt vattenverk ökar oförändrat minskar Ytterligare frågor: lena.maxe@sgu.se
Hälsoeffekter av barriärer Data från 1177 Råvattenkvalitetsdata Beredningsinformation Demografi Större utbrott Dataanalys Produktionsvolymer Förändringar i beredningen Socioekonomi Störningar och kvalitetsproblem
Sannolikhet AGI-samtal Hälsoeffekter av barriärer Sannolikhet AGI-samtal 0.25 0.25 0.20 0.20 0.15 0.15 0.10 0.10 0.05 0.05 0.00 0.00 Sammanlagd andel samtal om AGI för 15 städer som inte gjort några förändringar i sin beredning sedan 2010
Sannolikhet AGI-samtal Sannolikhet AGI-samtal Hälsoeffekter av barriärer 0.25 0.20 utan UV med UV 0.25 0.20 0.15 0.15 0.10 0.10 0.05 0.00 0.05 0.00 före UV efter UV Andel samtal om AGI för stad som infört UV-ljus årsskiftet 2013/2014 Ytterligare frågor: andreas.tornevi@umu.se
Tack för mig! Frågor?