Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002 Slottsbron Schaktningsövervakning inom RAÄ 20, Malmö stad Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:073 Ingvar Mårald
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002 Slottsbron Schaktningsövervakning inom RAÄ 20, Malmö stad Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:073 Författare: Ingvar Mårald Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2008
Figur 1. Undersökningsområdet i förhållande till fornlämning 20, Malmö stad. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Undersökningens bakgrund och resultat I samband med beslutet om att Slottsbron skulle ersättas med en ny bro fanns planer på att återställa den äldre sträckningen av ravelinen mellan bastionerna Carolus och Carl Gustav. För att kunna konstatera denna sträckning krävdes en schaktning som kompletterade tillgängligt kartmaterial. Det var viktigt att denna äldre sträckning kom att skyddas vid schaktningsarbetena. Syftet med en ny Slottsbro var att söka finna en karaktär som överensstämde med platsen samt i gestaltningen av slottsområdets omgivande miljö. Man ville illustrera tiden för försvarsverket innanför bron (Slottsområdet), dvs. 1600-talet, och parkernas införande på andra sidan bron (Kungsparken), dvs. 1800-tal. Länsstyrelsen beslutade med stöd av 2 kap 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) om en arkeologisk förundersökning inom Slottsholmen. Förundersökningen skulle syfta till att klargöra om lämningar av 1600- talsbefästningarna fanns bevarade. Om rester fanns av den tidigare bron samt om äldre gatunivåer fanns bevarade. Schaktningsövervakning ansågs vara en tillräcklig antikvarisk insats. Med stöd i Vetenskapligt Program för Malmö Kulturmiljö aktualiserades temat Byar, kyrkor, borgar och städer (Rudebeck m. fl. 2001). Ett 15 meter långt schakt togs upp i öst-västlig riktning för att kunna fastslå ravelinens ursprungliga bredd. Det lades strax söder om Slottsbron från kanalkantens glacis och västerut mot slottet. Schaktningen var ett komplement till tillgängligt kartmaterial och med hjälp av den profil som framtogs säkerställdes en mer ursprunglig ravelinsträckning. Inga andra lämningar dokumenterades, ej heller tillvaratogs några fynd. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:073
N 0 20 40 60 80 100 m Figur 2. Schaktets placering öster om Malmöhus slott. Kort historik rörande närområdet Slottsbron byggdes på 1800-talet och kom att restaureras så sent som 2001. Öster om slottet finns en underjordisk förbindelsegång som framkom i samband med rörarbeten. Gången som restaurerades är förmodligen en vattennivåreglerare mellan vallgraven och det inre kanalsystemet. Fram till svenskarnas övertag av Malmöhus fästningsverk var nuvarande Kungsparken bebyggd, bebyggelsen gick alltså ändra fram till slottet. Kronan ville skapa ett skyddsavstånd mellan befästning och stad. Rivningen ägde rum på 1670-talet. Inom skyddsområdet anlades på 1880-talet Kung Oscars Park (Kungsparken). Slänten i Kungsparken vid de stora sumpcypresserna är en rest från en örlogsstation/flottstation där man drog upp kanoner 1805 1814. År 1896 anlades Slottsparken i samband med en utställning. Tidigare undersökningar i gatan samt intressanta iakttagelser i området Tidigare undersökningar i den nuvarande Kungsparken och Slottsholmen har inte kunna påvisa några medeltida kulturlager. Området är dock kraftigt stört av de yngre befästningsarbetena (Billberg 1993:125). Kunskapen kring befästningsverken är dock goda. Denna undersökning skulle försöka klarlägga hur bevarade 1600-talsbefästningen var. De arkeologiska dokumentationsinsatserna som under 1900-talet gjorts i undersökningsområdets närhet, och uppgifter från historiskt källmaterial, indikerar att stora schaktningsarbeten utförts under såväl 1600- som 1800-talet. Öster om Slottsgatan har arkeologiska undersökningar utförts både i gatuoch kvartersmark. Vid ett antal tillfällen 1954 besiktigade Sten Kalling de avloppsarbeten som ägde rum omedelbart norr om Hovrättsbyggnadens ur- 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:073
sprungliga partier, varvid fragmentariska rester av stadsmuren påträffades (Kalling 1954). År 1980 utfördes en schaktningsövervakning vid anläggandet av en cykelbana i Kungsparken. Man kunde konstatera att den orörda bottensanden var belägen bara 0,6 m under nuvarande markyta, vilket tolkades som att urschaktning skett under historisk tid (Narde 1980). Vid en antikvarisk kontroll 1986 i Malmöhusvägen kunde bl.a. konstateras att Slottsgatans äldre horisonter i de 1,8 m djupa schaktet, ej nådde ner till den orörda bottensanden (Nielsen 1986). År 1991 utfördes undersökningar återigen i Malmöhusvägen, i de östra delarna av Slottsholmen. Man återfann ett parti av den medeltida strandmuren samt en vattenreglerande tunnel från 1600-talet (Persson 1991). År 1993 utfördes en arkeologisk förundersökning i bastionerna Nyköping samt Norrköping samt Östra Ravelinen. Man påträffade endast eftermedeltida raseringsmassor (Thörn 1993). Förslag till fortsatta antikvariska åtgärder Kunskapen om slottsområdet är i främsta hand begränsad till historisk tid. Visserligen har man tidigare påträffat den medeltida strandmuren, men inga kulturlager. Bilden om det finns medeltida kulturlager eller inte går i dagsläget isär. Vissa delar verkar vara utschaktade, men man har bland annat påträffat äldre horisonter i Slottsgatan. Man bör vara öppen för att medeltida kulturlager kan påträffas i framtiden, varför området bör vara under uppsikt om det skall exploateras i framtiden. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:073 5
Referenser Litteratur Billberg. Ingmar. 1993. Det reglerade marknadsområdet. Elbogen 1993. Malmö fornminnesförenings årsskrift, s. 116 127. Rudebeck, Elisabeth, Ödman, Chatarina, Samuelsson, Bengt-Åke & Högberg, Anders (red.). 2001. Vetenskapligt Program för Malmö Kulturmiljö. Den arkeologiska verksamheten. Malmö, Malmö Kulturmiljö. Opublicerat material Kalling, Sten. 1954. Bastion Nyköping. Malmö Kulturmiljös arkiv, arkivnr. G 75:01. Narde, E. 1980. Rapport. Kungsparken. Schaktning för cykelled (utmed Malmöhusvägen). Malmö Kulturmiljös arkiv, arkivnr. G 74:04. Nielsen, Billy. 1986. Antikvarisk kontroll. Korsningen Malmöhusvägen/Slottsgatan. Malmö Kulturmiljös arkiv, arkivnr. G 85:01. Persson, Gert. 1991. Rapport. Arkeologisk förundersökning. Malmöhusvägen. Malmö Kulturmiljös arkiv, arkivnr. G 85:03. Thörn, Raimond. 1993. Rapport över arkeologisk undersökning. Citytunneln i Malmö: undersökningar inom bastionerna Nyköping och Norrköping, samt Östra Ravelinen. Malmö Kulturmiljös arkiv, arkivnr. G 74:11, G 75:03. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 431-46719-02 Inventarienummer:... MK 116 Arkivnummer:...G 080:82 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fornlämningsnummer:... Malmö stad, RAÄ nr 20 Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6167,600 Y koordinat:...1322,600 M ö.h.:...0,00-3,86 Fältarbetstid:... 2002-12-11 Antal arbetsdagar:...1 Antal arkeologtimmar:...4 Antal maskintimmar:...8 Exploateringsyta:... 120 m 2 Undersökningsområde:...Slottsbron, Slottsholmen Undersökt yta:... 120 m 2 Platschef:...Gert Persson Personal:...Gert Persson Uppdragsgivare:...Malmö Gatukontor Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:073