Prof Brian Subirana, Director of the MIT Auto-ID lab A day in your IoT-life 10 years from now Brian Subirana börjar sin föreläsning om teknik i framtiden med att konstatera att det är väldigt svårt att förutse vad framtiden har i sitt sköte. De flesta som har gjort gissningar misslyckas helt eller delvis. Även om mycket har förändrats för oss som människor sedan våra mor- eller farföräldrar var små så handlar det huvudsakligen om ytliga förändringar. De stora förändringarna har fortfarande inte komma. Brian Subirana har delat upp teknikeni tre områden: information, matter och life. Inom varje område finns det tre tekniker som han berättar om ur ett forskningsoch framtidsperspektiv. Han berättar hur långt forskningen kommit idag och vad som är möjligt och vad som inte är det. När en teknik utvecklas så hjälper det en annan teknik, eftersom de ofta hänger samman i applikationer. Information AI Här finns fortfarande många begränsningar. Om du fotar av produkter i en affär med din mobilkamera så kommer den inte att känna igen produkterna. Tekniken för att scanna av produkter på det sättet finns inte. Men en sak som fungerar är att om du har en databas som taggar produkter och talar om vad det är, eller som taggar bilder som självkörande bilar ska lära sig känna igen. Det sitter 500 personer i Sri Lanka och taggar bilder från hela världen för att bilar ska lära sig känna igen hur en stoppskylt ser ut. Du tar de här databaserna och sedan tar du en GPO, en grafisk processingenhet som alla datorer har på sin skärm. När du slår ihop flera av de här kan de skapa det man kallar neuro networks. Gör man på det sättet funkar det och det är det vi forskar på på MIT. Vi vet inte varför det fungerar men det gör det. Vissa av de maskiner som vi skapar vet vi inte varför de fungerar. Men vi har fortfarande inte hittat någon applikation där den här typen av deeplearning fungerar. Det är gränsen idag. När det kommer till självkörande bilar så är det stora frågetecknet om de kommer att klara att köra tex i Indien. Molnet och lagring Vi vet att vi kan lägga mycket information i molnet. Arkitekturen och hur molnet fungerar kommer inte att förändras. Sedan internet startade har det egentligen fungerat som ett stort moln dit man kopplar upp datorer. Det finns fortfarande utmaningar, som till exempel säkerhet. Därför lämpar sig till exempel reklam för molnet, det är inte så känslig information. Det är inte så mycket som kan gå fel. Men vad händer om ett system för självkörande bilar blir hackat av en hackare som bestämmer att alla ska crascha på en gång? Sådana frågor finns det forskare som arbetar med på MIT. 1
Nätverk Hur kan vi använda nätverken för smarta städer. 5G kommer och MP1 är redan här. Du har de här systemen som är kommersiella och ingen vet vad de ska göra med det. Men de här enheterna är magiska. De är billiga och de kan hålla i upp till tio år. Det här är tekniker du kan använda i smarta städer. En mega trend är att allting kommer att ha en id, varje objekt, djur och saker kommer att ha ett id och vi kommer veta saker om det. Vi kommer ha en molnkopia av alla beteenden. Det kommer att finnas en riktig värld och en molnvärld och allt kommer att finnas där uppe. Det är en stor trend inom information. Matter Logistics Eftersom allting kommer att ha sitt eget id så kan du blanda saker i lagerbyggnader och liknande, du kommer att kunna hitta det ändå på grund av id:et. Ett exempel är Amazons lager där man använder sig av blandade lager. Alla produkter är lastade på robotar som rör sig hela tiden. Det är mycket som kan förändras inom logistik. Vi kommer att kunna effektivisera transporter väldigt mycket. Highly Solution Management Vi har mer och mer information om vad vi gör och säljer och vi kommer att samla in allt mer information. Man kan identifiera saker med RFID men tänk om man i framtiden kan identifiera saker och personer på andra sätt, genom att titta på dem eller känna på dem. MIT har flera projekt som bygger på det man kallar smart skin. En stor trend är att signal processing har blivt väldigt kraftfullt. Med deep learning och den datakraft vi har idag kan vi urskilja typer av information som var omöjliga att urskilja tidigare. Det låter nästan som Science Fiction men man kan måla med färg som innehåller sensorer och som kan tala om hur väggar mår, om det är sprickor på dem, om de innehåller fukt. Om städer skulle uppmana folk att använda den här typen av färg skulle man kunna se hur byggnader mår och var det finns behov av renovering. Det här kommer att förändra underhåll och göra att man kan förebygga problem på ett annat sätt än idag. Blockchange På MIT tittar vi mycket på hur vi kan få saker på internet som idag inte gör transaktioner att faktiskt utbyta värde. Det man ska komma ihåg med blockchange är att blockchange är som en serie tidsstämplar som visar vad som händer. Det spelar ingen roll om det är en person eller ett objekt. Det kan vara en bil, det kan vara en person, det kan vara pengar. Blockchange gör att man på ett säkert sätt kan utbyta information och göra upp kontrakt automatiskt. Det innebär att en bil kan fungera som en juridisk person och ha ett bankkonto. Den kan åka till en bensinmack och tanka eller beställa sin egen service. Autonoma kontrakt är en trend. 2
Life Människor kommer att bli arbetslösa på grund av datorer Det stämmer inte. Det finns människor och det finns datorer. Människor kommer att ha hundratals datorer och djur som finns bara för att hjälpa oss. Datorerna kommer att bli en förlängning. Gränsen mellan oss och maskiner eller husdjur kommer att suddas ut. Ett av de mest fantastiska projekt vi arbetar med på MIT är radars som kan upptäcka människor. Människor består till största delen av vatten och vi har uppfunnit en radar som upptäcker vatten genom att använda oss av wi-fi. Man kan upptäcka människor på andra sidan en vägg. De kan se hur personen rör sig. Det kan övervaka hjärtslag och om personen andas. Wearables och teknik som vi har på oss eller äter Wearables är något som finns idag men än så länge fyller det inte speciellt viktiga funktioner. Men det är något som kommer att komma, speciellt inom sjukvården. Här finns fortfarande säkerhetsutmaningarna men det kommer att komma. Det finns redan teknik som gör att man kan svälja piller med ett chip som registrerar hur du mår och kommunicerar med ett plåster som avger rätt dos medicin i förhållande till de värden som chipet i pillren rapporterar. Anledningen till att vi fortfarande inte använder det här är att de fortfarande inte är 100 procent säkra 0,3 procent av tiden så fastnar tekniken inne i kroppen. Men tekniken finns och den är nästan gratis. Vi måste hitta ett system för att få det här att fungera bra. Trenden här är att din kroppen blir ett mikrointernet. Human interface Amazon Echo presenterade idag nyheten att du kan be den läsa upp dina meddelanden. På MIT har man ett projekt med Intel och Capgemini att skapa ett demokratiserat Echo genom att bygga in infrastrukturen i hus. Det finns många saker som kan göras när det kommer till användargränssnitt men det är fortfarande en utmaning för forskningen. Till exempel talar man om brain reading som innebär att det ska räcka att tänka på saker för att ge ett kommando eller ställa en fråga och få ett svar. 3
Gustaf Landahl, Avdelningschef Plan och miljö Stockholm Stad och GrowSmarter koordinator 12 smarta IoT-lösningar För 2 år sedan fick projektet GrowSmarter 25 miljoner euro från EUkommissionen. Projektets koordinator Gustaf Landahl berättar hur Stockholms Stad tillsammans med partnerstäderna Köl och Barcelona valt ut 12 smarta IoTlösningar som kan hjälpa världens städer att lösa de hållbarhetsutmaningar som de alla står inför. Som avdelningschef för Plan och miljö i Stockholm, Europas snabbast växande stad, har Gustaf Landahl varit engagerad i det framgångsrika arbetet med att minska stadens koldioxidutsläpp. Hittills har man plockat de lågt hängande frukter men nu krävs nya typer av tekniska lösningar för att minska utsläppen ytterligare. Därför har man initierat projektet GrowSmarter. Inom ramen för projektet har man valt ut ett antal städer, bostadsbolag och tekniklösningar man vill jobba med för att lösa utmaningar inom trafik, godstransporter, infrastruktur, avfall, värme och kommunikation. Syftet med projektet är att lyfta fram de 12 lösningarna och skapa en marknad för dem. Med tiden hoppas man att fler städer använder sig av lösningarna som väntas leda till att 1200 nya jobb skapas, till att nya marknadsstandarder skapas och till att minska utsläppen av växthusgaser. Gustaf Landahl presenterar de 12 lösningarna: 1. Effektiv och smart förnyelse av klimatskalet En trejdedel av Europas hus är äldre byggnader som är i behov av renovering. I GrowSmarter-projektet tittar man på hur man kan bygga in energibesparande teknik och smarta lösningar. 2. Smart bygglogistik med miljölastbilar Det handlar inte bara om transporterna av byggmaterial till byggplatserna utan även om smarta och hållbara transporter på byggplatserna. 3. Smarta energisparande hyresgäster genom ökad information För att smarta hus ska fungera på ett tillfredställande sätt krävs att de boende är med på tåget. Därför arbetar man med att skapa system för informationsåterkoppling så att de boende kan följa sin energikonsumtion på ett enkelt och visuellt sätt. Ett sätt att trigga folk att anstränga sig för att spara energi är att utforma spel så att man kan tävla med grannen eller med sig själv. 4
4. Smart produktion av el och integration i elnätet Här har olika städer olika lösningar för att spara och lagra energi. I framtiden kan man t.ex tänka sig att individer kan spara el i sitt bilbatteri under timmar på dygnet när efterfrågan och priset är låga, för att sedan sälja tillbaka elen till elnätet när efterfrågan är högre. På det här området har Köln kommit extra långt. 5. Smart belysning. Lamparmaturer som sköter kommunikation 5G-sändare har kort räckvidd och kräver att sändarna monteras närmare människorna. Inom GrowSmarter vill man använda sig av redan existerande lamparmaturer för att montera sändarna. Samtidigt vill man satsa på smarta lamparmaturer som dimmar ner gatubelysningen när ingen rör sig på gatan för att spara energi, och som säger till när en lampa gått sönder. 6. Spillvärme och lokal värmeintegration genom nya affärsmodeller Hittills har många utländska företag förlagt sina serverhallar till norra Sverige men inom GrowSmarter föreslår man istället att serverhallarna förläggs i städer där man kan använda sig av spillvärmen på ett mer effektivt sätt. Redan idag köper Fortum spillvärme från serverhallar och från matbutikernas kyldiskar. Det här är en utveckling som borde fortsätta. 7. Smart avfallshantering som omvandlar avfall till el, värme och biogas för fordon Städer behöver mer biogas och det innebär att man måste samla in mer avfall och hantera det på ett smartare sätt. GrowSmarter driver ett testprojekt tillsammans med ett bostadsbolag i Årsta. Där delar man ut olikfärgade plastpåsar till de boende för att de enkelt ska kunna sortera sitt avfall. Påsarna sorteras och vägs och tanken är att de boende ska kunna få återkoppling som säger hur mycket biogas man bidragit till. 8. Big Data protokoll Mer information ska samlas in för att användas som underlag. Syftet är bland annat att spara energi, att bidra till bättre trafikplanering och att förbättra levnadsvillkoren. 9. Hållbara leveranser Boxar i trappuppgångarna ska ersätta utdelningsställen för paketleveranser. Leveranser i städerna ska ske via cykelbud. 10. Smart trafikstyrning IoT ska användas för att dirigera trafiken så att man undviker trafikstockningar och minskar utsläppen. Lastbilar kan till exempel få information om vilken hastighet de ska hålla för att få en våg av gröna trafikljus. 5
11. Miljöbilar ska användas för att minska koldioxidutsläppen och förbättra luftkvaliteten 12. Smarta mobilitetslösningar ska användas i samtliga städer Inom GrowSmarter arbetar Stockholm, Köln och Barcelona tillsammans med ett antal industripartners och forskningspartners som verifierar så att man uppnår målen inom energi, klimat och luftföroreningar men också de ekonomiska målen. Tanken är att lösningarna ska följa den vanliga marknadsintroduktionskurvan. Hittills har projektet pågått i 2,5 år. Nu har man fått det mesta på plats och under de 2 år som återstår kommer man att ta emot studiebesök och försöka sprida information och inspirera med hjälp av projektet. Caroline Sundberg, Advokat it-rätt Delphi Privacy: Laglig hantering av den data vi delar med oss av i våra uppkopplade liv Delphi möter ofta företag redan när de lanserar en idé och kan vara med från start och tala om vad man ska tänka på från början och om det finns något inom juridiken som man måste göra rätt för att slippa bygga om. Caroline Sundberg säger att ett stort problem är att juridiken ofta släpar efter. Den tekniska utvecklingen går väldigt smart och mycket har förändrats bara under de senaste åren. När det kommer till IoT så handlar det, ur en juridisk synvinkel mest om den data som genereras. Hur ska man tänka på kring data? Vad får man göra med den? Vem äger den? När man talar om data kommer man också automatiskt in på integritet och om informationen går att koppla till någon enskild individ. Vem äger datan? När man tittar på IoT-system bör man göra en skillnad mellan produkten/hårdvaran som man eventuellt kan ta patent på om det finns förutsättningar för det. Mjukvaran som styr den, som kan kan ha ett upphovsrättsligt skydd, dvs det uppkommer direkt när man kodar koden. Den färdiga produkten består av en sammansättning av hård- och mjukvara och den kan skyddas med de gamla upphovsrättsliga reglerna. Avslutningsvis har vi den data som genereras. Data är värdefullt men ur ett integritetsperspektiv finns det också svårigheter med data. 6
I mångt och mycket är frågan om vilken data man samlar in och vad man får använda en avtalsfråga. Den upphovsrätten som finns är ofta inte knuten till själva datan i sig. I samarbetsavtalet med de olika delarna i ett IoT-system får man bestämma hur man får använda informationen. Integritet Ju fler saker vi kopplar upp ju lättare blir det att sätta samman information till en profil. Det här håller lagstiftarna reda på och det gör att det har blivit lite formalistiskt på vissa sätt men samtidigt är det förstås viktigt att man inte ska kunna kartlägga folk. Idag gäller PUL för hantering av personlig information. När PUL kom sa man att nu dör internet, Men så har det inte blivit, snarare tvärtom. PUL har varit en ganska tandlös lagstiftning. På Europas inre marknad har det funnits 28 olika PUL, alltså tolkningar av EU-lagstiftningen som ligger i botten. Det här har EU velat förändra och det är det som gör att man beslutat att införa en ny dataskyddsförordning som ska gälla för alla länder inom unionen. Men det finns också möjligheter till lokala lagstiftningar så vi får se hur smidigt systemet kommer bli. Den här lagstiftningen bygger på samma regler som gäller för PUL. Det innebär att om man har vidtagit de gärder man skulle ha vidtagit i och med PUL så har man kommit väldigt långt. Men har man inte gjort det har man en utmaning framför sig. Den nya lagstiftningen börjar gälla från och med den 25:e maj nästa år och när de väl införts finns ingen tid för anpassning. Den största skillnaden med den nya förordningen är att man skärpt böterna väsentligt. Ytterst kan företag riskera 4 procent av den totala årsomsättningen. För vissa lite större organisationer kan det röra sig om miljarder. Caroline Sundbergs råd till företagen är att lära sig vad personuppgifter är och gå igenom systemen för att se efter vad man har för information lagrad. Definitionen av personuppgifter är att det är all typ av information som direkt eller indirekt kan kopplas till en levande individ. Det är alltså en ganska låg tröskel. Många företag tror att man inte behandlar personuppgifter men när man undersöker frågan närmare så kommer man fram till att man faktiskt gör det. Det man kan göra då är antingen att anonymisera datan. Men då måste det handla om fullständig anonymisering. Det måste i princip vara praktiskt och tekniskt omöjligt att återskapa informationen och koppla den tillbaka till individen. Om man inte kan göra det är det fullständig compliance som gäller. 7
Hur förbereder man sig? Det första man bör göra är att ta reda på om man får göra det som man tänkt göra. Det finns det en massa regler som säger om man får göra eller inte. Men grundregeln är: hittar man inte en rätt att göra det så är det otillåtet. När man tittar på sina IoT system bör man också titta på vilken roll man har för uppgifterna. Om man är den som ansvarar för uppgifterna i avtalet, om man är den som bestämmer vad som ska göras, hur behandlingen eller hanteringen ska gå till. Eller om man är en tjänsteleverantör som ska lagra eller behandla Uppgifter, men som inte gör något självständigt. Den första personen, den som är ansvarig kallas för personuppgiftsansvarig och den har en massa skyldigheter för datan. Den andra personen är ett personuppgiftsbiträde. Man måste identifiera sin roll i IoT-kedjan. När man tittar på den data man hanterar ska man reagera lite extra om man ser sådant som räknas som särskilt känsligt, som ras, etisk härkomst, politiska åsikter och religion men också uppgifter om hälsa. En annan nyhet med den nya dataskyddsförordningen är privacy by design. När man bygger ett IoT-system måste man tänka på hur man ska förbättra integritetsskyddet redan när man sätter upp systemet. Även de som levererar systemen måste tänka på de här sakerna. För leverantörerna kan det blir en konkurrensfördel om man kan hjälpa kunderna med den här biten. Christina Rux, Senior Service Architect, Connected Car IT Services, Volvo Cars Industry of Things: Volvos fortsatta resa in i framtiden I år firar Volvo 90 år. Volvo Cars är en av Sveriges största arbetsplatser. All produktutveckling äger rum i Göteborg där 6000 produktutvecklare arbetar i ett hus. Förra året nådde Volvo säljrekord 530 000 bilar. Förra året släppte man tre nya bilmodeller byggda på en ny bilplattform. I år kommer man att lansera två nya modeller. För Volvo tar det fyra år att utveckla en ny bil. Man börjar med en konceptfas där man tittar på olika strategier för de olika arkitekturdelarna, vilka nya features som ska till. Sedan samarbetar man med olika leverantörer. Man integrationtionstestar ett år framåt. Volvo är ansvariga för sina bilar under hela dess livscykel, runt 30 år. 8
Christina Rux ansvarar för it-tjänsterna innanför och utanför Volvos bilar. Hon berättar att Volvo gått från att vara ett företag som jobbar med plåt och bilutveckling till att fokusera mer och mer på elektronik och mjukvarutveckling. 1998 hade en Volvo 19 ESU:er (datorer hårdvara/mjukvara) i sina bilar. 2017 har man ungefär 150-200 styrenheter i bilen. Volvos bilar koppas upp med ett modem i bilen. I modemet finns ett simkort. Föraren kan också sätta in sitt eget sim-kort eller använda sin blue tooth eller wifi-kopplade telefon för att etablera internet-uppkoppling. Bland de tjänster som Volvo erbjuder i sina bilar finns sensus connect, som är entertainmenttjänsten som gör att man kan lyssna på Spotify och poddar i bilen. Remote update-service gör att man kan göra vissa mjukvaruuppdateringar genom luften. Man har också en tjänst som gör det möjligt att fjärrstyra bilen och sätta på värmen eller låsa och låsa upp den på distans. Tjänster som Volvo är ensamma om är till exempel car delivery som innebär att Volvos bilägare kan få leveranser levererade till bilen. I år kommer man att lansera en digital nyckel som man kan skicka till andra som behöver komma in i bilen. En annan tjänst gör att Volvo bilar skickar information om halt väglag upp i molnet. Informationen skickas sedan vidare för att varna andra bilförare. Självkörande bilar är givetvis ett annan viktigt område som Christina Rux arbetar med. Tanken är att bilarna ska vara mer miljövänliga och säkrare än dagens bilar. Men syftet är också att förarna ska kunna använda den tid de sitter i bilen på ett mer effektivt sätt. Volvo har en vision som säger att ingen ska dödas eller bli allvarligt skadad i en Volvo senast 2020. Självkörande bilar är en led i detta. 90 procent av alla trafikolyckor beror på föraren. Volvo åtar sig ansvaret för de självkörande bilarna när de inte körs av förarna. I Sverige sker Volvos arbete med de självkörande bilarna enligt den nordiska modellen. Det innebär att man arbetar med näringsliv, myndigheter och universitet. Det första storskaliga testprojektet kommer att äga rum på ett antal vägar där det är förhållandevis enkelt att ha självkörande bilar. Man kommer att välja ut 100 kunder som får testa bilarna och utvärdera bilarna och körupplevelsen. En annan trend het trend just nu är digital transformering och nya digitala tjänster. Det är något som Volvo jobbar mycket med. Tanken är att man ska spara tid åt kunderna och göra livet enklare för dem. Car delivery är den första tjänsten inom det här området. Den kommer man nu att ta vidare och i USA driver man en pilot som man kallar för concierge och som innebär att människor 9
kan få sina bilar tankade. Det får ett meddelande om att bilen behöver tankas och kan tacka ja eller nej. Om de tackar ja så kommer en tankbil som tankar bilen på palts. 2019 kommer Volvos första elbil. Elbilar är ett viktigt steg mot hållbar utveckling och den är utvecklingen är med och driver IoT. I och med att man får en laddstolpe som är uppkopplad så har man möjligheter att skapa nya tjänster. Shared mobility är en annan het trend. Det handlar om car sharing eller ride sharing. De flesta biltillverkare håller på med olika projekt där man tillhandahåller den här typen av möjligheter. Inom det här området har Volvo ett spännande samarbete med Uber där Volvo tillhandahåller en basbil som man kan göra om till självkörande bil. Den trend som Christina Rux tycker är mest intressatn är AI. På det här området ligger Sverige lite efter. I Kina jobbar man dagligen med olika botar. Man går inte in på webbsidor och letar information som vi gör. Även i USA är det här väldigt hett. Det är något som vi i Sverige måste lära oss mer om. På Volvo arbetar man med AI inom ett antal olika spår. Man har ett projekt där man arbetar med speech to text, text to speech, något som är viktigt då man arbetar med röstkommandon. Men man arbetar också med olika botar och möjligheten att tala till bilen på olika sätt. Även inom image recognition och machine vision så kommer AI att vara viktigt för självkörande bilar. Det handlar om att man måste kunna se vad som finns framför bilen och kunna känna igen olika saker och situationer. Connectivity och hur man kopplar upp bilen är generellt sett ett viktigt område. Om en bil nödbromsar kan man skicka information till molnet. Hur ska man göra för att den här typen av information snabbt ska nå ut till andra bilar? Här pratar man inte bara om cloud-kommunikation och 5G. Man pratar om en ny wifistandard som är på väg och som bara är tänkt för vehicle till vehiclekommunikation för att snabba på protokollet. Det kräver dock ganska mycket infrastruktur i bilen. En annan trend som man arbetar mycket med är vechicle to X som handlar om hur bilen pratar med olika stolpar och andra typer av enheter runt om i staden. Säkerhet och frågor som GDPR påverkar Volvo väldigt mycket. Som internationell biltillverkare måste man anpassa sig till lagkrav över hela världen. Privacy och privacy by design är något man jobbar aktivt med. Den data som bilen samlar på sig är förarens personliga data och därför måste man kunna 10
behandla den på ett sådant sätt att föraren känner sig trygg med hur den används. Det här påverkar lösningarna väldigt mycket. It-säkerhet över lag är viktigt för Volvo. En bil har 30 års livstid så de bilar som man producerar idag ska även vara säkra om 30 år. Det är en stor utmaning. För Christina Rux som it-arkitekt handlar det väldigt mycket om att skapa en robust arkitektur som klarar av att hantera miljontals uppkopplade bilar på hundratals marknader. Mikko Hyppönen, Chief Research Officer, F-Secure The future of IoT security Mikko Hyppönen börjar sitt föredrag med att tala om Nokia och hur Nokia gått från att vara en ledande mobiloperatör till att vara med och driva IoTrevolutionen. Tillsammans med Ericsson och kinesiska Huawei är Nokia nu ett av tre ledande företag som tillverkar basstationer. Mikko Hyppönen tycker att vi ska vara tacksamma för att vi lever under en så pass intressant tidsperiod. Under våra liv kommer vi att få uppleva flera tekniska revolutioner. När Mikko Hyppönen själv började arbeta på F-secure var datorerna inte uppkopplade ens mot varandra. Ville man flytta en fil från en dator till en annan var man tvungen att göra det med hjälp av en floppydisk. Idag är vi uppkopplade mott hela världen. Den första revolutionen var att koppla upp alla datorer mot internet. Nu kommer nästa revolution som handlar om att koppla upp allt annat mot internet. Har vi tur så kommer vi även att få se den tredje revolutionen, AI-revolutionen. Det är den revolution som är mest spännande, men också mest skrämmande menar Mikko Hyppönen. Han är intresserad av projekt som kombinerar två av tidens buzzwords: IoT och blockchain. Många tycker att konceptet blockchain är väldigt komplicerat och svårt att förstå men enligt Mikko Hyppönen handlar det om en distribuerad databas där alla transaktioner är transparanta och tillgängliga för alla, för alltid. Det vanligaste exemplet när man pratar om blockchain brukar vara bitcoins men blockchain kan användas till många andra saker, det behöver inte handla om finansiella transaktioner. Mikko Hyppönen använder sig av exemplet konst. Genom att använda sig av blockchain kan man följa vilka som ägt en tavla och hur den sålts vidare. På så vis kan man försäkra sig om att tavlan är äkta och undvika att luras av förfalskningar. Ett annat exempel är en prototyp som Bosch har tagit fram och som bygger på blockchain. Det är en tjänst där bilar 11
rapporterar sin mätarinställning till blockchain. På så vis kan vem som helst gå in och följa mätarinställningen och se till att ingen fifflat med den. Enligt Mikko Hyppönen används bitcoin mycket av kriminella. Bitcoins är för cyberkriminella vad cash är för kriminella IRL. Bland annat kräver cyberkriminella bitcoins som lösensumma när de hackar företag för att komma åt deras data. Men hittills är det uppenbart att de kriminella inte vet hur mycket företagens data är värd. Därför har summorna som de krävt för att lämna tillbaka eller inte publicera informationen hittills inte haft någon koppling till hur pass viktig informationen varit. Men det här kommer det att bli ändring på. När den nya dataskyddsförordningen införs i maj nästa år så kommer böterna att ligga på höst 4 procent av företagens omsättning. Troligtvis kommer de cyberkriminella utgå från den summan och lägga sig något lägre när de kommer över känslig information säger Mikko Hyppönen. En sidoeffekt av IoT-revolutionen är att vi kommer att behöva ljuga mycket mer. Redan idag ljuger vi när fyller i rutan som säger att vi läst igenom användaravtalen för olika teknikprodukter. F-secure har bevis för det eftersom de själva gjorde ett experiment där de gav folk tillgång till fritt wifi genom att skriva i ett användaravtal där de gav bort sina förstfödda barn till företaget. De flesta fyllde i utan att tveka. Följden av att väldigt få läser igenom användaravtal och instruktioner är att man kopplar upp enheter mot nätet utan att skydda dem ens med lösenord. F-Secure hittar hela tiden oskyddade enheter på internet, allt från wearables till larmsystem för hus. Men även stålverk, vattenverk och olika fabriker som har system som är helt oskyddade och som ligger uppe på internet. Det finns ingen chans för människor att avstå från IoT-revolutionen. När chippen blir tillräckligt billiga så kommer det att löna sig att för företagen att koppla upp sina produkter även om den information de får ut bara har ett marginellt värde. Det är inte nödvändigtvis så att kunderna kommer att tjäna på att deras produkter är uppkopplade. Det kan handla om att företaget vill veta var produkterna finns och hur det fungerar. Mikko Hyppönen förutspår att internet kommer att försvinna. Om 20 år kommer vi inte längre att tala om internet och saker som uppkopplade eller inte uppkopplade. Allt kommer att vara uppkopplat. En nackdel med det är att vi kommer att behöva tänka säkerhet, även gällande produkter som tvättmaskiner eller brödrostar. Hittills har iv inte behövt fundera över om hushållsmaskiner har brandväggar det kommer vi att behöva göra nu. 12
Dessutom kommer vi att behöva uppdatera alla maskiner regelbundet för att de ska fungera tillfredsställande. Men även om ingen gör IoT rätt och säkert idag så kommer företagen att behöva göra det. Ett exempel på ett företag som redan börjat är IKEA som säljer uppkopplade lampor. För IKEA som säljer billiga produkter och har små vinstmarginaler är det av yttersta vikt att man inte behöver kalla tillbaka produkter. Därför satsar man på att göra det rätt och säkert från början. 13