08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Relevanta dokument
08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Åtgärdsområde:Hagbyån

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Åtgärdsområde 138 Målenån

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Åtgärdsområde 010 Bolån

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Åtgärdsområde 010 Bolån

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Åtgärdsområde 004 Västerån

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

2.1 Miljöproblem Försurning

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Vad finns att berätta om denna rapport?

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Vad finns att berätta om denna rapport?

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29

Nätprovfiske i Halland 2014

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Manual Nationella Kalkdatabasen

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

FALU KOMMUN - INNEHÅLL

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...15

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Kalkspridningsplan för Anråse å

LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Planering av våtmarkskalkning

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Rymman respektive Dyvran

Nätprovfiske i Halland 2011

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Nätprovfiske i Kalmar län 2009

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Vilken är den vanligaste fisken i Råstasjön?

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Kunskapsunderlag för delområde

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Meddelande nr 2016:09. Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Kunskapsunderlag för delområde

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Nätprovfiske i Halland 2013

Nätprovfiske Undersökning av sju sjöar i Kalmar län

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Transkript:

Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade sjöar Pågående Vilande Avslutad Kalkade våtmarker Pågående Avslutade ED Kalkdoserare VK-dos VK-sjö VK-styr VK-vdr Målområde sjöar Målområde vattendrag KEU biologi c c a BF-sjö BF-vdr EF-vdr FK-sjö FM-vdr NF-sjö PV-vdr 3 72 Meters

Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Beskrivning av åtgärdsområde ID: LJUH3 Åtgärdsområdet är beläget i den södra delen av Ljungbyåns avrinningsområde. Ljungbyåns avrinningsområde är ett mycket sjöfattigt vattensystem. Sjöarna är få, små, grunda och har mycket korta omsättningstider samt är belägna i de övre delarna av avrinningsområdet. s storlek är 26 ha, största djupet är 2,8 meter och medeldjupet är 1,4 meter. Sjön är relativt näringsfattig skogssjö, rik på näckrosor som är spridda över stora delar av sjöns yta. Biologi ; I sjön finns abborre, gädda, mört, sarv, braxen och sutare. Häger, kanadagås, skrattmås och drillsnäppa har häckat vid sjön som också utnyttjas som rastplats. Skogen längs stranden hyser en rik fågelfauna med b la flera hackspättsarter. Nyttjande ; Sjön är lättillgänglig samt bad och fiske förekommer i sjön. Fisket är upplåtet som kortfiske. Flera sommarstugor finns kring sjön. Högskolan och andra skolor utnyttjar sjön i sin undervisning. Kalkningshistorik Våren 1979 genomförde länsstyrelsen en undersökning av försurningssituationen i Kalmar län där man konstaterar i vilka områden försurningshotet är som störst. Denna undersökning följs upp med en översiktlig kalkningsplan våren 1983. Här bedöms försurningskänslighet, nyttjande (fiske, vattentäkt) och naturvård/friluftsliv. Därefter upprättar Nybro kommun sin första kalkningsplan 1985. Första kalkningen i skedde 1984 med båt och 1985 en omgång med bil. Sedan 1993 har sjön kalkats med flyg vart till vartannat år. Planen säger att sjön ska ha 12 ton varje år. Efter planrevideringen 28 läggs kalkningen vilande på grund av tillfredsställande vattenkvalitet. Version: 21-12-2 Sida 1

Målområden ID: LJUH3 ObjID Målområde Sjö/ Vdr Areal (ha) Längd (km) Motiv Skydds -status* Kemiskt Mål Areal Avr.omr. (ha) Doserare Sjökalk Våtmark MS78 Sjö 26 Regionalt fiske; ÖM 6, 26 Omfattande friluftsliv; * FSO - Fågelskyddsområde, FV - Skyddat fiskevatten NFS 22:6, NP - Nationalpark, NR - Naturreservat, N2 - Natura 2, RIBM - Riksintresse Biologisk mångfald, RIKM - Riksintresse Kulturmiljö, RIN - Riksintresse Nyttjande, PNR - Planerat reservat Försurningsbedömning målområde LJUH3 ID: LJUH3 ID Namn Typ Sjö/Vdr ph innan kalkning Lägsta phokalk idag Oorg Aluminium Uppmätt (µg/l) _ph MS78 Sjö 4,8 5,5 1,3-1,82 Lägsta ph okalk är skattat utifrån sammanvägda bedömningar av data från målsjöinventeringen och beräkningar av kalkpåverkan i ordinarie uppföljning i målpunkterna. Kalkningsplanering Kalkstart: 1984 Kalkade objekt ID: LJUH3 Obj ID koord Ykoord Namn Spridd Spridd Spridd Spridd Spridd Plan Plan Plan Plan Plan Plan Metod Medel 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 76 62879 15288 MADESJÖSJÖN 24 12 12 FLYG KM Totalt sjö: 24 12 12 Totalt : 24 12 12 Version: 21-12-2 Sida 2

Effektuppföljning ID: LJUH3 PpID Koordinat Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning 8STA63 62885 15176 NV strand VK-sjö 2 8STA3571 62879 15288 utlo VK-sjö 2 NF44 6288155 15217 NF-sjö 1/6 8 nätansträngningar Vattenkemiska resultat LJUH3 NV strand 8STA63 Typ av provtagning: VK-sjö ph 8 7 6 5 4 mekv/l,8 25 26 27 28 29 21 211 ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l 14 12 1 8 6 4 2 25 26 27 28 29 21 211 Färg (mgpt/l) utlo 8STA3571 Typ av provtagning: VK-sjö ph 8 7 6 5 4 mekv/l,8 25 26 27 28 29 21 211 ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l 35 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 Färg (mgpt/l) Version: 21-12-2 Sida 3

Biologiska Resultat MS78 Nätprovfiske 25 visar inga försurningsskador på fiskpopulationerna. ID: LJUH3 ( Granskad 25 ) Behov av biologisk återställning ID: LJUH3 Inga kända behov av biologisk återställning. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom LJUH3 Målområden Målområden är definierade och korrigerade 23, uppdaterade 21. Kalkningsplanering Spridningsplanen har reviderats 2. Från och med planrevideringen 28 läggs kalkningen vilande på grund av tillfredsställande vattenkvalitet. Effektuppföljning Effektuppföljningsprogrammet har reviderats 23. Från och med 29 provtas sjön från badbryggan i NV delen av sjön. Effektuppföjningen har kontrollerats och vid behov reviderats hösten 21. Referenser ID: LJUH3 195 Ålind P 1979 Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 1979 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1979:4 3 Möller L 1983 Översiktlig Kalkningsplan för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1983:2 9 Gunnarsson C 1985 Kalkningsplan, Nybro kommun Miljö- och hälsoskyddsförvaltning en, Nybro kommun 48 Holm B 1994 Provfisken i sjöar 193-1993 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1994:11 51 Johansson Å 1994 Utvärderingen av kalkningen i Ljungbyån Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1994:19 55 Steiner E 1994 Naturvärdesbedömning av sjöar Miljökontoret informerar, Nybro kommun 136 Lindberg P och Nöbelin F 1999 Nätprovfiske i Kalmar län 1998 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1999:2 113 Sangedal L 2 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun, Planrevidering 2, Ljungbyån Sangedal konsult AB 12 Nybro kommun 21 Kalkningsplan Samhällsbyggnadsnäm nden, Nybbro kommun 215 Sangedal L 29 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun. Planrevidering 28-212 Nybro kommun Version: 21-12-2 Sida 4