Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015
Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet av arbete i golfbanebranchen. Torslanda är en 18-håls golfbana i anknytning till Göteborg. 2006 byggde vi ut banan från 9 till 18 hål. 12 greener byggdes om och såddes med rödsvingel, skulle tro att dom idag består av ca 50% rödsvingel och 50% vitgröe. För 2 år sedan 2013 byggdes även de 6 resterande greenerna om samt en ny puttinggreen de såddes med rödsvingel. Vi har under de senaste 4-5 åren fått problem med mossa som har uppkommit i kolonier oftast på platser med något mindre gångtrafik, men har även påträffat fläckar mitt på vissa greener. Därför har jag valt att göra mitt examensarbete om just detta, och hur man försöker motverka den både för att hjälpa min bana men förhoppningsvis även andra i samma situation som vi är. Lite kort om Bladmossa/Silvertrådsmossa Det finns runt 1000 olika arter av mossa i Sverige. I naturen finner vi den ofta på nakna klippor magra hårt packade jord och sandytor. Den klart vanligast förekommande arten på våra greener är silvertrådsmossan som tillhör gruppen bladmossor. Mossplantan saknar näring och vattentransportsystem, den absorberar istället vatten och näring över hela sin anläggningsyta. Den saknar rötter och är lågväxande. Bladmossan är en flerårig perenn, den förökar sig med hjälp av sporer, men på golfgreener i huvudsak med hjälp av plantdelar via vind och vatten. Den tar sig in och etablerar sig där det finns luckor i beståndet. Silvertrådsmossan är i sitt första stadie, vid etablering mycket lik alger. Den har väldigt låga krav på näring. Den sprider sig i glesa gräsbestånd via växtdelar och växer ned mot 0 grader. Trivs i fuktiga miljöer, men har även en mycket hög torktålighet och kan överleva upp till 2 år utan vatten och näring. Vad missgynnas mossan av? Silvertrådsmossan kan missgynnas av mer näring på grund av att man då gynnar gräset mer än mossan och stärker gräsbeståndet och på så sätt konkurrerar gräset ut den. Torrare ytor missgynnar mossan. Den kan vara känslig för vissa typer av kemikalier. Störa den med slitage och bearbetning med maskiner och mycket gångtrafik är mycket effektivt. Man har tydligt sett att när gräsmattor klipps med robotklippare som hela tiden är igång och stör mossan, att den snabbt försvinner. Det räcker att den bara åker runt med hjulen utan att klippa.
Varför mossa på greener? Varför valdes detta projekt? Jag har valt att gör mitt examensarbete om mossa på grund av att jag märkt att den har blivit ett allt större problem på våra greener på Torslanda de senaste 4-5 åren. Har även under besök hos andra golfklubbar sett en klar ökning. När jag började jobba på Torslanda GK för 7 år sen hade vi inte ett spår av mossa på greenerna. Vi har funderat mycket på varför det plötsligt ökat så mycket, och vad vi ska göra för att motverka den. För några år sedan pratades det allt mer om att vi gödslade och vattnade mycket mer än nödvändigt. Man behövde inte i närheten av de givorna som vi lade på. I samband med detta sänkte vi också våra gödselgivor precis som många andra runt omkring. Vi gick ner till runt 0,6-0,7kg/100. Med mindre gödsel och mindre vatten missgynnade vi vitgröen men försvagade också gräsbeståndet och då fick istället mossan chansen att etablera sig på greenerna. Vi kan inte hitta någon annan förklaring än att det var detta som gjorde att mossan tog sig in. Om detta är sanningen kan ju ingen veta till 100% kanske det är någon form av yttre förändringar i naturen som påverkat, men vad vi av erfarenhet vet är att det var i samband med lägre gödselgivorna som vi började se mossa på greenerna. Varför just algomin mossa? För 2 år sedan gjorde jag ett försök på vår 11e green. Jag började med att lägga på mossbuster och därefter gödslade jag med algomin mossa och fick riktigt bra resultat, man får anstränga sig än idag för att hitta någon mossa på detta specifika ställe. Fick en del kritik på grund av fläckar som blev till efter mossbuster innan det växt ihop igen. Därför tyckte jag att det skulle vara intressant att prova bara algomin mossa och se om den hade möjligheten att stärka plantan så pass mycket att den kunde konkurrera ut mossan. De här resultaten som blev på 11e greenen gjorde att jag ville göra mitt arbete om mossa. Det ska också nämnas att vi även vältar 3-5 gånger i veckan och sprutar järnsulfat ungefär var tredje vecka vilket också hjälper till, men vi har fått väldigt goda resultat av algomin mossa. Bilden från 11e greenen där försöket med mossbuster och algomin mossa gjordes. Det fanns en hel del mossa i det här området. Har tyvärr ingen before bild för det här gjordes innan Hgu.
Vad jag har förstått när jag pratar med återförsäljarna av algomin mossa är att den torkar ut mossan. Samtidigt funkar den som ett långtidsverkande gräsgödselmedel. Ofarlig för barn och djur så den är absolut ingen fara för miljön. Fosfor, Kalciumklorid och magnesiumoxiden bildar en hinna över mossan och kväver den. Den höjer PH marginellt. Gödsla på våren när gräset börjat växa eller på sommaren. Vid riktigt kraftiga angrepp kan en andra omgång ges efter ca 2 månader. Sprid ut det jämnt och tunt för bästa resultat. 1kg/20m2, 0,5dl/m2. Nackdelar kan vara att det är något svårsmällt och att det kan bli en betydligt mer mörkgrön färg på det behandlade området, speciellt på en rödsvingelgreen. Algomin mossa med innehållsdeklaration.
Försöket green 15 Jag valde att gödsla med algomin mossa 2 gånger 2014 för att vi hade ganska rejäla angrepp på några ställen på ett par greener. Mosskolonierna låg ju inte mitt på greenerna utan i utkanterna av dem ska nämnas. Jag började på våren 2014 i början av april med att ta kort och lägga på första givan algomin. Den värst drabbade greenen var helt klart green nummer 15. Till vänster på greenen hade vi rejäla mosspartier som ni kan se på bilderna nedan. Nu är detta i för sig tidig vår men man ser på närbilden det klena gräsbeståndet i området.
På den här sidan visar jag två bilder tagna i juli månad och nu är det efter 2a gödslingen med algomin mossa detta är ca 2 veckor efter gödslingen. Nu ser man ett betydligt minskat mossbestånd samt en klart starkare tätare gräsbestånd. Man ser hur gräset börjar konkurrera ut mossbeståndet.
Jag har lagt en giva algomin våren 2015 på green 15. Bilden är tagen i mitten av juli 2015. Som ni ser på bilden så är det otroligt fina resultat.
Försök green 17 Green 17: Första gödsling med algomin mossa april 2014 bilderna nedan visar hur greenen såg ut innan första gödningstillfället.
Green 17 cirka 3 månader senare och ett par veckor efter andra gödningen med algomin mossa.
Green 17 sista bilden tagen juli 2015, skillnaden i mellan försöket på green 15 och 17 är att på den senare green 17 har jag inte lagt på någon algomin mossa 2015.
Slutsats/Tankegångar Min slutsats efter det här försöket är ju att algomin mossa har en mycket god effekt att hjälpa gräset att konkurrera ut mossbeståndet, i alla fall på rödsvingelgreenerna på Torslanda. Kan ju tyvärr inte svara på hur det fungerar på andra grässorter och andra förutsättningar. Ser fram emot att följa utvecklingen på de testade greenerna och se om mossan fortsätter att hålla sig borta utan mer gödning med algomin mossa. Vad jag har lärt mig av detta är att vi hittat ett mycket effektivt sätt att radera ut mossbeståndet på våra greener genom att stärka gräsbeståndet och på så sätt konkurrera ut mossan. Positivt är också att vi lyckats göra det med ett miljövänligt alternativ. Jag förstår ju att vår ganska omfattande vältning och tillförande av järnsulfat då och då naturligtvis också gjort sitt för att hålla undan mossan. Men algomin mossa är det i särklass effektivaste vi testat när det kommer till att jobba mot mossfria greener.
Källförteckning Varför har silvertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren? Av: Jesper Holmberg Mossa på greener. Av: Sgf bankonsulenter Algomin Mossa: Faktabok