Mötesbok: Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (2018-06-13) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa Datum: 2018-06-13 Plats: Representationssalen Kommentar:
Dagordning Kallelse Kallelse Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 4 Mötets öppnande Mötets öppnande 7 Föredragningslista Föredragningslista 8 Närvaro- och yttranderätt Närvaro- och yttranderätt 9 Jäv Jäv 10 Justerare Justerare 11 Ärenden 97 Uppföljning av strategidag samt diskussion kring verksamhetsplan för 2019 (I) 12 98 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) 13 99 Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) 17 100 Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) 20 101 Strategimöte hösten 2018 (I) 23 102 MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) 24 103 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) 27 104 Riktlinjer för behörighetskrav vid anställning av professor - lägesrapport (I) 32 105 Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) 37 106 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) 40 107 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) 52 108 Dialog med institutionerna 58 109 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) 60 110 Utbildningsplan, revidering av Programmet Management in Sport and Recreation (I) 64 111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) 65 112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) 77 113 Rapport från de medicinska fakulteternas dekanmöte i Umeå 25-26/4 2018 (I) 98
114 MH-nämndens fortsatta arbete med anledning av #metoo-uppropen (I) 99 115 MH-nämndens arbete med intern- och externkommunikation (I) 100 116 Utlysning av medel till pedagogiska utvecklingsprojekt 2019 (B) 101 117 MH-nämndens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering (I) 104 118 Process för Hedersdoktorer vid Örebro universitet (I) 119 Ordföranden rapporterar Ordföranden rapporterar 120 Anmälningsärenden Anmälningsärenden 121 Övriga frågor Övriga frågor 124 Mötets avslutande Mötets avslutande 125
Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (2018-06-13) - ORU 2018/00127-27 Kallelse Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 : Kallelse Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 Kallelse/föredragningslista Fakultetsnämnden för medicin och hälsa kallas till sammanträde Mötesdatum och tid: Onsdag den 13 juni 2018, kl 9:15 Plats: Representationssalen Kallade: Kerstin Nilsson, ordförande Ulrica Nilsson, v ordförande Andreas Nilsson, ledamot Eva Särndahl, ledamot Stephen Widen, ledamot Hans Fredlund, ledamot Erik Andersson, ledamot Martina Steineck, ledamot Marie Holmefur, suppleant Stefan Särnblad, suppleant Övriga: Marie Andersson, sekreterare Martin Maltén Ulrika Englund Malin Masterton Elisabeth Ericsson Sören Andersson Sven Augustsson Carl-Mikael Bergström Sören Hjälm Malin Prenkert Christina Karlsson Katarina Bååth Anmälan av förhinder för ledamot att närvara lämnas till ordföranden via e-post kerstin.nilsson.ha@oru.se med kopia till marie.e.andersson@oru.se Fakultetsnämnden för medicin och hälsa
Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (2018-06-13) - ORU 2018/00127-27 Kallelse Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 : Kallelse Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 Kallelse/föredragningslista Sidnr: 2(3) Föredragningslista 92. Mötets öppnande Ordförande 93. Föredragningslista Ordförande 94. Närvaro- och yttranderätt Ordförande 95. Jäv Ordförande 96. Justerare Ordförande Ärenden 97. Uppföljning av strategidag samt diskussion kring verksamhetsplan för 2019 (I) Martin Maltén 98. Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) Martin Maltén 99. Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) Martin Maltén, Ulrika Englund 100. Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) Martin Maltén 101. Strategimöte hösten 2018 (I) Martin Maltén 102. MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) Ulrika Englund 103. Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) Ulrika Englund 104. Riktlinjer för behörighetskrav vid anställning av professor - lägesrapport (I) Ulrika Englund 105. Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) Ulrika Englund 106. Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) Ulrika Englund ORU 2018/00361 ORU 2018/01219 ORU 2018/00442 ORU 2016/04796 ORU 2018/00361 ORU 2018/01268 ORU 2017/03969 ORU 2017/04056 ORU 2018/02423 ORU 2018/03117 Fakultetsnämnden för medicin och hälsa
Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (2018-06-13) - ORU 2018/00127-27 Kallelse Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 : Kallelse Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 Kallelse/föredragningslista Sidnr: 3(3) 107. Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) Malin Masterton 108. Dialog med institutionerna Elisabeth Ericsson, Sören Andersson 109. Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) Martin Maltén 110. Utbildningsplan, revidering av Programmet Management in Sport and Recreation (I) Sven Augustsson, C-M Bergström, Sören Hjälm 111. Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) Sven Augustsson, C-M Bergström, Malin Prenkert 112. Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) Sven Augustsson, C-M Bergström, Christina Karlsson 113. Rapport från de medicinska fakulteternas dekanmöte i Umeå 25-26/4 2018 (I) Martin Maltén 114. MH-nämndens fortsatta arbete med anledning av #metoo-uppropen (I) Martin Maltén 115. MH-nämndens arbete med intern- och externkommunikation (I) Martin Maltén 116. Utlysning av medel till pedagogiska utvecklingsprojekt 2019 (B) Martin Maltén 117. MH-nämndens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering (I) Martin Maltén, Katarina Bååth 118. Process för Hedersdoktorer vid Örebro universitet (I) Ulrika Englund ORU 2018/02307 ORU 2018/00371 ORU 2017/05792 ORU 2018/02029 ORU 2018/01112 ORU 2018/01118 ORU 2018/00374 ORU 2018/00373 ORU 2018/00370 ORU 2018/03179 ORU 2018/00373 ORU 2018/03138 119. Ordföranden rapporterar Ordförande 120. Anmälningsärenden Ordförande 121. Övriga frågor Ordförande 122. Mötets avslutande Ordförande Fakultetsnämnden för medicin och hälsa
Mötets öppnande - ORU 2018/00165-5 Mötets öppnande : Mötets öppnande Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00165 Föredragande: Ordförande 92 Mötets öppnande Ordförande öppnar mötet.
Föredragningslista - ORU 2018/00163-3 Föredragningslista : Föredragningslista Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00163 Föredragande: Ordförande 93 Föredragningslista Förslag till beslut att godkänna den föreslagna föredragningslistan
Närvaro- och yttranderätt - ORU 2018/00161-4 Närvaro- och yttranderätt : Närvaro- och yttranderätt Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00161 Föredragande: Ordförande 94 Närvaro- och yttranderätt I Instruktion och arbetsordning för fakultetsnämnderna (rektorsbeslut ORU 2015/02266) sägs följande under punkten närvaro: Vid fakultetsnämndssammanträde har rektor och chefen för Fakultetskansliet (numera Universitetskansliet) rätt att närvara och att yttra sig. Föredragande har närvaro- och yttranderätt vid den punkt där han/hon är föredragande. Grundregeln är att endast ledamöter och behöriga tjänstemän, t.ex. föredragande eller sekreterare, får befinna sig i lokalen vid sammanträde med högskoleorgan. Nämnden kan, om särskilda skäl föreligger, också bevilja annan person närvaro- och yttranderätt i de ärenden som nämnden beslutar. Detta ska tillämpas restriktivt. Nämnden ska säkra hög kvalitet i sina beslutsunderlag. Om detta kräver närvaro av flera personer utöver föredraganden under föredragningsdelen av ett ärende, ska detta tillgodoses. Nämndens ordförande har sedan att avgöra vilka som ska vara närvarande under överläggningar och formellt beslutsfattande. Nämnden föreslås bevilja Martin Maltén och Ulrika Englund, utredare på Universitetskansliet, närvaro och yttranderätt under samtliga ärendepunkter, i egenskap av nämndens kontaktpersoner gentemot Universitetskansliet. Nämnden föreslås vidare bevilja närvaro och yttranderätt enligt tredje stycket ovan för de personer som utöver de föredragande medverkar vid sammanträdet enligt föredragningslistan. Förslag till beslut att bevilja ovanstående personer närvaro- och yttranderätt
Jäv - ORU 2018/00160-4 Jäv : Jäv Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00160 Föredragande: Ordförande 95 Jäv Ledamöterna ska vid denna punkt på sammanträdet anmäla om det, för den enskilde, kan föreligga jäv vid någon av punkterna på dagordningen. Därefter beslutar nämnden om jäv föreligger. Förslag till beslut att
Justerare - ORU 2018/00162-4 Justerare : Justerare Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00162 Föredragande: Ordförande 96 Justerare I Instruktion och arbetsordning för fakultetsnämnderna (rektorsbeslut daterat 2015-06- 09, ORU 2015/02266) sägs följande under punkten Handlingar och protokoll. Protokoll upprättas och bör föreligga i justerad form senast 10 dagar efter sammanträde. Protokollet justeras av ordföranden och en vid varje sammanträde utsedd ledamot. Beslut är giltigt då protokollet föreligger undertecknat och justerat. Enligt praxis kan nämnden besluta om omedelbar justering och då gäller det justerade beslutet med omedelbar verkan när det är fattat. Förslag till beslut att utse Stephen Widén att jämte ordföranden justera dagens protokoll
g av strategidag samt diskussion kring verksamhetsplan för 2019 (I) - ORU 2018/00361-4 Uppföljning av strategidag samt diskussion kring verksamhetsplan för 2019 (I) : Uppföljning av strategidag samt diskussion kring verksamhetsplan för 2019 (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00361 Föredragande: Martin Maltén 97 Uppföljning av strategidag samt diskussion kring verksamhetsplan för 2019 (I) Utsänt via e-post: - Minnesanteckningar från MH-nämndens strategidag 15 maj 2018 Nämnden genomförde den 15 maj 2018 en strategidag med syfte att skapa ett beslutsunderlag för hållbara framtida strategiska satsningar inom MH-nämndens ansvarsområde. Arbetet med verksamhetsplanen för 2019 utgjorde ramverket för dagen där följande teman vävdes in i diskussionen: Universitets nya linjeorganisation Forskarutbildning Forskningsfrågor/strategiska satsningar Grundutbildningsfrågor Ordföranden bjuder nu in till en fördjupad diskussion med fokus på verksamhetsplan för 2019 och framåt.
98 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) - ORU 2018/01219-6 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) : Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/01219 Föredragande: Martin Maltén 98 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) Utsänt material: - Utlysning av strategiska medel: projektbidrag för att främja forskningen 2018 Fakultetsnämnden avsatte medel för 2018 som en strategisk satsning i syfte att främja enskilda forskares och forskargruppers forskning. Inom ramen för satsningen utlystes medel för avgränsade projekt, forskningsstudier mm. Sammanlagt 42 ansökningar inkom. Dessa granskades av en intern bedömargrupp och beslut fattades om fördelning av medel på nämndens sammanträde 2018-04-18. I samband med nämndens strategidag 2018-05-15 enades de närvarande ledamöterna om att undersöka förutsättningarna för ytterligare en utlysning av projektbidrag inför nästa budgetår. Då planerings- och budgetförutsättningarna för 2019 ännu inte är beslutade kan nämnden i detta läge endast fatta ett principbeslut om att avsätta medel, förutsatt att budgetmässiga förutsättningar finns. Inriktningen för en sådan utlysning bör i enlighet med nämndens diskussioner på strategidagen vara liknade den som nämnden fattade beslut om på sammanträdet i april, där nämnden kan bevilja stöd upp till ett belopp om max 200 000 kronor per ansökan. Den preliminära tidsplanen som föreslås är att ett principbeslut fattas på sammanträdet i juni 2018 för att kunna möjliggöra en utlysning efter sommaren 2018, med sista ansökningsdatum i början av oktober. Ansökningarna granskas därefter av en av fakultetsnämnden tillsatt bedömargrupp, med förslag till beslut om fördelning av medel på nämndsammanträdet i december 2018. Utlysningen för 2018 bifogas handlingarna. Förslag till beslut att Nämnden, förutsatt att budgetmässiga förutsättningar finns, avsätter medel för en utlysning av projektbidrag för 2019
98 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) - ORU 2018/01219-6 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) : Utlysning projektbidrag SLUTLIG FAKULTETSNÄMNDEN FÖR MEDICIN OCH HÄLSA 2018-03-12 ORU 2018/01219 Utlysning av strategiska medel: projektbidrag för att främja forskningen Bakgrund Fakultetsnämnden för medicin och hälsa har för 2018 avsatt medel som en strategisk satsning i syfte att främja enskilda forskares och forskargruppers forskning. Inom ramen för satsningen utlyses nu medel för avgränsade projekt, forskningsstudier mm. Nämnden kommer att prioritera ansökningar från grupper eller enskilda forskare för projekt som inte tidigare under året beviljats medel inom ramen för anslagen till forskningsmiljöerna. Möjlighet till fortsättningsansökan under 2019 kan bli aktuell, men kan inte garanteras förrän fakultetens budgetförutsättningar för 2019 är fastställda. Syfte Syftet med satsningen är att öka den vetenskapliga produktionen inom fakultetens område såväl avseende kvalitet som kvantitet. Fakultetsnämnden utlyser därför ett antal begränsade anslag för att skapa möjligheter för aktiva forskare och forskargrupper att exempelvis genomföra mindre projekt eller genomföra pilotstudier inför kommande externa ansökningar. Anvisningar för ansökan Ansökan kan göras av en enskild forskare eller en företrädare för en forskargrupp, och är öppen för alla disputerade forskare som har en anställning på eller affiliering/adjungering (även postdoc) till Örebro universitet under den tid som projektet avser. Fakultetsnämnden kan bevilja stöd upp till ett belopp om max 200.000 kronor per ansökan (inkluderat eventuell OH och LKP vilken redovisas separat). Medel får inte sökas för att anställa personal eller förlänga anställningar av personal. Dock får medel sökas för forskningstid. Beslut om tilldelning av medlen fattas av fakultetsnämnden senast den 26/4 2018. Ansökan kan vara på svenska eller engelska. Ansökan görs enligt uppställningen nedan: 1. Kortfattat CV för berörda forskare 2. Forskningsverksamhet Kortfattad övergripande beskrivning av nuvarande och tidigare forskning. Ange om forskningen sker inom någon forskargruppvid Örebro universitet. Beskriv även eventuella nationella eller internationella forskningssamarbeten kortfattat.
98 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) - ORU 2018/01219-6 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) : Utlysning projektbidrag SLUTLIG FAKULTETSNÄMNDEN FÖR MEDICIN OCH HÄLSA 2018-03-12 ORU 2018/01219 Forskningsplan ( max tre A4-sidor) för den tid ansökan avser. Planen ska innehålla: - Syfte och övergripande mål - Bakgrund - Frågeställning - Metodbeskrivning - Etiska aspekter - Jämställdhets/jämlikhetsaspekter, om relevant - Nytta och nyhetsvärde - Tidsplan - Övriga medarbetare - Eventuell annan finansiering 3. Budget 4. Intyg Tillstyrkan från prefekt angående verksamhetens behov. MH-nämndens prövning Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier av en bedömargrupp utsedd av fakultetsnämnden: Forskningsprojektets vetenskapliga kvalitet: - Syfte/frågeställningar i relation till tidigare forskning inom området - Identifierat forskningsbehov - Originalitet. Kvaliteten på ansökan Genomförbarhet: -Studiedesign och metoder rimliga/relevanta/genomförbara - Tid och omfattning är rimlig -Eventuell tidigare egen forskning på området Genus- och mångfaldsperspektiv i forskningens innehåll Samhällsrelevans och nyttiggörande Fakultetsnämndens strategiska överväganden
98 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) - ORU 2018/01219-6 Utlysning av projektbidrag inför 2019 (B) : Utlysning projektbidrag SLUTLIG FAKULTETSNÄMNDEN FÖR MEDICIN OCH HÄLSA 2018-03-12 ORU 2018/01219 Den som beviljas medel ska till fakultetsnämnden lämna en skriftlig redovisning om forskning och publicering som medlen använts till senast 31 januari 2019. Denna ska innefatta en redogörelse för hur forskningsplanen följts, för egna ansökningar och erhållna externa forskningsmedel och för eventuell revidering av den ursprungliga forskningsplanen. Ansökan ska skickas till nämndsamordnare Martin Maltén (martin.malten@oru.se) med kopia till dekan Kerstin Nilsson (kerstin.nilsson.ha@oru.se) senast den 3 april 2018. Kerstin Nilsson, Dekanus
99 Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) - ORU 2018/00442-4 Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) : Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00442 Föredragande: Martin Maltén; Ulrika Englund 99 Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) Utsänt material: - FÖRSLAG: Frågeformulär - Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 Fakultetsnämnden för medicin och hälsa har de senaste åren fördelat såväl allmänt stöd som sökbara medel till forskningsmiljöerna inom nämndens ansvarsområde. Satsningarna har löpande följts upp och nämnden ser positivt på den utveckling som forskningsmiljöerna bidrar till. Vid nämndens sammanträde i mars 2018 inleddes en diskussion kring hur det fortsatta arbetet med uppföljning av forskningsmiljöerna ska se ut och hur dessa ska utvärderas inför kommande satsningar. Universitetskansliet uppdrogs att ta fram ett förfrågningsunderlag inför genomförandet av en enkät riktad till forskningsmiljöerna. Föredragande har nu i dialog med de ledamöter som är forskningsmiljöföreståndare tagit fram ett förslag på förfrågningsunderlag som ska användas i en enkät riktad till forskningsmiljöföreståndare inom nämndens ansvarsområde. För att underlätta sammanställning och analys av resultatet kommer enkäten att skickas ut och ifyllas i elektronisk form. Föredragande ber dessutom nämnden att reflektera över hur resultatet och analysen av enkäten ska redovisas för nämnden (rapport, muntlig dragning mm). Förslag till beslut att att fastställa förfrågningsunderlaget utifrån nämndens diskussion ge Universitetskansliet i uppdrag att ombesörja det praktiska med enkäten samt sammanställa och analysera resultatet i samband med nämndens sammanträde i oktober 2018
99 Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) - ORU 2018/00442-4 Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) : Frågeformulär utvärdering av forskningsmiljöer
99 Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) - ORU 2018/00442-4 Utvärdering av forskningsmiljöer 2018 (B) : Frågeformulär utvärdering av forskningsmiljöer
100 Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) - ORU 2016/04796-26 Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) : Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2016/04796 Föredragande: Martin Maltén 100 Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) Utsänt material: - Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöer för att främja forskningen för 2018 Fakultetsnämnden för medicin och hälsa avsatte för 2018 medel för 2018 som en strategisk satsning i syfte att främja forskningen inom fakultetsnämndens område. Alla forskningsmiljöer inbjöds att inkomma med en för miljön samlad ansökan och på nämndsammanträdet 2018-03-08 fattades beslut om fördelning av medel. I samband med nämndens strategidag 2018-05-15 enades de närvarande ledamöterna om att undersöka förutsättningarna för ytterligare en utlysning riktad till forskningsmiljöerna inför nästa budgetår. Då planerings- och budgetförutsättningarna för 2019 ännu inte är beslutade kan nämnden i detta läge endast fatta ett principbeslut om att avsätta medel, förutsatt att budgetmässiga förutsättningar finns. Inriktningen för en sådan utlysning bör i enlighet med nämndens diskussioner på strategidagen vara liknade den som nämnden fattade beslut om på sammanträdet i mars. Om budgetmässigt utrymme finns bör dock nämnden ha möjlighet att bevilja stöd upp till ett belopp om max 400 000 kronor per ansökan, jämfört med 300 000 för utlysningen 2018. Den preliminära tidsplanen som föreslås är att ett principbeslut fattas på sammanträdet i juni 2018 för att kunna möjliggöra en utlysning efter sommaren 2018, med sista ansökningsdatum i början av oktober. Ansökningarna granskas därefter av en av fakultetsnämnden tillsatt bedömargrupp, med förslag till beslut ut om fördelning av medel på nämndsammanträdet i december 2018. Utlysningen för 2018 bifogas handlingarna. Förslag till beslut att Nämnden, förutsatt att budgetmässiga förutsättningar finns, avsätter medel för en utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöer inom MH-nämndens ansvarsområde för 2019
100 Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) - ORU 2016/04796-26 Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) : Utlysning forskningsmiljöer 2017-12-22 SLUTLIG Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöer för att främja forskningen Fakultetsnämnden för medicin och hälsa avsätter under 2018 medel som en strategisk satsning i syfte att främja forskningen inom fakultetsnämndens område. Alla forskningsmiljöer som vill ansöka ska inkomma med en för miljön samlad ansökan. Om miljön väljer att prioritera ett avgränsat område av forskningsmiljön (projekt/grupp/gren) är det möjligt. Fakultetsnämnden kan bevilja stöd upp till ett belopp om max 300.000 kronor per ansökan (inkluderat eventuell OH och LKP vilken redovisas separat). Om ansökan Ansökan (max 3 A4-sidor) ska innehålla följande: Information om sökande forskningsmiljö En redogörelse för hur tidigare beviljade medel från nämnden använts. Hänvisa till/bifoga redan inlämnade redogörelser i de fall det redan har gjorts. En tydlig beskrivning av och motivering för nu sökta medel där nedanstående bedömningskriterier beaktats där det är relevant Budget inkluderat de poster ansökan avser Yttrande från prefekt kring ev. arbetsplats och administrativ hantering och stöd Medel kan sökas för kostnader under 2018 så som: Gästforskare Forskarutbildningskurs Forskningstid, vid ansökan om forskningstid ska forskningsplan bifoga, alternativt en tydlig beskrivning av det projekt som tid söks för Anordnande av eller deltagande i konferens/vetenskapligt möte för att internationalisera forskningen Driftsmedel men inte större apparatur Bedömningskriterier Den långsiktiga strategiska nyttan - för samhället, universitetet och relevanta forskningsområden - forskningsmiljöns arbete kopplat till andra övergripande strategiska perspektiv som exempelvis hållbar utveckling, samverkan, internationalisering mm Ansökans koppling till målen från ORU2015 - utifrån de ämnesspecifika förutsättningarna för forskningsmiljön utifrån analysen av resultatet från ORU2015 Genomförbarhet - adekvata personella och verksamhetsmässiga resurser - realiserbar tidsplan Vetenskaplig kvalité och nyhetsvärde - utifrån bifogad forskningsplan alternativ annan redogörelse för projektet - aktualitet i relation till samhällsutvecklingen Integrering av jämställdhetsaspekter - forskningens potential att bidra till ökad jämställdhet - vilka jämställdhetsaspekter finns kopplat till forskningens område? Fakultetsnämnden för medicin och hälsa Örebro universitet, 701 82 Örebro martin.malten@oru.se
100 Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) - ORU 2016/04796-26 Utlysning av strategiska medel till forskningsmiljöerna för 2019 (B) : Utlysning forskningsmiljöer 2017-12-22 SLUTLIG Ansökan bedöms efter ovan angivna villkor av interna samt externa bedömare. Beslut planeras att fattas på fakultetsnämndens sammanträde den 8 mars 2018. Deadline för ansökan är: Fredagen den 9 februari 2018 Återrapportering till fakultetsnämnden Den/de som beviljas medel ska till fakultetsnämnden lämna en skriftlig redovisning över vad medlen har använts till senast 31 januari 2019. Redogör även för hur den ursprungliga beskrivningen i ansökan följts. Ansökan skickas till martin.malten@oru.se med ämnesraden Dnr ORU 2016/01178/
101 Strategimöte hösten 2018 (I) - ORU 2018/00361-5 Strategimöte hösten 2018 (I) : Strategimöte hösten 2018 (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00361 Föredragande: Martin Maltén 101 MH-nämndens strategimöte hösten 2018 (I) På nämndens strategidag 15 maj 2018 diskuterades behovet att fördjupa diskussionerna kring budget och verksamhetsplan i allmänhet och kring grundutbildningsfrågor i synnerhet. Det upplägg som bedömdes som mest adekvat var en halvdags planering som inleds eller avslutas med lunch. Nämndsamordnaren har skickat ut en så kallad Doodle för att förenkla planering av dag och tidpunkt.
102 MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) - ORU 2018/01268-2 MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) : MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/01268 Föredragande: Ulrika Englund 102 MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) Utsänt material: - MH modell för att fördela publiceringspremier 2019_FÖRSLAG_INKL.ÄNDR. - MH modell för att fördela publiceringspremier 2019_FÖRSLAG_UTAN.ÄNDR. Fakultetsnämnden för medicin och hälsa har varje vår sedan 2013 tagit fram en modell för nästkommande års fördelning av publiceringspremier. Detta görs i syfte att stimulera till ökad forskningspublicering på engelska i välrenommerade internationella tidskrifter med refereesystem. 2018 års modell har inneburit en fördelningsprocess med ökad transparens och rättssäkerhet bl.a. genom att möjliggöra egenkontroll av forskningspublikationer innan tilldelning. Den nuvarande fördelningsmodellen baseras på databasen Web of Science (WoS) mot bakgrund av att nämnden vill minimera risken att premiera artiklar publicerade i s.k. rovdjurstidskrifter (Predatory Journals). Ytterligare en anledning att använda Wos är att det är denna databas som används av regeringen vid fördelning av forskningsanslag till lärosätena. Nuvarande modell och utfallet av densamma presenterades och diskuterades vid nämndens sammanträde i april. Förslaget till modell för 2019 års publiceringspremier bygger i hög grad på föregående års modell men med skillnaden att maxbeloppet per enskild forskare sänks till 50 000 kr. Förslag till beslut att fastställa MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 med hänsyn tagen till nämndens diskussion
102 MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) - ORU 2018/01268-2 MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) : MH modell för att fördela publiceringspremier 2019_FÖRSLAG_INKL.ÄNDR. Formatted: Font color: Red MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 Formatted: Left: 2,29 cm, Right: 2,29 cm, Top: 1,16 cm, Bottom: 0,49 cm Formatted: Heading 1, Right: 0 cm, Line spacing: single Formatted: Space Before: 0 pt Formatted: Indent: Left: 0 cm Formatted: Heading 2, Indent: Left: 0 cm, Right: 0 cm, Space Before: 0 pt, Line spacing: single Formatted: Heading 2, Indent: Left: 0 cm Fördelning av medel Kriterier Grundläggande krav för att erhålla publiceringspremier: Formatted: Font: Calibri Formatted: Normal, Indent: Left: 0 cm, Right: 0 cm, Line spacing: single Formatted: Heading 2, Indent: Left: 0 cm Formatted: Font: Calibri, 11 pt Formatted: Normal, Space Before: 0 pt Formatted: Heading 2, Indent: Left: 0 cm Formatted: No underline Formatted: Indent: Left: 0 cm, Right: 0,28 cm, Space Before: 1,05 pt, Line spacing: Multiple 1,08 li Formatted: No underline Formatted: Numbered + Level: 1 + Numbering Style: 1, 2, 3, + Start at: 1 + Alignment: Left + Aligned at: 0,63 cm + Indent at: 1,27 cm Formatted: No underline Formatted: Body Text, Right: 0,28 cm, Space Before: 1,05 pt, Line spacing: Multiple 1,08 li, Tab stops: Not at 1 cm + 1,01 cm Formatted: Font: Sabon LT Std Formatted: Body Text, Right: 0,28 cm, Space Before: 1,05 pt, Tab stops: Not at 1 cm + 1,01 cm Formatted: Font: Sabon LT Std Formatted: Body Text, Right: 0,28 cm, Space Before: 1,05 pt, Line spacing: Multiple 1,08 li, Tab stops: Not at 1 cm + 1 cm Formatted: Font: Sabon LT Std Formatted: Body Text, Right: 0,28 cm, Space Before: 1,05 pt, Tab stops: Not at 1 cm + 1 cm Formatted: Font: Sabon LT Std Formatted: Font: Sabon LT Std Formatted: Font: Sabon LT Std Formatted: Body Text, Right: 0,28 cm, Space Before: 1,05 pt, Line spacing: Multiple 1,08 li, Tab stops: Not at 1 cm + 1 cm
102 MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) - ORU 2018/01268-2 MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 (B) : MH modell för att fördela publiceringspremier 2019_FÖRSLAG_UTAN.ÄNDR. MH-nämndens modell för att fördela publiceringspremier 2019 Fördelning av medel Kriterier för att erhålla publiceringspremier
103 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) - ORU 2017/03969-6 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) : Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2017/03969 Föredragande: Ulrika Englund 103 Tillägg till riktlinjer för utbildning i medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) Utsänt material: - Riktlinjer fo r utbildning i medicinsk vetenskap på forskarnivå_förslag_inkl.ändr Vid fakultetsnämndens sammanträde i september 2017 fastställdes riktlinjer för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet. Riktlinjerna syftar till att komplettera universitetets befintliga rutiner och regelverk för forskarutbildning och innefattar skrivningar om bl.a. halvtids- /slutseminarium, plagiatkontroll, avhandling och disputation för det berörda forskarutbildningsämnet. I december 2017 inkom institutionerna med önskemål om att riktlinjerna för medicinsk vetenskap på forskarnivå även skulle omfatta centrala aspekter av forskarutbildningen som rör doktorander antagna till licentiatexamen. Föreslagna tillägg avser huvudsakligen skrivningar om vetenskaplig uppsats och licentiatseminarium, motsvarande avhandling och disputation för doktorander antagna till doktorsexamen. Föredragande redogör för förslag till tillägg och inbjuder nämnden till diskussion. Förslag till beslut att fastställa föreslagna tillägg till riktlinjer i medicinsk vetenskap på forskarnivå med hänsyn tagen till synpunkter som framkommer vid nämndens diskussion
103 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) - ORU 2017/03969-6 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) : Riktlinjer for utbildning i medicinsk vetenskap på forskarnivå_förslag_inkl.ändr.
103 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) - ORU 2017/03969-6 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) : Riktlinjer for utbildning i medicinsk vetenskap på forskarnivå_förslag_inkl.ändr.
103 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) - ORU 2017/03969-6 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) : Riktlinjer for utbildning i medicinsk vetenskap på forskarnivå_förslag_inkl.ändr.
103 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) - ORU 2017/03969-6 Tillägg till riktlinjer för medicinsk vetenskap på forskarnivå (B) : Riktlinjer for utbildning i medicinsk vetenskap på forskarnivå_förslag_inkl.ändr.
104 Riktlinjer för behörighetskrav vid anställning av professor - lägesrapport (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2017/04056 Föredragande: Ulrika Englund 104 Riktlinjer för behörighetskrav vid anställning av professor lägesrapport (I) Utsänt material: - UTKAST_Bedömningskriterier_professur_MH Webblänk: - Riktlinjer för behörighetskrav och bedömningsgrunder vid anställning av professor vid fakultetsnämnden för medicin och hälsa vid Örebro universitet Dokumentet Riktlinjer för behörighetskrav och bedömningsgrunder vid anställning av professor vid fakultetsnämnden för medicin och hälsa vid Örebro universitet beslutades av fakultetsnämnden 2011-10-20. Mot bakgrund av behovet av att uppdatera rådande riktlinjer har Universitetskansliet uppdragits att ta fram ett nytt förslag. Förslaget ska främst fokusera på kompetenskrav för sökanden och underlag inför sakkunnigbedömning. Föredragande gör en kortfattad beskrivning av nuläget för arbetsprocessen.
104 Riktlinjer för behörighetskrav vid anställning av professor - lägesrapport (I) ORU 2017/04056 Utskick till arbetsgruppen 2018-04-30 Revidering av riktlinjer och bedömningskriterier vid anställning av professor inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH) Vänligen ta del av listan nedan och ange huruvida du finner att olika bedömningskriterier ska beaktas inför anställning som professor inom MH-nämnden vid Örebro universitet. Kommentera även, i anslutning till varje rubrik, mer övergripande frågor (begreppsdefinitioner etc.) som du tycker bör beaktas och omnämnas i MH-nämndens riktlinjer för anställning av en professor. Namn: VETENSKAPLIG SKICKLIGHET (färgmarkerat fält nedan markerar ett nuvarande kriterium inom MH-nämnden) Kriterium Är en nationellt ledande forskare (inom sitt område) Är internationellt erkänd som forskare Kan uppvisa egen aktiv och nu pågående forskning Kan uppvisa vetenskapliga publikationer är av hög kvalitet Har varit huvudhandledare för två doktorander fram till disputation (eller har motsvarande kompetens t.ex. internationell kompetens som handledare inom forskarutbildning). Uppvisar aktuell doktorandhandledning Uppvisar dokumenterad forskarutbildningsverksamhet utöver doktorandhandledning Är/har varit huvudman för aktuella forskningsanslag erhållna i nationell eller internationell konkurrens Kan uppvisa annan forskningsledande verksamhet som motsvarar handledning av doktorander Har erfarenhet av att leda ett långsiktigt forskningsprogram Bedöms ha god förmåga att utveckla och leda forskning/ har vetenskaplig utvecklingspotential Uppvisar vetenskaplig självständighet Kan uppvisa omfattande vetenskaplig produktion av relevans för anställningens område Har erfarenhet av akademiska förtroendeuppdrag (sakkunnig, opponent etc., ledamot av vetenskapligt råd etc.) Bedömning OK = bör gälla ej = tas bort Ev. kommentar Andra kommentarer om vetenskaplig skicklighet: 1
104 Riktlinjer för behörighetskrav vid anställning av professor - lägesrapport (I) ORU 2017/04056 Utskick till arbetsgruppen 2018-04-30 PEDAGOGISK SKICKLIGHET (färgmarkerat fält nedan markerar ett nuvarande kriterium inom MH-nämnden) Kriterium Har genomgått högskolepedagogisk utbildning (riktvärden vid andra lärosäten: minst 5/10 veckor ORU saknar riktvärde) Om sökande ej har genomgått högskolepedagogisk utbildning: finns särskilda skäl att låta den sökande genomgå utbildningen under de två första anställningsåren? Har genomgått handledarutbildning Har relevanta ämneskunskaper (+ överblicks-kompetens, förmåga att förmedla engagemang och intresse) Uppvisar betydande dokumenterad erfarenhet av olika arbetsoch undervisningsformer på grund-/avancerad utbildningsnivå och/eller forskarutbildningsnivå Uppvisar dokumenterad erfarenhet av individuell handledning, på olika nivåer, utöver doktorandhandledning, t.ex. examensarbeten (eller klinisk handledning) Uppvisar dokumenterat självständigt ansvar för planering, genomförande och utvärdering av egna kurser samt för examination Har författat/producerat läromedel, t.ex. läroböcker, kompendier, video eller interaktiva dataprogram Uppvisar dokumenterat ledningsansvar för utbildningsprogram/del av utbildningsprogram (ORU: avser även uppdrag som studierektor) Uppvisar annan dokumenterad erfarenhet av pedagogisk relevans, t.ex. pedagogiskt utvecklingsarbete Anses vara en god pedagog (t.ex. via kursvärderingar, pedagogiska utmärkelser) Uppvisar dokumenterad förmåga att planera, initiera, leda och utveckla utbildning och undervisning Uppvisar förmåga till interaktion om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet (ex publicerar pedagogiska/ämnesdidaktiska artiklar, deltar i konferenser om utbildning och undervisning) Uppvisar förmåga att forskningsanknyta undervisningen Uppvisar pedagogiskt engagemang utöver egen undervisning Visar internationellt och internationellt pedagogiskt engagemang En betydande del av det pedagogiska arbetet har genomförts under de senaste 5-10 åren Bedömning OK = bör gälla ej = tas bort Ev. kommentar Andra kommentarer om pedagogisk skicklighet: 2
104 Riktlinjer för behörighetskrav vid anställning av professor - lägesrapport (I) ORU 2017/04056 Utskick till arbetsgruppen 2018-04-30 SAMVERKANSSKICKLIGHET (färgmarkerat fält nedan markerar ett nuvarande kriterium inom MH-nämnden) Bedömning Kriterium Uppvisar omvärldskontakter av för området relevant art Är delaktig i samverkansprojekt med externa aktörer Har producerat populärvetenskapliga arbeten Medverkar i uppdragsutbildning Har erfarenhet av extern verksamhet Erfarenhet av innovation och entreprenörskap Erfarenhet av att delta inom samverkansprojekt på lokal nivå/enhetsnivå OK = bör gälla ej = tas bort Ev. kommentar Andra kommentarer om samverkansskicklighet: ADMINISTRATIV-/LEDNINGSSKICKLIGHET alt. LEDARSKAP/AKADEMISKT CHEFSKAP (färgmarkerat fält nedan markerar ett nuvarande kriterium inom MH-nämnden) Kriterium Har omfattande ledarskapsutbildning Har erfarenhet av ledarskap i vetenskapliga nätverk och föreningar Har erfarenhet av medverkan i ledning av enhet/institution/universitet eller motsvarande Har kunskap om, utbildning för och dokumenterad skicklighet inom akademiskt ledarskap Deltagit i arbetet med arbetsmiljöfrågor på lokal nivå Deltagit i utvecklingsarbete inom akademin på lokal nivå Sökande har haft uppdrag som ledamot i nämnder, kommittéer, arbetsgrupper eller uppdrag inom andra områden relevanta för universitetets funktion. Bör ha administrativa uppdrag på enhets-/kliniknivå Har erfarenhet av aktivt arbete eller uppdrag inom arbetsmiljö-, etik-, jämlikhets-, jämställdhets-, miljö-, mångfalds- eller tillgänglighetsfrågor etc. exempelvis genom att ha genomfört projekt och utredningar Bedömning OK = bör gälla ej = tas bort Ev. kommentar Andra kommentarer om administrativ-/ledningsskicklighet: 3
104 Riktlinjer för behörighetskrav vid anställning av professor - lägesrapport (I) ORU 2017/04056 Utskick till arbetsgruppen 2018-04-30 KLINISK SKICKLIGHET i förekommande fall (färgmarkerat fält nedan markerar ett nuvarande kriterium inom MH-nämnden) Kriterium Uppvisar kvalitet i eget kliniskt arbete Deltagande i kliniskt utvecklingsarbete. Kliniskt utvecklingsarbete innebär bland annat insatser som förbättrat eller effektiviserat hälso- och sjukvård Uppvisar skicklighet genom klinisk utbildning/handledning Har erfarenhet av lednings- eller utredningsuppdrag inom sjukvårdsorganisation Har arbetat med utvecklingsarbete inom diagnostik och terapi Har erfarenhet av kvalitetsarbete på regional och nationell nivå Har arbetat nationellt och/eller internationellt inom ämnesoch specialitetsföreningar Har haft nationella och internationella uppdrag, t ex för SBU och Socialstyrelsen Bedömning OK = bör gälla ej = tas bort Ev. kommentar Andra kommentarer om klinisk skicklighet: 4
105 Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) - ORU 2018/02423-2 Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) : Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/02423 Föredragande: Ulrika Englund 105 Andelen giltiga individuella studieplaner inom MHnämnden (I) Utsänt material: - Mätresultat individuella studieplaner 2018-05-01 Universitetet har enligt högskoleförordningen skyldighet att fastställa och följa upp doktorandens studier i en individuell studieplan (ISP) minst en gång per år. Fastställda ISP:er är av stor vikt för doktorandens och universitetets rättssäkerhet. Dessutom genomför Universitetskanslersämbetet utvärdering av utbildning på forskarnivå. Fakultetsnämnderna följer därför upp andelen fastställda ISP:er två gånger per år. Den aktuella mätningen från 1 maj 2018 visar att andelen fastställda ISP inom MHnämndens område har ökat från 73 % till 87 % sedan föregående mätning i 1 november 2017. Det totala antalet doktorander som saknar aktuell ISP har minskat från 39 st. i november till 26 st. i maj. På institutionsnivå har Hälsovetenskaper ökat från 72 % till 77 % och Medicinska vetenskaper från 85 % till 91 % jämfört med november-mätningen. Föredragande redogör för resultat och bakgrundsinformation varpå nämnden inbjuds till diskussion.
105 Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) - ORU 2018/02423-2 Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) : Mätresultat individuella studieplaner 2018-05-01 2018/02423 Sammanställning av andel doktorander vid ORU med aktuell individuell studieplan 1 maj 2018. Ämne Antal doktorander Inst. Har ISP Saknar ISP Övriga* Andel med ISP Företagsekonomi 15 HH 14 0 1 100% Informatik 15 HH 12 1 2 92% Nationalekonomi 14 HH 12 0 2 100% Statistik 3 HH 3 0 0 100% Biologi 12 NT 10 1 1 91% Datavetenskap 24 NT 22 1 1 96% Informationsteknologi 2 NT 1 0 1 100% Kemi 15 NT 14 0 1 100% Maskinteknik 4 NT 4 0 0 100% Matematik 2 NT 2 0 0 100% Reglerteknik 2 NT 0 2 0 0% ENT totalt 108 94 5 9 95% Historia 1 HumUS 1 0 0 100% Kulturgeografi 2 HumUS 2 0 0 100% Genusvetenskap 5 HumUS 4 1 0 80% Medie- och kommunikationsvetenskap 8 HumUS 6 0 2 100% Pedagogik 15 HumUS 14 0 1 100% Retorik 1 HumUS 1 0 0 100% Sociologi 5 HumUS 3 1 1 75% Språkstudier m. inr. litteraturvetenskap 2 HumUS 2 0 0 100% Språkstudier m. inr. retorik 1 HumUS 1 0 0 100% Språkstudier m. inr. svenska språket 4 HumUS 4 0 0 100% Språkstudier m. inr. engelska 1 HumUS 1 0 0 100% Statskunskap 13 HumUS 6 5 2 55% Psykologi 12 JPS 11 0 1 100% Rättsvetenskap 13 JPS 11 1 1 92% Socialt arbete 9 JPS 8 1 0 89% Musikvetenskap 8 MHS 8 0 0 100% Måltidskunskap 7 RHS 5 2 0 71% HS totalt 107 88 11 8 89% Handikappvetenskap 11 HV 5 5 1 50% Idrott 3 HV 2 1 0 67% Idrottsvetenskap 11 HV 10 1 0 91% Medicinsk vetenskap inr. hälso- och vårdv 36 HV 26 6 4 81% Medicinsk vetenskap inr.biomedicin 23 MV 20 1 2 95% Medicinsk vetenskap inr. kirurgi 47 MV 40 5 2 89% Medicinsk vetenskap inr. medicin 87 MV 71 7 9 91% MH totalt 218 174 26 18 87% Totalt 433 356 42 35 89% *Övriga: doktorander som saknar ISP pga. disputerar inom kort,har disputerat men ännu inte tagit ut sin examen, är nyligen antagen, utredning om indragning av handledning och resurser är överlämnad för beslut, eller beslut om indragning fattats Dessa doktorander har giltigt skäl att inte ha någon fastställd ISP och räknas därmed inte med
105 Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) - ORU 2018/02423-2 Andelen giltiga studieplaner inom MH-nämnden (I) : Mätresultat individuella studieplaner 2018-05-01 2018/02423 andel fastställda ISP:er 100% 80% 60% 40% 20% 0% Totalt resultat individuella studieplaner för hela ORU (2016-2018) 2016 maj 2016 nov. 2017 maj 2017 nov 2018 maj Andel 69% 83% 88% 84% 89% Andel fastställda ISP:er per institution 100% 80% 60% 40% 20% 0% HH HumUS HV JPS MHS MV NT RHS 2016 maj 90% 67% 74% 61% 75% 53% 98% 57% 2016 nov 91% 75% 90% 83% 100% 77% 86% 100% 2017 maj 76% 79% 85% 85% 90% 93% 98% 100% 2017 nov 94% 66% 72% 94% 100% 85% 100% 100% 2018 maj 98% 87% 77% 94% 100% 91% 93% 71%
03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/03117 Föredragande: Ulrika Englund 106 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) Utsänt material: - Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå Universitetsstyrelsen har givit Internrevisionen i uppdrag att granska utbildningen på forskarnivå (ORU 02746/2016) med syfte att bedöma intern styrning och kontroll inom utbildningen på forskarnivå vid ORU. Granskningen ska fokusera på doktorandernas situation utifrån deras förutsättningar att bedriva sin forskarutbildning samt fånga doktorandernas upplevelser av dessa förutsättningar. Granskningsrapporten presenterades för styrelsen den 13 april och universitetsledningen avser att återkomma med förslag till övergripande åtgärder vid ett styrelsesammanträde under hösten 2018. Även fakultetsnämnderna kan använda sig av resultaten i rapporten, t.ex. som ett underlag för diskussion om lämpliga aktiviteter i kommande verksamhetsplanering för fakultetsnämnden. Ett av underlagen till granskningsrapporten är en webb-enkät som utgick till samtliga aktiva doktorander vid lärosätet i början av 2018. Respektive fakultetsnämnd och institution har möjlighet att få resultatet av enkäten för sin verksamhet förutsatt att anonymitet kan säkras. Föredragande redogör för resultatet av enkäten varpå nämnden inbjuds till diskussion.
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå OÖ rebro universitet 2018-04-13 Internrevisionen Dnr: 1.4.2-02746/2017 GRANSKNINGSRAPPORT GRANSKNING AV UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ BAKGRUND SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNING Utbildning på forskarnivå är den högsta utbildningsnivån inom det allmänna utbildningsväsendet. Utbildningen ska bland annat ge sådana fördjupade kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Vid Örebro universitet ges utbildning på forskarnivå i 24 ämnen inom naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa samt samhällsvetenskap och humaniora. Doktoranderna är universitetens framtida spetskompetens och utbildning på forskarnivå av god kvalitet kommer att vara avgörande på flera plan för Sveriges framtid som en ledande kunskapsnation. Utbildningen ska inte bara hålla hög akademisk kvalitet utan även erbjuda goda studie- och arbetsförhållanden. 1 I riskanalys 2 för 2017 bedömde universitetet att det förelåg låg risk att studiemiljön som helhet inte ska upplevas som tillräckligt bra vid universitetet och att det på sikt skulle kunna påverka lärosätets varumärke negativt. Syftet med granskningen är att bedöma den interna styrningen och kontrollen inom utbildningen på forskarnivå med fokus på doktorandernas situation. Granskningen ska belysa doktorandernas förutsättningar att bedriva sin utbildning samt deras upplevelse av rådande förutsättningar för att bedriva sin utbildning, med utgångspunkt i följande revisionsfrågor. REVISIONSFRÅGOR - Är ansvarsfördelningen tydlig inom organisationen? - Finns det ändamålsenliga riktlinjer och rutiner för arbetet med de individuella studieplanerna? - Finns det ändamålsenliga rutiner för handledning? Intervjuer med berörda befattningshavare, medarbetare, handledare och doktorander samt genomgång av styrande dokument avseende granskningsområdet som exempelvis regelhandbok för utbildning på forskarnivå. Stickprov av individuella studieplaner har genomförts. En enkät har även gått ut till alla aktiva doktorander, slutgiltig svarsfrekvens blev ca 40 % (149 svarande av 381). Avstämning och faktagranskning av iakttagelser har genomförts hos ett urval av de granskade. Granskningen har kommunicerats med universitetsledningen. Universitetsstyrelsen har i revisionsplan för 2016 2017 3 gett internrevisionen i uppdrag att granska utbildningen på forskarnivå. 1 Hur mår doktoranden? en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö 2 ORU 1.2.1-04567/2016 3 ORU 1.4.2-05034/2015 1
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå SAMMANFATTNING OÖ rebro universitet har definierat och tilldelat ansvarsomra den inom utbildning pa forskarniva genom hela universitetets styrkedja. Systematisk uppfo ljning genomfo rs pa institutions- samt pa fakultetsniva avseende bland annat regelefterlevnad och revidering av doktorandernas individuella studieplaner (ISP). Universitet erbjuder alla doktorander a ndama lsenlig introduktion, information samt tillhandaha ller flera mo jliga kommunikationsva gar fo r doktorander pa olika niva er i verksamheten. En majoritet av de tillfra gade doktoranderna i denna granskning svarar att de a r no jda med utbildningen pa forskarniva vid OÖ rebro universitet som helhet. Internrevisionen ser dock utmaningar fo r verksamheten i att ba de fo lja upp och na fram till ma lgruppen som kollektiv, samlad uppfo ljning pa o vergripande niva saknas vid denna granskning. Internrevisionen go r a ven bedo mningen att det finns brister inom den interna styrningen avseende tillga nglighet av information kopplat till spra k inom organisationen, vilket kan skapa kritiska konsekvenser fo r ett betydande antal doktorander som inte har svenska som modersma l. Internrevisionens sammanfattande bedo mning a r dock att den interna styrningen och kontrollen inom det granskade omra det med rimlig sa kerhet a r sa kersta lld men understryker att det finns omra den med fo rba ttringsmo jligheter. Revisionsfrågor Är ansvarsfördelningen tydlig inom organisationen? Finns det ändamålsenliga riktlinjer och rutiner för arbetet med de individuella studieplanerna? Finns det ändamålsenliga rutiner för handledning? Internrevisionens bedömning: Till viss del, avseende styrning och kontroll av utbildningen, ja. Avseende ansvaret för styrning och uppföljning av doktorandkollektivets studiesociala situation, nej. Ja. Dock finns möjlighet att utveckla kunskapen om vikten av ISP både hos doktorander och handledare, behovsanalys avseende kommunikationsvägar rekommenderas. Ja. Internrevisionens sammanfattande rekommendationer Fo r att sta rka den interna styrningen och kontrollen rekommenderas universitetsledningen att: - utreda la mpliga informations- och kommunikationsva gar gentemot doktorander och handledare - utreda behovet av en spra kpolicy - tillse samlad uppfo ljning av doktorandkollektivets arbetsmiljo och studiesociala situation Sida 2
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå ANSVAR LEDNING IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATION Universitetsstyrelsen har inseende o ver universitetets alla angela genheter och svarar fo r att dess uppgifter fullgo rs. Universitetsstyrelsen fattar t.ex. beslut om antagningsordning, viktigare fo reskrifter och budget fo r verksamheten. 4 Rektor svarar fo r ledningen av verksamheten na rmast under styrelsen. 5 Na r det ga ller utbildning pa forskarniva beslutar rektor i vissa o vergripande fra gor om t.ex. betygssystem och examensregler. Rektor beslutar a ven om indragning av doktoranders ra tt till handledning och andra resurser. Rektor har delegerat beslutandera tt i vissa slags a renden till fakultetsna mnderna. Fakultetsna mnderna ansvarar fo r utbildningen pa forskarniva. En o vergripande uppgift a r att planera, sto dja och fo lja upp den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten. Fakultetsna mnderna har ansvar fo r bland annat utbildningens kvalitet och ja msta lldhet. De faststa ller generella regler fo r utbildningen pa forskarniva, sa som allma nna studieplaner och riktlinjer fo r utbildningens genomfo rande. Fakultetsna mnderna har vidaredelegerat vissa uppgifter till institutionsniva n, da ribland flertalet enskilda doktoranda renden. Intervjuerna visar en enad bild av att den o vergripande ansvarsfo rdelningen inom utbildningen pa forskarniva a r tydlig inom organisationen. Utifra n att ansvar och befogenheter a r tydligt dokumenterade i verksamhetens styrdokument samt att intervjuerna i huvudsak sta rker den bedo mningen anser internrevisionen att den o vergripande ansvarsfo rdelningen fo r utbildningen pa forskarniva a r tydlig. Enligt internrevisionens bedo mning fordras ingen a tga rd vid denna granskning. CHEFER IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATION Fo r doktorander ansta llda vid universitetet ligger arbetsgivaransvaret vilket Prefekten eller enhetschefen a r personalansvarig chef fo r doktorander med doktorandansta llning. Utifra n att ansvar och befogenheter a r tydligt dokumenterade i verksamhetens styrdokument samt Enligt internrevisionens bedo mning fordras ingen a tga rd vid denna granskning. 4 2 kap. 2 Ho gskolelag, 2 kap. 2 Ho gskolefo rordning 5 2 kap. 3 Ho gskolelag, 2 kap 3 Ho gskolefo rordning Sida 3
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inkluderar arbetsmiljo ansvar hos universitetet och dess linjeorganisation. Fo r doktorander med ansta llning hos annan arbetsgivare exempelvis Region OÖ rebro La n finns arbetsgivaransvaret hos den egna arbetsgivaren. Fo r doktorander med annan typ av finansiering som exempelvis stipendier eller doktorandansta llning vid annat la rosa te saknas arbetsgivaransvar hos OÖ rebro universitet. Prefekten beslutar pa delegation fra n fakultetsna mnden bl.a. om antagning av doktorander, handledare och individuell studieplan (ISP), och fa r inte vidaredelegera dessa uppgifter. Tillgodora knandebeslut da remot a r ofta vidaredelegerade till na gon befattningshavare inom institutionen, t.ex. a mnesansvarig. Detta ansvar faller inom utbildningen och innefattar alla doktorander oavsett om arbetsgivaransvar fo religger eller ej fo r universitetets sida. Intervjuer och enka tresultat visar att doktoranderna i huvudsak a r medvetna om vem som a r deras chef och vad som inryms i det ansvaret. att intervjuerna och enka tresultatet i huvudsak sta rker den bedo mningen anser internrevisionen att linjechefernas ansvar fo r utbildningen pa forskarniva a r tydlig. HANDLEDARE IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATION Som sto d i forskarstudierna har doktoranden handledare. Professorer och lektorer kan vara handledare. Enligt ho gskolefo rordningen ska det utses minst tva handledare fo r varje doktorand, varav en blir huvudhandledare. Da ruto ver kan det finnas en eller flera bitra dande handledare. En forskarstuderande har enligt ho gskolefo rordningen ra tt att byta handledare. Na gon samlad besta mmelse om vilken roll handledaren har inom utbildningen pa forskarniva finns inte i externt regelverk. Det a r dock Sida 4 Enligt internt regelverk ska minst en av handledarna ha genomga tt handledarutbildning eller bedo mas inneha motsvarande kompetens. Prefekten utser handledare. Det sker normalt samtidigt med antagningsbeslut och anges da i beslutsdelen av anma lningsblanketten. Beslutet ska fo rega s av samra d med a mnesansvarig och handledarkollegium. 7 Stickprov visar att doktoranderna har som minst två handledare, i vissa fall finns även tre handledare utsedda. Vidare visar genomfo rda stickprov att doktorander har som minst en men ofta Utifra n genomfo rda stickprov, intervjuer och enka tresultat go r internrevisionen bedo mningen att doktoranderna i huvudsak a r no jda med sina handledare och den handledning som tillhandaha lls. Internrevisionen vill dock framha lla att framfo rallt enka tresultatet pa visar lokala skillnader som inte varit denna gransknings fra msta syfte att belysa. Verksamheten kommer dock fa mo jlighet ta del av resultatet pa fakultets- och institutionsniva i den ma n det a r mo jligt att sa kra respondenternas annonymitet. Enligt internrevisionens bedo mning fordras ingen universietso vergripande a tga rd vid denna granskning. 7 Regelhandbok för utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet information om nationella och lokala regler för utbildningen på forskarnivå (Senaste revidering 2017-08-02)
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå underfo rsta tt att handledaren ska verka fo r att doktoranden ska na ma len med utbildning. Handledarna utses till sina uppdrag av universitetet och a r universitetets representant gentemot doktoranden vad ga ller utbildningen pa forskarniva. Det kra ver att handledaren a r insatt i doktorandens hela situation, ba de vad ga ller utbildning och finansiering. 6 tva handledare med handledarutbildning. Det a r vanligt fo rekommande att det a r huvudhandledaren som har genomga tt handledarutbildning och vid flera institutioner har man det som internt krav. Intervjuer och enka tresultat visar att en o verva gande majoritet av de tillfra gade doktoranderna a r no jda med sin-/a handledare och den handledning som tillhandaha lls. STYRNING ÖVERGRIPANDE REGELVERK IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATION Nationell reglering kring utbildningen pa forskarniva framga r av Ho gskolelag (1992:1434) samt Ho gskolefo rordning (1993:100). OÖ rebro universitet har sammansta llt en regelhandbok fo r utbildning pa forskarniva, da r finns nationella och lokala regler om utbildningen sammansta llda och i vissa fall a ven kommenterade. Materialet i regelhandboken riktar sig i fo rsta hand till doktorander och handledare. Regelhandboken ges endast ut i digitalt format, och finns att ta del av pa universitetets webbplats fo r utbildning pa forskarniva. Regelhandboken uppdateras och kompletteras lo pande, med senaste uppdatering 2017-08-02. Intervjuerna visar att doktorander och ansvariga inom utbildningen pa forskarniva ka nner till vart information om regler avseende utbildnignen finns tillga nglig. Ba de doktorander och ansvariga har emellertid olika Enligt internrevisionens bedo mning a r aktuellt internt regelverk avseende utbildningen pa forskarniva i o verrenssta mmelse med extern reglering av utbildningen. Utifra n att aktualitet av regelhandboken uppdateras lo pande och bero rda parter ka nner till regelverket eller a tminstone har informationsva gar fo r att fa svar pa fra gesta llningar kopplat till utbildningen go r vi bedo mningen att det interna regelverk som finns pa plats a r a ndama lsenligt. Enligt internrevisionens bedo mning fordras ingen a tga rd vid denna granskning. 6 Regelhandbok för utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet information om nationella och lokala regler för utbildningen på forskarnivå (Senaste revidering 2017-08-02) Sida 5
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå informationsva gar inom organisationen fo r att finna svar pa fra gor kopplat till reglering av utbildnignen. Chefer och forskningsadministrato rer vid institutionerna uppges ofta ha en viktig roll vid sa dana fra gesta llningar. ALLMÄN STUDIEPLAN IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATION Fo r varje a mne inom vilket utbildning pa forskarniva anordnas ska det enligt ho gskolefo rordningen finnas en allma n studieplan (ASP). Enligt högskoleförordningen ska följande anges i ASP:n: - det huvudsakliga innehållet i utbildningen, - krav på särskild behörighet och - de övriga föreskrifter som behövs. Enligt interna regler 8 ska den allma nna studieplanen a ven inneha lla fo ljande: - de prov som inga r i utbildningen, - mo jligheten att avsluta en del av utbildningen till doktorsexamen med licentiatexamen eller konstna rlig licentiatexamen, och - na r den allma nna studieplanen eller en a ndring av den ska bo rja ga lla samt eventuella o verga ngsbesta mmelser. ASP:erna fo r respektive a mne faststa lls av fakultetsna mnden och finns att ta del av pa universitetets webbplats fo r utbildning pa forskarniva. Da genomfo rda stickprov samt intervjuer visar pa god efterlevnad gentemot interna och externa regelverk avseende ASP:erna samt att bevakning och kontrollfunktioner finns pa plats i verksamheten go r internrevisionens bedo mningen att den interna styrningen och kontrollen avseende ASP:erna a r med rimlig sa kerhet sa kersta lld. Enligt internrevisionens bedo mning fordras ingen a tga rd vid denna granskning. ASP:erna revideras vid behov, vilket bevakas av a mnesansvariga samt till viss del av Universitetskansliet. En omfattande revidering av alla ASP:er genomfo rdes under 2014. Genomfo rda stickprov visar pa fo ljsamhet gentemot externt samt internt regelverk. 8 CF 12-540/2010 Sida 6
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå INDIVIDUELL STUDIEPLAN IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATION Fo r varje doktorand ska det uppra ttas en individuell studieplan (ISP). Planen ska inneha lla universitetets och doktorandens a taganden och en tidsplan fo r doktorandes utbildning. Planen ska beslutas efter samra d med doktoranden och dennes handledare. 9 Ho gskolefo rordningen anger de generella examensma len fo r forskarutbildning. Da ruto ver ska individuella la randema l formuleras utifra n doktorandens kompetens och avhandlingsarbetets karakta r. La randema len a r uttryck fo r hur man ska na examensma len och bo r framga av ISP:n. ISP:n har en betydande roll fo r doktorandens mo jlighet att pa visa fo rekomna brister i utbildningen eller andra problem som kan beho va dokumenterat underlag fo r att styrkas, som exempelvis info r eventuellt beslut om fo rla ngning av studietid. Enligt interna regler 10 ska ISP:n a ven inneha lla: - uppgifter om hur doktorandens handledning a r organiserad och - vad som i o vrigt beho vs fo r att utbildningen hela tiden ska kunna bedrivas pa ett effektivt sa tt. Huvudhandledaren ansvarar för att förslag till ny respektive ändrad ISP upprättas. 11 Fakultetsna mnderna go r systematiska kontroller av att aktuella ISP:er finns faststa llda. Under kommande a r ska de a ven go ra stickprovsma ssiga inneha llskontroller av ISP:er och dess fo ljsamhet till ga llande regelverk. Den individuella studieprocessen ska fo ljas upp som minst a rligen. Detta sker i huvudsak pa a rsbasis med vissa undantag avseende doktorander som a r la ngtidssjukskrivna eller fo ra ldralediga. Dessa avsteg a r emellertid inte helt fo renliga med internt ga llande regelverk. Granskningen visar att praxis vid upprättande och uppföljning av ISP skiljer sig något åt mellan institutionerna. Intervjuerna visar även en varierande bild av vart man inom organisationen anser att ansvaret för detta ligger. Utifra n att internt regelverk och rutiner avseende uppra ttande, uppfo ljning och hantering av ISP finns pa plats och att genomfo rda stickprover pa visar fo ljsamhet till ga llande regelverk go r internrevisionen bedo mningen att universitetet med rimlig sa kerhet sa kersta llt en god intern styrning och kontroll avseende processen fo r ISP:er pa o vergripande niva. Diskrepanser finns dock mellan den information som finns och ges och kunskapen hos bero rda om dess faktiska innebo rd. De avsteg som pa tra ffats avseende utebliven uppfo ljning av ISP, bedo mer internrevisionen som ett resultat av diskrepansen mellan kunskap och fo rsta else fo r ISP:ns funktion framfo rallt fo r den enskilde doktoranden. Internrevisionen anser att verksamheten bo r fokusera pa att sa kersta lla att den information som faktiskt finns na r ut till ba de doktorand- och handledargruppen. Internrevisionen rekommenderar universitetsledningen att sa kersta lla att den information som faktiskt finns na r ut till ba de doktorand- och handledargruppen. 9 Högskoleförordning 6 kap 29 10 CF 10-466/2007 11 Regelhandbok för utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet information om nationella och lokala regler för utbildningen på forskarnivå (Senaste revidering 2017-08-02) Sida 7
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå Intervjuer och enka tresultat pa visar dock att det finns doktorander som inte har insikt i vilken betydelse ISP:n faktiskt har i deras utbildning. Under granskningen har det a ven framkommit uttalanden fra n handledare som tyder pa liknande okunskap. FÖRUTSÄTTNINGAR INTRODUKTIONSRUTINER IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATION Som doktorand vid OÖ rebro universitet erbjuds du en sa rskilt anpassad seminarieserie som bero r bland annat introduktion, utbildningsregler, karria rmo jligheter och stresshantering. Fo r doktorander som ansta lls vid universitetet, genom doktorandansta llning, inga r a ven universitetets medarbetarprogram samt en introduktion som Personalavdelningen anordnar fo r nyansta llda. Vid respektive institution genomfo rs a ven en lokal introduktion med mer specifik information om den lokala organisationen, a mnet, handledning och rutiner kring utbildningen pa forskarniva. Sedan HT 2016 a r introduktions- och informationsrutinerna fo r doktoranderna fo ra ndrade. Tidigare fanns ett uppla gg om en introduktionsdag (heldag) per termin fo r nyantagna doktorander. Deltagarstatistik fra n den perioden visar pa ett mycket la gt deltagande vid dessa introduktionsdagar. Det nya uppla gget med en seminarieserie som avhandlar specifika delar av utbildningen vid olika tillfa llen har visat sig genererar ett ho gre deltagande fra n doktorandgruppen. Intervjuer och enka tresultat visar att majoriteten av de tillfra gade doktoranderna a r no jda med den introduktion som tillhandaha llits av verksamheten. Utifra n dokumenterat underlag samt intervjuer och enka tresultat go r internrevisionen bedo mningen att universitetet tillhandaha ller a ndama lsenlig introduktion till doktoranderna. Internrevisionen vill dock framha lla att framfo rallt enka tresultatet pa visar lokala skillnader som inte varit denna gransknings fra msta syfte att belysa. Verksamheten kommer dock fa mo jlighet ta del av resultatet pa fakultets- och institutionsniva i den ma n det a r mo jligt att sa kra respondenternas annonymitet. Enligt internrevisionens bedo mning fordras ingen universietso vergripande a tga rd vid denna granskning. Sida 8
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå INTERN KOMMUNIKATION IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATIONER Doktorander har samma interna kommunikationsva gar som ansta llda och studenter i o vrigt inom verksamheten. Doktoranders ra tt till medarbetarsamtal varierar dock beroende pa finansiering. I regelhandboken 12 fo r utbildning pa forskarniva framga r det att om doktorander har fra gor som inte a r kopplade direkt till handledare, kursansvarig eller examinator kan denne i fo rsta hand kontakta den forsknings- och utbildningsadministrato r som a r knuten till bero rt a mne pa institutionen. Har doktoranden en ansta llning vid universitetet kan denne a ven ta kontakt direkt med Personalavdelningen i de fra gor som ro r ansta llningen. I ISP:n 13 finns ett avsnitt som behandlar uppfo ljning av utbildningen. Da r finns det mo jlighet fo r doktoranden att dels via en skala skatta hur va l avhandlingsarbetet fungerat samt hur va l handledningen fungerat under den senaste studieperioden. Det finns a ven fritextutrymme fo r doktoranden att kommentera sin skattning och o vriga relaterade spo rsma l. I inledningstexten till avsnittet sta r fo ljande information: Intervjuer och enka tresultat visar att majoriteten av de tillfra gade doktoranderna upplever sig ha en fungerande kommunikation med ba de sin chef och sina handledare. Utifra n enka tresultatet a r det dock endast ha lften av de svarande med doktorandansta llning som uppger att de har medarbetarsamtal med sin chef. Vid OÖ rebro universitet finns ett antal doktorander som inte kan svenska eller som inte har svenska som fo rsta spra k. Detta a r ett normalt fo rekommande fenomen fo r ett universitet att hantera. I strategin fo r internationalisering 15 framga r att internationaliseringsarbetet bland annat ska inneba ra inkludering. Inkludering som begrepp kan beskrivas som att helheten ska anpassa sig till delarna, att alla ska ha samma mo jlighet att tillgodogo ra sig en situation eller som i detta fall, information. Vid universitetet saknas dock styrdokument som tydliggo r vilken typ av intern kommunikation/information som a ven ska tillhandaha llas pa annat spra k a n myndighetsspra ket, exempelvis engelska. Granskningen visar att det finns omra den inom informations- och kommunikationsomra det da r o versa ttning till engelska bedo ms som sporadisk, eftersatt och vissa fall a ven fo rbisedd. Utifra n internt regelverk, rutiner avseende uppfo ljning av ISP samt intervjuer och enka tresultat go r internrevisionen bedo mningen att universitetet med rimlig sa kerhet sa kersta llt a ndama lsenliga kommunikationsva gar fo r doktorander pa flera olika niva er i verksamheten. Enka tresultatet visar dock att endast ha lften av de doktorander med ansta llning vid universitetet har medarbetarsamtal med sin chef. Detta bedo ms av internrevisionen som ett tecken pa brister inom ett omra de av ho g betydelse fo r verksamheten. Medarbetarsamtal, eller PU-samtal ska verka som ett hja lpmedel fo r att styra, utveckla och fo lja upp verksamheten men ska a ven vara ett verktyg fo r att sta mma av arbetsklimatet inom organisationen. Intervjuer och dokumentstudier pa visar a ven tillga nglighetsbrister avseende informationsspridning pa engelska. Dessa brister kan, i va rsta fall, medfo ra sa kerhetsrisker fo r den enskilda som har sva righet eller inte alls kan ta till sig information pa svenska. Internrevisionen rekommenderar universitetsledningen att - tillse att alla medarbetare erbjuds medarbetarsamtal (PUsamtal) - utreda behovet av en spra kpolicy - utreda och tillse tillga ngen av engelsk o versa ttning av intern information till doktoranderna. Ha r beho ver organisationen a ven se o ver vilken information som ga r ut till medarbetare och studenter pa endast svenska. 12 Regelhandbok för utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet information om nationella och lokala regler för utbildningen på forskarnivå (Senaste revidering 2017-08-02) 13 ORU 5.3.1-00934/2016 15 ORU 1.3.2-823/2014 Sida 9
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå I riktlinjer fo r planerings- och utvecklingssamtal (PU-samtal) framga r att varje chef a r skyldig att a rligen planera fo r och genomfo ra dessa samtal med sina na rmaste medarbetare. Samtalet skall vara en dialog mellan medarbetare och na rmast o verordnad chef och da r chefen ansvarar fo r att genomfo ra PU-samtalet. Fo r doktorand med doktorandansta llning vid OÖ rebro universitet a r enhetschef na rmaste chef. 14 STUDIESOCIAL SITUATION IAKTTAGELSER BEDÖMNING REKOMMENDATION OÖ rebro universitet ska erbjuda alla studenter och ansta llda en god studie- och arbetsmiljo. 16 Doktorander a r studenter, men en tredjedel av dem a r dessutom ansta llda och omfattas da av trygghetssystem som fo ljer av ansta llning, sa som exempelvis sto d fra n personalavdelning, friskva rd och fo retagsha lsova rd. Stipendiefinansierade doktorander har en viss trygghet vid skada, sjukdom m.m. genom fo rsa kringar via Kammarkollegiet. Fo r studenter finns Campusha lsan Student som arbetar med fo rebyggande insatser och med ha lsoproblem som kan uppkomma i samband med studier. Campusha lsan ska vara ett Under 2017 genomfo rde OÖ rebro universitet och OÖ rebro studentka r en gemensam studentunderso kning, i den fa ngades omra den kopplat till studiemiljo n upp. Det ga r dock inte att urskilja underso kningsresultatet fo r endast studentgruppen doktorander. Mellan 2011 2015 genomfo rdes tre medarbetarunderso kningar vid universitetet med i stort sett samma struktur och fra gesta llning. I dessa ga r resultatet fo r doktorander med doktorandansta llning att urskilja. Underso kningarna har ho g svarsfrekvens fo r doktorandgruppen under alla tre omga ngarna och det har funnits mo jlighet att ta fram resultat fo r denna grupp pa o vergripande-, fakultets- samt institutionsniva. Det o vergripande resultatet fo r gruppen har inte behandlats pa central niva inte Internrevisionen bedo mer att fra gan om doktorandkollektivets studiesociala situation riskerar att falla mellan stolarna. Dels mellan akademins ansvar fo r doktorandernas studie- och arbetsmiljo samt universitetsledningens o vergripande ansvar fo r omra det. Internrevisionen go r bedo mningen att samordnad bevakning och uppfo ljning av doktorandkollektivet saknas, vilket kan medfo ra att olika handlingsprogram utvecklas lokalt och att universitetet har sva rt att fa en samlad bild av dels doktorandernas studiesociala situation samt vilka insatser som faktiskt genomfo rs pa omra det och vilka effekter dessa har. Internrevisionen bedo mer att Internrevisionen rekommenderar universitetsledningen att tillse samlad uppfo ljning av doktorandkollektivets arbetsmiljo och studiesociala situation samt tillse att den information man inha mtar centralt inom organisationen faktiskt hanteras i det kvalitetsho jande och fo rebyggande arbetet. 14 ORU 1.2.1-3530/2013 16 ORU 1.2.1-4943/2013 Sida 10
inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) - ORU 2018/03117-1 Resultat av Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå inom fakultetsnämnden för medicin och hälsa (I) : Internrevisionens granskning av utbildning på forskarnivå komplement till den ordinarie ha lso- och sjukva rden fo r arbetsrelaterade besva r. Studenter med fra gor eller problem som ro r studiesituationen och/eller ha lsan a r va lkomna till Campusha lsan. Samtliga som arbetar pa Campusha lsan Student har tystnadsplikt och alla beso k a r kostnadsfria. heller har na gon av de tillfra gade fakulteterna eller institutionerna anva nt sig av resultatet fo r respektive doktorandgrupp i det efterfo ljande arbetet med handlingsplaner och uppfo ljning av dessa. Campusha lsan Student rapporterar regelbundet ba de till enskilda chefer samt till personalavdelningen vid universitetet. uppfo ljningsarbetet av denna grupp fo rsva ras i och med detta. Internrevisionen sta ller sig a ven fra gande till att engagera och urskilja doktoranderna (med doktorandansta llning) som grupp i medarbetarunderso kningar om sedan resultatet inte utreds och behandlas na rmare fo r just den gruppen. Samlad uppfo ljning av doktorandgruppen saknas vid denna granskning. UPPFÖLJNING AV GRANSKNINGSUPPDRAG Uppfo ljning av denna granskning sker tidigast inom ett a r efter att styrelsen beslutat om a tga rder betra ffande internrevisionens iakttagelser och rekommendationer. AÅ terrapportering av uppfo ljningen sker genom internrevisionens a rsrapport som faststa lls i februari, a rligen, enligt internrevisionens riktlinjer 17. Sara Pa tsi, internrevisionschef - genom Eva Blomquist, vikarierande internrevisionschef 17 ORU 1.2.1-01380/2017 Sida 11
säkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) - ORU 2018/02307-7 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) : Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa ORU 2018/02307 2018-06-13 Föredragande: Malin Masterton 107 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (I) Utsänt material: - Internremiss av Rapport 2018:2, Kvalitetssäkring av forskning Webblänk: - Rapport 2018:2, Kvalitetssäkring av forskning: Rapportering av ett regeringsuppdrag: http://www.uka.se/download/18.2158bbb51621ecd5a966921/1523438876332/rapport-2018-04- 09-kvalitetssakring-forskning-regeringsuppdrag.pdf Material som skickas ut per e-post/delas ut vid mötet till nämndens ledamöter - Förslag på remissvar Universitetskanslersämbetet fick i juli 2017 ett utökat uppdrag av regeringen som innebär att kvalitetssäkring ska göras av högskolans hela verksamhet. Det nationella kvalitetssäkringssystemet är idag utformat för kvalitetssäkring av utbildning, men ska enligt regeringens instruktioner utvecklas till att omfatta även forskning och samverkan. Internremissen sammanfattar huvudförslagen i rapporten. Institutionerna kan lämna svar på internremissen fram till den 5 juni. Ett förslag på remissvar skickas ut per e-post inför nämndens sammanträde.
107 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) - ORU 2018/02307-7 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) : Internremiss Rapport 2018 2 Kvalitetssäkring av forskning Internremiss av Rapport 2018:2 Kvalitetssäkring av forskning: Rapportering av ett regeringsuppdrag Inledning Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått ett utökat uppdrag av regeringen som innebär att kvalitetssäkring ska göras av högskolans hela verksamhet. Det nationella kvalitetssäkringssystemet är utformat för kvalitetssäkring av utbildning, men ska enligt regeringens instruktioner utvecklas till att omfatta även forskning och samverkan. Det ska vidare vara inriktat på både kontroll av resultat och kvalitetsutveckling. Rapporten redogör för vilka anpassningar som UKÄ bedömer behövs göras för att fullfölja detta uppdrag. Observera att UKÄ föreslår en granskning av vilka kvalitetssäkringsprocesser lärosätet har och hur dessa ger stöd till kvalitetsutveckling. En granskning av UKÄ föreslås inte ersätta lärosätenas egeninitierade forskningsutvärderingar (som exempelvis ORU 2015) och fokus ligger inte på att bedöma forskningens kvalitet. Detta dokument sammanfattar huvudförslagen i UKÄ:s rapport till regeringen. Om ni vill inkomma med svar, utgå gärna från frågorna i detta dokument, och skicka ert svar senast den 5 juni till Malin Masterton, Universitetskansliet. (a) Nationellt kvalitetssäkringssystem: de fyra komponenterna UKÄ gör fyra typer av granskningar av högre utbildning som kallas för komponenter. UKÄ gör följande bedömning vad gäller behov av vidareutveckling av respektive komponent för kvalitetssäkring av forskning: 1. Examenstillståndsprövning UKÄ gör bedömningen att komponenten examenstillståndsprövning redan idag innefattar granskning av forskning i den omfattning regeringsuppdraget föranleder och ser därför inom denna komponent inget behov av ytterligare metodutvecklingsarbete. 2. Utbildningsgranskning UKÄ gör bedömningen att komponenten utbildningsutvärdering redan idag innefattar granskning av forskning i den omfattning regeringsuppdraget föranleder och ser därför inom denna komponent inget behov av ytterligare metodutvecklingsarbete. 3. Tematisk granskning: UKÄ gör bedömningen att delar av forskningens kvalitetssäkring kan vara föremål för en tematisk utvärdering. Vilka delar som lämpar sig för en sådan utvärdering bör dock utredas vidare och metoden anpassas till det valda temat. 4. Lärosätesgranskning UKÄ gör därför bedömningen att forskningens kvalitetssäkring lämpligast inkluderas i det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning inom komponenten granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. UKÄ gör vidare bedömningen att ett utvecklingsarbete avseende bland annat bedömningsunderlag, kompetens i bedömargrupper och bedömningsgrunder för forskningens kvalitetssäkring är påkallat inom komponenten. Se särskilt sida/sidor i rapporten: 5, 38 46 1
107 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) - ORU 2018/02307-7 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) : Internremiss Rapport 2018 2 Kvalitetssäkring av forskning Fråga 1: Instämmer ni i UKÄ:s bedömning att kvalitetssäkring av forskning främst ska göras inom lärosätesgranskning och med möjlighet att använda tematisk granskning för att säkerställa forskningens kvalitetssäkring? (b) Förslag om lärosätesgranskning för forskning Granskning utifrån befintliga bedömningsområden Det nationella kvalitetssäkringssystemet är utformat utifrån sex bedömningsområden: 1. Styrning och organisation 2. Förutsättningar 3. Utformning, genomförande och resultat 4. Jämställdhet 5. Student- och doktorandperspektiv 6. Arbetsliv och samverkan För varje bedömningsområden finns ett antal bedömningsgrunder. UKÄ anser att granskningen av forskningen kan göras utifrån befintliga bedömningsområden, men att vidareutveckling bör göras så att bedömningsgrunderna tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som finns för forskningens kvalitetssäkring. Bedömningsgrunderna bör formuleras utifrån befintligt lagrum och relevanta internationella riktlinjer och överenskommelser. Se särskilt sida/sidor i rapporten: 38, 40 43, 47 53 Fråga 2: Instämmer ni i UKÄ:s bedömning att befintliga bedömningsområdena kan gälla även för kvalitetssäkring av forskning, under förutsättning att nya bedömningsgrunder utvecklas? Om processen vid lärosätesgranskning av utbildning och forskning UKÄ föreslår att granskning av lärosätets kvalitetssäkringsarbete för forskning ska göras samtidigt som granskningen av lärosätets kvalitetssäkringsarbete för utbildning. Det innebär att lärosätesgranskning fortsatt görs en gång vart sjätte år. De fördelar som lyfts med en sammanhållen granskning är att det möjliggör en granskning av utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning, delar av underlagen kan samordnas, och granskning vart 6:e år ger lärosäten bättre förutsättningar att ta hand om resultaten och vidta åtgärder. UKÄ har vid dialogtillfällen fått synpunkter om: [ ] att det är viktigt att UKÄ:s granskningar tillåter separata kvalitetssystem för utbildning respektive forskning vid lärosätena. För att fullt ut kunna ta hänsyn till olikheter avseende utbildningens- respektive forskningens kvalitetssäkring gör UKÄ bedömningen att en separat vägledning för forskningens kvalitetssäkring bör arbetas fram. UKÄ gör vidare bedömningen att granskningen av forskningens kvalitetssäkring bör ske utifrån en separat självvärdering och bedömningen motiveras i en separat rapport. Se särskilt sida/sidor i rapporten: 48 50 Fråga 3: Vilka fördelar eller nackdelar ser ni med förslaget om att ha granskning av lärosätets kvalitetsarbete för utbildning och forskning vid samma tillfälle? Fråga 4: Vilka fördelar eller nackdelar ser ni med förslaget om att granskning av forskningens kvalitetssäkring ska ha en separat vägledning, ska ske utifrån en separat självvärdering och ska resultera i en separat rapport av bedömargruppen? 2
107 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) - ORU 2018/02307-7 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) : Internremiss Rapport 2018 2 Kvalitetssäkring av forskning Om bedömargruppens sammansättning UKÄ gör bedömningen att följande kompetenser bör ingå i en bedömargrupp för granskning av forskningens kvalitetssäkring: Kompetens om den svenska utbildnings- och forskningskontexten Student- och doktorandrepresentation Internationell(a) sakkunnigbedömare UKÄ:s skäl till att inkludera student- och doktorandrepresentation i bedömargruppen är att en stor del av den samlade nationella forskningsvolymen, och därmed också kvalitetssäkringen av forskning, sker på forskarutbildningsnivå. UKÄ:s skäl till att inkludera internationella bedömare i högre utsträckning är dels i syfte att stärka de kvalitetsdrivande momenten, samt dels av jävsskäl. UKÄ bedömer att vidare utredning behövs vad gäller: Om granskningen av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete för utbildning och forskning kan granskas av en och samma bedömargrupp eller om det är mer ändamålsenligt att använda två separata (men eventuellt överlappande) bedömargrupper (sid 55). Vilken kompetens som behövs för uppdraget för arbetslivets representation i bedömargruppen Vilken kompetens som behövs för att bedömargruppen som helhet ska kunna genomföra forskningens kvalitetssäkring på ett välinformerat och gediget sätt Se särskilt sida/sidor i rapporten: 55 Fråga 5: Finns det någon kompetens som ni ser är av särskild vikt vid granskning av kvalitetssäkringsarbetet för forskning? Fråga 6: Vilka fördelar eller nackdelar med att ha separata bedömargrupper för forskning respektive utbildning? (c) Syftet med kvalitetssäkringssystem för forskning Syftet med granskningen ska vara att granska forskningens kvalitetssäkring, snarare än forskningens kvalitet per se. Ett fungerande kvalitetssäkringsarbete innebär att varje lärosäte ansvarar för att ta fram underlag till strategiska beslut, med syfte att verka kvalitetsutvecklande. Örebro universitet har, liksom flera andra lärosäten, genomfört egeninitierade forskningsutvärderingar. Resultaten har sedan använts för att exempelvis belöna framgångsrika forskningsmiljöer eller ge stöd för vidareutveckling av strategiskt viktiga forskningsgrupper. UKÄ menar att [en] central förutsättning för denna ständiga kvalitetsförbättring är att det finns inbyggd tid att reflektera över granskningsresultat så att de åtgärder som vidtas faktiskt bidrar till hög kvalitet i den granskade verksamheten. Detta utgör grunden i en välfungerande förbättringscykel och är en förutsättning för upprätthållandet av en kvalitetskultur. UKÄ:s granskningar syftar till att säkra att denna förbättringscykel fungerar det vill säga att lärosätena tar sitt kvalitetsansvar så att den forskning som bedrivs håller hög kvalitet. Ett annat exempel på vad UKÄ kan inkludera i sin granskning är hur lärosätet med systematik använder kollegial granskning (peer-review), som är den metod som används för att kvalitetssäkra forskning: Dessa peer-reviewprocesser avser exempelvis den kollegiala granskning som sker i samband med rekrytering till akademiska tjänster, ansökan om externa forskningsmedel, vid det högre seminariet, under handledningstillfällen för doktorander, vid konferenser där 3
107 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) - ORU 2018/02307-7 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) : Internremiss Rapport 2018 2 Kvalitetssäkring av forskning forskare får sina resultat prövade, vid den offentliga disputationen och i samband med publicering av forskningsresultat. Se särskilt sida/sidor i rapporten: 47, 48 Fråga 7: Vad tycker ni att UKÄ ska ta med sig i det fortsatta arbetet vad gäller syftet med granskningen? (d) Ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av forskning Det nationella kvalitetssäkringssystemet för utbildning utgår från krav i högskolelag, högskoleförordning, och från de inom Europa accepterade principerna för kvalitetssäkring inom högre utbildning (European Standard and Guidelines, ESG). För forskning föreslås kvalitetssäkringssystemet på samma vis utgå från krav i högskolelag och högskoleförordning. Vad gäller internationellt accepterade principer för kvalitetssäkring inom forskning så saknas ett sammanhållet ramverk. Rapporten diskuterar flera möjliga internationella överenskommelser som berör olika delar av forskning. Ett område rör rekrytering av forskare och att skapa goda förutsättningar för starka forskningsmiljöer. Inom Europa används i första hand Den europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare (The European charter for researchers och The code of conduct for the recruitment of researchers). Ett annat område rör forskningsetik och främjandet av god forskningssed. Här finns flera centrala dokument: The Singapore Statement on Research Integrity, The Montreal Statement on Research Integrity in Cross-Boundary Research Collaborations, The European Code of Conduct for Research Integrity, Research Integrity Practices in Science Europe Member Organisations. Ett alternativ är att svensk högskolesektor utarbetar ett ramverk för forskning, liknande det som gäller för utbildning med ESG. UKÄ menar att i det fall ett nationellt ramverk för forskningen kvalitetssäkring utarbetas av sektorn avser UKÄ att ta hänsyn även till detta i det fortsatta metodutvecklingsarbetet. Om så inte sker så gör UKÄ bedömningen att trots bristen på ett sammanhållet ramverk så kan ovan nämnda dokument tillsammans utgöra utgångspunkt för uppdraget att kvalitetssäkra forskning. Se särskilt sida/sidor i rapporten: 23 37, 50 51 Fråga 8: Vad tycker ni är bra med förslaget om ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av forskning? Fråga 9: Vad tycker ni att UKÄ ska ta med sig i det fortsatta arbetet vad gäller ramverk? (e) Sanktion vid brister i kvalitetssäkringsarbetet för forskning Om ett lärosäte får omdömet ifrågasatt på sitt kvalitetssäkringsarbete för forskning så menar UKÄ att det behöver åtföljas av någon form av sanktion. I nuvarande granskning för utbildning på lärosätesnivå är sanktionerna att en ny (fullständig) granskning ska göras inom två år, att UKÄ kan bestämma om ett utökat antal utbildningsgranskningar och, slutligen, indragning av examenstillstånd. Frågan är vad som kan vara sanktioner vid ifrågasatt kvalitetssäkringsarbete för forskning. Ett förslag på sanktion som UKÄ diskuterar i rapporten är att UKÄ genomför ett ökat antal forskarutbildningsutvärderingar. UKÄ föreslår fortsatt utredning eftersom: Konsekvenserna av detta bör dock utredas dels för högskolor med examensrättigheter för område för forskarutbildning (där lejonparten av forskarutbildningen kanske redan ingår i den 4
107 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) - ORU 2018/02307-7 Remiss - Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (B) : Internremiss Rapport 2018 2 Kvalitetssäkring av forskning planerade 6-årscykeln), dels för lärosäten som inte har examensrättigheter på forskarutbildningsnivå. En konsekvensanalys bör också göras avseende möjligheterna att med hjälp av denna sanktion komma tillrätta med identifierade brister då kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå delvis skiljer sig från kvalitetssäkring av övrig forskning. Se särskilt sida/sidor i rapporten: 57 Fråga 10: Tycker ni att förslaget om att öka antalet forskarutbildningsutvärderingar är en bra sanktion? Om inte, har ni något annat förslag? (f) Föreslaget tidsperspektiv Vad gäller tidplan för utvecklingen av ett kvalitetssäkringssystem för forskning ger UKÄ inte några konkreta förslag, utan menar att det får fastställas som en del av utvecklingsarbetet. UKÄ lyfter samtidigt fram att den gradvisa implementeringen av det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning har visat sig ändamålsenligt. Eftersom förslaget är att ha separat vägledning och självvärdering så menar UKÄ att pilotgranskning av kvalitetssäkringsarbete för forskning med fördel kan göras samtidigt som ordinarie granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete för utbildning. Se särskilt sida/sidor i rapporten: 50, 58 Fråga 11: Har ni synpunkter på tidplan? Fråga 12: Vilka övriga synpunkter har ni på UKÄ:s rapport? 5
108 Dialog med institutionerna - ORU 2018/00371-5 Dialog med institutionerna : Dialog med institutionerna Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00371 Föredragande: Elisabeth Ericsson, Sören Andersson 108 Dialog med institutionerna Elisabeth Ericsson, prefekt vid Institutionen för hälsovetenskaper, och Sören Andersson, prefekt vid Institutionen för medicinska vetenskaper, redogör för det aktuella läget på institutionerna. Därutöver diskuteras frågan om mötesformer mellan institution och fakultetsnämnd i en kommande linjeorganisation.
108 Dialog med institutionerna - ORU 2018/00371-5 Dialog med institutionerna : Dialog med institutionerna 2018-05-17 ORU 2018/00371 Sidnr: 2(2)
109 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) - ORU 2017/05792-5 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) : Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2017/05792 Föredragande: Martin Maltén 109 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) Utsänt material: - Lärarförslagskommitténs protokollsutdrag protokoll nr 10 2018-05-28 - Sakkunnigutlåtande, 2018-04-06 Ayako Hiyoshi, Region Örebro län, har inkommit med ansökan om antagning som oavlönad docent i ämnet medicinsk vetenskap med inriktning mot epidemiologi. Föredragande har genomfört en prövning av ansökan. Lärarförslagskommittén (LFK) har tidigare bedömt att den sökandes ansökan kunde gå vidare till sakkunnig i ämnet. Den sakkunnige har inkommit med ett utlåtande där det framkommer att Ayako Hiyoshi uppfyller kraven för docentur vid Örebro universitet. Efter en sammanvävd bedömning utifrån vetenskaplig och pedagogisk skicklighet samt ämneskompetens och nyttan för Örebro universitet samt mot bakgrund av sakkunnigutlåtandet föreslog LFK på sammanträdet 2018-05-28 att nämnden ska anta Ayako Hiyoshi som oavlönad docent. Förslag till beslut att anta Ayako Hiyoshi som oavlönad docent i ämnet Medicinsk vetenskap med inriktning mot epidemiologi
109 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) - ORU 2017/05792-5 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) : Sakkunnigutlåtande P Allebäck Sakkunnigutlåtande Ansökan om docentur vid Örebro universitet Ayako Hiyoshi, f 1972-04-11 Sammanfattning av cv Ayako Hiyoshi har en BA i sociologi från Sophia University i Japan 1996. Han har en MA i social policy and administration från Nottingham University, UK, 2008. Han har en PhD i epidemiologi från University College London, 2013. Efter disputation har han levt och verkat i Örebro, där han arbetat som epidemiolog vid enheten för klinisk epidemiologi och biostatistik, universitetssjukhuset, och under två år som postdok vid medicinska fakulteten, Örebro universitet. Han har nu tillsvidareanställning som epidemiolog i vad som förefaller vara en landstingsposition. Under tiden 1996 2009 har han också varit civil servant i en prefektur i Japan, med inriktning på social välfärd. Eftersom både hans mastersuppsats och hans doktorsavhandling har berört förhållanden i Japan, och jämförelser England Japan, förefaller det som han har haft kvar en tydlig bas i Japan, trots att han genomgått forskarutbildning vid engelska universitet. Vetenskaplig produktion Hiyoshis avhandling handlade om sociala skillnader i Japan, dess samband med såväl riskfaktorer som olika utfall. Flertalet artiklar (fyra av fem) i avhandlingen publicerades i japanska engelskspråkiga tidskrifter. Han beskriver f.ö. avhandlingen som en monografi. Han tre arbeten som bygger på avhandlingsarbetet men publicerade i välrenommerade internationella tidskrifter, bl.a. Soc Sci Med. Han redovisar totalt 27 publikationer i engelskspråkiga referentbedömda tidskrifter, inklusive ovannämnda baserade på avhandlingsarbetet. Intressant nog var han inte försteförfattare på någon av de fem avhandlingsartiklarna, men däremot på de tre ovannämnda artiklarna i tidskrifter med större internationell spridning. Förutom dessa är han förstaförfattare på ytterligare fem artiklar. Hans avhandlingsarbete om ojämlikhet i Japan baserades på surveydata från stora japanska populationsurval, och analyser gjordes med olika epidemiologiska och biostatistiska metoder Sedan han kom till Örebro har han arbetat nästan helt med stora register, bl.a. patientregistret, cancerregistret, läkemedelsförskrivningsregistret. Han publicerade en serie studier om determinanter för depression och bipolär sjukdom. Särskilt har han intresserat sig för faktorer i ungdomen och senare hälsoeffekter, och metoder för livsförloppsanalyser. Långtidsuppföljningar och livsförloppsanalyser har han också använt i studier av andra utfall MS, malignt melanom, och magtarmsjukdomar. Nyligen avslutade och pågående studier gäller uppföljning av cancerpatienter, bl.a. avseende sjukfrånvaro och överlevnad. Han har i många arbeten samarbetat med kolleger i Örebro, ffa Scott Montgomery, med vilken han har 15 sampublikationer (pubmed). För specifika frågeställningar har han också samarbetat med starka grupper inom respektive områden, exempelvis sjukfrånvaroforskare vid KI, socialforskning vid CHESS, etc. Hiyoshi beskriver tydligt sin roll i de olika studierna. I många studier har han själv gjort litteraturgenomgång, design, analyser och varit ledande författare. I andra studier har han bidragit starkt till statistisk och epidemiologiska analysarbetet. Artiklarna har i flertalet fall publicerats i välrenommerade tidskrifter. Fem år efter disputation får hans produktion anses vara imponerande. Han har fått ett större postdokbidrag från Forte, och ett antal mindre bidrag från olika finansiärer.
109 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) - ORU 2017/05792-5 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) : Sakkunnigutlåtande P Allebäck Pedagogiska meriter Hiyoshi har undervisat i epidemiologi på mastersnivå och forskarutbildning både vid UCL och i Örebro. Han har undervisat i biostatistik i en kurs om klinisk forskningsmetodik. Han redovisar erfarenhet av föreläsningar, övningsuppgifter, artikelgranskning och datorträning med statistikprogram. Han har varit medhandledare för en masterstudent och en doktorand, som bägge har avlagt examen. Han är för närvarande huvudhandledare för en doktorand och medhandledare för en doktorand.han har också haft handledarskap på läkarprogrammet. Jag ser inte att han varit kursledare eller aktiv i kursutveckling. Han har genomgått de pedagogiska kurser som krävs vid medicinska fakulteten i Örebro, och gått handledarutbildning. Samverkan Han redovisar arbete med än japansk informationskanal för hälsoinformation, riktad till allmänheten. Sammanfattande bedömning Ayako Hiyoshi har bred erfarenhet av utbildning och forskning i epidemiologi och biostatistik från Japan och England. Han är sedan några år baserad i Örebro universitet och landsting, vid enheten för klinisk epidemiologi och biostatistik. Han har också utvecklat samarbete med forskare i framstående miljöer vid KI och Stockholms universitet. Hans styrka ligger mer i systematiskt utnyttjande av register och god förmåga till epidemiologisk analys, snarare än att driva några specifika kliniska forskningsfrågeställningar. Han har själv utvecklat intresse och fått anslag för uppföljning av cancerpatienter, och han har samtidigt blivit engagerad som medarbetare och medförfattare i studier inom en rad olika områden, vilket lett till många publikationer under ett fåtal år. Även om han har många artiklar tillsammans med framförallt Montgomery och några andra kolleger i Örebro, har dessa inte alls varit med i hans forskarutbildning, så hans utveckling och karriärgång i Örebro, och kontakt med andra miljöer, talar för självständighet och god initiativförmåga. Han har fått flera anslag i konkurrens, även om de flesta varit mindre summor. Han har inte stark pedagogisk meritering, men väl tillräcklig enligt Örebros krav för docentur. Hans kompetens i epidemiologi och biostatistik bör kunna utnyttjas mer i utveckling av kurser och läroplaner. Sammanfattningsvis anser jag att Ayako Hiyoshi väl uppfyller kriterierna för docentur i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet. Stockholm 5 april 2018 Peter Allebeck
109 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) - ORU 2017/05792-5 Ansökan om antagning som oavlönad docent (B) : Protokollsutdrag LFK MH 2018-05-28 FAKULTETSNÄMNDEN FÖR MEDICIN OCH HÄLSA PROTOKOLLSUTDRAG SAMMANTRÄDE NR 10/2018 2018-05-28 L Ä R A R F Ö R S L A G S K O M M I T T É N Datum: 2018-05-28 Tid: Kl. 15.30-16.30 Plats: Entréhuset E 3217, Örebro Universitet Närvarande: Ledamöter Kerstin Nilsson ordförande Ulrica Nilsson Allan Sirsjö Fawzi Kadi Övriga Martin Maltén utredare Lina Bäckstrand HR-konsult Ann-Sofie Gagnert-Posse HR-konsult Frånvarande: Studentrepresentant vakant 10 Ansökan om antagning av oavlönad docent ORU 2017/05792 Ayako Hiyoshi, Region Örebro län, har inkommit med ansökan om antagning som oavlönad docent i ämnet Medicinsk vetenskap med inriktning mot epidemiologi. Sakkunnigutlåtande har inkommit där det framgår att Ayako Hiyoshi uppfyller kraven för docentur vid Örebro universitet. Lärarförslagskommittén beslutade att föreslå Fakultetsnämnden för medicin och hälsa att anta Ayako Hiyosh som oavlönad docent.
g av Programmet Management in Sport and Recreation (I) - ORU 2018/02029-2 Utbildningsplan, revidering av Programmet Management in Sport and Recreation (I) : Utbildningsplan, revidering av Programmet Management in Sport and Recreation (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/02029 Föredragande: Sören Hjälm Övriga närvarande: Sven Augustsson, C-M Bergström 110 Utbildningsplan, revidering av Programmet Management in Sport and Recreation (I) Utsänt per e-post - Ansökan om revidering av utbildningsplan MSR Institutionen för hälsovetenskaper (HV) arbetar med en ansökan om revidering av Programmet Management in Sport and Recreation. Revideringen syftar till att skapa en tydligare studiegång och innehållsmässig inriktning i utbildningen. I samband med denna revidering föreslås utbildningen även byta namn till Sport Management, för att tillmötesgå UKÄs påpekande att det tidigare namnet inte följer svensk språklag. Den innehållsmässiga förändringar som föreslås innebär i korthet att: - Studenter som antas till programmet i högre grad läser kurser inom huvudområdet idrott, medan möjligheten att läsa kurser inom främst medie- och kommunikationsvetenskap minskas. - Ett antal nya kurser inrättas för att stärka områden som idrottsjuridik, etiska aspekter på idrotten, kopplingar till folkhälsa, strategiskt ledarskap inom idrott och ledning och utvärdering av evenemang inom idrott. - Då förslaget till utbildningsplan omfattar kursen företagsekonomi, grundkurs, 30 hp föreslås en förändring av områdesbehörigheten till programmet för att överensstämma med denna kurs (byte från 17/A15 till 4/A4). I nuläget önskar programansvarig presentera förslaget för fakultetsnämnden och inhämta eventuella synpunkter från nämndens ledamöter. Därefter planerar institutionen att kunna presentera ansökan om inrättande för fakultetsnämnden vid sammanträdet i september.
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/01112 Föredragande: Sven Augustsson Övriga närvarande: Malin Prenkert, C-M Bergström 111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) Utsända handlingar: - Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Vid landets lärosäten inrättas huvudområden inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ett huvudområde innebär möjlighet till de fördjupningsstudier, inklusive självständigt arbete, som krävs för kandidat-, magister- och masterexamen. Beslut om inrättande av huvudområden fattas av rektor på förslag av berörd fakultetsnämnd. Institutionen för hälsovetenskaper (HV) har inkommit med en ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde på grundläggande nivå. Till grund för ansökan framförs följande skäl: - På nationell nivå etablerades huvudområdet radiografi 2010 och enligt UKÄ utgör detta en viktig förutsättning för fortsatt utveckling och akademisering inom området. - Studieuppgifter och självständiga arbeten med ett tydligt radiografiskt innehåll riskerar att inte nå målen inom huvudområdet medicin, vilket är hur utbildning inom detta område idag är uppbyggt vid Örebro universitet - I samband med utvärderingen av röntgensjuksköterskeprogrammet vid Örebro universitet 2014 ifrågasattes den vetenskapliga förankringen, något som senare analyser visade hade en tydlig koppling till svårigheten att matcha radiografiskt innehåll till mål inom huvudområdet medicin. o Efter ett antal åtgärder godkändes röntgensjuksköterskeutbildningen, men UKÄ påtalade särskilt att denna utbildning fortfarande hade medicin som huvudområde. - Ett inrättande av huvudområdet radiografi bedöms även främja möjligheter till rekrytering. Av ansökan framgår att institutionen uppfyller de krav som framgår av universitetets kriterier för inrättande av huvudområde på grundnivå. Mot bakgrund av detta föreslår föredragande att huvudområdet radiografi inrättas då detta framstår som helt i linje med nationell utveckling och intention. Förslag till beslut att att föreslå rektor att radiografi (Radiography) inrättas som huvudområde på grundläggande nivå föreslå rektor att kurser inom radiografi ska hänföras till det medicinska utbildningsområdet
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Radiografi vid Örebro universitet Ansökan om inrättande av huvudområdet radiografi på grundnivå Enheten för Medicinsk diagnostik Institutionen för Hälsovetenskaper Örebro Universitet 701 82 Örebro 1
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Inledning Institutionen för Hälsovetenskaper vid Örebro universitet ansöker härmed hos Fakultetsnämnden för medicin och hälsa om att få inrätta huvudområdet Radiografi på grundnivå. Inom detta huvudområde ska det vara möjligt att utfärda kandidatexamina. En naturlig följd av ett eventuellt inrättande av huvudområdet blir att revidera utbildningsplanen för Röntgensjuksköterskeprogrammet så att stora delar av den utbildningen sedan bedrivs inom huvudområdet radiografi. I det skedet kommer även röntgensjuksköterskeexamen att påverkas. Denna ansökan avser dock det inledande steget att inrätta huvudområdet och utformas enligt kriterierna för detta. Det innebär att i nuläget föreslås ingen revidering av program eller kurser, men grunden för detta läggs, och en framtida ansökan om revidering av utbildningsplanen för röntgensjuksköterskeprogrammet kommer rymma en helt annan detaljnivå. Sammanfattning Mot bakgrund av uttalanden från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och egna analyser efter tidigare genomförda utvärderingar, föreligger ett behov av att inrätta huvudområdet radiografi. I samband med dessa utvärderingar har det bland annat blivit uppenbart att studieuppgifter och självständiga arbeten med ett radiografiskt innehåll riskerar att inte nå målen för huvudområdet medicin, vilket är vad kurser med detta innehåll idag är inrättade inom. Ett inrättande av huvudområdet radiografi bedöms även främja framtida möjligheter till rekrytering. Mot bakgrund av ovanstående är det angeläget att inrätta huvudområdet radiografi på grundnivå. Bakgrund Efter den nationella utvärderingen av röntgensjuksköterskeprogrammen 2006 poängterade högskoleverket (HSV) att ett gemensamt nationellt huvudområde ger bättre förutsättningar för utveckling och akademisering. Ett gemensamt huvudområde medverkar även till förankring inom ämnesområdet radiografi och röntgensjuksköterskans profession. Örebro universitets egen analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen som framkom vid HSV:s utvärdering 2006, identifierade en bristande förankring i ämnesområdet radiografi. Dels behövde utbildningen stärkas för att ge studenterna förutsättningar för en fördjupad vetenskaplig grund inom radiografi. Dels framkom att ämnesval inom såväl studieuppgifter som självständiga arbeten inte var viktade mot radiografi utan hade ett medicinskt innehåll (1). Det huvudsakliga skälet till detta var att kurser inom röntgensjuksköterskeprogrammet inrättades inom huvudområdet medicin. Vid den nationella granskningen 2010 konstaterade HSV att på nationell nivå hade ett väl definierat huvudområde, radiografi, nu har etablerats vilket gav förutsättningar för den akademiska utvecklingen inom området. Avnämarintresse Det råder idag stor brist på röntgensjuksköterskor i Sverige och på grund av stora pensionsavgångar väntas efterfrågan att öka ytterligare. Detta stöds dels av Arbetsförmedlingens prognos (2) för röntgensjuksköterskor men även av Statistiska centralbyråns (SCB) senaste rapport om trender och prognoser fram till år 2035 (3). Yrkesrollen har förändrats under senare år och den fortsätter att förändras i takt med nya ansvarsområden, tekniska framsteg och bild- och funktionsmedicinens föränderliga roll inom hälso- 2
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) och sjukvården. Behovet av röntgensjuksköterskor med hög och specifik kompetens inom radiografi ökar som en konsekvens av utvecklingen. Den 20 juli 2017 offentliggjorde regeringen att en utredning tillsatts för att se över specialistsjuksköterskeutbildningar kopplat till vårdens framtida behov (4). Syftet är att förenkla och öka yrkenas attraktivitet och uppdraget redovisas i november 2018. Inrättandet av huvudområdet radiografi utgör en ansats till att på sikt kunna utveckla röntgensjuksköterskeprogrammet i linje med vad som framkommer av denna utredning. Detta kommer i så fall att konkretiseras i en kommande ansökan om att revidera utbildningsplanen för programmet. Det bedöms även sannolikt att utredningen kommer föreslå en vidareutbildning för röntgensjuksköterskor motsvarande övriga specialistsjuksköterskeutbildningar. Vid Örebro universitet finns redan idag ett mastersprogram inom Bild-och funktionsmedicin som vid ett eventuellt senare inrättande av huvudområde radiografi på avancerad nivå har goda förutsättningar att kunna utvecklas i linje med ett sådant förslag. Avgränsning av huvudområdet, inklusive huvudområdets kärna och koppling till närliggande områden Radiografi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som involverar; strålningsfysik, bild- och funktionsmedicin, omvårdnad samt medicin och relationen dem emellan. Det är relationen mellan dessa fyra områden tillsammans som utgör kärnan i radiografi. Radiografi bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet där interaktionen mellan teori och praktik är central tillsammans med en förståelse för interaktionen mellan vårdmiljö, teknik och människa (se figur 1) (5). Medicin Strålningsfysik Bild- och funktionsmedicin RADIO GRAFI Omvårdnad Människa Vårdmiljö RADIO GRAFI Teknik Figur 1. Schematisk figur över huvudområdet radiografi/eva Funk 180212 Ett starkt huvudområde radiografi bedöms kunna bidra till att stärka utvecklingen inom närliggande huvudområden; medicin, omvårdnad och biomedicinsk laboratorievetenskap (BMLV), genom att den specifika kompetensen inom t.ex. nuklearmedicin, radiologisk omvårdnad (såsom kontrastmedelshantering) och bild- och funktionsmetodik, höjs. Detta bedöms även gagna professionsutbildningarna i nämnda huvudområden. Inrättandet av radiografi som huvudområde bedöms alltså inte att minska den samlade kompetensen inom institutionen utan snarare ge möjlighet att stärka den. Detta genom att samla kompetens från specifika delar av andra områden till ett gemensamt huvudområde. 3
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Successiv fördjupning inom huvudområdet Allmän successiv fördjupning inom huvudområdet påbörjas genom grundläggande teoretiska kunskaper i radiografi, dess vetenskapliga grund och koppling till klinisk tillämpning samt vetenskapsteori. Därefter tillkommer fördjupning i strålningsfysik, övriga bildgivande tekniker inom bild- och funktionsdiagnostik och medicinsk bildbehandling kopplat till metodik och diagnostik. Progression inom strålningsfysik Denna fördjupning bygger vidare på de inledningsvis inhämtade kunskaperna för grundläggande principer om joniserande strålning, dess uppkomst, verkningsmekanismer och påverkan på människokroppen. Förståelse skapas genom hantering av olika typer av modaliteter, deras uppbyggnad, funktion och användningsområden. Till detta fördjupningsområde inom radiografi hör även motsvarande teoretisk och tillämpad fördjupning inom magnetisk resonanstomografi, ultraljud och nuklearmedicin. Progressionen inom bild- och funktionsmedicin Kunskap och förståelse kring den radiografiska bilden grundläggs med digital teknik och den digitala bildens uppbyggnad. Detta byggs sedan på med kunskap och förståelse för radiologiskt bildmaterial avseende morfologi, funktion, bildkvalitet, bildhantering och bildbearbetning. Inom detta område inhämtas även kunskaper om digitala system och deras funktion inom radiografi. Progressionen inom omvårdnad Progressionen sker parallellt med bild- och funktionsmedicin, strålfysik samt medicin. Utgångspunkten är en förståelse för hur patienten påverkas av undersökningssituationen och hur denna kan underlättas för att minska risker för obehag och erbjuda adekvat omvårdnad. Till detta läggs sedan en förståelse för patientens och närståendes perspektiv, patientundervisning liksom kunskaper om hur förtroende och tillit kan skapas i dialogen med patienten. På sikt fördjupas kunskapen om allt mer komplex omvårdnad även i akuta situationer. Progressionen inom medicin och biomedicin Kunskaper inom följande områden integreras i de radiografiinriktade kurserna och deras fördjupning. Den tekniska utvecklingen inom området innebär att förutom anatomi/morfologi och funktion så kan radiologin också avbilda skeenden på cellulär, molekylär och atomnivå, samt att de tvådimensionella bilderna ersätts med tredimensionella och virtuella bilder. I det här sammanhanget kommer radiografi och radiologi att ha stor betydelse för exempelvis den molekylära förståelsen för uppkomstmekanismer bakom olika sjukdomar. Anatomi, fysiologi, samt cellnivå, molekyler och atomer Inledningsvis berörs fysiologi med grundläggande anatomi såsom organsystemens funktion och anatomi, samt hur organsystemen samverkar för att upprätthålla människokroppens homeostas och redogöra för människokroppens struktur på molekylär-, cell-, organ-, organsystem och organismnivå. Därpå följer sjukdomslära som berör patofysiologi för vissa sjukdomar och hur störningar i människans fysiologi kan leda till ohälsa hos barn, vuxna och äldre, samt hur olika sjukdomstillstånd kan diagnosticeras och behandlas såväl farmakologiskt som kirurgiskt. Detta följs av en fördjupning inom anatomiska kunskaper, exempelvis att kunna redogöra för den topografiska, funktionella och systematiska anatomin samt ytanatomi av människokroppen. Radiologisk diagnostik Inledningsvis förvärvas kunskaper att kunna beskriva anatomiska strukturer på konventionella röntgenbilder, för att sedan kunna beskriva mer komplicerat bildmaterial, såsom CT och MR-bilder. 4
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Detta byggs sedan på med bedömning av bilders kvalitet. Vidare fördjupas kunskapen med förståelse för val av olika modaliteter vid specifika frågeställningar. Detta resulterar i en förmåga att kunna identifiera och beskriva vanligt förkommande patologiska förändringar. Huvudområdets förekomst på andra nivåer vid Örebro Universitet Huvudområdet förekommer inte vid ORU. Hållbar utveckling och jämställdhet Huvudområdet radiografi befinner sig i ett område inom Hälso- och sjukvården där den tekniska utvecklingen sker mycket snabbt. Detta medför ökade krav på hållbar utveckling och ambitionen är att alla tre dimensionerna av hållbar utveckling ska genomsyra huvudområdet. Studenter och lärare ska erbjudas en god arbets- och studiemiljö på lika villkor. Kurser ska utformas så att de belyser huvudområdets tvärvetenskapliga uppbyggnad, tex genom att strålning och strålningsrisk beaktas ur flera hållbarhetsperspektiv; ekonomiskt, miljö- och hälsomässigt, med avseende på människa, miljö och teknik i ett lokalt såväl som ett globalt perspektiv. Radiografi som huvudområde vilar på en humanistisk människosyn med omsorg och respekt för autonomi, integritet och värdighet. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i utformning av kursplaner, rekrytering av lärare, genomgång av gällande lagstiftning och i form av att studenterna ges möjlighet till reflektion kring den kommande yrkesrollen och bemötande av patienter. Utveckling av huvudområdet radiografi, ska vara en pågående process som är väl förankrad i Örebro universitets styr- och policydokument för hållbar utveckling och jämställdhet (6). Planering av utbildningen utifrån fastställda mål och samarbeten med andra huvudområden Samarbete inom radiografiområdet, sker med huvudområdena medicin, BMLV (främst inom fysiologi) och omvårdnadsvetenskap samt med extern kompetens inom strålningsfysik och radiologi. Kompetensen inom strålningsfysik (sjukhusfysiker) och radiologi (radiologer) finns i huvudsak inom RÖL med vilka vi har avtal om undervisning. Planeringen av kurser inom radiografiområdet sker genom samarbeten på flera sätt såsom studenternas kurs- och programvärderingar, kurs- och programråd tillsammans med handledarträffar, samverkan med verksamheten och de närliggande huvudområdena medicin, BMLV och omvårdnadsvetenskap. Radiologi och strålningsfysik befinner sig forskningsmässigt organisatoriskt vid ORU och Region Örebro Län inom forskningsområdet kirurgi. Teoretiska och verksamhetsförlagda kurser planeras och utvecklas främst vid gemensamma kursråd. Koppling till högre utbildningsnivåer Slutförda studier på dagens röntgensjuksköterskeprogram leder till en yrkesexamen samt en kandidatexamen i medicin. Om huvudområdet radiografi inrättas, och kurser inom röntgensjuksköterskeprogrammet inrättas inom detta, så kommer studierna istället leda till en yrkesexamen samt en medicine kandidatexamen i radiografi. 5
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Studenterna kommer fortsatt att vara behöriga att söka utbildning på avancerad nivå inom medicinsk vetenskap vid ORU till exempel mastersprogrammet Metoder inom medicinsk diagnostik då behörigheten här baseras på yrkesexamen. Efter slutförd mastersutbildning om 120 hp, har studenterna på detta program möjlighet att ansöka om en masterexamen alternativt avgå efter motsvarande ett års heltidsstudier med en magisterexamen. I båda dessa fall är studenterna behöriga att söka utbildning på forskarnivå inom medicinsk vetenskap. Då huvudområdet radiografi inte etablerats vid Örebro universitet erbjuds för området relevanta kurser på avancerad nivå (t.ex. datortomografi, nuklearmedicin och magnetisk resonanstomografi), inom huvudområdet medicin. Vid Göteborgs universitet, Karolinska institutet i Stockholm, Lunds universitet och Uppsala universitet finns huvudområdet radiografi även på avancerad nivå, samt på forskarnivå vid Umeå universitet. Lärarkompetens och lärarkapacitet inom huvudområdet Lärarkapacitet och lärarkompetens inom områdena radiografi, medicin och omvårdnad är bra vid institutionen för hälsovetenskaper (bilaga 1). Inom radiologi är en stor del av kompetensen knuten till Region Örebro län. Inom röntgensjuksköterskeprogrammet finns i dagsläget två lektorer på sammanlagt 70 % och två röntgensjuksköterskor med licentiatexamen. Vid en nationell jämförelse står Örebro universitet väl rustade akademiskt, men verksamheten måste förberedas för flera pensionsavgångar de närmaste åren. Rekryteringar pågår omfattande en universitetslektor och en förenad anställning universitetslektor (maj 2018). Stort arbete läggs vid att ta personliga kontakter med potentiella nya medarbetare. För att säkerställa kompetensförsörjningen långsiktigt, kommer det med största sannolikhet att behövas satsningar på nya anställningsformer t.ex. adjunkt i forskarutbildning, då antalet disputerade röntgensjuksköterskor nationellt inte räcker till. I dagsläget finns en adjunkt med masterutbildning som vill gå vidare till forskarutbildning. Yrkeskompetens tillgodoses utöver anställda lärares kompetens, genom adjungering av kliniska adjunkter och yrkeshandledare, vilka även deltar i den teoretiska undervisningen av vissa moment, såsom metodik inom datortomografi och magnetkameraundersökningar. Då radiografi är ett ungt tvärvetenskapligt ämne (2001) finns ett stort behov av fler disputerade röntgensjuksköterskor för den fortsatta utvecklingen, både som lärare inom området men också ur forskningssynpunkt. Den akademiska kompetensen hos röntgensjuksköterskor har i många år varit låg, men antalet doktorander och disputerade ökar sakta. För närvarande finns det ca 17 disputerade röntgensjuksköterskor och ett 10-tal doktorander i landet (1). UKÄ diskuterar bristen på röntgensjuksköterskor med magister- och masterexamen eller som disputerat; En orsak till detta kan ligga i bristen på fortsatt akademisk utbildningsgång inom röntgensjuksköterskans specialområde efter grundexamen, däremot finns möjlighet att studera vidare inom närliggande områden, men det utvecklar inte röntgensjuksköterskans eget kunskapsområde och profession (6). Befintliga eller planerade internationella förbindelser Inom röntgensjuksköterskeprogrammet förekommer ett antal utbytesavtal, både inom ERASMUS samt Linnaeus Palme. Dessa redogörs för ytterligare i en eventuell framtida ansökan om revidering av utbildningsplanen för röntgensjuksköterskeprogrammet. Ett exempel på europeiskt samarbete för att utveckla och samordna röntgensjuksköterskans profession i Europa är Higher Education Network of Radiographers Education (HENRE) (8), liksom European Federation of Radiographer Societies (EFRS) (8), där ORU är en aktiv medlem. Samarbete avseende forskning inleddes under 2017, med Leeds University. 6
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Forskningsaktivitet och forskningsmiljö vid Örebro universitet Arbete pågår med att skapa lämpliga forskningsprojekt för doktorandarbeten. Projekten kan antingen vara fristående eller ingå i ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Bildmedicinsk forskning bedrivs inom RÖL och ORU. Kompetenser från olika områden (radiologi, klinisk fysiologi, medicinsk strålningsfysik, datavetenskap och radiografiområdet) samverkar tillsammans till att ge olika infallsvinklar på forskningsfrågeställningar som i huvudsak har sitt ursprung från klinisk verksamhet (9, 10). Inom röntgensjuksköterskeprogrammet finns: Lektor Britt-Marie Ahlander som disputerade nyligen med en avhandling som fokuserar på MR med namnet Magnetic Resonance Imaging of the Heart: image quality, measurement accuracy and patient experience. Aktuell forskning handlar om patienters upplevelse av magnetkameraundersökning, samt möjligheten att diagnostisera hjärtsjukdom med nya bildgivande sekvenser. Lektor Maud Lundén som bedriver studier inom patientsäkerhet på en radiologisk avdelning och dramapedagogik i utbildning på avancerad nivå. Fortsatta studier planeras utifrån den egna avhandlingen; Patients Experience of Undergoing Vascular Interventional Radiology and Radiographers Experience of Caring for these Patients. Adjunkt Eva Funk som genomförde ett licentiatarbete våren 2015 med titeln: Patientstyrd bildtagning vid magnetkameraundersökning - ett nytt sätt att både förbättra patientens välbefinnande och bildkvaliteten? Där undersöktes patientdelaktighet i samband med två tekniker för andningsuppehåll, självstyrt och instruerat, vid MR-undersökning samt om teknikerna påverkade bildkvaliteten. Adjunkt Marianne Selim som har genomfört ett licentiatarbete med titel Från analogt till digitalt digitaliseringen av svensk radiologi i ett produktions- och organisationsperspektiv. Syftet var att mer detaljerat identifiera och analysera förväntade och reella effekter vid digitalisering av radiologin i Sverige och undersöka olika yrkesrollers och ledningens förväntningar i samband med digitaliseringen och kartlade reella förändringar i produktivitet relaterat till olika förutsättningar. Detta kan i sin tur leda till en kunskap om hur IT i vårdprocesser bättre kan utnyttjas för att optimera effektiviteten. Ett flertal av de lärare som undervisar i röntgensjuksköterskeprogrammet är disputerade inom närliggande områden och involverade i forskningsprojekt. Detta kommer studenterna tillgodo i undervisningen genom att lärarna på ett naturligt sätt knyter an till och exemplifierar med egen och andras forskning på både nationell och internationell nivå. På så sätt säkerställs också att de senaste rönen inom olika områden belyses i programmets alla kurser. Befintliga nationella förbindelser och FoU samarbeten Representanter för alla åtta röntgensjuksköterskeprogram i Sverige träffas regelbundet och för diskussioner om utvecklingen av huvudområdet radiografi, röntgensjuksköterskeprofessionen och pedagogiska frågor. Lektor Maud Lundén sitter i styrelsen för Svensk förening för röntgensjuksköterskor (SFR) samt i föreningens vetenskapliga råd, där ett flertal lärosäten är representerade. Adjunkt Marianne Selim är adjungerad i styrelsen för SFR. Då övriga röntgensjuksköterskeutbildningar i landet har radiografi som huvudområde är utveckling och forskning inom radiografi en väsentlig del av det vetenskapliga rådets uppdrag. Ett nationellt forskningssamarbete kring röntgensjuksköterskans framtida profession pågår. 7
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Ekonomiska förutsättningar för att inrätta och utveckla radiografi Utbildning till röntgensjuksköterska bedrivs idag och därmed finns både lärare, lokaler samt ekonomiska förutsättningar för att inrätta radiografi som huvudområde. Röntgensjuksköterskeprogrammet vid ORU har dessutom utökat antalet utbildningsplatser med anledning av den brist på utbildade röntgensjuksköterskor som redan föreligger nationellt och som förväntas öka ytterligare, på grund ett stort antal pensionsavgångar under de närmaste åren. Behovet av lokaler och utrustning Befintliga lokaler och utrustning finns för att driva röntgensjuksköterskeprogrammet. Inrättande av huvudområdet radiografi kommer inte i sig att öka behovet av lokaler och utrustning. Behovet av bibliotek och informationsförsörjning Universitetsbiblioteket ger ett stöd som väl täcker både nuvarande och kommande behov hos lärare och studenter avseende informationsförsörjning inom huvudområdet radiografi. Det erbjuds relevanta databaser, e-böcker och tidskrifter tillsammans med ämnesguiden i medicin och Stora sökguiden och det går alltid att kontakta vår kontaktbibliotekarie. Inom huvudområdet radiografi finns internationella peer review granskade tidskrifter för att främja utveckling och forskning. Flera tidskrifter inom ämnesområdet finns tillgängliga i fulltext på universitetsbiblioteket. Långsiktig plan för huvudområdet Institutionen har en gemensam kompetensförsörjningsplan för rekrytering av nya medarbetare. Denna är även utformad för att möta UKÄ:s rekommendationer att lärosätet bör prioritera att få fram disputerade röntgensjuksköterskor. Det finns en kort- och en långsiktig plan för hur kompetensen ska förstärkas på enheten för medicinsk diagnostik. Under den närmaste fyraårsperioden behöver enheten rekrytera medarbetare med kompetens inom radiografi. Situationen nationellt vad gäller antal disputerade röntgensjuksköterskor borde under denna period ha förbättras något, då fler röntgensjuksköterskor idag går forskarutbildning och därmed finns teoretiskt ökade möjligheter att rekrytera dessa. Dock har vi i dagsläget svårt att rekrytera och ser tendenser att möjliga nya medarbetare istället väljer ett annat lärosäte för att kunna verka inom huvudområdet radiografi. I samtal med potentiella sökande till utannonserade tjänster har vi vid ett antal tillfällen fått frågan om huvudområdet radiografi. 8
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Referenser 1. Högskoleverket, Rapport 2007:23 R. Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. Del I: Den nationella bilden. http://www.gu.se/digitalassets/1323/1323704_hsv-utv--rdering-del--1.pdf 2. Arbetsförmedlingen, Var finns jobben? (2018) https://www.arbetsformedlingen.se/download/18.71c9e39c15c9ec782ddb8061/149863989 2813/Var+finns+jobben-forsta-halv%C3%A5ret-2018.pdf 3. Statistiska centralbyrån. Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad (2018) http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/analyseroch-prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/trender-och-prognoser-om-utbildningoch-arbetsmarknad/ 4. Dagens medicin 2017-07-20 5. Svensk förening för röntgensjuksköterskor, SWEDRAD. http://www.swedrad.se 6. Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska, Svensk förening för röntgensjuksköterskor, 2011. 7. Higher Education Network of Radiographers Education (HENRE). 8. European Federation of Radiographer Societies (EFRS). 9. Region Örebro Län. Bildmedicinskt forskningsnav. https://www.regionorebrolan.se/sv/forskning/service-for-forskare/klinisktforskningscentrum-kfc/bildmedicinskt-forskningsnav 10. Örebro universitet, forskargrupper https://www.oru.se/forskning/forskargrupper/fg/?rdb=g310 9
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Bilaga 1 Tabell 3. Lärarkompetens och lärarkapacitet inför ansökan om huvudområdet radiografi. Lärarkompetens och lärarkapacitet anställda vid HV ÖU inom radiografiområdet Namn: Eva Funk Marianne Selim Britt-Marie Ahlander Maud Lundén Oili Piippo- Huotari Eva Liljeholm Andersson Branka Trosic Ålder född år: 1953 Befattning: Univ adj Univ adj Lektor Lektor AKA AKA AKA Kompetens Med Lic Med Lic PhD PhD Magister Magister Magister Anställd i ämne: Omvårdnad Medicin Medicin Medicin Medicin Medicin Medicin Verksam i ämne: Medicin Medicin Medicin Medicin Medicin Medicin Medicin Anställningsform: TV TV TV TV Tidsbegr. Tidsbegr. Tidsbegr. Anställningens 100 % 100 % 100% 20% 40% 49% 20% omfattning: Aktuell omfattning: 100 % 100 % 50 % 0% vt18, 10% ht18 Pågående rekryteringar till HV ORU inom radiografiområdet. Lektorat Förenad anställning Ämne: Medicin inriktning radiografi Medicin inriktning radiografi Anställningens omfattning: 100 % 100% Lärarkompetens vid HV ÖU inom närliggande områden (exempel inom omvårdnad och BMLV) 1
111 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) - ORU 2018/01112-3 Inrättande av radiografi som huvudområde på grundnivå (B) : Ansökan om inrättande av radiografi som huvudområde (grundnivå) Exemplifierar olika kompetenser som undervisar i progr. Clary Odelberg Jonsson Ulla Ohlsson Anita Hurtig Wennlöf Ulrika Fernberg Christina Karlsson Jessica Johansson Per Odencrants Verksam i ämne Specifikt inom radiografi Omvårdnadsvetenskap Omvårdnadsvetenskap BMLV BMLV BMLV Biomedicin Omvårdnadsvetenskap Omvårdnad Omvårdnad Fysiologi Fysiologi Läkemedels Cellbiologi Sjukdomslära beräkning Fysiologi Cirka omfattning 10% 5% 5% 10% 5% 10% 10% Lärarkompetens och lärarkapacitet inom RÖL inom radiografiområdet (strålningsfysik och radiologi) Namn Röntgensjuksköterskor Sjukhusfysiker Radiologer Ålder Befattning Sjukhusfysiker Radiolog Kompetens Från kandidat Från docent Från docent Specifikt inom radiografi Diagnostik o bilbedömning Metodik och teori Praktiska övningar Seminarier Laborationer Strålningsfysik och teknik Teori Laborationer Seminarier Cirka omfattning 20% 10% 10% 2
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/01118 Föredragande: Sven Augustsson Övriga närvarande: Christina Karlsson, C-M Bergström 112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) Utsänt material: - Ansökan om revidering av utbildningsplan BMA-programmet 180 hp - Bilaga 2 Personaltabell 2017-2018 Utsänt per e-post - Bilaga 1-1 Målmatris BMA-programmet (omfattande) - Bilaga 1-2 Målmatris BMA-programmet (översikt) Institutionen för hälsovetenskaper har inkommit med en ansökan om revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng (hp) inför höstterminen 2019. Ett övergripande syfte med förslaget är att stärka kopplingen mellan professionen och den vetenskapliga skolningen genom att inrätta kurser rörande vetenskaplig metod inom huvudområdet för utbildningen, biomedicinsk laboratorievetenskap (BMLV). Förslaget innebär även en omfattande förändring av studiegången (båda inriktningarna) vilket syftar till att föra utbildningens upplägg närmare den organisation som råder i de verksamheter där studenterna kan komma att arbeta efter slutförd utbildning. Den föreslagna studiegången medför även pedagogiska vinster som syftar till att öka såväl studenternas förståelse för innehållet som genomströmningen på utbildningen. Förslaget till utbildningsplan uppfyller de krav som ställs i högskoleförordningen och i universitetets lokala riktlinjer. Förslag till beslut att fastställa utbildningsplanen för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng, inför höstterminen 2019.
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Ansökan om revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet 180530 1
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Sammanfattning Enheten för medicinsk diagnostik vid Institutionen för hälsovetenskaper ansöker härmed om att revidera utbildningsplanen för Biomedicinska analytikerprogrammet. Den reviderade utbildningsplanen föreslås träda i kraft höstterminen 2019. Denna ansökan avser en omfattande revidering av programmet: o Under år ett avser vi att förlägga vetenskaplig grundkurs i vårt huvudområde Biomedicinsk laboratorievetenskap (BMLV) med koppling till grundläggande laboratoriemetodik, detta för att tydliggöra kopplingen mellan professionen och vetenskaplig skolning. Denna kurs kommer sedan att följas upp med vetenskaplig metod med koppling till laboratoriemetodik även i termin 6. o Vidare avser vi under år ett ta avstamp i den friska cellen och dess funktioner, som sen går att bygga vidare på för att öka förståelsen för hur den friska människokroppen fungerar, integrerat med den sjuka människan samt dess behandling inom främst farmakologi. o Inom inriktning fysiologi kommer vi att utgå från undersökningsmetoder och applicera dessa på olika organområden, istället för att som idag utgå från organområden. Den föreslagna förändringen ansluter till det upplägg som studenterna möter i verksamheten. o Inom inriktning laboratoriemedicin tänker vi på ett motsvarande sätt och planerar att utgå från tekniker som förenar de olika laboratoriespecialiteterna i block med parallella kurser i medicin och BMLV. Exempelvis tänker vi oss att starta termin 3 med två parallella kurser inom försvar, där vi utgår från reaktionen mellan antigen-antikropp för att sedan knyta innehållet i kurserna under tredje och fjärde terminen till denna (grundläggande/gemensamma) reaktion. o Till termin 6 planerar vi att förlägga det självständiga arbetet under terminsvecka 5-15, där terminen inleds med en kurs i BMLV där vetenskaplig metod ingår så att studenterna får arbeta med sitt eget projekt med projektplan, etik samt metodfördjupning och statistiska beräkningar kopplade till det egna projektet. Omvärldsanalys I dagsläget utbildas Biomedicinska analytiker inriktning laboratoriemedicin vid 10 lärosäten i Sverige (ett lärosäte Karlstad beslutade om att lägga ned sin utbildning till studentintaget hösten 2013, vilket innebär att vi har kunnat utöka våra platser för verksamhetsförlagd utbildning). Internationellt finns motsvarande utbildning till Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin i hela världen, Biomedicinska analytiker inriktning fysiologi är dock en i stort sett unik utbildning för Sverige, motsvarande finns endast i Portugal, med varianter i Storbritannien och Österrike. De arbetsuppgifter en Biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi utför delas upp på många andra yrken internationellt sett. Arbetsmarknaden för våra studenter är god. Enligt Statistiska Centralbyråns prognos för Biomedicinska analytiker förväntas efterfrågan vara mycket stor de närmaste åren. Tillgången på examinerade Biomedicinska analytiker förväntas inte kunna möta efterfrågan från avnämarna då det idag är brist på Biomedicinska analytiker inriktning laboratoriemedicin och extrem brist på Biomedicinska analytiker med inriktning fysiologi. Detta beroende på stora pensionsavgångar, som pågår och kommer att fortgå de närmaste 10 åren. Intresset är för utbildningen är stort, se tabell 1över förstahandssökande för samtliga 2
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp lärosäten 2013-2017. Vår huvudsakliga målgrupp är elever från gymnasiets Natur/Teknik program med ett intresse för biologi, biokemi, naturvetenskap, fysiologi och människokroppen. Dessa elever är det dock stor konkurrens om, då de även kan söka till exempel läkarprogrammet eller civilingenjörsprogram. Vi har märkt att en del studenter har vår utbildning som reservplan då de inte kom in på läkarprogrammet eller fysioterapeut. Tabell 1. Antal 1:a handssökande per lärosäte som ger Biomedicinska analytikerprogrammet, samt totalt antal 1.a handssökande. Antal platser 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Göteborgs universitet 60 97 88 130 105 100 115 Högskolan Kristianstad 20 42 40 38 46 33 27 Jönköping university (lab) 54 36 38 52 52 43 50 Jönköping university (fys) 20 18 26 20 58 61 52 Karolinsk institutet (lab) 40 102 101 121 127 125 114 Karolinsk institutet (fys) 20 44 45 60 59 56 55 Linköpings universitet 24 41 49 51 57 49 55 Linnéuniversitetet 20 26 31 33 23 26 24 Malmö universitet 64 77 70 74 107 117 101 Umeå universitet (lab) 38 53 44 52 57 43 34 Umeå universitet (fys) 12 16 23 17 16 11 17 Uppsala universitet 36+15* 70 92 114 87 77 75 Örebro universitet (lab) 30 (20)* 46 30 51 44 32 29 Örebro universitet (fys) 16 (12)* 29 15 22 32 15 9 Totalt antal 1: handssökande 469 697 692 835 870 788 757 * 36 platser Uppsala + 15 platser Sundsvall, Örebro 30 platser nu (20 platser till 2014) resp 16(12) Vi noterade ett minskat söktryck till programmet inför hösten 2017 på båda inriktningarna (detta var dock lika för samtliga BMA utbildningar i landet). För att tydliggöra programmets innehåll och öka intresset fick vi under våren 2017 hjälp av Kommunikationsavdelningen att spela in en film, som belyser vad en Biomedicinsk analytiker arbetar med och filmen speglar båda inriktningarna. Programmet ingår också i kommunikationsavdelningens projekt med fokus på att lyfta specifika utbildningar vid universitetet, detta startade under hösten 2017. Under ansökningsomgången våren 2018 ser vi dock en lite uppgång av antalet förstahandssökande inom båda inriktningarna. Utbildningens innehåll och upplägg Programmet kommer att ges på helfart under 3 år. Utbildningen kommer att vara campusförlagd med stöd av den webbaserade plattformen Blackboard, Nedan anges först två skisser över programmets utformning idag (en för respektive inriktning). Därefter följer motsvarande skisser för det program som föreslås i ansökan. Efter dessa följer en redogörelse för respektive kurs. Inledningsvis berörs det första läsåret som är gemensamt för inriktningarna, därefter följer en beskrivning för respektive inriktning (termin 3-5) och slutligen beskrivs den gemensamma avslutande terminen. 3
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp ÅR 1 Termin 1 Termin 2 ÅR 2 Termin 3 Programöversikt Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning Laboratoriemedicin Start HT-2018 Vecka 1-5 Vecka 6-10 Vecka 11-15 Vecka 16-20 MC014G Medicin, Vetenskaplig grundkurs, 7,5 hp BL001G BMLV, Biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5 hp MC015G Medicin, Molekylär cellbiologi, 15 hp MC016G Medicin, Medicinsk mikrobiologi, 7,5hp MC017G Medicin, Klinisk kemi, 7,5hp MC003G Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi, 15 hp MC005G Medicin, Sjukdomslära med farmakologi, 15 hp BL002G BMLV, Grundläggande patientnära analyser och kliniskt fysiologiska undersökningar 7,5hp MC018G Medicin, Immunologi, 7,5hp Termin 4 BL003G BMLV, Mikrobiologisk- Immunologisk laboratoriemetodik, 7,5 hp MC019G Medicin, Humangenetik, 7,5hp MC020G Medicin, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp BL004G BMLV, Laboratoriemetodik med inriktning mot morfologisk diagnostik 7,5 hp ÅR 3 Termin 5 Termin 6 BL005G BMLV, Tillämpad laboratoriemetodik inriktning laboratoriemedicin 30 hp (v35-04) BL006G BMLV, Molekylärdiagnostik 7,5 hp BL007G BLMV, Medicinsk diagnostik inriktning laboratoriemedicin, 7,5 hp BL 015G BMLV, Examensarbete, 15 hp 4
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp ÅR 1 Termin 1 Termin 2 ÅR 2 Termin 3 Programöversikt Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning Fysiologi Start HT-2018 Vecka 1-5 Vecka 6-10 Vecka 11-15 Vecka 16-20 MC014G Medicin, Vetenskaplig grundkurs, 7,5 hp BL001G BMLV, Biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5 hp MC015G Medicin, Molekylär cellbiologi, 15 hp MC006G Medicin, Anatomi, 7,5hp MC021G Medicin Fysiologi, 7,5hp MC003G Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi, 15 hp MC005G Medicin, Sjukdomslära med farmakologi, 15 hp BL008G BMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik, 7,5 hp OM005G Omvårdnadsvetenskap, Teori och tillämpning 15 hp Termin 4 OM005G Forts. Omvårdnadsvetenskap BL009G BLMV, Fysiologisk undersökningsmeto dik inom neuro och rörelse, 7,5 hp BL010G BMLV Fysiologisk undersökningsmeto dik inom hjärta och kärl, 7,5 hp BL011G BMLV, Fysiologisk undersökningsmeto dik inom respiration, metabolism och endokrinologi, 7,5hp ÅR 3 Termin 5 BL012G BMLV, Tillämpad laboratoriemetodik inriktning fysiologi, 30 hp Termin 6 BL013G BMLV, Medicinsk diagnostik och utvärdering, 7,5 hp BL014G BMLV, Medicinsk diagnostik inriktning fysiologi, 7,5 hp BL015G BMLV, Examensarbete, 15 hp 5
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp ÅR 1 Termin 1 Programöversikt Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning Laboratoriemedicin Förslag Vecka 1-5 Vecka 6-10 Vecka 11-15 Vecka 16-20 BLXXXG (ny kurs) BMLV, Biomedicinsk laboratoriemetodik med vetenskaplig metod I, 15 hp (G1N) MC015G (befintlig kurs) Medicin, Cellbiologi, 15 hp (G1N) Termin 2 ÅR 2 Termin 3 MCXXXG (ny kurs) Medicin, Fysiologi och anatomi samt sjukdomslära och farmakologi, 30 hp (G1N) MCXXXG (ny kurs) Medicin, Försvar 15 hp (G1F) Parallella kurser BLXXXG (ny kurs) BMLV, Försvar 15 hp (G1F) Termin 4 BLXXXG (ny kurs) BMLV, Klinisk kemi 7,5 hp (G1F) Parallella kurser MCXXXG (ny kurs) Medicin, Klinisk kemi 7,5 hp (G1F) MCXXXG (ny kurs) Medicin, Genetik 7,5 hp (G1F) BLXXXG (ny kurs) BMLV, Morfologisk cellbiologi med laboratoriemetodik, 7,5 hp (G1F) ÅR 3 Termin 5 BLXXXG (ny kurs) BMLV, Genetik 7,5 hp (G2F) BLXXXG (ny kurs) BMLV, Tillämpad laboratoriemetodik inriktning laboratoriemedicin 22,5 hp (G2F) Termin 6 BLXXXG (ny kurs) BMLV, Biomedicinsk laboratoriemetodik med vetenskaplig metod II, 7,5hp (G2F) BL 015G ( befintlig kurs) BMLV, Examensarbete, 15 hp (G2E) BL007G (befintlig kurs) BMLV, Medicinsk diagnostik inriktning laboratoriemedicin, 7,5 hp (G2F) 6
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp ÅR 1 Termin 1 Termin 2 ÅR 2 Termin 3 Termin 4 ÅR 3 Termin 5 Programöversikt Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning Fysiologi Förslag Vecka 1-5 Vecka 6-10 Vecka 11-15 Vecka 16-20 BLXXXG (ny kurs) BMLV, Biomedicinsk laboratoriemetodik med vetenskaplig metod I, 15 hp (G1N) MC015G (befintlig kurs, nytt namn) Medicin, Cellbiologi, 15 hp (G1N) MCXXXG (ny kurs) Medicin, Fysiologi med anatomi samt sjukdomslära och farmakologi, 30 hp (G1N) MC006G (befintlig kurs) Medicin, Anatomi, 7,5hp (G1F) OMXXXG ( delvis befintlig kurs) Omvårdnads vetenskap Teori och tillämpning 12,5 hp (G1F) MC021G (befintlig kurs) Medicin Fysiologi, 7,5hp (G1F)) BLXXXG (ny kurs) BLMV, Ultraljud 7,5 hp (G1F) BL008G (ny kurs) BMLV, Klinisk Fysiologi 10 hp (G1F) BLXXXG (ny kurs) BMLV Neurofysiologi, 7,5 hp (G1F) BL012G (befintlig kurs) BMLV B, Tillämpad laboratoriemetodik inriktning fysiologi, 30 hp (G2F) Start OMXXXG BLXXXG (ny kurs) BMLV, Nuklearmedicin, 7,5 hp (G1F) Termin 6 BLXXXG (ny kurs) BMLV, Biomedicinsk laboratoriemetodik med vetenskaplig metod II, 7,5hp (G2F) BL 015G (befintlig kurs) BMLV, Examensarbete, 15 hp (G2E) BL014G (befintlig kurs) BMLV, Medicinsk diagnostik inriktning fysiologi 7,5 hp (G2F) Figur 1. Programöversikter för Biomedicinska anlytikerprogrammet inriktning fysiologi resp laboratoriemedicin Termin 1-2 (Båda inriktningarna) Innehållet i de två inledande terminerna kommer i stort sett vara oförändrat jämfört med idag. En större förändring är att den vetenskapliga grundkursen inrättas inom huvudområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap vilket tydliggör kopplingen mellan vetenskaplig skolning och profession. Resten av år 1 kommer kurserna att innehålla den friska cellen och studenterna får fördjupade kunskaper om cellen och dess funktioner, som sen går att bygga 7
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp vidare på för att öka förståelsen för hur den friska människokroppen fungerar, integrerat med den sjuka människan samt dess behandling inom främst farmakologi. BMLV, Biomedicinsk laboratoriemetodik och vetenskaplig metod I, 15hp, G1N Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om teoretiska och praktiska moment inom Biomedicinsk laboratorievetenskap. Vetenskaplig grundkurs integreras i denna kurs genom de moment som studenterna genomför. T.ex. kan data om blodtryck taget vid olika tillfällen och olika lägen samlas in på gruppnivå, för att sedan statistiskt bearbetas i en laborations rapport som ska skrivas enligt de riktlinjer som delgivits studenterna. Detta lägger då grunden till den vetenskapliga skolning som kommer att fortsätta under programmet. Kursen kommer också att utökas med metoder inom fysiologi, vilka tidigare återfunnits inom kurser i fysiologi och anatomi. Medicin, Cellbiologi 15hp, G1N Kursen kommer i stort motsvara den kurs som finns i programmet idag (Medicin, Molekylär cellbiologi) men ytterligare fokus kommer att ligga på prokaryota organismer. Fysiologi med anatomi samt sjukdomslära och farmakologi 30hp (G1N) I kursen ska den studerande inhämta kunskap om människokroppens organsystem, deras funktion och anatomi. Studenten ska också kunna använda och tillämpa den kunskapen för att förstå och förklara funktionsstörningar och sjukdomstillstånd. Vidare ska den studerande inhämta kunskap om diagnos och behandling vid olika sjukdomstillstånd samt allmän farmakologi. Att sammanföra den tidigare kursen i fysiologi och anatomi, med kursen i sjukdomslära och allmän farmakologi, gör det möjligt att direkt koppla ihop det friska med vad som händer när det uppstår en funktionsstörning. Laborativa moment i kursen knyts till huvudområdet tidigt i utbildningen, vilket stärker kopplingen till studenternas framtida profession som biomedicinska analytiker. Att studenterna tydligt ser kopplingen till sin framtida profession redan i den grundläggande kursen i fysiologi med anatomi samt sjukdomslära och farmakologi, bör öka motivationen och ge en högre genomströmning. Kursen kommer att delas upp i kursmoment; Nervsystemet, muskler och skelett (9hp), Endokrina systemet samt Cirkulation och respiration (9hp), Gastrointestinalkanalen, immunoch lymfsystemet (6hp), Utsöndring och urinvägar samt reproduktion och fortplantning (6hp) Termin 3-5 Inriktning fysiologi Den stora förändringen under termin 3-5 för inriktning fysiologi är att kurserna i vårt huvudämne Biomedicinsk laboratorievetenskap kommer att bli mer metodinriktade, till skillnad från dagens kurser som är organsysteminriktade. I BMLV kurserna kommer också kortare VFU perioder att införas, detta för att ge studenterna en större insikt i de metoder de får undervisning i och den applicering metoderna har i verksamheten. Medicin, Anatomi 7,5hp, G1F Ingen planerad förändring av kursens struktur och innehåll i ny utbildningsplan jmf med nuvarande. I kursen fördjupas kunskaperna om den mänskliga kroppens anatomi, både topografisk och systematisk anatomi 8
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Medicin, Fysiologi 7,5hp, G1F Ingen planerad förändring av kursens struktur och innehåll i ny utbildningsplan jmf med nuvarande. Teoretiska och laborativa moment inom tekniker och principer för att fastställa normala fysiologiska förlopp samt metodiker tillämpliga inom klinisk fysiologi BMLV, Klinisk fysiologi 10,5hp, G1F Metoderna inom Klinisk fysiologi sammanförs till en kurs vilket är en stor fördel då dessa tidigare varit utspridda som enskilda moment i olika BMLV-kurser. På så sätt tydliggörs huvudområdet, BMLV, där tekniker knyts tätare till metoderna än tidigare. Kursen kommer att innehålla en tillämpning av vetenskaplig metod kopplad till respektive kurs metodområde. Kursen kommer att innehålla VFU motsvarande 1 hp. Den föreslagna förändringen överensstämmer bättre med verksamheternas organisation och därmed VFU-placeringarnas indelning i termin 5. Omvårdnadsvetenskap, Teori och tillämpning 12,5hp G1F Ingen planerad förändring av kursens struktur och innehåll i ny utbildningsplan jmf med nuvarande. Kursen omfattar två delar, dels en grundläggande del om basal omvårdnad av patient, dels en del med verksamhetsförlagd utbildning på vårdavdelning samt akutmottagning. Denna kurs kommer att hamna över ett terminsskifte, kursens placering under terminen är inpassad efter sjuksköterskeprogrammets VFU perioder, de har inga eller få studenter ute under denna avsedda VFU period vilket medför att våra Biomedicinska analytikerstudenter får plats inom somatisk vårt för sin VFU. BMLV, Nuklearmedicin 7,5hp, G1F Metoderna inom Nuklearmedicin sammanförs till en kurs vilket är en stor fördel då dessa tidigare varit utspridda som enskilda moment i olika BMLV-kurser. På så sätt tydliggörs huvudområdet, BMLV, där tekniker knyts tätare till metoderna, än tidigare. Kursen kommer att innehålla en tillämpning av vetenskaplig metod kopplad till respektive kurs metodområde. Kursen kommer att innehålla VFU motsvarande 1 hp. Den föreslagna förändringen överensstämmer bättre med verksamheternas organisation och därmed VFU-placeringarnas indelning i termin 5. BMLV, Neurofysiologi 7,5hp G1F Metoderna inom Klinisk neurofysiologi sammanförs till en kurs vilket är en stor fördel då dessa tidigare varit utspridda som enskilda moment i olika BMLV-kurser. På så sätt tydliggörs huvudområdet, BMLV, där tekniker knyts tätare till metoderna, än tidigare. Kursen kommer att innehålla en tillämpning av vetenskaplig metod kopplad till respektive kurs metodområde. Kursen kommer att innehålla VFU motsvarande 1 hp. Den föreslagna förändringen överensstämmer bättre med verksamheternas organisation och därmed VFU-placeringarnas indelning i termin 5. BMLV, Ultraljud 7,5hp G1F Metoderna inom Ultraljud sammanförs till en kurs vilket är en stor fördel då dessa tidigare varit utspridda som enskilda moment i olika BMLV-kurser. På så sätt tydliggörs huvudområdet, BMLV, där tekniker knyts tätare till metoderna, än tidigare. Kursen kommer att innehålla en tillämpning av vetenskaplig metod kopplad till respektive kurs metodområde. Kursen kommer att innehålla VFU motsvarande 1 hp. 9
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Den föreslagna förändringen överensstämmer bättre med verksamheternas organisation och därmed VFU-placeringarnas indelning i termin 5. BMLV, Tillämpad laboratoriemetodik inriktning fysiologi 30hp G2F Ingen planerad förändring av kursens struktur och innehåll i ny utbildningsplan jmf med nuvarande Kliniska tillämpningar av metodiker för att bedöma normala och patologiska tillstånd. Kursen innehåller VFU motsvarande 16 veckor. Termin 3-5 Inriktning laboratoriemedicin Inom inriktning laboratoriemedicin kommer kurserna att placeras inom respektive laboratoriemetodik (immunologi, mikrobiologi, klinisk kemi, genetik eller morfologisk cellbiologi), med parallella kurser inom Medicin och Biomedicinsk laboratorievetenskap. Vi kommer också att samla de delar av kursinnehållet som handlar om vårt försvar (både teoretisk med mikrobiologi och immunologi samt praktiskt med BMLV metoder inom dessa områden) som två kurser, för att sedan bygga på den kunskapen i följande kurser. I BMLV kurserna kommer också kortare VFU perioder att införas, detta för att ge studenterna en större insikt i de metoder de får undervisning i och den applicering metoderna har i verksamheten. Medicin, Försvar och BMLV, Försvar (parallella kurser) 15hp + 15hp, G1F Kurserna Medicin Försvar och BMLV Försvar syftar till att integrera medicinämnena mikrobiologi, immunologi och transfusionsmedicin med varandra i större omfattning än tidigare då respektive medicinämne behandlats i olika kurser separat. Förutom integration av ovanstående medicinämnen kommer även BMLV att integreras med tillhörande analys- och laboratoriemedicinska metoder där en tyngdpunkt läggs på antigen-antikroppsreaktioner. Kursen behandlar den friska kroppen till den sjuka kroppen, från mikrobiologiska infektionsstrategier till immunologiska försvarsmekanismer, immunologiska sjukdomar, blodtransfusion och organtransplantation. VFU kommer att införas i BMLV kursen omfattande 1hp. BMLV, Morfologisk cellbiologi med laboratoriemetodik 7,5hp, G1F Kursen ger en fördjupad kunskap om cellernas, vävnadernas och organens morfologi, både teoretisk och morfologiskt. I kursen ingår även att studenterna ska få kunskap om hur vävnad kan prepareras för att kunna analyseras mikroskopiskt Medicin, Klinisk kemi och BMLV, Klinisk kemi (parallella kurser) 7,5hp + 7,5hp, G1F Kurserna omfattar biokemi med tyngdpunkt medicinsk klinisk tillämpning. Kursen behandlar också de kemiska analysmetoder anpassade till den komplexa biologiska verkligheten och kunskaper om analysval inom laboratoriemedicinen. Innehållsmässigt kommer kursen dels att spegla dagens innehåll men naturligtvis också ta med förekomsten av nya tekniker både inom diagnostik och forskning. Dessa baseras numera ofta på immunokemisk analys och molekylärgenetisk metodik, ofta i kombination av båda inom genetisk analys. Ett viktigt inslag som tillförs i den nya utbildningsplanen är möjlighet att inkorporera den utveckling som sker inom klinisk kemi mot patientnära analysverksamhet och framtida intentioner för personlig medicinsk behandling med dagens och morgondagens analysmetoder och teknik. Vetenskaplig förankring genomsyrar hela tiden sambandet mellan medicinsk teori och valet av laboratorievetenskaplig analys. VFU kommer att införas i BMLV kursen omfattande 1hp. Medicin, Genetik och BMLV, Genetik 7,5hp + 7,5hp (G1F+ G2F) Kursen ger fördjupade kunskaper om det humana genomet och proteomiks, samt 10
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp analysmetoder för både det human och prokaryota genomet. Många analysmetoder baseras ofta på kombinationer mellan immunokemisk och genetisk analys, och nya tekniker inom både diagnostik och forskning inkluderas, då molekylärgenetiken utvecklas snabbt inom den moderna diagnostiken. BMLV, Tillämpad laboratoriemetodik inriktning laboratoriemedicin 22,5hp, G2F Den planerade förändringen i tidigare kurser medför att denna kurs bantas med 7,5 högskolepoäng. De delar som placeras i andra kurser omfattar 3 hp transfusionsmedicin som förläggs inom Medicin Försvar och BMLV Försvar. 1,5 hp etik och etikprövning förläggs till termin 6 BMLV medicinsk diagnostik inriktning laboratoriemedicin, samt 2 v VFU placeras ut i de metodbaserade BMLV kurserna som ges under termin 3-5. Kursen innehåller kliniska tillämpningar av metodiker för att diagnostisera normala och patologiska tillstånd. Kursen innehåller VFU motsvarande 15 veckor. Termin 6 Båda inriktningarna BMLV, Biomedicinsk laboratoriemetodik och vetenskaplig metod II, 7,5hp Kursen innehåller en individuellt vald BMLV-metod som innebär en fördjupning i detta begränsade avsnitt. (del i nationellt kandidatmål 1). Kursen innehåller vidare vetenskaplig metod och statistik med fokus på design och tillämpning inom individuellt vald BMLV-metod. Kursen förbereder för examensarbetet och avslutas med att en PM för uppsatsen presenteras och diskuteras i seminarieform. Genom seminariebehandling får alla studenter ta del av de individuellt valda BMLV-metoderna (inriktningsspecifikt lab/fys). Förändringen i samband med ny utbildningsplan innebär att forskningsprocessens olika steg ges mer tid än tidigare och att planeringen av examensarbetet utnyttjas som tillämpning. Vi tror att jobba inför sitt eget uppsats-projekt, motiverar studenterna att engagera sig mer i vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt. Denna kurs kommer även att innehålla forskningsetik och etikansökan, utgående från studentens eget självständiga arbete. BMLV; Examensarbete Examensarbete förblir en oförändrad kurs, omfattande v 6-15 på termin 6. Placeringen i mitten av terminen är av vikt för att studenterna ska kunna slutföra alla moment i sitt enskilda arbete och vara helt klara för att söka examen i samband med terminsslut. BMLV, Medicinsk diagnostik och kvalitetssäkring inriktning fysiologi/laboratoriemedicin 7,5hp G2F Dessa kurser (en för varje inriktning) blir oförändrade sedan tidigare utbildningsplan. Detta är en sammanfattande kurs i medicinsk diagnostik, där moment som att kommunicera sina resultat från examensarbete förläggs, d.v.s. studenterna ska skriva och komponera en poster, som granskas av kurskamrater och anhöriga i samband med avslutningen. Här kommer även arbetsledning, kvalitetssäkring och specifik diagnostik att ingå. Behörigheter mellan kurser De särskilda behörighetskrav som tillämpas inom programmet är utformade så att de speglar de reella förkunskaper som studenten minst måste ha med sig för att kunna tillgodogöra sig de aktuella kurserna. Då vi har två inriktningar som kräver olika kunskaper för senare terminer anges olika behörighet till kurser under termin 3-5. 11
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Termin Särskild behörighet Fysiologi Laboratoriemedicin 1 & 2 Samma som för antagning till programmet 3 Biomedicinsk laboratorievetenskap med vetenskaplig metod I 15 hp samt Nervsystemet, muskler och skelett 9hp, och Endokrina systemet samt Cirkulation och respiration 9hp från kursen Fysiologi med anatomi samt sjukdomslära och farmakologi 30 hp Biomedicinsk laboratorievetenskap med vetenskaplig metod I 15 hp och Medicin, Cellbiologi 15 hp 4 Fysiologi med anatomi samt sjukdomslära och farmakologi 30hp. Fysiologi med anatomi samt sjukdomslära och farmakologi 30 hp 5 Medicin, Anatomi 7,5 hp och Medicin, Fysiologi 7,5 hp BMLV 35 hp där praktiska examinationer från följande kurser ingår: Klinisk fysiologi 10hp, Neurofysiologi 7,5 hp och Ultraljud 7,5 hp 6 45 hp BMLV där 22,5 hp från BMLV, Tillämpad laboratoriemetodik inr fysiologi ingår Till BMLV, Genetik 7,5hp: Medicin, Försvar 15hp Medicin, Klinisk kemi 7,5 hp, och Genetik 7,5hp. BMLV 35 hp där Försvar 15hp och Klinisk kemi 7,5hp ingår Till Tillämpad metodik Det ovanstående plus BMLV, Morfologisk cellbiologi med laboratoriemetodik 7,5 hp 45 hp BMLV där 15 hp från BMLV, Tillämpad laboratoriemetodik inr laboratoriemedicin ingår. Studieformer Programmet bygger på studentcentrerat lärande, med ett stort inslag av integrering mellan teori och praktik. Studenten ges möjlighet att söka sin egen kunskap, med stöd av föreläsningar, studiegrupper samt seminarier, laborationer och verksamhetsförlagd utbildning. Utgångspunkten är att den studerande har förmåga att lära samt ta ansvar för sitt lärande och sin personliga utveckling, vilket innebär att huvudansvaret för kunskapsinhämtandet ligger hos studenten för att uppnå uppsatta kunskapsmål. De studieformer som används i programmet utformas för att passa innehållet och kommer att genomsyra hela programmet så att studenten känner igen pedagogiken/upplägget i de kurser som programmet omfattar. Progressionen under utbildningen bygger på en succesiv utveckling av ämnesmässigt djup och bredd, samt förmågan att tillämpa dessa kunskaper med ökande självständighet, komplexitet, vetenskaplighet och professionalism. Dessa kunskaper, förmågor och förhållningssätt byggs gradvis upp under utbildningens första del och tillämpas sedan med ökande självständighet under den verksamhetsförlagda utbildningen och examensarbetet. Programmet och dess studieformer utformas så att alla studenter ges samma möjligheter till personlig utveckling utan att de hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar. 12
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Programmets innehåll och upplägg har en stark koppling till arbetet som legitimerad biomedicinsk analytiker. De studerande tränas i ett kritiskt, reflekterande och vetenskapligt förhållningssätt. För att utveckla helhetsperspektiv eftersträvas en integration av olika kunskapsområden. Målet är att studenten utvecklar en professionell kompetens byggd på kunskaper och färdigheter med beaktande av ett etiskt och ett vetenskapligt förhållningssätt. Programmets strävan är att studenterna i samspel med varandra, lärare och personal inom klinisk verksamhet ska ges möjlighet att växa både yrkesmässigt och personligt. Med det upplägg vi presenterar här kommer målen för såväl yrkesexamen som kandidatexamen att uppnås. Se målmatris i bilaga 1. Den föreslagna utbildningsplanen, såväl som den gamla, innehåller VFU. VFU omfattar ungefär lika många veckor nu som i den förra utbildningsplanen, vilket innebär att finansiering finns för detta. Upplägget för VFU följer den tidigare utbildningsplanen med adjungerade kliniska adjunkter och yrkeserfarna Biomedicinska analytiker som handledare i verksamheten. Det som är nytt är att VFU kommer att förläggas redan under termin 3-4 i den nya utbildningsplanen och detta är förankrat med de kliniker vi har VFU inom i Region Örebro län. VFU under termin 5 ligger kvar sedan tidigare. Forskningsanknytning Huvudområdet och utbildningens innehåll är förankrade i vetenskapliga metoder och i uppdaterade forskningsresultat. Undervisningen är baserad på forskning om undervisning och lärande samt bygger på läraktiviteter som bidrar till att studenterna utvecklar sin förmåga att förstå, värdera och använda de processer genom vilken vetenskapligt baserad kunskap uppstår och ständigt omprövas (forskningsprocessen). Utöver detta säkerställs forskningsanknytning i utbildningen genom att kursmålen är baserade på aktuell forskning inom området. Kursmålen och kurslitteraturen uppdateras kontinuerligt i samband med årliga kursplanerevideringar. Genom att studenterna arbetar med granskning av vetenskapliga artiklar från år ett och vidare genom hela programmet kommer de ständigt i kontakt med aktuell forskning. Studenterna tränas i rapportskrivning från starten av termin 1 och tränas i att självständigt söka kunskap inom utbildningsområdet, detta för att säkerställa och möjliggöra för studenterna att följa kunskapsutvecklingen inom området. Studenterna granskar och ger feedback på varandras rapporter för att få en vidare syn på hur en vetenskaplig rapport kan utformas. I personalgruppen finns ämneskompetens, pågående forskning och klinisk anknytning eller nätverk/samarbeten med klinisk anknytning. Studenterna involveras i pågående forskning i kurserna i både Biomedicinsk laboratorievetenskap och Medicin, samt i samband med att de väljer och skriver sina examensarbeten. I utbildningsprogrammet ingår vetenskaplig metod, vi har valt att lägga detta moment inom vårt huvudområde Biomedicinsk laboratorievetenskap och det återfinns i samtliga BMLV kurser inom programmet och kommer att examineras i dessa kurser med ökande fördjupning. Lärarkompetens och lärarkapacitet Sammanställning över lärarna inom Biomedicinska analytikerprogrammet finns i tabellform i bilaga 2. 13
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Tabellen visar lärargruppen över 2017-2018. Då vi under 2017 hade personal som slutade, gick i pension och tog tjänstledigt under längre tid, finns även den ersättande personalen med, samt noteringar om att rekrytering/tillsättning pågår till vissa tjänster. Kommentar till kolumn Forskning/relevans till programmet, i tabellen i bilaga 2 är lärare med egen forskning som är relevant för programmet markerade. Forskning rör sig till största del inom metodutveckling med applikationer inom programmets huvudområde Biomedicinsk laboratorievetenskap. Samtliga lärare i tabellen kommer i större eller mindre utsträckning att fortsatt vara involverade i undervisningen i den nya utbildningsplanen. Kursansvariga och examinatorer med ämneskompetens finns till programmets kurser inom enheten, ett undantag är kursen i omvårdnad på termin 3 i inriktning fysiologi, här hämtas examinator med ämneskompetens från enheten för omvårdnad. Ett fåtal moment inom utbildningen saknar vi kompetens till själva inom enheten. Det rör sig framförallt om teknisk expertis till vissa metoder, där vi har ett gott samarbete med Medicinsk Teknik på USÖ, då vi anlitar föreläsare på timmar. Hållbar utveckling / jämställdhet / etik Biomedicinska analytikerprogrammet arbetar kontinuerligt för att skapa hållbarhet och kvalitet i utbildningen. Bland annat är alla lärare engagerade i kontinuerlig förbättring och utveckling av det pedagogiska upplägget och innehållet i kurserna samt engagerade i både undervisning och forskning. Ämnet och dess lärare och forskare samverkar också med det omgivande samhället/kliniken för att tillse kvalitet och forskningsanknytning i kurser och program och därmed hållbarhet i utbildning och forskning. I våra kurser i Biomedicinska analytiker programmet påtalas begreppet hållbar utveckling ffa inom kurser med laborationer. Vi bedriver undervisning som lär studenterna hur de ska bereda och destruera lösningar beredda av olika kemikalier. Hur spill ska samlas upp och hur studenterna ska skydda sig själva från kemikalier men också hur studenterna ska skydda provmaterialet från sig själva och undvika kontaminering av provmaterialet. Våra studenter arbetar och verkar i moderna laboratorielokaler med utsug och filter som skydd både för miljön och dem själva. Vi integrerar metodutveckling i våra kurser, metoder som bygger på att vi kan få fram fler resultat med samma tekniker eller undersökningsmetoder och med mindre provtagning och provmängder. Vi implementerar elektronisk rättning av rapporter och digitala tentor för att spara miljön från onödiga utskrifter, detta är också tidsbesparande för lärarna i programmet vilket främjar en god arbetsmiljö. Det finns ett genomgående nationellt mönster att biomedicinska analytikerstudenter oftast övervägande är kvinnor (tabell 2) och en ojämn könsfördelning ställer särskilda krav på medvetenhet kring jämställdhetsfrågor i utbildningen. I processen att ta fram förslaget till denna utbildningsplan har målet varit att män och kvinnor ska ha samma inflytande över innehåll och upplägg och både manliga och kvinnliga lärare såväl som studenter har deltagit i planeringen. Den litteratur som berör programmet är främst vald utifrån innehåll och relevans, men både manliga och kvinnliga författare finns representerade. Många olika nationaliteter och religioner finns representerade bland studenterna i programmet och fokus har lagts på att ta upp frågor som berör jämställdhet i relation till kultur 14
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp och trosutövning som kan påverka utövningen av yrket. Praktiskt kan det t.ex. innebära att man diskuterar konsekvenser av att alla utan undantag måste följa sjukhusens gällande hygienföreskrifter och att använda kortarmade arbetskläder vid patientkontakt. Målet är att studenterna ska bli medvetna om sitt ansvar som professionella yrkesutövare och vara förberedda för samarbete över kulturella och nationella gränser. Tabell 2. Antal förstahandssökande kvinnor /män under åren 2013-2017 vid samtliga lärosäten 2017 2016 2015 2014 2013 Göteborgs universitet 68/20 105/25 69/36 83/17 88/27 Högskolan Kristianstad 30/10 27/11 32/14 21/12 17/10 Jönköping university (lab) 28/10 36/16 44/8 31/12 32/18 Jönköping university (fys) 18/8 11/9 47/11 50/11 39/13 Karolinsk institutet (lab) 76/25 97/24 86/41 101/24 89/25 Karolinsk institutet (fys) 36/9 41/19 46/13 46/10 43/12 Linköpings universitet 33/16 38/13 44/13 41/8 46/9 Linnéuniversitetet 27/4 25/8 14/9 13/13 19/5 Malmö universitet 58/12 56/18 76/31 91/26 68/33 Umeå universitet (lab) 30/14 32/20 40/17 27/16 22/12 Umeå universitet (fys) 18/5 14/3 10/6 8/3 13/4 Uppsala universitet 70/22 92/22 60/27 65/12 59/16 Örebro universitet (lab) 23/7 40/11 36/6 24/8 22/7 Örebro universitet (fys) 14/1 18/4 22/10 10/5 8/1 Vi jobbar genomgående genom programmet med att ge studenterna en klinisk anknytning, detta bla genom att introducera VFU tidigt, att hela tiden framhålla att vi måste se patienten bakom provet (gäller ju ffa laboratoriemedicin, då det ibland blir abstrakt med bara prover). Vi vill att våra studenter ska utveckla sina förmågor och visa kunnighet, vara kritiska och kreativa. Vi vill även att studenterna ska få andra perspektiv på sin utbildning, vi har i kursen tillämpad laboratoriemetodik en skönlitterär bok inskriven i kurslitteraturen Den odödliga Henrietta Lacks. När studenterna läst boken får de ett antal frågor med anknytning till boken och etik att fundera kring. Detta har vi sedan ett seminarium om. Till detta seminarium brukar vi också använda oss av det material som Institutet för Biomedicinsk laboratorievetenskap tagit fram Är det etik vi talar om? Detta är moment som brukar ge livliga diskussioner och som vi planerar att behålla i den nya utbildningsplanen. Infrastruktur och stödjande servicefunktioner Infrastruktur och stödjande funktioner finns fastställda och påverkas inte av denna revidering. Utvecklingsarbete På enheten för Medicinsk diagnostik togs avstamp i att utforma den nya utbildningsplanen i augusti 2016, deltog gjorde lärare vid enheten som undervisar inom programmet, samt till viss del lärare som undervisar inom Röntgensjuksköterskeprogrammet, detta eftersom vi idag har samläsning i kurser under år 1. Under hösten 2016 och 2017 har först termin 1-2, som samläses mellan inriktningarna utformats. För upplägget av termin 3-5 delades lärargruppen upp efter inriktning för fortsatta diskussioner. Eftersom studenterna återsamlas för gemensamma kurser under termin 6 har vi här återigen involverat hela lärargruppen. 15
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Arbetet med att utveckla en ny utbildningsplan har även involverat adjungerade kliniska adjunkter från båda inriktningarna, representanter för avnämarna inom både laboratoriemedicin och fysiologi (representanter från Fysiologiska kliniken samt Laboratoriemedicin på USÖ). Studenterna har uppdaterats om arbetet i samband med de programråd vi haft under arbetets gång. Under hösten 2017 har studenterna medverkat mer aktivt och involverats i utformningen av kurser och examinationsformer. Studenter från båda inriktningarna och samtliga årskurser har varit involverade. Till den föreslagna utbildningsplanen har det upprättats en målmatris, denna bygger på de kurser vi idag har, men har anpassats efter de föreslagna förändringarna. Målmatrisen kommer att användas som underlag för kursplanearbetet och uppdateras kontinuerligt under det att vi bygger kurserna i den nya utbildningsplanen. Målmatrisen kommer också att uppdateras enligt den mall som just nu tas fram på HV. Arbetet med de nya kursplanerna kommer att ske i kursplanegrupper, där programansvarig kommer att vara delaktig i samtliga kurser. Upprättande av nya kursplaner resp revideringar av befintliga kursplaner kommer att genomföras terminsvis enligt det universitetsövergripande schemat. Alla revideringar passerar programansvarig, för uppdatering och inläggning i målmatris. För Biomedicinska analytikerprogrammet finns ett nationellt nätverk bestående av de lärosäten som ger programmet. Inom detta nätverk har vi bildat en granskningsgrupp, denna grupp är behjälplig när lärosäten står inför intern eller extern granskning av programmet. Tex så kommer Göteborgs och Uppsala universitet att genomföra granskningar under hösten, två av gruppens medlemmar kommer då att läsa självvärderingar och vara närvarande vid platsbesök. Detta ger oss en trygghet i att vi inom utbildningen håller samma standard nationellt. Vi har inom nätverket också skapat en grupp som kommer att läsa/granska självständiga arbeten från de olika lärosätena samt inriktningarna, detta också för att stärka kvalitén i utbildningen. Internationalisering och internationellt utbyte/samarbete Programmet har i dagsläget Erasmus student och lärarutbyte med Norge (Ålesund, NTNU), Belgien (Bryssel, Erasmus Hoegschool) och Grekland (Athen, TEI) samt Storbritannien (Birmingham, Aston University) för Biomedicinska analytikerstudenter med inriktning laboratoriemedicin. Vi har också ett Erasmus student och lärarutbyte med Portugal (Lissabon, Instituto politecnico de Lisboa) detta är det enda utbyte som specifikt rör inriktning fysiologi. Under ett flertal år hade programmet ett Linnaeus-Palme utbyte med ISCISA i Maputo Mocambique, detta är nu avslutat, men eftersom vi fortfarande har kontakter där har vi möjlighet att erbjuda examensarbeten på plats, då studenterna kan söka Minor Field Studies (MFS) stipendier. Utöver detta så finns forskningssamarbeten mellan lärare vid enheten och bla Addis Ababa University, Addis Ababa, Etiopien och Universidad Eduardo Mondlane, Maputo, Mocamibique. Inom dessa samarbeten finns möjlighet för våra studenter att genomföra viss del av verksamhetsförlagd utbildning, samt att söka MFS stipendier för att genomföra examensarbeten. VFU i något av dessa länder kan ses som en förmån att ev kunna skicka studenter till, då den belyser olika verklighet inom den kliniska verksamheten. 16
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp Särskild behörighet för tillträde till programmet och till kurser inom programmet Inga förändringar i behörigheten till programmet kommer att genomföras. Behörighet mellan kurser i programmet är redovisat under rubriken Utbildningens innehåll och upplägg. Urval till programmet Urvalet till programmet påverkas inte av denna revidering. Antal studenter Det föreslagna programmet har liksom dagens program 16 platser inom inriktningen fysiologi respektive 30 platser inom inriktningen laboratoriemedicin. Antalet platser är starkt begränsat av hur många VFU platser vi kan erbjuda. Karlstad universitet lade ner sin utbildning till Biomedicinsk analytiker för 4 år sedan och de sista studenterna går ut till våren 2018. Mot bakgrund av detta har vi i avtal med Landstinget i Värmland säkrat upp 10 VFU platser för Laboratoriemedicin och 4 VFU platser för Fysiologi. Vi har även VFU avtal med Landstinget i Västmanland för både laboratoriemedicin och fysiologi, samt under det gångna året har VFU avtal skrivits med Eskilstuna för inriktning fysiologi. Sammantaget ser vi att de 16 resp 30 platser vi i dagsläget har är volymer som vi kan hantera inom universitetet i de teoretiska och laborativa moment som utbildningen bygger på, samt att vi genom avtal har säkrat upp VFU platser på annan ort vilket gör att vi har tillgång till tillräckligt antal platser för VFU med det antal platser vi i dagsläget har inom programmet, detta finns med i budget för institutionen Finansiering och genomströmning Revideringen av utbildningsplanen, kommer inte att innebära några förändringar med avseende hur utbildningen förhåller sig till utbildningar vid andra institutioner. Genomströmningen inom programmet kan redovisas på olika sätt. Då vi sedan ett antal år tillbaka vet att vi har många studenter som har svårt att klara behörigheterna till termin 3 gör vi (som alla andra lärosäten i landet) ett ganska kraftigt överintag till termin 1, detta gäller för båda inriktningarna. Genomströmningen till termin 3 har under de senaste 5 åren varierat mellan 46 och 71 %. Genomströmningen från start av termin 3 till examen har istället varierat från 67-80% sammantaget de två inriktningarna. En av anledningarna till den låga genomströmningen från termin 1 och 2 har vi identifierat till de tunga kurserna inom fysiologi och sjukdomslära. I samband med de revideringar av dessa kurser som föreslås i denna ansökan bedömer vi att genomströmningen på sikt bör öka. Med ovanstående redovisning av genomströmning i åtanke så anser vi att vi redan nu har utbildningen finansierad. Effekter av platsgarantin Den som antagits till programmet har platsgaranti till kurser inom programmet om den utsträckning och omfattning som framgår av utbildningsplanen. Platsgarantin omfattar högst 30 högskolepoäng per termin, underförutsättning att den studentende uppfyller kraven för särskild behörighet 17
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Ansökan om revidering av utbildningsplan - BMA-programmet 180 hp 18
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Bilaga 2 - Personaltabell 2017-2018 Namn Anst omf (%) tjänstgöringsg rad Anställnings form undervisnings timmar Ahlander Britt-Marie 100 50 tillsv 595 Universitets lektor Alkman Marie 100 100 tillsv Ingen Laboratorie undervisning i ingenjör tjänsten Elgbratt Kristina 100 100 tillsv 1190 Universitets lektor Eliason Gabriella tjänstledig, vikarie Sarah 100 100 tillsv 1190 Universitets Gamble lektor Fernberg Ulrika 100 50 tillsv 595 Universitets lektor Gamble Sarah Vik 1190 Universitets adjunkt Fredriksson Marie 49 49 Adjungerin / Visstidsanst Befattning Forskning / relevans till programmet (se texten i övrigt) 595 Universitets adjunkt, adjungerad Universitespedagogisk utbildning Anst ämne profession Antal timmar i Heltids programmet ekvivalent % x Medicin Rtg ssk 12 2 x TA BMA 63 x I och II Biomedicin Biomedicinare 367 31 Biomedicin BMA 269 23 x I och II BMLV BMA 65 11 Handledar utbildning BMLV BMA 0 Medicin BMA 595 100 Funk Eva 100 100 tillsv 765 Universitets I och II Omvårdnadsv Rtg ssk 100 13 adjunkt etenskap Hurtig-Wennlöf Anita 100 100 tillsv 1190 Biträdande x I och II Medicin BMA 193,5 16 professor Ivarsson Mikael 100 100 tillsv 1190 Universitets x I och II Medicin Farmaceut 154,5 13 lektor Johansson Jessica 100 100 tillsv 1190 Universitets x I och II Biomedicin Biomedicinare 536 45 lektor Karlsson Christina 100 100 tillsv 595 Universitets x I och II Biomedicin BMA 619 104 lektor Lunander Siw 100 10 tillsv 150 Universitets adjunkt I Biomedicin BMA 68 45 Lundberg Gunilla A. 100 100 tillsv 1190 Universitets x I och II Molekylärbiol BMA 783 66 lektor ogi Lundén Maud 100 15 tillsv 180 Universitets Medicin Rtg ssk 11 6 lektor Nordqvist Sara Ersatt Maria Fernström 49 49 tillsv 580 Universitets I och II BMLV BMA 154 27 adjunkt Nånberg Eewa 100 0 tillsv 1 Professor BMLV 0 Odencrants Per 80 80 tillsv 950 Universitetsadjun Biomedicin SSK 456 48 kt Olsen Birgitta Slutat (pension) rektrytering pågår 950 Biomedicin BMA 380 40 Oskarsson Eva 100 100 tillsv 1190 Universitetslektor x I och II Biomedicin BMA 421 35 Pettersson Rolf pension vt 2019, nyrekryterad startar augusti 2018 50 50 tillsv 595 Universitets adjunkt Prenkert Malin 100 100 tillsv 150 Universitets lektor I och II Biomedicin BMA 333 56 x I och II Biomedicin BMA 67 45
112 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) - ORU 2018/01118-3 Utbildningsplan, revidering av Biomedicinska analytikerprogrammet (B) : Bilaga 2 - Personaltabell 2017-2018 Sahlberg Bang Charlotte 100 100 tillsv 1190 Universitets lektor Selim Marianne 100 100 tillsv 1190 Universitets adjunkt Nygren Britt-Marie Slutat, ersatt av Ulrika 100 50 tillsv 595 Universitets Fernberg adjunkt Törnqvist Frida Adjungerin / 595 Universitets Visstidsanst adjunkt, adjungerad x I och II Biomedicin BMA 669 56 I och II Biomedicin Rtg ssk 151 13 I och II Biomedicin BMA 317 53 Handledar utbildning Medicin BMA 595 100
pport från de medicinska fakulteternas dekanmöte i Umeå 25-26/4 2018 (I) - ORU 2018/00374-7 Rapport från de medicinska fakulteternas dekanmöte i Umeå 25-26/4 2018 (I) : Rapport från de medicinska fakulteternas dekanmöte i Umeå 25-26/4 2018 (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00374 Föredragande: Martin Maltén 113 Rapport från de medicinska fakulteternas dekanmöte i Umeå 24-26/4 2018 (I) Dekan, prodekan, doktorandrepresentant samt nämndsamordnare redogör för deltagandet i det nationella dekanmötet i Umeå i slutet av april.
114 MH-nämndens fortsatta arbete med anledning av #metoo-uppropen (I) - ORU 2018/00373-5 MH-nämndens fortsatta arbete med anledning av #metoo-uppropen (I) : MH-nämndens fortsatta arbete med anledning av #metoo-uppropen (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00373 Föredragande: Martin Maltén 114 MH-nämndens fortsatta arbete med anledning av #metoo-uppropen (I) Webblänk: - #utantystnadsplikt - uttalande från landets medicinska fakulteter https://www.oru.se/contentassets/3dd2dca6bf1e437b8277ef9849ea3610/utan-tystnadspliktuttalande-fran-de-medicinska-fakulteterna--.pdf Den så kallade Metoo-rörelsen växte fram under hösten 2017 för att uppmärksamma hur patriarkala maktstrukturer manifesterades genom bland annat sexuella trakasserier och kränkningar mot kvinnor. I slutet av november undertecknades uppropet #utantystnadsplikt av över 10 000 kvinnliga läkare och läkarstudenter. Bland mottagarna till uppropet fanns dekanerna vid landets medicinska fakulteter, liksom programledningarna vid läkarprogrammen. Mot bakgrund av detta gjorde dekanerna vid landets medicinska fakulteter ett gemensamt uttalande. Ett liknande upprop, Vårdens vittnesmål, initierades bland landets sjuksköterskor för att uppmärksamma sexism, trakasserier och kränkningar inom sjukvården. Mot bakgrund av detta kallade dekan Kerstin Nilsson i början av året till ett möte med bland annat representanter för professionsutbildningar och Studentkåren för att diskutera hur de olika aktörerna tillsammans kan arbeta för att uppmärksamma och förhindra kränkande handlingar inom akademi och sjukvård. Ordföranden redogör nu för det fortsatta arbetet med frågan.
115 MH-nämndens arbete med intern- och externkommunikation (I) - ORU 2018/00370-3 MH-nämndens arbete med intern- och externkommunikation (I) : MH-nämndens arbete med intern- och externkommunikation (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00370 Föredragande: Martin Maltén 115 MH-nämndens arbete med intern- och externkommunikation (I) Fakultetsnämnden inledde på strategidagen i maj 2017 ett arbete med att synliggöra nämndens arbete, såväl internt som externt. En enklare förändring av den externa webbplatsen gjordes och diskussioner inleddes för att förbättra nämndens interna kommunikation med institutionerna och andra nyckelaktörer. När universitetet från och med den 1 januari 2019 inför en tydligare linjeorganisation ställs ännu högre krav på nämndens dialog, förankring och styrning. För att stödja detta behövs effektiva stödprocesser, där kommunikation kring beredning och beslutsfattande blir än mer central. Ordförande vill initiera en diskussion kring hur nämnden kan utveckla kommunikationen med sina medparter.
116 Utlysning av medel till pedagogiska utvecklingsprojekt Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/03179 Föredragande: Martin Maltén 116 Utlysning av medel till pedagogiska utvecklingsprojekt 2019 (B) Utsänt material: - Utlysning av medel till pedagogiska utvecklingsprojekt 2019, förslag Rektor fördelade 2018 medel från utbildningsanslaget till nämnderna för pedagogiska utvecklingsprojekt. En nämndgemensam utlysning utformades och fakultetsnämnderna fördelade efter ansökan medel till ett antal projekt i januari/februari 2018. Prorektor har nu lämnat besked om att satsningen kommer att fortsätta under 2019-2022, med totalt 5 miljoner per år fördelat på respektive nämnd utifrån antalet helårsstudenter. Efter diskussion i dekangruppen har ett förslag om ny utlysning för 2019 utformats. Utlysningstexten bygger på den som gällde för 2018, men vissa förtydliganden har gjorts. Förslag till beslut att uppdra till ordföranden att tillsammans med övriga fakultetsnämndsordföranden fastställa utlysningstexten, med beaktande av de synpunkter som nämndernas ledamöter lämnar. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
116 Utlysning av medel till pedagogiska utvecklingsprojekt Utlysning av medel till pedagogiska utvecklingsprojekt 2019 ENT-nämnden: ORU 2018/03164 HS-nämnden: ORU 2018/03163 MH-nämnden: ORU 2018/03179 Bakgrund I syfte att främja strategiskt pedagogiskt utvecklingsarbete på institutionsnivå satsar universitetet bland annat särskilda medel på pedagogiska utvecklingsprojekt. 1 Under 2019 utlyser därför fakultetsnämnderna medel till sådana projekt inom nämndernas ansvarsområden. 2 Villkor Utlysningen gäller projekt som ska genomföras under 2019 och avser pedagogisk utveckling av utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Sådan pedagogisk utveckling som skulle kunna bedömas falla inom ramen för ordinarie verksamhet, men som inte ryms utan särskilda medel omfattas också av utlysningen. Ansökan kan avse medel till att finansiera lönekostnader, material, resor och liknande. Däremot kan medel inte beviljas till bokprojekt eller inköp av utrustning och programvaror som behövs i utbildningen. Medel kan heller inte beviljas för deltagande i forskningskonferens. När det gäller ansökningar som avser pedagogisk utveckling av utbildningsprogram ska programansvarig vara huvudsökande. Nämnderna ser gärna att sådana projekt involverar en stor del av lärarlaget inom programmet. Anvisningar för ansökan Ansökan ska innehålla: a. Uppgift om namn, befattning, ämne och roll i projektet för den/de som planeras ingå. b. Projektplan (max två sidor) som innehåller en beskrivning av projektets mål, relevans för verksamheten, plan för genomförande, tidsplan och hur projektet förhåller sig till universitets pedagogiska grundsyn. 1 Strategiska utbildningssatsningar, rektorsbeslut 2017-06-13, ORU 1.3.1-02856/2017 2 Respektive fakultetsnämnd kan komma att använda en del av medlen från rektor till direkta satsningar på projekt, och fördela resterande del via denna utlysning.
116 Utlysning av medel till pedagogiska utvecklingsprojekt c. Sökt belopp och detaljerad budget med motivering till varje kostnadspost. Budgeten ska bl.a. innehålla uppgift om omfattningen av den arbetstid som planeras för varje projektdeltagare och beräkning av lönekostnad per person (inklusive kostnad för LKP och UOH). Eventuella resor och boende ska planeras i enlighet med universitets riktlinjer för tjänsteresor och statliga ramavtal. Ansökan ska skickas senast den 18 september 2018 till ENT-namnden@oru.se, HSnamnden@oru.se eller MH-namnden@oru.se. Stöd till ansökan Enhetschef/prefekt ska tillstyrka verksamhetens behov av utvecklingsprojektet och även intyga att det finns utrymme för att frigöra den arbetstid som ansökan avser. Det räcker med en kortfattad e-post från enhetschefen/prefekten (skickas till aktuell nämnds e- postadress enigt ovan). Fakultetsnämndens bedömning Fakultetsnämnden kommer i sin bedömning att utgå från projektplanen och verksamhetens behov. Nämnden kommer att prioritera ansökningar där ett beviljande antas kunna bidra väsentligt till den pedagogiska utvecklingen på ett sätt som kommer studenterna tillgodo. Fakultetsnämnden kommer också att ta hänsyn till ämnes-, program-, institutionstillhörighet och vilken utbildningsnivå som projektet riktar sig mot, för att åstadkomma en spridning i satsningen. Beredning och beslut Ansökningarna bereds av respektive fakultetsnämnds ordförande och/eller vice ordförande, med stöd av Universitetskansliet (inklusive PIL). Ansökningar som avser utvecklingsprojekt som berör mer än en fakultetsnämnds ansvarområde kommer att beredas av berörda ordföranden och/eller vice ordföranden. Uppföljning En slutrapport om max 2 sidor ska lämnas till fakultetsnämnden senast den 14 februari 2020. Under 2020 kommer fakultetsnämnderna tillsammans med PIL att anordna en konferens där de som beviljats medel därutöver förväntas presentera sina projekt för kollegor inom universitetet.
117 MH-nämndens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering (I) - ORU 2018/00373-4 MH-nämndens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering (I) : MH-nämndens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering (I) Fakultetsnämnden för medicin och hälsa 2018-06-13 ORU 2018/00373 Föredragande: Martin Maltén Övriga närvarande: Katarina Bååth 117 MH-nämndens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering (I) Utsänt material: - Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Örebro universitet (med markeringar) Webblänk: - Örebro universitets arbete med jämställdhetsintegrering I regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor står att universitet och högskolor ska ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen [ ], till exempel i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Rektor fattade 2017-12-12 beslut om den plan för jämställdhetsintegrering som har utarbetats av uppdragets styrgrupp och har kontinuerligt justerats utifrån inspel från ett antal verksamhetsrepresentanter och jämlikhetsrådet, i dialog med fakultetsnämnder och utifrån medskick från samordnarens deltagande på nationella nätverksträffar samt kvalitetsgranskningar genomförda av genusforskare vid lärosätet och sekretariatet för genusforskning. Ordföranden vill nu utifrån den beslutade planen konkretisera nämndens fortsatta arbete utifrån ett strategiskt perspektiv. Som ett led i detta har nämnden bjudit in universitetets nya jämlikhetsutvecklare Katarina Bååth. Katarina kommer att presentera hur arbetet med jämställdhetsintegreringen kommer att organiseras och genomföras från och med hösten. Bifogat finns handlingsplanen med markeringar för de aktiviteter som främst berör nämnden.
117 MH-nämndens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering (I) - ORU 2018/00373-4 MH-nämndens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering (I) : ORU 2018_00373-3 Plan för jämställdhetsintergrering - MED MARKERINGAR 417156_1_1 Rektorsbeslut: 2017-12-12 Ärendenr: ORU 2017/06030 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Örebro universitet 2017-2019