Cisterntillsynshandledning

Cisterntillsynshandledning oktober 2003

Cisterntillsynshandledning Miljösamverkan Västra Götaland oktober 2003 Denna handledning har tagits fram av Miljösamverkans projektgrupp Cisterntillsyn under våren-sommaren 2003. Slutlig redigering och sammanställning av materialet har projektledare Lasse Lind ansvarat för, i samråd med övriga i projektgruppen. Följande har deltagit i projektgruppen: Anna-Lena Wullf, Miljöskyddskontoret, Borås stad Anneli Kylén, Miljöenheten Svenljunga kommun Elisabeth Morales, Miljöförvaltningen, Trollhättans stad Jan-Erik Sidenvik, Miljöskyddskontoret, Borås stad Lasse Lind, Projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Marie Ekberg, RagnSells Specialavfall Stig Hedlund, Bygglovsenheten, Vänersborgs kommun

1 Inledning...5 Syfte...5 Bakgrund...5 Sammanfattning...6 Läsanvisning...7 2 Vad omfattar projektet och handledningen?...8 Vilka insatser?...8 Vilka verksamheter?...8 Frågor som inte omfattas...9 3 Arbetssätt och tidsplan...10 Schema...10 Kommentarer och tips till några moment i schemat...10 A Planering av delprojektet och framtagande av denna handledning (10) C Information till fastighetsägare/verksamhetsutövare m.fl (10) D Sätta upp och tillämpa rutiner för handläggning av cisternärenden (11) E Tillsynskampanj (12) F och G Enkät och Utvärdering (13) H Miljökontorens uppföljning (13) 4 Cisterner - risker och försiktighetsmått... 14 Allmänt...14 Bedömningsfrågor/policy...15 5 Lagstiftning och myndigheter...16 Allmänt...16 De viktigaste reglerna i sammanfattning...16 Standards...19 Myndigheter...20 Centrala myndigheter (20) Lokalt och regionalt - vem gör vad? (21) 6 Var man hittar mer kunskap och information...23 Kontakter och rådfrågning...23 Referenser/litteratur...24 Bilagor...25 1 Förkortningar och definitioner 2 Ackreditering, certifiering, kontrollorgan. Översikt och exempel 3 Sammanställning av vissa regler i tabellform, exempel m.m. 4 Miljönämndens, byggnadsnämndens och räddningstjänstens uppgifter 5 Checklistor och mallar för handläggning av cisternärenden 6 Checklista och mallar att användas vid inspektion 7 Blanketter för information om/ansökan om installation av cistern 8 Blankett för information om när cistern tas ur bruk 9 Exempel på ifyllda kontrollrapporter 10 Policy för krav på förvaring av kemikalier 11 Skadade anläggningar - bedömningar och åtgärder 12 Cisterninventering 13 Informationsmaterial 4

1 Inledning Syfte Det övergripande syftet är att minska risken för miljöskador genom spill, läckage och olyckor vid cisterner. Delprojektet syftar till att verka för detta genom stöd till kommunernas (miljö- respektive byggförvaltningarna) fortlöpande handläggning av cisternärenden, genom att genomföra en tillsynskampanj och genom information till verksamhetsutövare och fastighetsägare. Bakgrund Det finns starka miljömässiga motiv för detta delprojekt. Så här säger t.ex. Naturvårdsverket på sin hemsida Oljeutsläpp inne på land, t ex i samband med tankbilsolyckor eller läckage från oljecisterner, kan vålla skador som visserligen är begränsade till ett litet område men som består mycket långt in i framtiden och är näst intill omöjliga att reparera. I den syrefattiga miljön under jordytan bryts oljekolväten ned ytterligt långsamt. Risken är därför stor att oljan med tiden tränger ned till grundvattnet, som i så fall kan bli obrukbart som dricksvatten under sekler framöver. Den här uppgiften finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd 2000:4: Vattentäkter måste skyddas från föroreningar som kan fördärva dricksvattnet. Brandfarliga vätskor ("petroleumprodukter") är mycket besvärliga föroreningar i detta sammanhang. Det räcker exempelvis med en liter dieselolja för att göra en miljon liter vatten odrickbart Efter en tillsynskampanj i Värmlands län 2000-2001 då 381 cisterner inspekterades konstaterades bl.a. följande som understryker behov av tillsyn och åtgärder: < En stor andel är gamla, och underhållet bristfälligt < Spill konstaterades vid var femte cistern < Bara var fjärde cistern som skulle behöva det var försedd med påkörningsskydd. Hantering av kemikalier i cisterner m.m. har tidigare behandlats ganska grundligt inom Miljösamverkan Västra Götaland genom Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter 1. Någon gemensam tillsynskampanj avseende cisterner har dock inte bedrivits inom Miljösamverkan, eller annars i länet. Genom de nya krav på kontroll som införts för många cisterner, bl.a. gäller att första återkommande kontroll av utomhuscisterner för eldningsolja och diesel ska ha utförts första gången senast 1 juli 2004, är också det formella tillsynsbehovet stort, och många sådana kontrollärenden kan nu förväntas. 5

Sammanfattning Denna handledning orienterar om risker med och regler för cisterner, och ger stöd för kommunernas handläggning av cisternärenden och tillsyn av cisterner. Det gäller såväl cisterner för brandfarliga vätskor som cisterner med annat innehåll. Genom checklistor och mallar för beslut och meddelanden som finns i bilagor ska myndigheternas arbete förenklas. Handledningen vänder sig till kommunernas miljökontor, till byggnadskontoren, och i viss utsträckning till räddningstjänsten. Samtliga dessa, d.v.s. de nämnder de betjänar såsom miljönämnd, byggnadsnämnd och räddningsnämnd, har myndighetsuppgifter på cisternområdet. Miljökontoren har enligt miljöbalken ett allmänt tillsynsansvar som i princip kan beröra alla slags cisterner, i frågor som gäller miljö- eller hälsoskydd.. Dessutom ska miljökontoren hantera de särskilda reglerna i Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2000:4). Här ingår bl.a. att se till att information (anmälan) lämnas av den som tänker installera en ny cistern, och att återkommande kontroller görs genom att cisterninnehavaren anlitar ackrediterade kontrollorgan. Utomhuscisterner ovan jord och inomhuscisterner har tidigare inte omfattats av krav på återkommande kontroll. Nu gäller att de ska genomgå kontroll vart 6:e eller 12:e år. Första återkommande kontrollen för befintliga cisterner utomhus ovan jord ska ha genomförts 1 juli 2004. I Västra Götalands län antas det finnas 15-20000 sådana cisterner bara inom jordbruket. Det blir en stor tillsynsuppgift att granska detta! Därför behövs handledningen särskilt väl nu. Genom den begränsade tillsynskampanj som delprojektet också omfattar, och som ska genomföras under hösten 2003, får miljökontoren erfarenheter som kommer att behövas inför den kommande anstormningen av ärenden. 1 juli 2006 ska sedan inomhuscisternerna första gången ha genomgått återkommande kontroll första gången. Avsikten med tillsynskampanjen, och denna handledning, är också att ge miljökontoren kunskaper om andra slags cisterner, än sådana som omfattas av de nämnda kraven. Därigenom ska man bli bättre på att ta med tillsyn av cisterner i samband med annan miljötillsyn, t.ex. på industrier. Ett särskilt stöd för bedömningar som kan behöva göras i tillsynen är den policy som redovisas i bilaga 10. Byggnadskontoren har dels att hantera cisternärenden som bygglovs- och bygganmälningsärenden enligt plan- och bygglagen (PBL), dels är byggnadsnämnden tillståndsmyndighet för hantering av brandfarlig vara. I de flesta fall råder, enligt lag om brandfarliga och explosiva varor, och de särskilda föreskriftena i serien SÄIFS, tillståndsplikt för hantering av brandfarliga vätskor, utom för den ur brandsynpunkt mindre farliga hantering som miljönämnderna har tillsyn över enligt NFS 2000:4. Byggnadsnämnden ska i dessa tillståndsärenden obligatoriskt samråda med räddningstjänsten. 6

Också för de cisterner som omfattas av dessa bestämmelser råder krav på kontroller utförda av ackrediterade kontrollorgan. Räddningstjänsten har tillsyn över den hantering av brandfarliga varor som byggnadsnämnden ger tillstånd till. Handledningen har inte med mallar för räddningstjänstens tillsyn, eftersom vi räknar med att räddningstjänstens personal är så kunnig och specialiserad på området att vi inte har något att tillföra. Vad räddningsnämndens tillsynsuppgifter omfattar finns däremot redovisat. Läsanvisning Regelsystemet om cisterner är komplext och snårigt, samtidigt som många myndigheter är inblandade. Det är därigenom svårt att ge en enkel, lättöverskådlig redovisning. Vi hoppas följande förslag ska göra att man lättare kan ta till sig materialet: Börja med att läsa de ovanstående avsnitten i inledningen, till och med sammanfattningen. Läs sedan igenom hela handledningstexten i avsnitten 2, 3, 4 och 5. Avsnitt 3 kan möjligen hoppas över om man inte arbetar på ett miljökontor. Det är sammanlagt inte ens tjugo sidor. Den stora sidmängden utgörs av bilagorna. Skumma därefter de bilagor ni tror kan beröra eller intressera er. Det är bra att på detta sätt få en hum om vad de innehåller. Vissa ger fakta, andra är arbetsmaterial såsom checklistor och mallar för meddelanden och beslut, andra åter är blanketter och information avsedd att lämnas till cisterninnehavare och andra berörda. Sedan, när handledningen börjar användas mer konkret i arbetet, studerar man närmare aktuella avsnitt i handledningen, för miljökontoren särskilt avsnitt 3, och använder de bilagor som behövs i arbetet. Bilagor som det kan finnas behov av att bearbeta lokalt i kommunen kommer att läggas ut i redigerbar form på Miljösamverkans webbplats. Bli inte ledsna om ni finner det svårt att greppa alla de frågor och regler som rör cisterner. Det är svårt att ha allt i huvudet på en gång. Det är nog närapå omöjligt. Det har vi som arbetat fram denna handledning också erfarit. Observera. I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2000:4, som det ofta hänvisas till i denna handledning, kommer det att införas en del ändringar. De träder sannolikt i kraft runt årsskiftet 2003/2004. Denna handledning är skriven som om dessa ändringar redan trätt i kraft. Ändringarna rättar till några brister som närmast kan ses som skriv- eller slarvfel. De grundläggande kraven på information, återkommande kontroll, tekniska krav m.m. påverkas inte. De gäller redan idag. En sammanfattning av ändringarna finns i bilaga 3 sid 4. 7

2 Vad omfattar projektet och handledningen? Vilka insatser? Dessa tre delmoment ingår: 1. Handläggningsstöd. Stöd till kommunernas fortlöpande handläggning av cisternärenden, i första hand avseende sådana cisterner som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2000:4) för vilka miljökontoren har särskilda tillsynsuppgifter, men också byggnadsnämndernas handläggning av cisternärenden omfattas. Detta stöd behövs inte minst för att reglerna är ganska snåriga, samt att en del nyheter införts på senare år. Samverkan/samråd mellan berörda kommunala organ, främst miljökontor, bygglovshandläggare och räddningstjänsten är också viktigt att uppmärksamma här. 2. Tillsynskampanj. En gemensam och tidsmässigt avgränsad tillsynskampanj i länet, där ett urval cisterner av olika slag inspekteras i fält av kommunernas miljökontor. Genom tillsynskampanjen lär sig miljökontoren cisterntillsyn, vi får en uppfattning om hur det står till med miljöriskerna vid cisterner i länet, och för miljökontoren är det fördelaktigt att delta under en kampanj då Miljösamverkans projektgrupp finns till hands och kan svara på frågor som inspektionerna kan ge upphov till. Utvärderingen av tillsynskampanjen bör kunna bli ett underlag för miljökontorens framtida prioriteringar av tillsynsinsatser. Även efter kampanjtiden är avsikten att handledningen ska kunna vara ett verktyg för miljökontoren vid inspektioner av cisterner. 3. Information. I delprojektet ingår även information om bestämmelser m.m. till cisterninnehavare och andra berörda. Vilka verksamheter? De flesta verksamheter där lagring av olja och andra kemikalier i cisterner kan förekomma berörs av projektet. Det kan röra < Cisterner med eldningsolja, diesel och spillolja som omfattas av NFS 2000:4, exempelvis villatankar för eldningsolja och farmartankar för diesel. < Cisterner med eldningsolja, diesel m.fl. brandfarliga vätskor som omfattas av Räddningsverkets föreskrifter (SÄIFS), exempelvis stora oljecisterner vid panncentraler eller industrier. < Cisterner med icke brandfarliga vätskor, som alltså inte omfattas av de båda föregående punkterna, exempelvis råvaru- och produktcisterner på industrier. När det gäller den tillsynskampanj som ska bedrivas som en del av projektet finns i avsnitt 3 Arbetssätt och tidsplan närmare uppgifter om vilka slags verksamheter som bör inspekteras, se under E Tillsynskampanj som börjar på sid 12. 8

Frågor som inte omfattas < Någon närmare granskning av cisternkontroll som utförs av ackrediterade kontrollorgan ska inte göras av miljökontoren anser vi, och därför ger denna handledning inte så detaljerad vägledning om det. Tonvikten när det gäller detta ligger på att tillse att kontrollerna utförs och rapporteras på rätt sätt, inte på detaljerna i utförandet vilket är specialisternas (kontrollorganens) sak, inte miljökontorens. < Räddningstjänstens tillsyn av brandfarliga varor omnämns, men någon direkt vägledning för Räddningstjänstens tillsyn ges inte i denna handledning. Vi utgår från att räddningstjänstens personal är så specialiserad på området att vi inte har något att tillföra i denna del. 9

3 Arbetssätt och tidsplan Schema Vad När Vem A Planering av delprojektet och framtagande av denna handledning B Upptaktsmöte/kursdag C Information till fastighetsägare/verksamhetsutövare m.fl D Sätta upp och tillämpa rutiner för handläggning av cisternärenden Klart! Genomfört11 september i Skövde Sept - dec 2003 Fr.o.m. september 2003 Projektgruppen Projektgruppen arrangerade, miljökontoren, samt bygglovshandäggare och räddningstjänst, deltog Projektgruppen och miljökontoren Miljökontoren och bygglovshandläggare E Tillsynskampanj Okt - dec 2003 Miljökontoren F Enkät för utvärdering av tillsynskampanj och handledning G Utvärdering av tillsynskampanj och projektet i övrigt. H Miljökontorens uppföljning December 2003 Januari 2004 Fortlöpande, under och efter projekttiden Ordnas av projektgruppen, besvaras av miljökontoren Projektgruppen Miljökontoren Kommentarer och tips till några moment i schemat A Planering av delprojektet och framtagande av denna handledning Projektgruppen har planlagt arbetet och tagit fram denna handledning under våren - sommaren 2003. Till upptaktsmötet 11 september presenterades en nära komplett men preliminär handledning. Denna definitiv utgåva gavs ut en månad senare, bearbetad med hänsyn till bl.a. vad som framkom på upptaktsdagen. Se också under G, utvärdering. C Information till fastighetsägare/verksamhetsutövare m.fl Information från miljökontoren I bilaga 13 finns två informationsblad: < Ett kortfattat rubricerat 1 juli 2004. Det är avsett för utskick till viktigare målgrupper, d.v.s. branscher där det kan antas vara vanligt med farmartankar och 10

liknande, för att informera om kravet på första återkommande kontroll senast 1 juli 2004 för utomhuscisterner ovan mark 1-10 m 3 för eldningsolja, diesel eller spillolja. Denna information bör gå ut så snart som möjligt. < Ett mer utförligt som riktar sig till dem som har cisterner med eldningsolja, diesel eller spillolja som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2000:4, exempelvis villatankar för eldningsolja och farmartankar för diesel. Se vidare första sidan i bilaga 13 för förslag på hur bladen kan användas. Projektgruppen planerar dessutom dessa informationsinsatser: < Ett pressmeddelande som informerar om tillsynskampanjen och handledningen. < En rundskrivelse till de ackrediterade kontrollorgan som kan antas vara verksamma i länet. Syftet är att göra delprojektet känt, och hjälpa till att skapa förutsättningar för bra kontakter mellan tillsynsmyndigheter och kontrollorgan. Eventuellt tar projektgruppen initiativ till ytterligare informationsinsatser. D Sätta upp och tillämpa rutiner för handläggning av cisternärenden Miljökontor och byggkontor bör, sedan man tagit del av denna handledning, kunna sätta upp och tillämpa de rutiner som behövs för att man ska kunna fullgöra sina uppgifter när det gäller cisternärenden. Hur planering av handläggning och tillsyn närmare kan eller bör göras varierar naturligtvis från kontor till kontor, med hänsyn till de rutiner man generellt har för detta, liksom vilken organisation, vilka personalresurser, ärendehanteringssystem etc. som finns. Här kan därför inte ges någon närmare vägledning, utan det viktiga är att peka på vilka uppgifterna är på cisternområdet, varje myndighet måste utifrån det sätta upp sina egna rutiner. De checklistor, mallar och blanketter som finns i handledningens bilagor är förslag på redskap att använda i arbetet. Miljökontorets (miljönämndens, MHN) uppgifter beskrivs i bilaga 4. Checklistor och mallar finns i bilaga 5 och 6. Blanketter finns i bilaga 7 och 8. Två uppgifter som särskilt bör framhållas redan här är: < Att upprätta ett register över verksamheter med cisterner som kan behöva tillsyn. Utöver den vägledning om detta som ges i bilaga 4 hänvisas också till bilaga 12 som kan vara stöd vid en inventering av cisterner. < Det särskilda tillsynsbehovet under 2004 på grund av det stora antal farmartankar och liknande (utomhuscisterner ovan mark 1-10 m 3 ) som senast 1 juli 2004 ska ha genomgått återkommande kontroll första gången. Det kan bli ett stort, tresiffrigt, antal ärenden i varje kommun a. Även om någon kommun av någon anledning skulle välja att nedpriorotera frågan och inte med aktiv tillsyn tillse att dessa a Enligt muntlig uppgift från LRF 2003 beräknas det i Västra Götalands län finnas 15-20 000 farmartankar bara inom jordbruken. Därtill finns ett betydande antal sådana cisterner på bl.a. åkerier, entreprenadföretag, verkstäder och industrier. De flesta av dessa torde ännu inte ha genomgått denna kontroll. 11

kontroller genomförs, så måste man ändå räkna med att få ett betydande antal kopior av kontrollrapporter. Kontrollrapporter som ska granskas och handläggas. Byggkontorets (byggnadsnämndens, BN) uppgifter beskrivs också i bilaga 4. Checklista finns i bilaga 5. Blanketter finns i bilaga 7 och 8. Räddningstjänstens (räddningsnämnden, RN) uppgifter finns också de beskrivna i bilaga 4. Några mallar eller checklistor för räddningstjänstens tillsyn finns dock inte i denna handledning. E Tillsynskampanj Vilka deltar? Tillsynskampanjen genomförs av miljökontoren (eller motsvarande) och avser tillsyn enligt MB. Räddningstjänstens tillsyn enligt LBE berörs inte av kampanjen b. Vad ska inspekteras? Varje deltagande miljökontor besöker ett begränsat antal objekt under kampanjen: 1-2 objekt vardera i följande sex kategorier: Villatank inom vattenskyddsområde Annan verksamhet med diesel/olja inom vattenskyddsområde Lantbruk Flerfamiljshus Verkstadsföretag eller annan industri Åkeri eller entreprenadföretag (gräv, schakt etc.) Det blir alltså 6-12 inspektioner per miljökontor. Hur görs inspektionerna? Checklistor Till stöd för inspektion finns checklista i bilaga 6. Den består av två delar. Del1 för allmänna och administrativa uppgifter, del 2 för besök på plats. För varje inspekterad cistern fylls båda delarna i. Förberedelse Alt. 1 Välj ut vilka cisterner eller objekt med cisterner som ska inspekteras. Fyll i de uppgifter om dessa som finns tillgängliga i checklistans del 1. Någon föranmälan av inspektion behöver inte göras, men om man så önskar kan man naturligtvis ringa fastighetsägare eller motsvarande för att vara säker på att få tillträde till utrymme/område där cistern finns. b De kommuner som så önskar kan dock välja, för att lära av varandra och utbyta erfarenheter, göra gemensamma inspektioner för miljökontor och räddningstjänst. 12

Alt 2. Välj inte ut något i förväg. Ha med checklistor i bilen. Passa på i samband med andra ärenden (på eller på väg till/från) att granska cisterner som man råkar träffa på och som passar att ta med, d.v.s. hör till någon av de sex kategorier som angivits ovan. På plats På plats granskas fysiska förhållanden och antecknas i checklistans del 2. Resterande allmänna uppgifter kan också fyllas i på plats i checklistans del 2, när det passar, men en del av detta kan också göras efter inspektionsbesöket. Frågor som rör rutiner och kontroll, som finns med i del 1 bör man dock försöka klara ut på plats. På kontoret Om man vid inspektionsbesöket inte träffade på någon som kunde ge svar på de administrativa frågorna, tas dessa i efterhand via telefon. Det behöver inte alltid vara nödvändigt att få alla uppgifter på administrativa checklistan ifyllda, för att inspektionen ska vara meningsfull. Det får bedömas från fall till fall vad man ska lägga kraft på att få fram. F och G Enkät och Utvärdering Projektgruppen planerar att genomföra en enkät, för att kunna sammanställa erfarenheter av tillsynskampanjen. Enkäten kan också komma att röra denna handledning och delprojektet i stort. Om enkäten ska riktas enbart till miljökontoren, eller också till byggnadskontoren hålls tills vidare öppet. På grundval av enkätresultatet, och på synpunkter och erfarenheter som i övrigt framkommer, ska projektgruppen i januari 2004 göra en sammanfattande utvärdering. Vad den kan leda fram till kan naturligtvis inte sägas nu, men en möjlig följd av utvärderingen kan vara att denna handledning revideras, eller att något kompletterande material tas fram. H Miljökontorens uppföljning De åtgärder som behöver vidtas till följd av tillsynen (förelägganden, uppföljning och återbesök m.m.) ansvarar varje miljökontor för i vanlig ordning, det ligger utanför tillsynskampanjen. Projektgruppen eller handledningen ger inte närmare vägledning om det, annat än att exempel på inspektionsmeddelande och föreläggande finns i bilaga 6. 13

4 Cisterner - risker och försiktighetsmått Allmänt Under Bakgrund i inledningen av denna handledning ges några korta uppgifter om risker och konsekvenser av utsläpp och spill från cisterner. Två skrifter som ger information och exempel på skyddsåtgärder är Handbok i Kemikaliehantering (HiK) 3 och Skyddsåtgärder vid lagring av kemikalier 5. HiK riktar sig främst till företag och ger en rad råd och konkreta exempel på åtgärder, ofta tydligt illustrerade. Skyddsåtgärder..., som är en stencil och kan vara svår att få tag på, gör en mer principiell och systematisk bedömning av olika slags åtgärder. En slutsats som presenteras i denna är: I de flesta fall torde en mycket hög standard i... mjukvarusystem c vara den bästa möjligheten att väsentligt höja säkerheten utöver grundnivån. För öppna cisterner med vätska torde nästa nivå av väsentligt ökad säkerhet mot utsläpp i miljön kräva någon form av invallning av tanken kombinerad med viss extra utrustning vid kringutrustningen Försiktighetsmått, eller skyddsåtgärder, finns bara delvis reglerat i lagstiftningen. Men den viktigaste skyddsåtgärden, bra administrativa rutiner, d.v.s. egenkontroll, finns i miljöbalken fastlagd som en skyldighet för alla verksamhetsutövare. I del 2 av Skyddsåtgärder..., där cisternbeståndet i Sverige studerats, görs en bedömning - uttryckligen med stor osäkerhet - att större utsläpp (>50 l) kan antas ske 1 gång per 250 år/cistern (med den genomsnittliga skyddsnivå cisternerna hade). Man kan ur det perspektivet förstå att en enskild innehavare av bara en eller ett par cisterner kan uppleva risken som mycket liten, och inte anse det lönt att bry sig om några skyddsåtgärder. Men sett ur bara ett lite större perspektiv sker utsläpp här och där, hela tiden, ibland med stora både ekonomiska och miljömässiga effekter. Det är här lagstiftning och tillsyn kommer in. Tillsynen representerar det större perspektivet och blir särskilt viktig när den enskilde inte själv har en riskupplevelse som motsvarar den verkliga risken - att utsläpp faktiskt sker ofta. En liten historia från verkligheten kan illustrera resonemanget: I Kristinehamn nyanlades på 1980-talet en mindre kemisk industri. Den försågs med en 50 m 3 liggande cylindrisk cistern för eldningsolja, snyggt uppallad och placerad vid fabrikens gavel, men utan någon invallning. Varken vid miljö- eller byggmyndigheternas prövning hade någon ställt krav på att cisternen skulle invallas. Man bedömde antagligen att det inte var lönt, eftersom det inte fanns uttryckliga krav på det i lagstiftningen. Cisternen låg visserligen inte så långt från Vänern, men utanför strandskyddsområdet och utan några vattentäkter i närheten. När allt byggts och fabriken, och cisternen, varit i drift en tid kom representanter från den c d.v.s. administrativa rutiner, egenkontroll 14

mycket stora internationella koncern som fabriken hörde till för att granska anläggningen. De konstaterade omedelbart och kort: Oinvallad cistern. Ska invallas! Så skedde också, cisternen fick lyftas, en invallning byggas och cisternen sättas tillbaka. Antagligen en inte obetydlig merkostnad, jämfört med om det gjorts från början. För koncernen, med massor med cisterner runt om i värden, var utsläpp och haverier en högst påtaglig realitet, och ur det helhetsperspektiv de hade var en invallning, trots merkostnaden, lönsam. Tänk att miljöinspektören representerar koncernen naturen och allmänheten! Därmed inte sagt att det alltid måste vara just invallning som är den avgörande säkerhetshöjande insatsen, även om det nog ofta kan vara det, särskilt där egenkontrollen är svag. Citat ur SNFS 2000:4 (delen allmänna råd): Andra fall, där tillsynsmyndigheten kan finna skäl att ställa krav utöver föreskriftskraven, är sådana där myndigheten i sin tillsynsverksamhet kommit fram till att ett företag brister i sin interna kontroll och att passiva skydd (såsom invallningar) behövs som komplement. Slutligen, när det gäller risk för utsläpp, ska inte heller glömmas de mindre spill som är vanliga, och som här och var kan ackumuleras till en besvärlig mark- eller grundvattenförorening. Som nämnts i inledningen hittade man i Värmlandsprojektet spill vid så mycket som var femte cistern. Bedömningsfrågor/policy Långt ifrån allt som rör skyddsåtgärder m.m. för cisterner finns som nämnts detaljreglerat i lagstiftningen. Det innebär att i många fall behövs inte bara kontroll av att vissa specifika lagkrav klaras, utan det måste göras en bedömning utifrån mer generella regler i lagstiftningen om hanteringen eller anläggningen är godtagbar. För sådana bedömningar kan en policy vara till stöd. Miljösamverkans Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter 1, som i en första version togs fram redan 1995, innehåller också en policy för bedömning av krav på skyddsåtgärder m.m. Motsvarande policies, eller förslag till bedömningar, har tagits fram i projektsamarbeten i andra län. Dessa olika dokument har efter hand i hög grad anpassats till varandra. Därmed finns huvudsakligen, om än inte helt, samstämmiga underlag för bedömningar i åtminstone Östergötlands, Värmlands, Skåne och Västra Götalands län. I bilaga 10 finns Policy för förvaring av kemikalier. Det är samma sakinnehåll som i Handledning för kemikalietillsyn... 1 men här något redigerad och försedd med viss kompletterande information. Ett tillägg har dessutom gjorts här, avseende slangbrottsventiler, som vi tidigare försummat att uppmärksamma i Miljösamverkan. Var noga med att läsa inledningen i bilaga 10, och beakta att en policy av detta slag är ett stöd för bedömning, inte en föreskrift! 15

5 Lagstiftning och myndigheter Allmänt Reglerna om cisterner och cisternkontroll är komplexa och snåriga och ger ofta upphov till missförstånd och feltolkningar. Det finns knappast någon möjlighet att i ett dokument som detta ge ett heltäckande referat av reglerna, utan det måste handla om en förenklad översikt. Vi hoppas att vi fått med det viktigaste av det som de kommunala myndigheterna behöver känna till. Denna översikt ges i detta avsnitt, kompletterat av bilaga 3 med bl.a. tabellariska översikter över vissa regler, information om märkning m.m. Kortfattade referat av regler ges också i anslutning till respektive punkt i policyn i bilaga 10. De viktigaste reglerna i sammanfattning De lagar som främst har regler som, direkt eller indirekt, rör cisterner är följande: Miljöbalken (MB) (1998:808) Hantering av olja och andra kemiska produkter i cisterner berörs liksom all slags verksamhet av hänsynsreglerna i 2 kap. MB. Dessa refereras inte här. Därutöver är bl.a. 9 kap (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), 14 kap (kemiska produkter) och 26 kap (tillsyn) tillämpliga. Förordningar under dessa kapitel är bl.a. 9 kap: FMH (F. om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 1998:899), 14 kap: F. om kemiska produkter och biotekniska organismer, (1998:941), 26 kap: TiF (tillsynsförordningen, F om tillsyn enligt miljöbalken, 1998:900) och FVE (F. om verksamhetsutövarens egenkontroll 1998:901). Under F. om kemiska produkter och biotekniska organismer finns Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2000:4). Enligt NFS 2000:4 råder bl.a. krav på information (en form av förhandsanmälan) för viss hantering och krav på kontroll av cisterner. Se vidare bilaga 3. I bilagan till FMH anges anmälnings- eller tillståndsplikt för vissa verksamheter, varav några typiskt också har hantering av kemiska produkter i cisterner (exempelvis bensinstationer, energianläggningar, viss tillverkande industri m.m.). Det är viktigt att observera att MB är tillämplig inte bara på de specifika frågor som NFS 2000:4 reglerar, eller på de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt bilagan till FMH. MB ställer tvärtom generella krav på verksamhetsutövarna (t.ex. en cisterninnehavare) att ha kunskaper, iaktta försiktighetsmått, utöva egenkontroll etc. och ger tillsynsmyndigheterna skyldigheter och befogenheter att verka för att så sker. Skälighetsregeln i 2 kap. MB ska naturligtvis samtidigt beaktas. 16

Detta innebär också att MHN (eller annan tillsynsmyndighet enligt MB) kan ställa krav på < sådan hantering av brandfarliga varor i cisterner som Räddningstjänsten har tillsyn över (men givetvis inte avseende brandskydd och annat som hör till dess ansvarsområde, utan avseende miljö- och hälsoskydd) < hantering i cisterner m.m. av kemiska produkter som inte är klassade som brandfarliga. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) (1988:868) Under denna finns FBE (F. om brandfarliga och... 1988:1145) samt en rad föreskrifter i f.d. Sprängämnesinspektionens författningssamling SÄIFS. Enligt dessa författningar råder bl.a. krav på tillstånd för viss hantering (för mindre mängder råder i vissa fall i stället anmälningsplikt), återkommande kontroll av cisterner m.m. Se vidare bilaga 3 Tillsynsmyndigheter är kommunens räddningsnämnd för brandfarliga varor, polisen för explosiva. (För viss verksamhet har Räddningsverket tillsynsansvaret). Tillståndsgivning sköts av byggnadsnämnd för brandfarliga, av polis för explosiva varor. I de fall det i stället för tillståndsplikt gäller anmälningsplikt för brandfarliga varor ska anmälan handläggas av räddningsnämnden, inte av byggnadsnämnden. Lag om transport av farligt gods (1982:821) Denna handledning rör inte transporter. Lag och förordning om transport av farligt gods, samt föreskrifter under dessa, bl.a. ADR (SRVFS 2002:1) från Räddningsverket, bör ändå nämnas. Anledningen är att cisterner som kan påträffas vid inspektion kan vara cisterner som transporteras innehållande farligt gods, t.ex. mobila dieseltankar som används av entreprenörer vid skogsavverkning och vägbyggen. Då är de underkastade de särskilda regler som gäller transportbehållare för farligt gods. De innebär bl.a. särskilda krav på återkommande kontroll. Se vidare bilaga 3 Tillsynsmyndighet för transporter av farligt gods är polisen, också Räddningsverket har vissa tillsynsuppgifter (avser säkerhetsrådgivare). Det som angetts här avser transport av farligt gods på väg och i terräng. För järnväg, sjötrafik och luftfart finns särskilda regler under lag om transport av farligt gods. Plan- och bygglagen (PBL) (1987:10) Det i PBL som kan beröra cisterner är främst bygglovsbestämmelserna. Fasta cisterner eller motsvarande för förvaring av hälso- och miljöfarliga produkter och brandfarliga ämnen är bygglovspliktiga. En mindre anläggning som bara är för den egna fastighetens behov (husbehov) behöver inte lov, t.ex. en oljetank till ett bostadshus. (ur Boverkets broschyr om bygglov, 2003). Även icke bygglovspliktiga åtgärder kräver, med vissa undantag, bygganmälan. Bl.a. gäller undantag för de flesta icke bygglovspliktiga åtgärder i en- och tvåfamiljshus. 17

Sammanfattningsvis gäller, enligt PBL 8 kap. (bygglov) och 9 kap. (bygganmälan), för installation av cistern: < En- och tvåfamiljshus: Varken bygglov eller bygganmälan. Anm: Utomhuscistern som förses med tak eller annat väderskydd kan dock ibland bedömas som byggnad och därmed kräva bygglov. < Mindre anläggning för den egna fastighetens behov, t.ex. en oljecistern för ett bostadshus eller verkstadslokals värmeförsörjning: Inte bygglov, men bygganmälan. Anm: Mindre är inte definierat i PBL. Projektgruppen föreslår att med mindre kan avses högst 10 m 3, eftersom den gränsen stämmer med objektsgruppsindelning för cisterner (se bilaga 3 sid 2) < Icke fasta cisterner, t.ex. de flesta farmartankar d och tillfälligt uppställda dieselcisterner vid byggen o.dyl.: Varken bygglov eller bygganmälan < Övriga cisterner: Både bygglov och bygganmälan. Det finns enligt PBL också möjlighet att i detaljplan föreskriva om restriktioner exempelvis för viss lagring av oljor eller andra kemikalier. I planläggningen ska också bl.a. de krav på skyddsavstånd avseende brandskydd som gäller enligt SÄIFS 2000:2 beaktas. Planfrågor tas inte upp mer i denna handledning. Tillstånds- och tillsynsmyndighet är kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande. Arbetsmiljölagen (AML) (1977:1160) Denna handledning rör inte arbetsmiljö. Arbetsmiljölag och förordning, samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) bör ändå nämnas. I AFS 1999:6, Tryckkärl, finns bestämmelser inte bara om tryckkärl utan också om öppna cisterner, bl.a. med krav på återkommande kontroll av ackrediterat organ för cisterner med farliga ämnen över 10 m 3. Se vidare bilaga 3 Tillsyn har Arbetsmiljöinspektionen. AFS 1999:6 bör dessutom nämnas här av det skälet att både NFS 2000:4 och SÄIFs 1997:9 e hänvisar till AFS 1999:6 när det gäller vissa kompetenskrav i samband med tillverkning och tillverkningskontroll. Övrig lagstiftning Lag (1992:1119) och förordning (1993:1065) om teknisk kontroll. Reglerar grundläggande frågor om kontroll, ackreditering m.m. d Här avses vanliga farmartankar för diesel, avsedda för tankning. Dessa kan flyttas inom gården, utan att det krävs någon ny prövning, varken enligt PBL eller enligt NVs eller SÄIFs regler. Farmartankar och liknande med röranslutning till t.ex. en panna, räknas däremot som fasta. e SÄIFS 1997:9 hänvisar till AFS 1986:9, som numera ersatts av AFS 1999:6 18

Sevesolagstiftningen Sverige har 1999 införlivat det s.k. Seveso II-direktivet. Reglerna finns i huvudsak i Sevesolagen, lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) med tillhörande förordning (SFS1999:382) och Räddningsverkets föreskrifter (SRVFS 1999:5), i MB med tillhörande förordningar samt i föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS 1999:5). Information om reglerna finns i broschyren Regler om allvarliga kemikalieolyckor som kan läsas direkt på NVs webbplats www.naturvardsverket.se under Lag & rätt. Lagen tillämpas på verksamheter där farliga ämnen förekommer i mängder som motsvarar eller överstiger de mängder som framgår av bilaga till förordningen, det kan alltså bl.a. handla om förvaring i cisterner. Verksamheter som omfattas ska vidta riskbegränsande åtgärder och bl.a. utarbeta handlingsprogram och anmäla verksamheten (i vissa fall tillståndsprövning enligt MB). Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, men viss tillsyn kan överlåtas till kommunen. Tillsynen ska samordnas med tillsyn enligt MB. Därtill har Arbetsmiljöinspektionen och Räddningsverket (tidigare Sprängämnesinspektionen) tillsyn enligt AML respektive LBE (alltså ej enligt Sevesolagen). I Västra Götalands län finns enligt Länsstyrelsens förteckning (januari 2002) över anläggningar som omfattas av bestämmelserna drygt 20 anläggningar i högre risknivån och drygt 30 i lägre risknivån. Om miljökontoret vid tillsyn träffar på en anläggning som misstänks kunna omfattas, men där VU inte kan ge klart besked om det, bör Länsstyrelsen kontaktas. Räddningstjänstlagen (1986:1102) Har bestämmelser om bl.a. kommunal räddningstjänst, skyldighet för innehavare av byggnader och anläggningar att hålla utrustning för brandsläckning m.m. och även enligt 43 skyldighet att hålla beredskap och vidta förebyggande åtgärder vid anläggningar där en olyckshändelse kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön. Lokal tillsyn har kommunens räddningsnämnd. Tillsyn utövas bl.a. i form av brandsyn. Dessutom har, som nämnts ovan, räddningsnämnden tillsyn enligt LBE. Räddningstjänstlagen är nu under översyn, och stora förändringar kan komma att gälla från 1 januari 2004 om den nya Lag om skydd mot olyckor antas. Den ska då ersätta nuvarande räddningstjänstlag. Det innebär troligen ett ökat egenkontrollsansvar, medan den obligatoriska brandsynen kan försvinna. Ur cisternkontrollsynpunkt innebär detta inte så mycket, eftersom räddningstjänstens tillsyn enligt FBE inte påverkas Mer om lagförslaget finns på http://www.srv.se/funktioner/frameset/default.asp?om_id=99. Standards Standards är inte lagstiftning. I vissa fall förekommer dock hänvisningar i författningar till standards, som därmed får en mer officiell och obligatorisk betydelse än vad standards annars har. Detta förekommer både i SÄIFS 1997:9 och NFS 2000:4. Det gäller bl.a. standards för svetsade behållare, rörledningar och normer från Tryckkärlsstandardiseringen (cisternanvisningar, plastkärlsnormer m.m.). 19

Här ges ingen orientering om dessa standarder. Dessa standarders målgrupper är konstruktörer, tillverkare och kontrollorgan. Det bör inte vara nödvändigt för tillsynsmyndigheterna att närmare känna till dem. Myndigheter Centrala myndigheter Här ges endast en mycket summarisk beskrivning av respektive myndighets uppgifter. På myndigheternas webbplatser kan man bl.a. alltid hitta de föreskrifter myndigheterna ger ut. Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Tillsynsvägledning enligt Miljöbalken, utfärdar föreskrifter och allmänna råd på stora delar av miljöbalksområdet, däribland sådant som rör miljöfarlig verksamhet, till vilket, bland mycket annat, också hantering av kemiska produkter i cisterner räknas. Naturvårdsverket har också vissa uppgifter enligt sevesolagstiftningen. Föreskrifter i Naturvårdsverkets författningssamling betecknas NFS (tidigare: SNFS). Räddningsverket www.srv.se Central myndighet med ansvar enligt främst Räddningstjänstlagen, Lag om transport av farligt gods och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE), och enligt sevesolagstiftningen. Den tidigare fristående myndigheten Sprängämnesinspektionen ingår numera som en avdelning inom Räddningsverket (BEx-avdelningen). Räddningsverket utfärdar föreskrifter och allmänna råd enligt dessa lagar. (I vissa delar när det gäller farligt gods har också andra myndigheter sådant ansvar). Räddningsverket har också vissa tillsynsuppgifter i anslutning till dessa lagar. Föreskrifter i Räddningsverkets författningssamling betecknas SRVFS. Föreskrifter i f.d. Sprängämnesinspektionens författningssamling betecknas SÄIFS, många av dessa är alltjämt gällande föreskrifter. Kemikalieinspektionen www.kemi.se Tillsynsvägledning enligt Miljöbalken, utfärdar föreskrifter och allmänna råd rörande kemikaliefrågor enligt miljöbalken. Regler om klassificering och säkerhetsdatablad (synonym:v aruinformationsblad) hör till det som kan behöva uppmärksammas i samband med tillsyn av kemikalier i cisterner. Kemikalieinspektionen utövar också tillsyn över bl.a. tillverkare och importörer (delvis parallellt tillsynsansvar med kommunernas miljönämnder och länsstyrelserna). Föreskrifter i Kemikalieinspektionens författningssamling betecknas KIFS. 20