Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg
Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme för stimulanser Det finanspolitiska ramverket är bra men kan kompletteras Golv för offentliga investeringar Mål för bruttoskulden Mjuka upp det kommunala balanskravet Finansiell stabilitet en förutsättning för trovärdiga ekonomisk-politiska regler Riksbankens roll bör förtydligas
BNP-tillväxt Årstakt Källor: Eurostat, BEA 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 2006kv1 2006kv3 2007kv1 2007kv3 2008kv1 2008kv3 2009kv1 2009kv3 2010kv1 2010kv3 2011kv1 2011kv3 Sverige USA Storbritannien Euroområdet
Sysselsättningstillväxt Årstakt Källor: Eurostat, BLS 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0 2006kv1 2006kv3 2007kv1 2007kv3 2008kv1 2008kv3 2009kv1 2009kv3 2010kv1 2010kv3 2011kv1 2011kv3 Sverige USA Storbritannien Euroområdet
Allvarlig skuldkris i Europa Förändring av offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld mellan 2008 och 2012, procent av BNP. Källa: EU-kommissionens höstprognos 2011 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 Förändring mellan 2008 och 2012
Finansiellt sparande 2007-2010 Procent av BNP 4,0 3,6 3,5 3,0 2,5 2,0 1,9 2,2 2,2 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 0,4 0,0-1,0-0,9-1,5 2004 2005 Källa: Statistiska centralbyrån 2006 2007 2008 2009 2010
Vad förklarar Sveriges situation? Stora överskott när vi gick in i krisen Finanspolitiskt ramverk och ansvarsfull politik Ingen dyr nota för krisande banker Aktieägarna, inte skattebetalarna, bär kostnaden Reformer för en bättre fungerande ekonomi Ökade drivkrafter för arbete Reformerad arbetsmarknadspolitik Stärkt entreprenörsklimat Förbättrad konkurrenskraft och produktivitet Avvägd stabiliseringspolitik dämpade nedgången Aktiva åtgärder för 90 miljarder kr 2008-2010 Jämförelsevis stora automatiska stabilisatorer
Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme för stimulanser Det finanspolitiska ramverket är bra men kan kompletteras Golv för offentliga investeringar Mål för bruttoskulden Mjuka upp det kommunala balanskravet Finansiell stabilitet en förutsättning för trovärdiga ekonomisk-politiska regler Riksbankens roll bör förtydligas
Infrastrukturinvesteringar Procent av BNP 1,4 1,3 1,2 Sverige fr.o.m. 1995 Frankrike EU15 (exkl. Nederländerna och Grekland) Storbritannien Finland Tyskland 1,1 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: International transport forum, Eurostat och egna beräkningar.
Ökade utgifter för infrastruktur Statens utgifter för infrastruktur (väg och järnväg) enligt gällande planer. Miljarder kronor, löpande priser. Källa: 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Försämra inte budgetdisciplinen Infrastrukturinvesteringar i Sverige är inte låga jämfört med andra länder Regeringen tar redan fram 10-12 åriga investeringsplaner Konjunkturrådet avråder från en gyllene regel Svårt att klassificera vad som är investeringar Svårt att se poängen med ett golv för investeringarna Samma mätproblem som för en gyllene regel
Behövs ett mål för bruttosskulden? Svårt att se poängen med detta förslag Överskottsmålet minskar både netto- och bruttoskulden, såvida inte staten av oklar anledning lånar till köp av finansiella tillgångar Stabilitets- och tillväxtpakten en restriktion på hur hög Sveriges bruttoskuld maximalt får vara 60 procent av BNP
Har de automatiska stabilisatorerna försvagats? Försvagningen bedöms vara marginell Konjunkturrådet, Flodén (2010), Sverige har fortsatt mycket starka automatiska stabilisatorer Omotiverat att ändra synen på diskretionära stabiliseringspolitiska åtgärder
Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme för stimulanser Det finanspolitiska ramverket är bra men kan kompletteras Golv för offentliga investeringar Mål för bruttoskulden Mjuka upp det kommunala balanskravet Finansiell stabilitet en förutsättning för trovärdiga ekonomisk-politiska regler Riksbankens roll bör förtydligas
En finansiell kris skadar den reala ekonomin Empiriska effekter av finansiella kriser de senaste hundra åren i utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier, genomsnitt. Finanskrisen 2007-2008 ingår inte Arbetslöshetsökning (procentenheter) Produktionsminskning Boprisfall Börsnedgång Real ökning av statsskulden* 0% 20% 40% 60% 80% 100% * Siffran för statsskuldsökningen är baserad på finansiella kriser efter andra världskriget Källa: Reinhart & Rogoff, 2010
Stor variation i brutto och nettokostnader Källa: EU-kommissionen 2009 Anm.: Bruttokostnaden avser regeringens utgifter under krisen, och återvunna kostnader avser återbetalade utgifter upp till fem år efter krisens start
Krishantering görs av dels centralbank, dels regering och dess myndigheter Ansvarsfördelning vid hantering av finansiella kriser: Centralbanken: Lösa likviditetsproblem på marknaden, via kortfristiga krediter Regeringen och dess myndigheter: Ta hand om insolventa banker, via statliga garantier och kapitalinjektioner som förutsätter inflytande och kontroll
Krishantering regeringens principer Skattebetalarnas pengar ska värnas Dåliga tillgångar ska inte tas över om inte också ägandet tas över Ingen uppdelning av problembanker där staten endast tar över den dåliga delen Kreditinstituten, och framförallt deras ägare, ska stå för kostnaderna
Ansvar för Sverige Säkra offentliga finanser Finanspolitiken får inte bli källa till oro och osäkerhet Värna stark position och betryggande marginaler Beredskap för att kunna möta en sämre utveckling Säkra finansiell stabilitet Finansiellt ramverk med bättre tillsyn, kapitaltäckning och krishanteringsinstrument Prioritera välfärden Övriga reformer i den takt ekonomin tillåter