AWARE design för energimedvetenhet Slutrapport, december 2008

2008-12-15 Jin Moen, projektledare & Carin Torstensson, avdelningschef

2 Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1 Inledning... 4 2 Projektets genomförande och metod... 9 3 Resultat och spridning... 11 4 Kommersiell verifiering... 29 5 Slutsatser och framtida arbete... 29 6 Referenser... 31 7 Bilagor... 32

Sammanfattning AWARE design för energimedvetenhet är ett tvärvetenskapligt designforskningsprojekt som genomförts inom Power Studio, numera Energy Design, vid Interactive Institute. Projektets syfte har varit att bidra till en mer hållbar utveckling genom att med fysiska designexempel visa på olika sätt och tillfällen där design kan bidra till att medvetandegöra konsumenten om den egna energiförbrukningen i hemmet. Ökad medvetenhet om hemmets energianvändning erbjuder konsumenten en ökad möjlighet att kontrollera och påverka sin energianvändning. Mycket forskning stannar vid analyser av existerande situationer eller förslag på åtgärder. Vår utgångspunkt i det här projektet har varit designforskning, vilket handlar om att skapa konkreta exempel på hur framtiden skulle kunna se ut, eller med Herbert Simons ord How things ought to be (Simon, 1969). Det innebär att ta fram fungerande prototyper eller visualisera koncept som sedan testas på användare eller presenteras på utställningar. Designprototyperna blir då fysiska representationer av ett nytt sätt att tänka och som därmed kan inspirera, tydliggöra och skapa efterfrågan på nya lösningar. För att kunna utveckla produkter som passar människors vardagliga liv behöver vi få en djupare förståelse för deras livssituation. I AWARE-projektet har vi därför valt att besöka människor i deras hem för att ta reda på hur de förhåller sig till både begreppet och resursen energi i sin vardag innan vi har gått vidare till designfasen. Projektet har delats in i fyra faser som är delvis överlappande både vad gäller tid och aktiviteter. De fyra faserna är: 1) Fältstudie: Informationsinhämtning, intervjuer och observationer 2) Design: Koncept- och prototyputveckling 3) Utvärdering, dokumentation och spridning 4) Kommersiell verifiering Resultatet från detta arbete har bl a resulterat i en fältstudierapport, sex fullskaleprototyper, forskningsartiklar och en kommersiell utvärdering av alla fullskaleprototyper. Prototyperna har varit eftertraktade på ett flertal större utställningar både internationella och nationella. I dagsläget utvärderas en av prototyperna Energy AWARE Clock i tio hushåll i ett samarbetsprojekt med NCC. Flera företag har visat intresse för prototyperna och i början av 2009 kommer kommersialiseringsprocessen att intensifieras. När det gäller ämnesområdet energi, beteende och design så finns det några slutsatser som vi vill lyfta fram. Den viktigaste slutsatsen är att vid design av nya produkter är det viktigt att anpassa dessa till människors befintliga vanor och beteende, om ambitionen är att produkterna ska användas. Människor drivs dessutom av olika emotionella värden, uppfostran och invanda mönster. De har också olika motivation för att ändra sitt beteende i relation till energiförbrukning. Det är därför mycket viktigt att produkter som ska bidra till att göra människor mer uppmärksamma på energianvändning, designas så att de både uppmärksammar och samtidigt erbjuder ett attraktivt alternativ som produkt. 3

4 1 Inledning AWARE design för energimedvetenhet är ett tvärvetenskapligt designforskningsprojekt som genomförs inom Power Studio, numera Energy Design, vid Interactive Institute. Interactive Institute är ett oberoende, tvärdisciplinärt och experimentellt forskningsinstitut som skapar nytänkande och innovativa forskningsresultat genom att kombinera kompetenser inom teknik, konst och design. AWARE-projektet pågår under perioden från april 2006 till november 2008 och finansieras inom Energimyndighetens program Energi, IT och design. Projektet har under perioden från april 2006 till augusti 2007 genomförts i samarbete med Stiftelsen Svensk industridesign (SVID). Denna slutrapport redovisar projektets nerlagda arbete och resultat. I det första kapitlet ges en kortfattad beskrivning av projektets bakgrund, syfte och metod, samt projektets uppläggning vad gäller tid och personalresurser. I kapitel två redovisas projektets arbetsprocess och aktiviteter mer i detalj. I kapitel tre presenteras de designkoncept som projektet har resulterat i. Kapitel fyra ger en sammanfattning av resultatens kommersiella verifiering. Kapitel fem sammanfattar våra diskussioner och slutsatser. 1.1 Bakgrund Under de senaste 30 åren har svenska hushåll fördubblat sin energianvändning. En viktig faktor i denna utveckling är design. Design är det som formar alla produkter till nya, attraktiva föremål som vi fyller våra hem med. Design är dock inte bara ett verktyg i produktutveckling och marknadsföring, utan det som formar vårt vardagsliv och inverkar på våra aktiviteter och beteenden. 80 % av en produkts (eller tjänsts) miljöpåverkan bestäms redan i designstadiet (Design Council, 2002). Den genomsnittlige användaren reflekterar sällan över de designbeslut som formar de processer som ligger bakom de produkter vi använder, de material och den energi det krävs för att producera dem samt sättet på vilket vi använder dem dagligen. Genom design har vi en stor potential att förändra produkter och beteenden, vilket för med sig ett stort ansvar. 2007 års Nobel fredspris går till Al Gore för hans arbete med att sprida kunskap och uppmärksamhet om miljöfrågan. Han har lyckats uppnå det många politiker och organisationer har försökt innan honom, det vill säga att få den enskilda människan att fundera på klimatfrågan i sin vardag. Al Gore hävdar dessutom att det är en beteendeförändring som måste till för att vända dagens utveckling. Vi kan inte förlita oss på att tekniken ska kunna lösa problemet (Johansson, 2007). Interactive Institute har genom Power Studio påbörjat utvecklingen av en inriktning inom designforskning och beteende. Mer specifikt undersöks hur vi kan använda design för att uppmärksamma energianvändning och för att skapa medvetenhet kring detta, i syfte att underlätta för konsumenten att reducera och/eller kontrollera sin förbrukning. Bakgrunden är ett antal forskningsprojekt i vilka vi arbetat med frågeställningar rörande informationsteknikens relationer till traditionella designområden och användarnas reflektioner kring detta. Vår metodik bygger på att utveckla koncept och att sedan ta fram ett antal designmodeller och prototyper utifrån dessa koncept. I dessa modeller testar vi ett stort antal idéer som sedan utvecklas eller förkastas vartefter. Static!-projektet som genomfördes vid Interactive Institute under 2004-2005 introducerade idén att energi kan betraktas som ett designmaterial (Backlund et al., 2006; Ilstedt Hjelm, 2007).

Genom att göra energianvändningen mer synlig och påtaglig i användningen av en produkt kan vi påverka människors användning av, och syn på, energi. The Power Aware cord, ett resultat från Static!-projektet, är ett grenuttag där ljusslingor i sladden visualiserar den aktuella elförbrukningen. Användaren upplever det som att elektriciteten bokstavligen rinner med olika hastighet genom sladden. På så sätt skapar vi en representation av energi som något begripligt och synligt. Genom att bygga fysiska modeller och prova effekten av dessa, använder vi oss av ett praktiskt designmässigt arbetssätt. Det tar oss närmare användaren och resulterar därmed i en större chans till implementering i vardagslivet. 5 1.2 Syfte och mål Det långsiktiga syftet med Energimyndighetens satsning är att få konsumenter att sänka energiförbrukningen i hemmet. I AWARE-projektet tar vi ett första steg mot detta genom att skapa möjligheter för människor att bli medvetna om och att få kontroll över sin vardagliga energianvändning. Målsättningen har varit att identifiera ett antal situationer där konsumenten kan spara energi med hjälp av förändrat beteende, kunskap och resurser. Utifrån dessa analyser utvecklas koncept för produkter, tjänster eller lösningar som på ett självklart sätt passar livsstil, löser problem och spar energi. AWARE-projektets syfte är därför att bidra till en mer hållbar utveckling genom att med fysiska designexempel visa på olika sätt och tillfällen där design kan bidra till att medvetandegöra konsumenten om den egna energiförbrukningen i hemmet. Ökad medvetenhet om hemmets energianvändning erbjuder konsumenten en ökad möjlighet att kontrollera och påverka sin energianvändning. 1.3 Genomförande och metod Mycket forskning stannar vid analyser av existerande situationer eller förslag på åtgärder. Vår utgångspunkt är designforskning, vilket handlar om att skapa konkreta exempel på hur framtiden skulle kunna se ut, eller med Herbert Simons ord How things ought to be (Simon, 1969). Det innebär att ta fram fungerande prototyper eller visualisera koncept som sedan testas på användare eller presenteras på utställningar. Designprototyperna blir då fysiska representationer av ett nytt sätt att tänka och som därmed kan inspirera, tydliggöra och skapa efterfrågan på nya lösningar. För att kunna utveckla produkter som passar människors vardagliga liv behöver vi få en djupare förståelse för deras livssituation. I AWARE-projektet har vi valt att besöka människor i deras hem för att ta reda på hur de förhåller sig till både begreppet och resursen energi i sin vardag. Vår metod och designprocess är etnografiinspirerad på det sätt att vi gör fältstudier och använder våra observationer och resultat från fältet som en viktig del i det fortsatta analys- och designarbetet. Genom att designa och bygga fysiska exempel som kan visas upp, testas och demonstreras, tvingar vi fram designbeslut som kommer att påverka användandet. På detta sätt tvingas vi att resonera kring hur vårt fältmaterial kan återspeglas i den fysiska designen, och därmed påverka resultaten. En viktig del av genomförandet är sammansättningen av projektgruppen. Med bakgrund av våra tidigare forskningsprojekt kring energi och beteende, har våra erfarenheter visat att det behövs ett nära samarbete mellan olika kompetenser inom design, beteendevetenskap och etnografi. Vi har därför valt att arbeta tillsammans hela forskargruppen under både datainsamlingsfasen såväl som under analys och utvecklingsfasen. På detta sätt har det även blivit tydligt vad de olika

kompetenserna bidragit med och i vilka faser det är viktigt att den mer tysta och yrkesrelaterade kunskapen överförs mellan de olika personerna som är inblandade i projektet. 6 1.4 Resultat och spridning Projektet har genererat ett antal olika resultat. Det beror dels på projektets tvärvetenskapliga karaktär, dvs. att olika discipliner producerar olika resultat, men även det faktum att vi riktar oss både till den vetenskapliga akademin, praktiserande designer, samhället i stort, men även den enskilde konsumenten. De resultat som produceras inom projektet är: - Teori och metoder för studier kring hur man med hjälp av design kan bidra till att medvetandegöra energianvändning i hushållen i syfte att reducera densamma. - Designkoncept som syftar till att uppmärksamma energiförbrukning i hemmet. - Fullskaleprototyper/ demonstratorer/ utställningsobjekt. - Akademiska rapporter och artiklar samt exjobb. - Webbplats. - Koncept som har potential att utvecklas till kommersiella produkter. Forskningen sprids genom deltagande i akademiska konferenser och publicering av artiklar, såväl som genom utställningar, industriella samarbeten, deltagande vid mässor, samt mediebevakning. I tillägg är vår webbsida ett viktigt instrument i spridningen av både forskningen i sig såväl som av resultaten. 1.5 Tidplan Projektet har delats in i fyra faser som är delvis överlappande både vad gäller tid och aktiviteter. De fyra faserna är: 5) Fältstudie: Informationsinhämtning, intervjuer och observationer 6) Design: Koncept- och prototyputveckling 7) Utvärdering, dokumentation och spridning 8) Kommersiell verifiering Fas 1 genomfördes i huvudsak under perioden augusti-november 2006. Under denna period arbetade hela forskargruppen tillsammans för att etablera en gemensam bas och förståelse. Den teoretiska analysen av fältmaterialet fortsatta fram till augusti 2007. Redan under Fas 1 påbörjades design och konceptutvecklingen allteftersom fältstudierna började ge inspiration och resultat. Prototyputvecklingen har tagit olika lång tid för olika koncept och de första fullskaleprototyperna visades upp vid Energitinget i mars 2007. Under hösten 2007 har den huvudsakliga utvärderingen och dokumentationen skett. Däremot har vi under hela prototyputvecklingsprocessen, t ex vid utställningar m m, tagit emot feedback på de koncept som har visats upp. Detta har både fungerat som en form av utvärdering av befintliga koncept samt som input i det vidare utvecklingsarbetet. AWARE-projektets webbplats etablerades redan under hösten 2006 och har varit projektets ansikte utåt. 2008 har huvudsakligen ägnats åt kommersiell verifiering av projektets designkoncept samt en fortsätt exponeringen av dessa och spridning av våra resultat. Från tidigare projekt men även för det pågående arbetet, har det visat sig att våra fullskalprototyper är mycket populära utställningsföremål.

1.6 Projektdeltagare AWARE design för energimedvetenhet AWARE projektet är ett tvärdisciplinärt projekt som har deltagare från ett flertal olika discipliner och bakgrunder. Projektgruppen täcker därför ett mycket brett kompetensområde och har samtidigt djupa kunskaper och erfarenhet inom relevanta områden. Den huvudsakliga projektgruppen har bestått av följande personer: Namn Bakgrund, erfarenhet Medverkan i AWAREprojektet Sara Backlund Interaktionsdesigner, medverkade även i Static!-projektet. Projektledare under projektets uppstartsfas, april-september 2006. Loove Broms Civilingenjör och interaktionsdesigner, doktorand i interaktionsdesign. Forskare, ansvarig för interaktionsdesign och teknik, augusti 2006-2008. Karin Ehrnberger Industridesigner (MBA). Forskare, ansvarig för design och formgivning, april 2006-2008. Sara Ilstedt Hjelm Fil.dr. människa-datorinteraktion, industridesigner, medverkade även i Static!-projektet. Forskare, vetenskapligt ansvarig, april 2006 oktober 2007. Erika Lundell Etnolog och genusvetare. Forskare, ansvarig för fältstudier, augusti 2006-augusti 2007. Jin Moen Tekn.dr. i människa-datorinteraktion, interaktionsdesigner, danspedagog, VD för eget uppstartsbolag. Projektledare, september 2006- december 2007. Ansvarig för kommersiell verifiering, januarijuni 2008. 7 I tillägg har projektet anlitat och samarbetet med ett antal övriga personer och företag enligt nedan: Mikael Aggefors Student, KTH Exjobb inom elektronik och datateknik Jonas Andersson Student, Högskolan Dalarna; Elektroingenjör Exjobb inom elektroteknik.; teknikutvecklare inom projektet from juni 2007 Therese Balksjö Student, Mälardalens Högskola Hjälpt till att bygga och färdigställa fullskalemodeller Jenny Bergström Student, Konstfack Exjobb inom textil, MFA Christoffer Johansson Student, KTH Exjobb inom elektronik och datateknik Irina Lindqvist Glaskonstnär; deltagare i Oanade möjligheter, Borås Praktikant Emelie Jutvik Pau Francia Payàs Leila Virkkula Student, Luleå tekniska universitet Student, UPC Engineering University of Barcelona Student, Industridesign, Designhögskolan i Umeå Exjobb inom energiteknik, civilingenjör Exjobb inom interaktionsdesign Exjobb inom industridesign, BFA

Mathias Båge BITOPS HB Utveckling av programvara till fullskaleprototyp av Energy AWARE Clock Mikael Joki VD Eskilstuna Elektronikpartner Tillverkning av elektronik till fullskaleprototyp av Energy AWARE Clock Ali Abid och Joel Roback SVEJA Ritningar och 3D-renderingar av AWARE-prototyper 8 För transkribering av intervjuer har vi anlitat studenter inom humanistiska ämnen där etnografiska intervjuer och transkribering av sådana ingår i utbildningen: Susanne Ljungberg, Rebecca Kerstinsdottir, Emma Freiman, Frida Darj, Johanna Summanen, Amanda Guy. Under projektets gång har vi haft ett antal workshops och möten med andra forskare och aktörer som på sina olika sätt har bidragit till projektets framgång: Magnus Bång, Anton Gustavsson, Ramia Mazé, Carin Torstensson och Christina Öhman, Interactive Institute; Jonas Söderberg och Jussi Karlgren, SICS; Erica Löfström och Kajsa Ellegård, Linköping universitet; Cajsa Bartusch, Mälardalens högskola; Patrik Nilsson och Mats B. Andersson, Fortum; energikonsultföretaget Manodo; samt designstrategiföretaget Remotel. Vetenskaplig referensgrupp Vid två tillfällen har vi träffat medlemmar ur vår vetenskapliga referensgrupp som mer ingående har gått igenom vårt arbete och bidragit med konstruktiv kritik och vägledning: Oskar Juhlin docent; studioföreståndare Interactive Institute Annika Carlsson-Kanyama docent vid Industriell ekologi, KTH; programchef för Climatools vid FOI Bo Westerlund industridesigner och forskare vid KTH Minna Räsänen etnolog och fil.dr. i människa-datorinteraktion, forskare vid KTH Johan Redström fil.dr. i informatik; designchef och seniorforskare vid Interactive Institute

9 2 Projektets genomförande och metod Projektet har delats in i fyra faser eller delar som är delvis överlappande både tids- och aktivitetsmässigt. Forskarna har under samtliga faser arbetat både i grupp och individuellt. Det tvärvetenskapliga angreppssättet har varit viktigt, samtidigt som vi har utnyttjat varje deltagares specialkompetens inom sitt område. 2.1 Fas 1: Fältstudie Den första delen bestod i huvudsak av att bilda forskargruppen, ta fram underlag för fältstudien, göra urval av informanter, förbereda intervjuguide och boka intervjutillfällen. I samma fas ingick även genomförandet av intervjuerna och hembesöken, samt den första delen i analysarbetet. Fältstudien genomfördes under augusti-november 2007. Gruppen lade grunden tillsammans genom att identifiera frågeområden och teman, utarbeta en utförlig intervjuguide med huvudfrågor och följdfrågor kring dessa. Teman som valdes ut var: Hemmets rumslighet; Aktiviteter i hemmet; Relation till energi; Relation till elbolag; och Vad är el? Vi valde ut sju hushåll med olika förutsättningar, t.ex. studentrum, bostadsrätt, villa, ensamhushåll, par, ung, äldre. Totalt genomfördes nio djupintervjuer. Varje hushåll besöktes av två forskare vid ett tillfälle. Informanterna intervjuades i deras hemmiljö vilket gav oss möjlighet att även observera hur deras hem såg ut och registrera människors olika förutsättningar i deras fysiska vardag. Det gav också forskarna en mer direkt känsla för potentiella designidéer och koncept. Intervjuerna spelades in (ljud) och detaljer i hemmen fotograferades. Vår etnograf Erika Lundell ansvarade för fältstudien. Fältstudiens metod, analys och resultat, redovisas mer detalj i AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion slutversion (Lundell et al., 2007). 2.2 Fas 2: Design Den andra delen av projektet började i och med hembesöken och datainsamlingen. Så fort forskarna kom ut på fältet och träffade informanterna, kom idéer och inspiration till designkoncept, och skissandet påbörjades. Skiss och designarbetet pågick därför parallellt med genomförandet av fältstudien och fördjupades ännu mer när analysarbetet kom igång Totalt skapades ett 40-tal skisser och idéer. Under en workshop blev dessa gemensamt reducerade till ett 10-tal koncept som vi valde att gå vidare med och utveckla mer på djupet. Vi började då att titta på koncepten mer i detalj och diskuterade vad som varje koncept skulle förmedla eller uppmärksamma. Av de tiotal designidéerna var det sex koncept som implementerades till fullskalemodeller. Vilka koncept som valdes ut berodde dels på deras realiserbarhet, dvs. vilka som med gällande resurser gällande tid, ekonomi och kompetens var möjliga att realisera, och dels på vilka vi tyckte var mest intressanta som konceptidéer. Designfasen bestod därför både i skissande, modellbygge samt realisering av fullskalmodeller. Det var i huvudsak industridesigner Karin Ehrnberger och interaktionsdesigner Loove Broms som ansvarade för att konkretisera våra fältstudieanalyser genom att skapa skisser och modeller

på designkoncept. Hela gruppen bidrog däremot med input, feedback och synpunkter, och var på det sättet delaktiga i designprocessen. Prototyperna realiserades i första hand av forskarna inom gruppen, med hjälp av examensarbetarna. I enstaka fall anlitade vi experthjälp för bland annat 3D-modellering och tillverkning av detaljer, t.ex. akrylskivor, och svetsning av metall. 10 2.3 Fas 3: Utvärdering, dokumentation och spridning Den tredje delen har innehållit utvärdering och dokumentation av projektet och dess resultat. Utvärderingen har pågått löpande genom utställningar och demonstrationer, men även genom återföring av designkoncept och fullskalemodeller ut till informanter. Vår ambition har varit att ta del av informanternas spontana reaktioner och funderingar, snare än att göra en användarstudie. Under våren 2008 har det genomförts fokusgrupper och utvärderingar av utvalda koncept, som en del av den kommersiella verifieringen. AWARE-projektets prototyper har synts både i pressen och på utställningar under projekttiden med start från Energitinget 2007. Projektet som sådant dokumenteras skriftligen genom delrapporter, denna slutrapport, en fältstudierapport, kommersialiseringsrapport, vetenskapliga publikationer samt genom ett presentationsmaterial (press kit) riktat mot media och andra aktörer utanför akademin, där projektets designkoncept presenteras. AWARE-projektets webbplats (www.tii.se/aware) skapades tidigt i projektet och har fungerat som vårt fönster ut mot andra forskare, media och allmänhet. Webbplatsen kommer att finnas kvar även efter att projektet har avslutats. 2.4 Fas 4: Kommersiell verifiering Den fjärde delen av projektet, kommersiell verifiering, har redan påbörjats och kommer att slutföras under 2008. Interactive Institute har som ambition att skapa innovativa idéer som har kommersiellt potential som produkter eller som på andra sätt kan nyttiggöras i samhället. Även Energimyndigheten syftar till att finansiera projekt som kan resultera i kommersiella produkter. Den kommersiella verifieringen är därför en viktig del av projektet. En teoretisk genomgång har gjorts av varje koncept för att utvärdera konceptets potentiella kommersiella värde, samt möjliga kommersialiseringsstrategier. I förekommande fall har detta arbete genomförts i workshopform tillsammans med potentiella kunder och samarbetspartners. En teknisk verifikation av koncepten har också gjorts samt en utvärdering av koncepten hos potentiella användare och kundgrupper. Resultatet presenteras i rapporten Kommersiell verifiering av AWARE-projektets resultat.

11 3 Resultat och spridning AWARE-projektet har genererat olika typer av resultat. Vi har delat in resultaten i fyra huvudsakliga grupper: 1) Fältstudien, 2) Designkoncept, 3) Publikationer och 4) Kommersiell potential. Resultaten från fältstudien är av en mer etnografisk och beskrivande karaktär samt innefattar metodologiska och teoretiska resultat. Designkoncepten redovisas dels med den bakomliggande idén, men också hur idén kopplar samman fältstudien och den fysiska designen. Publikationerna innefattar skriftliga rapporter, artiklar och examensarbeten. Vidare redovisas i detta kapitel hur våra resultat har spridits till både akademi och allmänhet genom att visas upp vid utställningar samt synas i media. 3.1 Fältstudien Fältstudien finns dokumenterad mer utförligt med teori, metod, analys och resultat i en separat fältstudierapport AWARE - Om energianvändning och uppfattningar kring elektricitet och konsumtion (Lundell m.fl., 2007). I denna slutrapport redogörs därför endast för några av de vikigaste slutsatserna från studien. Informanterna gavs fingerade namn som används i fältstudierapporten samt i denna text. I tabellen nedan finns informanternas data återgivna. Informant Ålder Kön Sysselsättning Familj Boendeform 1a - Annelie 37 Kvinna Journalist Sambo, 3 barn Radhus 1b - Anders 49 Man Journalist Sambo, 3 + 1 barn Radhus 2 - Fredrik 30 Man Art Director Sambo Lägenhet 3a - Gunnel 59 Kvinna Pensionär Man, barn och barnbarn Lägenhet 3b - Göran 59 Man Pensionär Fru, barn och barnbarn Lägenhet 4a - Holger 84 Man Pensionär Fru, barn och barnbarn Villa 4b - Hedvig 69 Kvinna Pensionär Fru, barn och barnbarn Villa 5 - Julia 32 Kvinna Doktorand Pojkvän Studentbostad 6 - Sebastian 19 Man Student/ volontär/ konstnär Ensamstående Lägenhet 7 - Signe 71 Kvinna Läkare/pensionär Ensamstående Villa 3.1.1 Drivkrafter för sparande Informanterna nämner tre olika skäl till att spara: 1) för miljön; 2) för att spara pengar; och 3) av vana, då exempelvis uttryckt i termer som det är onödigt att det står på, eller att det sitter i kroppen att släcka lampan när man går ut ur ett rum. Har man miljöskälet som det starkaste argumentet för att spara kommer också tvivlet lätt, man undrar om ens handlingar verkligen har effekt. Har man sparandeskälet som främsta argument kommer behovet att ha kontroll över hur mycket man använder, och behovet av direkt feedback blir tydligt. Har man sparande som en oreflekterad vana kanske det är lättare att bara fortsätta med sitt beteende, men här kan förstås

föremål som förstärker en redan god vana vara bra. Vi kan också se att de äldre agerar mer utifrån en vana medan de yngre informanterna gör medvetna val. Det gör de yngre till mer sårbara i sitt beteende, men också mer påverkbara för information om att ändra beteende. 12 3.1.2 Man vill ha ting som passar livsstil och hemmet Hemmet har olika utseende, funktion och betydelse beroende på individens livssituation. Hemmet är därför en scen för förändring, för ändrade behov och nya funktioner i takt med livets olika skeden. Det är tydligt att hemmets betydelse ökar med ålder och familjebildning. För Julia och Sebastian var hemmet mindre viktigt än för Gösta och Gunnel. För Signe var hemmet en del av henne själv. Vissa föremål hade mer känslomässig anknytning än andra. Det kunde vara enkla saker som en äggkastrull (Hedvig) eller en liten dammsugare (Anneli). En känslomässig anknytning skapar en varaktig relation till ett föremål och gör att man inte byter ut den. Att använda produkter en längre tid kan vara en väg mot en mer hållbar konsumtion, men eftersom nya produkter kan vara mer energieffektiva och även tillverkas på ett mer miljövänligt sätt, måste produkters livscykel ständigt tas upp till diskussion. Flera informanter betonade dock att de inte ville ändra livsstil för att spara el eller bli mer miljövänliga. Förändrat beteende eller nya inköp ska passa en själv, ens hem och ens livsstil. Det innebär att energieffektivisering måste ske utifrån användarens livssituation och behov. En lösning kan knappast tillfredställa alla. 3.1.3 Elen är osynliggjord El syns inte och är svår att få grepp om. Det är svårt att veta vad apparater i hemmet som TV, spis eller tvättmaskin har för elförbrukning. Detta förstärks av att det finns olika lägen på elapparaterna och att vissa står på stand by. Många föremål i hemmet har en dold elkonsumtion som golvvärme, fläktar, dusch, element och andra automatiska eller halvautomatiska system. Det är långt mellan produktion och konsumtion så en naturlig förståelse för el är svår att få. Jämför t.ex. med en bil som vi hela tiden tankar, där bensinmätaren visar hur mycket vi har kvar och där priset på energi (bensin) är lätt att ta till sig. Detta förstärks av elbolagens bristfälliga kontakt med vanliga konsumenter och kampanjer som två hål i väggen. För att råda bot på detta behöver användaren verktyg som synliggör elförbrukningen. 3.1.4 Koppling mellan beteende och elkonsumtion är oklar Elmätaren och elräkningen är den enda återkopplingen som finns mellan handlingar och förbrukning. Men det är långt mellan vardagens små handlingar och den schablonbaserade elräkningen som traditionellt justeras mot verklig konsumtion en gång om året. Elmätaren sitter i källaren och för att ha kontroll över den krävs ett stort mått av engagemang och tid, något som endast den pensionerade Holger hade. Flera informanter var djupt misstänksamma mot elräkningen. Varför byter dom gränssnitt hela tiden? (Sebastian) Vad betyder den där tårtbitillustrationen på räkningen egentligen? (Fredrik) Vår slutsats är att elräkningen inte räcker som feedback på elkonsumtionen. Det behövs kompletterande information och elbolagen behöver bli bättre på att kommunicera med sina kunder. 3.1.5 Konsumenter vill ha direktfeedback Alla informanter efterfrågade någon form av direktfeedback som var kopplad till apparaten som just användes. Man vill se förbrukningen där den äger rum och när den äger rum. Behovet av direktfeedback var intervjustudiens allra tydligaste resultat och efterfrågades oavsett ålder och

boendeform. Det handlar också om att få veta att ens handlingar ger effekt. Att ändra sitt beteende utan att få feedback på vilken effekt det ger gör att motivationen försvinner. 13 3.1.6 Lampor synliggör (och är ikoner för) el och sparande Att släcka lampor framstår som det vanligaste sättet att spara. Lampor blir också symboler för elsparande. En lampa syns tydligt när den är på eller av. Det är enkelt att veta hur mycket energi den drar, lika mycket som antalet watt på glödlampan. Släcka lampor när man går hemifrån känns självklart och enkelt. Flera associerade att släcka lampor med att städa, det var ostädat när lampor stod på i onödan. Icke-användandet av energisparlampor kan i sin tur ses som symboler för motståndet mot att byta till en miljövänlig lösning. Alla visste att man borde använda mer energisparlampor men av olika skäl gjorde man inte det. Energisparlamporna upplevdes som dyra; att de inte räckte lika länge som de påstod; att de var svåra att hitta; att det var svårt att förstå hur mycket ljus de gav; och att de inte passade vanliga armaturer. Lampor som företeelse är djupt rotat i vår kultur och den traditionella glödlampan står för många positiva värden som en ljus idé, intelligens, hemkänsla och trygghet. Energisparlampan har inte på ett självklart sätt kunnat överta den rollen. Tillverkarnas strategi är nu att förbättra ljuskvalitén och att klä ut energisparlampan till glödlampa genom att stoppa in den i kulformat glas och diffusera ljuset. 3.1.7 Det behövs stöd för förståelse och handling Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en stark motivation för att spara el och att leva mer hållbart, men det saknas stöd för ökad förståelse och handling. Alla vet att man bör spara energi och försöker göra det. Men man är osäker på hur man bäst ska göra och vad som egentligen ger effekt. Energifrågor är komplexa och abstrakta och kopplingen mellan vardagligt beteende och elanvändning är otillräcklig. Elräkningen som kommer var tredje månad ger inte adekvat återkoppling på användningen. Trots att man vet att det går att hitta informationen så kräver det för mycket av den enskilda personen. Man behöver bättre stöd i vardagen, direkt kopplat till respektive handling för att kunna förstå vad som ger effekt och för att bli motiverad till fortsatt sparande. Framförallt behöver vi utveckla produkter och elmätare med direktfeedback. Vi behöver också förstå mer om den sociala interaktion som sker kring elanvändning i hemmet. Här kan man använda copingteorier som ett verktyg att förstå vad användaren behöver för att kunna går från tanke till handling. Antonovsky (1987) menar till exempel att motivationen är den viktigaste faktorn, men utöver det behövs stöd för att göra problemet begripligt och hanterbart. 3.2 Designkoncept Designkoncepten är dels ett direkt resultat av informanternas berättelser och erfarenheter, och dels indirekt inspirerade av informanterna och deras hem. Under hela designprocessen återkopplades skisserna till fältstudien så att vi inte skulle tappa bort underlaget för varje designkoncept. Även examensarbeten bidrog till vidareutveckling av koncepten, både teoretiskt och praktiskt. Här nedan presenteras de designkoncept vi valde att titta lite närmare på. Varje koncept kas ses som ett exempel på visualisering och konkretisering av ett problemområde relaterat till energi och elanvändning som vi identifierade i vår fältstudie. Vi redovisar även hur vi valde att gå vidare med idén och utveckla en fullskaleprototyp eller varför vi valde bort detta.

3.2.1 El-altare AWARE design för energimedvetenhet Människor äger fler och fler produkter som kräver energi, men som man inte tänker på som en el-produkt, t.ex. mobiltelefoner, digitalkameror, dator. En hel del laddare i dag är inte självavstängande, dvs. de drar lika mycket ström oberoende om telefonen sitter i andra änden sladden eller inte. Laddningen skapar också mycket överskottsvärme. Kan denna värme användas till att visualisera hur mycket energi som går åt för att hålla igång alla våra prylar? Kan en dedikerad plats, ett el-altare, där alla laddare och dylikt samlas, bidra till att vi uppmärksammas på hur många av våra vardagliga produkter som kräver dagliga dosor av el? Det finns redan på marknaden några produkter som på olika sätt samlar ihop och ordnar laddare till el-prylar, eller som uppmärksammar det överskottsljus eller värme som bildas vid laddning. Även om dessa koncept inte till fullo överensstämmer med våra idéer, valde vi att inte gå vidare med el-altaret. 14 3.2.2 Vatten, värme, energi hur hänger det ihop? Informanterna hade svårt att förstå relationen mellan vatten, värme och energiförbrukning. Kan man genom att utforma elementvredet på ett särskilt sätt uppmuntra människor att sänka inomhustemperaturen och därmed reducera energiåtgången för uppvärmning? Detta problemområde ledde dels till ett examensarbete (Jutvik, 2007) och sedan till designkonceptet AWARE Handle som beskrivs mer i detalj nedan. 3.2.3 Grafisk energidisplay och direktåterkoppling Det är få informanter som vet hur mycket el som används eller som förstår sin elräkning. Det finns också många människor som inte gillar siffror och histogram. Kan man öka förståelsen för energikonsumtion genom att visualisera energiförbrukningen på ett annat sätt, t.ex. cirkulärt eller med mönster snarare än med staplar och siffror? Denna idé resulterade i Energy AWARE Clock som beskrivs mer i detalj nedan. 3.2.4 Kommunicerande lampor Människor gillar att det är ljust i de rum de kommer in i, men även de rum man lämnar. Ljus är lika mycket kommunikation som funktion. Kan man designa ett lampsystem som är kommunicerande och där man kan dela på resurserna? Denna idé resulterade i Share AWARE Light som beskrivs i mer detalj nedan. 3.2.5 Ljuskrona med lågenergilampor En anledning till varför informanterna inte använde lågenergilampor var att de inte passade i befintliga armaturer. Kan man öka acceptansen för och användandet av lågenergilampor genom att designa lamparmatur utifrån lågenergilampans form och estetik? Denna idé resulterade i AWARE Chandelier som beskrivs mer i detalj nedan.

3.2.6 Luftbubbellampa AWARE design för energimedvetenhet Informanter har svårt att förstå relationen mellan produkters användande och deras energiförbrukning. Däremot är storlek något som tros ha ett direkt sammanhang, t.ex. att en stor lampa drar mycket ström. Kan man med hjälp av volymer förstärka känslan av elektricitet som något ändligt som man måste fylla på? T.ex. en lampa som krymper ju mer energi som har förbrukats, när den är tom måste den laddas och då växer den sig stor igen. Eftersom vi redan hade ett antal koncept som innefattade lampor, valde vi att inte vidareutveckla Luftbubbellampan till en fullskalemodell. Konceptet relaterar också något till konceptet The Energy Floor som används för att visualisera apparaters energibehov i en utställningsmiljö (Dalsgård et al, 2006). 15 3.2.7 Pastakokare Informanterna som levde i singelhushåll lagade mycket sällan mat hemma. I förekommande fall användes spisen för att koka nudlar eller mikrovågsugnen för att värma färdigmat från frysen. Det är onödigt att varje lägenhet ska ha en stor spis om den inte används. Kan man på samma sätt som en vattenkokare kokar vatten mer effektivt, eller en riskokare, göra en pastakokare som är optimerad för att koka makaroner eller olika sorters pasta? Pastakokaren valde vi att inte gå vidare med p.g.a. realiserbarheten. Vår uppskattning var att det skulle vara för svårt och dyrt att göra en fungerande prototyp utan att göra det i samarbete med en vitvaruproducent. 3.2.8 Ny design av lågenergilampor Lågenergilampor upplevs som fula, har dålig ljuskvalité, är dyra och håller inte vad de lovar. Kan man genom att ge lamporna en ny och snyggare design öka lusten att använda dessa? Vår praktikant och glaskonstnär Irina Lindqvist från kulturutbildningen Oanade Möjligheter i Borås, arbetade under 4 veckor med att hitta nya former för lågenergilampor. Hon använde sin specialkompetens inom materialet glas och skapade ett antal glasformer som kunde användas tillsammans med lågenergilampor. Dessa ställdes sedan ut på utställningen Crossroads i Borås, mars 2007, tillsammans med flera andra prototyper från Interactive Institute. Irina Lindqvists glasformer för lågenergilampor. 3.2.9 Pusselbrytare Att släcka förknippas med att städa, att ställa i ordning. Att släcka är också den sparåtgärd som många informanter nämner. Ibland kan det vara svårt att se på strömbrytaren om en apparat eller lampa är på eller inte. Kan man uppmuntra till att släcka och stänga av genom hur man designar själva brytaren eller kontakten? Denna idé resulterade i AWARE Puzzle Switch som beskrivs mer i detalj nedan.

3.2.10 Temperaturkänslig duk AWARE design för energimedvetenhet Att sänka inomhustemperaturen 1 grad kan reducera uppvärmningskostnaderna med 5%. Men det är sällan vi vet exakt vilken temperatur vi har hemma och vi tänker sällan på att ändra elementets läge. Kan en duk som ändrar mönster beroende på rummets temperatur uppmärksamma användaren så att denna sänker temperaturen? En av våra examensarbetare, Jenny Bergström, textildesigner från Konstfack, gjorde ett antal provtryck på tyg av mönster med värmekänslig färg. Det uppstod ett antal nya designidéer kring detta tema, men vi valde att inte gå vidare med detta koncept då det påminde mycket om konceptet Disappearing Pattern Tiles och Appearing Pattern Wallpaper från Static!-projektet. 16 3.2.11 Tvättlampa En glödlampa omvandlar 95 % av energin till värme och endast 5 % till ljus. Att hängtorka tvätten är mycket mer energisnålt än att torktumla. En av våra informanter hade ett torkstativ hemma i lägenheten. Det stod där som en vacker installation. Kan man göra en vardaglig aktivitet som att tvätta och hänga tvätt till en estetisk praktik samtidigt som man är energieffektiv? Denna idé resulterade i AWARE Laundry Lamp som beskrivs mer i detalj nedan. 3.3 Fullskalprototyper Av de ovan nämnda designkoncepten valde vi att gå vidare med 6 koncept och utveckla dem till fullskaleprototyper. Här nedan beskrivs varje koncept lite mer utförligt i text och bild, samt hur de speglar resultaten från våra fältstudier. 3.3.1 AWARE Handle - Energi, vatten och värme AWARE handle är ett elementvred som genom sin fysiska och grafiska design uppmuntrar till att sänka temperaturen. AWARE Handle är ett designkoncept som diskuterar relationen mellan energi, vatten och värme. Människor i stort har liten kunskap om hur energi, vatten och värme hänger ihop. Det såg vi tydligt i vår fältstudie samt i Emelie Jutvik s examensarbete. Ett återkommande tema i våra fältstudier var kopplingen vatten och el. En informant använde vatten som en metafor för att beskriva el, medan andra associerade till hur vattenkraft skapade elektricitet. Ja, det [el] är kraft alltså. Som kommer av, det kommer väl av sådan här friktion eller vad det heter. Vatten som forsar, t.ex. som ett vattefall. (Hedvig) Man förknippade också varmvatten i hemmet med el, t.ex. att ungdomarna slösar med varmvatten när de duschar. Men i några fall fanns det också en osäkerhet kring detta:

Jag vet inte om vatten kräver el men vi har enorma vattenkostnader. Det ser man på utskicken där alla radhusens vattenförbrukning redovisas. Är vatten el? Tvättmaskinen använder vi ju en massa. (Anneli) Julia som bodde i studentlägenhet hade värme, el och vatten inbakad i hyran. Hon hade ingen aning om hur mycket el hon gjorde av med eller om värme och vatten drog el. They don t use electricity to boil the water, do they? I thought they used something [ ] never mind. (Julia) Inom sitt examensarbete Är vatten energi, eller är energi vatten, eller..? i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, gjorde Emelie Jutvik (2007) en jämförande studie mellan två fastigheter med studentrum i Stockholm och Luleå. Båda fastigheterna har fjärrvärme och kostnader för värme och vatten är inkluderat i hyran. Emelie studerade förbrukningen av energioch varmvattenåtgången och vilken sparpotential som fanns för respektive fatighet relaterat till realistiska beteendeförändringar. Det visade sig att en mycket liten andel av studenterna hade förståelse för eller kunskap om relationen mellan uppvärmning, varmvatten och energiåtgång. 95 % ansåg sig inte kunna uppskatta energiåtgången eller kostnaden för en dusch, och 97,5 % ansåg sig inte kunna uppskatta energiåtgången för en radiator. Den andel som ansåg sig kunna uppskatta energiåtgången gissade fel. Med hjälp av en enkät tog hon reda på de boendes vanor kring duschning, disk, tvätt, tandborstning och radiatoranvändning. Resultaten från enkäten jämfördes sedan med den faktiska förbrukningen per fastighet. På så sätt kunde hon beräkna den genomsnittliga energiåtgången för varje aktivitet. Hela 50% av de boende diskade enbart under rinnande vatten, och ytterligare 10-20 % använde rinnande vatten i kombination med diskho. 12-14% lät varmvattnet rinna medan de borstade tänderna. Genomsnittlig duschtid för de boende var 10-12 minuter i 39-40 graders vatten. Genom att enbart göra realistiska beteendeförändringar så som att reducera duschtiden; inte använda varmvattnet när man borstar tänderna; samt diska i ho och skölja disken i kallvatten, kunde man i Stockholm spara 2,50 kr per person och dag i energikostnader, och 1,40 kr per person och dag i Luleå. Det motsvarar 20 % respektive 13 % av den totala kostnaden för vatten och fjärrvärme per fastighet. Även när det gäller användning av radiatorer finns det mycket att göra kring medvetenhet om hur de fungerar och hur energikrävande de är. I dag behöver man inte veta så mycket om radiatorn som sådan för att kunna använda den. Man sätter den i ett läge och låter den stå där. Värme är dessutom en faktor som upplevs mycket subjektivt och det kan därför vara svårt att fastställa ett optimalt värde. I våra studier har det visat sig att kunskapen kring energiåtgång och inomhustemperatur är mycket oklar. Vår fråga var därför om det går att hitta en designlösning som på ett enkelt och pedagogiskt sätt visualiserar energiåtgången för radiatorer, eller som uppmärksammar detta? Problemområdet energi, vatten och värme konkretiserades därför i designkonceptet AWARE Handle. Det är ett elementvred som fysiskt är utformat så att det är lättare att sänka temperaturen än att höja. Det har också en utbytbar grafik som på olika sätt visar konsekvenser av att ändra temperaturen. Grafiken kan anpassas till olika målgrupper och till exempel återspegla de olika motivationerna som våra informanter hade för att spara energi, t.ex. att spara/tjäna pengar eller att skona miljön. 17

18 AWARE Handle 3.3.2 Energy AWARE Clock Energy AWARE Clock är en portabel och snyggt designad elmätardisplay som pedagogiskt visualiserar momentan samt historisk elförbrukning för hela hushållet. Flera av våra informanter ställde sig frågan hur mycket energi olika maskiner drog. En kvinna nämnde spontant att om hon visste vad ens handlingar hade för effekt så skulle hon spara mer. Överlag fanns det en undran över vilken effekt ens åtgärder hade. Elräkningen sågs inte som ett möjligt svar på den frågan. De flesta vill få informationen på något annat sätt och helst i direkt anslutning till den handling eller maskin som drar el. Att jag skulle kunna få reda på det i samband med att man använde den. Jag tycker elräkningen redan är plottrig som den är. (Sebastian) Jag skulle kunna tänka mig att om man såg var värmen [ ] kanske inte varje lampa, men kyl och frys till exempel, eller om man såg på ugnen hur mycket den drog. Jag menar, det finns så mycket displayer i alla fall, så då blir det en till. (Gunnel) Fredrik som hade eluppvärmning ville veta mer vad elen gick till och kunna jämföra sig med andra i samma hus: Jag skulle vilja ha en mer specifik räkning. Jag vill veta hur mycket jag använder och hur jag använder elen. Jag skulle även vilja jämföra med andra. Jag har redan pratat med grannarna. (Fredrik) Intressant var att några nämnde att de hade tillgång till information om apparaters elförbrukning någonstans. Att man hade fått en bok med energifakta eller att det nog fanns en webbplats någonstans på nätet. Men det verkade som tröskeln för att skaffa sig den kunskapen var för hög för de flesta. Endast pensionären Holger, verkade ha lagt ned tid på aktiv kunskapsinhämtning. Men så hade han också både tid och ekonomiskt incitament att vara sparsam, samt ett visst teknikintresse.

Varje dag, kl. 12, läser jag av elmätaren. Och det har jag gjort ända sedan årsskiftet. Men för att få veta förbrukningen, då tar det tid för mig om jag ska ta och summera ner allting. (Holger) Elmätaren och elräkningen är idag den enda återkopplingen som konsumenten får på sin elanvändning och energiåtgång. Men det är långt mellan vardagens energikrävande handlingar och den schablonbaserade elräkningen som traditionellt justeras mot verklig konsumtion en gång om året. Bland våra informanter fanns det dessutom en osäkerhet kring elräkningen, bland annat hur den skulle läsas och i vilken mån den är ärlig. Man upplever dessutom att det tar för lång tid innan man får veta vad ens energikonsumtion kostar. Varför byter dom gränssnitt hela tiden? (Sebastian) Vad betyder den där tårtbitsillustrationen på räkningen egentligen? (Fredrik) Jag tycker faktiskt hela systemet skulle göras om för det finns ju ingen i hela världen som kan läsa en elräkning. Nu är det bara en uppskattning och när dom väl justerar uppskattningen så finns det ingen som kan räkna ut vad man betalar för. (Göran) Det är därför tydligt att information om elförbrukningen efterfrågas, och den behöver vara lättillgänglig och ska inte kräva extra arbete. Man vill gärna se elförbrukningen i anslutning till den apparat som används och just när den används. Information ska dessutom gärna finnas på något mer lättförståligt och intuitivt sätt än Watt/timme. Direktfeedback efterfrågads oavsett ålder och boendeform och handlar i grunden om att få veta att ens handlingar faktiskt spelar roll och ger någon effekt. Problematiken kring direktåterkoppling och förståelse för hur mycket el man använder i hushållet, låg till grund för konceptet Energy AWARE Clock. Energy AWARE Clock är en mobil enhet som visar upp hushållets totala elförbrukning, både momentant just nu, och historiskt. Själva elförbrukningen ritas upp i ett cirkulärt mönster, som en klockvisare med dynamisk längd. Visarens längd representerar strömförbrukningen just nu och den ritar ut ett spår så att man tydligt kan se skillnaden mellan förbrukningen just nu och tidigare. Man kan själv välja om varje helt varv ska representera en minut, en timme, en dag eller ett år. Energy AWARE Clock sparar automatiskt värdena för tre enheter bakåt i tiden. Med andra ord kan man enkelt jämföra sin elförbrukning för olika perioder. 19 Vi valde att använda klockmetaforen av flera anledningar. Den runda formen är först och främst ett alternativ till fyrkantiga grafer, siffror och staplar. Klockan är också ett vardagligt objekt som människor är vana att titta på. Genom att slänga en snabb blick, får man en uppfattning om tiden, t.ex. om man har bråttom eller inte. Energy AWARE Clock är trådlöst kopplad till en elmätare som läser av hushållets strömförbrukning minst 1 gång per sekund. Värdena lagras både i enheten och centralt i själva

mätaren. I den första versionen är Energy AWARE Clock utformad som ett stiliserat hus för att tydligen visa att det är hela husets energiförbrukning som visas. I senare versioner skulle man kunna ta fram andra former. Tekniken bakom uppritandet av energidata på displayen för den första prototypen gjordes av Mikael Aggefors och Christoffer Johansson som ett examensarbete i datateknik och elektroteknik vid KTH Syd, våren 2007. Under hösten 2007 har vi anlitat en extern konsult som utvecklar en ny fullskaleprototyp som ska integreras till fullo med vår egenutvecklade elmätare. Prototypen räknas vara klar i slutet på december 2008. Energy AWARE Clock har under sommaren och hösten 2008 utvärderats under två veckor i fem hushåll och ska under våren 2009 utvärderas i 10 hushåll under tre månader. 20 3.3.3 Share AWARE Light Share AWARE Light är en serie dekorativa lampor som kommunicerar trådlöst med varandra och som gemensamt delar på en given mängd ljus. En studie från Energimyndigheten visar att medan frys och kyl har mindre elförbrukning idag än 1976 har belysningens procentuella andel ökat. Idag står belysning för nästan en fjärdedel av hushållselskonsumtionen i svenska hem. Det finns med andra ord en stor potential för besparingar. Att släcka lampan är också det sätt som flest informanter nämner som medveten sparåtgärd. Men å andra sidan representerar belysning och lampor mer än något funktionellt. Användandet av belysning är kulturellt betingat. Vi har olika vanor och uppfattningar om vad som är snyggt eller mysigt. Skillnaden är stor mellan t.ex. Skandinavien och Sydeuropa. Vi som lever på bräddgrader där det är mörkt större delar av vintern sätter ett annat värde på ljus och ljuskvalitet än människor som har mer regelbundna ljusförhållanden året om. För våra informanter framstod belysning och lampor både som elanvändningsmätare (lätt att se om något är av eller på beroende på om det lyser eller inte) och sparindikatorer, men även som kommunikation. Man tänder till exempel en lampa i fönstret för att visa utåt att man är hemma. Eller man låter lampan i hallen vara tänd när man lämnar huset så att det blir trevligare att komma hem. Gunnel berättar att hon vill att det inte ska vara mörkt i rummet som hon lämnar, oavsett hur stort hon bor: Det är så fruktansvärt hemskt om man är hemma och så sen är det mörkt i alla rum utom där man är. Jag klarar inte det, det finns inte en chans. Och det har ingenting med antalet rum att göra. Det var likadant förut också när vi bodde i Mälarhöjden [en mindre villa där paret bodde tidigare] och det är likadant då när jag är uppe på landet. (Gunnel) Många pratade om att de gärna tände lampor på vintern när det är mörkt ute: Det är ju det att på vintern är det väldigt lätt att tända lampor i onödan, bara för att man tycker att det är så mörkt och dystert (Hedvig) Eftersom människor förknippar ljus med trygghet och sällskap och inte bara funktion, är belysningsfrågan komplex. Det går inte att ta bort eller ersätta belysning hur som helst. Hur kan man då reducera energiåtgången för mysbelysning?

Vår lösning var att skapa en serie lampor som delar på en viss mängd energi. Vi kallade konceptet för Share AWARE Light. Genom att lamporna trådlöst kommunicerar med varandra kan de överföra information om hur de övriga lamporna används. Varje lampa har en brytare som fungerar som en dimmer. Om man ökar ljusstyrkan på en lampa, reduceras ljusstyrkan motsvarande hos de övriga lamporna. Share AWARE Light använder dessutom strömsnåla ljusdioder istället för glödlampor. Varje lampa har dessutom ett uppladdningsbart batteri, vilket också gör lamporna helt mobila och sladdfria. Själva lampan har en organisk och mjuk form, lagom stor för att hållas i handen och tas med dit man önskar sällskap. Utöver den rent praktiska funktionen finns också en mer subtil sida som kommunicerar energisparande på ett vackert och tilltalande sätt. Share AWARE Light hade arbetsnamnet Intelli-lamp. Jonas Andersson gjorde delar av tekniken till lampan inom hans examensarbete i elektronik vid Högskolen Dalarna, och fortsatte sedan som teknikutvecklare inom projektet. 21 3.3.4 AWARE Chandelier AWARE Chandelier är en ljuskrona designad för lågenergilampor. I vår fältstudie frågade vi specifikt efter användning av lågenergilampor. Vi ville undersöka i vilken utsträckning människor använder dem och på vilka sätt de används, eller i annat fall, varför de inte används. Lågenergilampor är en produkt som har funnits på marknaden i flera år, men som inte har fått den genomslagskraft den kanske förtjänar. Faktum är att denna form för lampor används i mycket högra grad i andra länder än Sverige, t.ex. i USA. Irland har till exempel precis beslutat att förbjuda vanliga glödlampor från och med 1 januari 2009, och även andra länder funderar i liknande banor. Energisparlampor förbrukar endast 20% av vad en konventionell glödlampa gör. Genom att byta ut de 10-20 mest använda glödlamporna kan ett hushåll spara 600-1000 kr varje år. Om fyra miljoner hushåll byter ut sina glödlampor motsvarar det en besparing på 5 TWh eller en halv Forsmarkreaktor. Men den vanliga glödlampan är sedan länge en ikon för ljus, hemtrevnad, intelligens och goda idéer. Glödlampan är alltså mer än bara ett medium för elen att byta form till ljus, den har en djup metaforisk plats i vårt språkbruk. Att ta denna plats låter sig inte helt enkelt göras. Tillverkare av energisparlampor har dock förstått att estetiken spelar roll. Socklarna har gjorts mindre, ljuset varmare och framför allt har energisparlampan klätts ut till en vanlig glödlampa. Det är en vanlig strategi att dölja ny teknik i välkända former för att få konsumenter att acceptera den, men vanligtvis fungerar inte det i längden. En del av våra informanter använde lågenergilampor, men oftast i utrymmen där de inte syntes eller där det var bekvämt att man inte behövde byta så ofta. Informanterna klagade även på lampornas pris och otillgänglighet; att de inte höll vad de lovade; att de inte passade i befintlig

armatur; deras otrevliga ljuskvalité; samt att de var fula. Den information som finns i detaljhandeln är dessutom tvetydig. En av våra informanter hade till exempel blivit avrådd av en expedit i en lampaffär från att köpa en eftersom det inte skulle löna sig. Jag kan tänka mig att använda dom nu. Men förut har dom ju varit så fruktansvärt fula och inte särskilt effektiva (Gunnel). Nej, med tanke på vad du betalar för dom och hur länge dom räcker så är det ju redan som att ha kastat pengarna i sjön (Göran). Två av våra informanter hade dock positiva erfarenheter av lågenergilampor. Sebastian tyckte det var bra att kunna byta sällan och Anneli gillade att de tändes långsamt. Men hon uttryckte också att: Jag skulle köpa fler om de var lätta att få tag på. Och om man fattade storleken och antalet watt osv. Så att det blev okomplicerat. Jag har ingen aning om vilken energilampa som passar vilken lampa. Signe bodde i ett eluppvärmt hus och hade enorma elräkningar under vinterhalvåret. Hon levde spartanskt, värmde knappt upp huset och duschade kallt. Ändå använde hon energilampor mest utomhus. Hon skulle dock använda fler under vissa förutsättningar: Om de blev lite snyggare. Om man kunde få det här klara ljuset. Inte det matta glaset (Signe). Signe hade bland annat en kristallkrona hemma och hon gillade ljusskimret i denna. Det var en av våra inspirationskällor till AWARE Chandelier. Vår utgångspunkt var att lyfta fram den stavformade energisparlampan i sig, och skapa en armatur där den formmässigt kom till sin rätt. Genom att snarare utnyttja än att dölja lågenergilampans form, kan man genom ljuskronans design sätta en ful produkt i ett vackert sammanhang. Ljuskronans form är inspirerad av den klassiska kristallkronan. Men genom att använda moderna material som akryl och lågenergilampor, samt att utnyttja sladdarna som en del av lampans form, skapade vi ett modernt och energisnålt alternativ. 22 AWARE Chandelier: Från inspiration och fältstudier, via skisser till prototyper, och vidare ut till allmänheten. AWARE Chandelier är designad för 45 st. lågenergilampor av stavmodell, och med E14 sockel. I nuvarande prototyp används 5W lampor vilket gör att ljuskronan drar totalt 225 W och lyser med en styrka motsvarande ca 1100W om det vore vanliga glödlampor. Philips sponsrade glödlamporna till AWARE Chandelier och Ericsson bidrog med de silverfärgade sladdarna.