Sid. 1 (40) ÅRSREDOVISNING fastställd den 14 februari 2006 av styrelsen för SOFI

Sid. 1 (40) ÅRSREDOVISNING 2005 fastställd den 14 februari 2006 av styrelsen för SOFI

2

3 Innehåll Direktörens förord... 4 1 Resultatredovisning... 5 1.1 Samlad översikt... 5 1.2 Bevarande... 8 1.3 Förmedling... 11 1.4 Kunskapsuppbyggnad... 16 Användningen av sektorsforskningsmedel (anslaget 28:37)... 17 2 Internationell verksamhet... 24 2.1 Norden... 24 2.2 Övriga Europa... 24 2.3 Övriga världen... 25 3 Redovisning av arbetet med det övergripande målet att öka medvetenheten om kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling m.m... 26 3.1 Allmänt... 26 3.2 Externa åtgärder under 2005... 27 3.3 Interna åtgärder under 2005... 27 4 Redovisning av SOFI:s kompetensförsörjning... 28 4.1 Mål för kompetensförsörjningen... 28 4.2 Redovisning av sjukfrånvaron m.m... 29 5 Finansiell redovisning... 30 5.1 Resultaträkning...30 5.2 Balansräkning... 31 5.3 Anslagsredovisning....32 5.4 Finansieringsanalys. 33 5.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter.... 34 5.6 Tilläggsupplysningar och noter......35 6 Underskrifter..... 40

4 Direktörens förord Genom de åtgärder som regeringen vidtog hösten 2004 för att undvika överskridanden av utgiftstaken kunde SOFI inte se fram emot samma gynnsamma utveckling 2005 som året innan. Detta har medfört att en del av de satsningar på nya studier och projekt som inleddes 2004 inte kunnat fullföljas under 2005. Det har också inneburit att några personer som SOFI rekryterat till vikariat och andra tillfälliga anställningar inte fått sina anställningar förlängda. På dialektområdet har arbetet med Svenskt dialektlexikon varit fortsatt prioriterat, vilket inneburit att merparten av resurserna för dialekter i Uppsala fått användas till detta. Satsningen på projektet Västsvensk regionalisering har också kunnat fortsätta. Dessvärre ledde inte en projektansökan till Vetenskapsrådet till önskat positivt resultat, vilket innebär att vi måste finna nya möjligheter till finansiering under de kommande åren. Arbetet med riktade insamlingar och projektarbete inom folkminnesverksamheten har kunnat fortsätta på i stort samma nivå som tidigare. Inom projektet Årets fester förändring av sedvänjor, som har till syfte att dokumentera människors förhållanden till års- och livshögtider under en föränderlig tid, har bl.a. nationaldagsfirandet studerats och dokumentationen över julen 2004 sammanställts i småskriften Jul i Sverige 2003 2004. Förberedelser har också skett för The Second Ritual Year Conference som äger rum i Göteborg 2006. Inom namnområdet har de internationella kontakterna kunnat prioriteras, bl.a. genom att SOFI deltog i sektionsarbetet och med föredrag vid den internationella namnforskarkongressen i Pisa samt genom arbete inom The International Council of Onomastic Sciences. Projektet Från Nora- Anna till Foppa har påbörjats, i vilket framväxten av det moderna Sverige och vår svenska idrott speglad i utövares binamn skall undersökas. I september 2005 överlämnade regeringen propositionen Bästa språket en samlad svensk språkpolitik till riksdagen. Propositionen innebär att SOFI får nya uppgifter, bl.a. skall den nya språkvården organiseras i myndighetsform och inordnas i SOFI. Basen för den nya språkvården skall, förutom SOFI:s verksamhet, vara den verksamhet som bedrivs vid Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. Därutöver skall den samlade språkvården få resurser för språkvård som rör det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Det statsbidrag som utgår till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden kommer att överföras till SOFI. Dessutom avsätts medel för insatser för en ny språkvård och för ytterligare insatser för att främja dialekter. Den nya organisationen skall gälla från och med den 1 juli 2006. För SOFI innebär detta nya, stimulerande uppgifter inom språkvården. En samlad organisation främjar också rekryteringen av personal till språkvårdsområdet. Inom SOFI ser vi fram emot att få delta i arbetet med utformningen av den nya språkvårdsorganisationen. Björn Lindquist Direktör

5 1 Resultatredovisning 1.1 Samlad översikt Övergripande mål: Målet för Språk- och folkminnesinstitutet är att bevara vårt kulturarv genom att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Begärd återrapportering: Språk- och folkminnesinstitutet skall i årsredovisningen för 2005 redovisa - för vilka ändamål och på vilka villkor det tar emot bidrag eller sponsormedel, - andel bidrag respektive andel sponsormedel av den totala intäkten. Verksamhet Språk- och folkminnesinstitutet har under året varit verksamt för att förmedla kunskap om de delar av det immateriella kulturarvet som myndigheten förvaltar. För 2005 har SOFI totalt tilldelats 29,7 miljoner kronor på anslaget 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet och 948 tkr på anslaget 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Regeringens beslut om ett anslagssparande på 0,6 % och att SOFI inte fick föra över medel från 2004 påverkade verksamheten negativt under 2005. Några projekt fick avslutas tidigare än planerat, då anställningar på vikariat och tillfälliga anställningar inte kunde förlängas. Redovisningen av verksamhetens resultat indelas i verksamhetsgrenarna bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad. Verksamheten har bedrivits på fyra orter, i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Kunskapsuppbyggnaden är grunden för SOFI:s verksamhet. Merparten av arbetet sker i form av projekt, varav flera är långsiktiga och resurskrävande. SOFI har beslutat att en satsning skall ske på sådana projekt, vars avslut ligger nära i tiden, medan andra får bedrivas på nuvarande eller lägre nivå och avvakta ett framtida utrymme i SOFI:s budget. SOFI har vidare beslutat att pågående digitaliseringsprojekt skall fullföljas och att en viss riktad insamling av dialekter, folkminnen och namn skall äga rum. Behovet av en större insamlingsinsats kvarstår dock såväl inom de områden där svenska är förstaspråk, som inom minoritetsspråkområdena. Under året har SOFI förberett insatser för det av regeringen utlysta Mångkulturåret 2006, bl.a. för The Second Ritual Year Conference i Göteborg i juni 2006. Inom verksamhetsgrenen bevarande pågår arbetet med att förbättra samlingarnas status fortlöpande, både vad gäller generellt innehållslig status och teknisk status. Digitaliseringen av samlingarna har prioriterats bl.a. för att så långt möjligt kunna göra dem tillgängliga på Internet. SOFI bedömer att samlingarnas status är god. Antalet fonogram som förts över till ett digitalt medium har ökat med ca 6 000 i förhållande till 2004. Den utåtriktade förmedlingsverksamheten har varit omfattande. SOFI har medverkat med vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar i skrifter och föredrag vid kurser och konferenser

6 m.m. Personalen har också medverkat i ett stort antal radio- och TV-program, och i utställningar och mässor samt intervjuats av tidningar och tidskrifter. Försäljningen av SOFI:s publikationer har minskat med ca 50 % i förhållande till 2004, då försäljningen av Svenskt ortnamnslexikon överträffade alla förväntningar. Antalet publicerade artiklar har minskat med ca 7 %. Under året har SOFI fortsatt samarbetat med flertalet större universitet i Sverige. Det internationella samarbetet har liksom tidigare år varit omfattande. Finansiering Verksamheten är i huvudsak finansierad av anslag. Av dessa är en mindre del avsedd för forsknings- och utvecklingsinsatser (se även sid. 17). Tabell 1 Intäkter och kostnader Kostnader Intäkter exklusive anslag 2005 2004 2003 2005 2004 2003 Bevarande 9 215 12 203 11 091 711 987 981 Förmedling 8 897 8 973 6 386 687 1 460 1 994 Kunskapsuppbyggnad 13 663 14 716 16 132 1 054 1 047 1 405 Summa 31 775 35 892 33 609 2 452 3 494 4 380 Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel År 2005 utgör andelen bidrag ca 5 % av den totala intäkten inklusive anslagen, vilket är en minskning med 1 % i förhållande till 2004. Bidragen har mottagits av Vitterhetsakademien till projektet Vårt dialektala kulturarv och dess framtid, från Berit Wallenbergs stiftelse till forskning med anknytning till projektet Bortom heder och ära. Människor i marginalen i nordisk medeltid, från Centrum för Idrottsforskning till projektet Från Nora-Anna till Foppa samt från Ortnamnssällskapet för tryckningen av volym 1 av Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences. Vidare får SOFI lönebidrag från Länsarbetsnämnderna. Bidragen har inte varit förenade med några särskilda villkor. För forskningsprojekten upprättas avtal eller kontrakt som reglerar utbetalning, redovisning m.m. Härutöver har regeringen beviljat SOFI bidrag till projektet Namn i en äldre bruksmiljö. SOFI har inte tagit emot sponsormedel.

7 Kommentar SOFI:s uppgift är att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Årets verksamhet har fördelats med 29 % på bevarande, 28 % på förmedling och 43 % på kunskapsuppbyggnad. Jämfört med 2004 innebär det för bevarande en minskning med 5%, för förmedling en ökning med 3 % och för kunskapsuppbyggnad en ökning med 2 %. Då tonvikten i verksamhetsplaneringen ligger på kunskapsuppbyggnad får utfallet anses vara tillfredsställande. Sammantaget bedömer SOFI att verksamheten under 2005 bidragit till att uppfylla de övergripande målen. Organisation Vid utgången av 2005 hade SOFI följande organisation: Styrelse Direktör Vetenskapligt råd Administrativa enheten Centrala funktioner Fonogramenheten Dialektavdelningen Folkminnesavdelningen Namnavdelningen Dialekt,- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund Dialekt,- ortnamnsoch folkminnesarkivet i Umeå

8 1.2 Bevarande Verksamhetsmål: Målet är att förbättra samlingarnas status. Arbetet med digitalisering av materialet skall ha hög prioritet. Begärd återrapportering: SOFI skall redovisa - samlingarnas omfattning, innehåll och status, - antalet handlingar överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet handlingar, - antalet fonogram överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet fonogram. Resultatet skall kortfattat analyseras och bedömas av myndigheten. SOFI har två uppgifter vad avser begreppet bevarande, dels den övergripande att bevara vårt kulturarv, dels den faktiska att bevara samlingarna. SOFI:s samlingar består av mer än 27 miljoner handlingar och fonogram inom ämnesområdena dialekter, folkminnen och namn. Samlingarnas status är generellt god både vad gäller teknisk kvalitet och organisation. Metoder för digitalisering av inspelningar och skriftliga källor är utarbetade, där särskild uppmärksamhet ägnats tillgänglighet och långsiktigt bevarande. Det finns en organisationsstruktur för data i register, på backupband, på extern backupserver och på CD-skivor. En ny struktur för digitala register har börjat utarbetas under året. Vad beträffar samlingarnas innehållsliga status kan konstateras att luckor i den kronologiska kontinuiteten för insamlat material kommer att uppstå om inte insamlandet prioriteras och får fortgå. Under året har insamlingsarbetet prioriterats på folkminnesområdet. Viss insamling, liksom utskrifter av fonogram, har också ägt rum. Behovet av en större, organiserad insamlingsinsats kvarstår dock såväl inom de områden där svenska är förstaspråk, som inom minoritetsspråkområdena. I Umeå har den fokusering på genusperspektivet som inleddes 2004 fortsatt under delar av 2005. För projektet Kvinnor som spelmän, med syfte att dokumentera kvinnliga musiker, har slutrapport avgivits för det arbete som utförts t.o.m. våren 2005. Projektet Livsval ur kvinnoperspektiv vilar sedan februari månad p.g.a. resursbrist. Kvinnor berättar ett dokumentationsprojekt omkring kvinnors liv i Norrbottens inland har löpt vidare under 2005. Projektet Förändring av sedvänjor tillför samlingarna en ny dokumentation av högtider. Projektet studerar hur svenskar påverkas av invandrares högtidsfirande och hur andra generationens invandrare påverkas av svenska sedvänjor. Dokumentation har gjorts av både livsoch årshögtider. Samverkan har skett med Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Projektet Årets fester, Julen 2004, har resulterat i en omfångsrik samling, som utgör svar på enkäter, frågelistor, fritt hållna berättelser, fotografier, tidningsklipp och reklam. Samlingarna har också utökats med svar på frågelistan Nationaldagen samt fotodokumentation och deltagarobservationer utförda den 6:e juni. Projektet sker i samverkan mellan SOFI:s folkminnesavdelningar och andra institutioner som på liknande sätt arbetar med folkminnen.

9 Internationellt är det kopplat till arbetsgruppen The Ritual Year inom The International Society for Ethnology and Folklore (SIEF). Samlingarna i Göteborg har utökats genom samarbete med Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Uppsatser med intervjuer har erhållits samt material från fältkurser i Strömstad och Kungshamn. Genom kursen Våra liv och berättelser har samlingarna utökats med 16 längre uppteckningar med levnadshistoriska minnen från 1900-talet. Digitaliseringen av SOFI:s ortnamnssamlingar har pågått sedan 1996. Vid utgången av 1998 var ca 3,7 miljoner blad skannade och indexerade, vilket innebar att det topografiska registret i Uppsala var färdigt. Under 2005 har kvalitetskontrollen av skanning och registrering fortsatt. Under året har ca 100 000 poster granskats och totalt är ca 2,8 miljoner genomgångna. Fyra län har tillkommit och sammanlagt är därmed ortnamnsmaterialet i 18 av landets 24 län utlagda på SOFI:s webbplats. Excerpering av namnetymologier har fortsatt liksom arbetet med det databaserade registret över de skånska icke-bebyggelsenamnen. Tabell 2 Antalet handlingar överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet handlingar 2005 2004 2003 Totalt antal handlingar, ca 27 301 569 27 290 521 27 267 785 - varav handlingar överförda till digitalt medium 5 278 239 5 271 490 5 241 901 Tabell 3 Antalet fonogram överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet fonogram 2005 2004 2003 Totalt antal fonogram 43 595 1 32 002 34 959 - varav fonogram överförda till digitalt medium 5 925 2 15 918 12 772 1 Fr.o.m. 2005 redovisas på första raden i tabellen totalt antal fonogram mätt i fysiska enheter som fonografrulle, grammofonskiva, ljudtråd, rullband eller kassett. T.o.m. 2004 redovisades inspelningar i behov av att överföras till nytt medium. Redovisningen upptog antalet accessioner, vilket är skilt från antalet fysiska fonogram. 2 Fr.o.m. 2005 redovisas på andra raden antalet fysiska fonogram vars innehåll överförts till nytt medium. T.o.m. 2004 redovisades antalet inspelningar uttryckt i accessioner. Anledningen till förändringarna fr.o.m. 2005 är att fysiska fonogram är en tydligare parameter än inspelningar uttryckt i antalet accessioner. Kommentar I regleringsbrevet anges att arbetet med digitalisering av samlingarna skall ha hög prioritet. Mycket av verksamheten kretsar också kring digitaliseringsprocessen. SOFI kan anses tillhöra de ledande institutionerna i Sverige vad gäller restaurering och överföring av inspelningar till digitalt medium. SOFI har omfattande kontakter med datorkonsulter och deltar i seminarier och konferenser om digital hantering av arkivmaterial.

10 SOFI:s samlingar har ökat med närmare 10 500 handlingar. I huvudsak sker en målinriktad insamling till pågående projekt och mottagande av spontant inkommet material. Under året har insamlingsarbetet prioriterats på folkminnesområdet. SOFI har beslutat att en viss riktad insamling av dialekter, folkminnen och namn fortsatt skall äga rum. Enligt SOFI:s policy för samlingarnas bevarande är det angeläget att bevara samlingarna digitalt för framtiden. Den digitala formen innebär att materialet kan göras åtkomligt för intresserade på ett annat sätt än den analoga lagringen. Hittills har ca 19 % av det totala antalet handlingar förts över till digitalt medium, vilket innebär att andelen är oförändrad i förhållande till de tre senaste åren. Att det inte skett någon procentuell ökning kan förklaras med att det inte skett någon skanning och indexering av ortnamn de senaste åren. Vid utgången av året hade ca 14 % av fonogrammen förts över till digitalt medium. Sammanfattningsvis bedömer SOFI att samlingarnas status är god. Arbetet med att förbättra samlingarnas status måste dock fortsatt ha hög prioritet. SOFI anser att verksamheten har bedrivits i enlighet med verksamhetsmålets krav.

11 1.3 Förmedling Verksamhetsmål: Målet är att öka tillgängligheten för fler och nya grupper som exempelvis barn och ungdom, bl.a. genom att i ökad omfattning tillhandahålla materialet digitalt. Begärd återrapportering: SOFI skall redovisa - vilka delar av samlingarna som är tillgängliga via Internet, - antal besök på myndighetens hemsidor, - antalet besökare och förfrågningar med en uppskattning av fördelningen på kön och ålder, - antal besökare och förfrågningar fördelade på universitet/högskola, skolor och museer, - antalet färdigställda respektive försålda publikationer samt publicerade artiklar uppdelade på populärvetenskaplig och vetenskaplig produktion. Resultatet skall kortfattat analyseras och bedömas av myndigheten. I juni 2005 publicerades SOFI:s nya integrerade webbplats där myndighetens samtliga avdelningar och arkiv presenteras under ett enhetligt koncept. Besökare kan även på den nya webbplatsen söka i registerkataloger, lyssna på dialekter m.m. Bl.a. de samiska språken presenteras på en egen webbsida. SOFI har främst inriktat sig på att digitalisera registerkatalogerna och göra dem tillgängliga på Internet. På så sätt finns det goda möjligheter att komma vidare in i samlingarna. Vid arkiven i Lund, Göteborg och Umeå är i det närmaste samtliga register utlagda på Internet. I Uppsala har utläggningen ännu inte kunnat ske i önskad omfattning på grund av bristande resurser. Följande delar av samlingarna är tillgängliga över Internet: - Göteborg: geografiskt register och register över klippsamlingen - Lund: bibliotekskatalogen, fotoregistret, handskriftsregistret, inspelningsregistret, mikrofilmsregistret samt tidningsurklippsregistret - Umeå: bibliotekskatalogen, inspelningsregistret, registret över skriftliga samlingar, tidningsurklippsregister, särtryckskatalog och register över musiknoter. - Uppsala: ortnamnsregistret, nordiskt runnamnslexikon, lexikon över urnordiska personnamn, bibliotekets särtryckskatalog och delar ur bibliotekskatalogen, utskrift av inspelningar från Julita och dialektprov från SOFI:s samlingar. Tabell 4 Antalet besök på myndighetens hemsidor 2005 2004 2003 Totalt 88 289 61 708 71 000 3 3 Uppskattat antal SOFI:s webbplats nås på adressen www.sofi.se och myndigheten SOFI på e-postadressen registrator@sofi.se.

12 Personal vid SOFI har genomfört visningar, givit handledning och service till besökande samt besvarat förfrågningar per brev, e-post, telefon och telefax. Även i år uppskattas flertalet besökare och frågeställare komma från de områden, där arkiven är belägna, d.v.s. Skåne-, Göteborgs-, Uppsala- och Umeåregionerna samt från Stockholmsområdet. I övrigt råder en spridning över hela landet. Även besökare och förfrågningar från andra länder finns antecknade. Samarbetet med olika universitetsinstitutioner har fortsatt att utvecklas. Besöken på SOFI, undervisning och uppsatshandledning leder till ett ökat intresse för samlingarna och bidrar till ett synliggörande av det arkiverade materialet, vilket på sikt kan säkra återväxten inom SOFI:s ämnesområden. SOFI samarbetar också med museer och arkiv med avseende på utställningar och publikationer. ABM-projektet Informations-öar har fortsatt med Västerbottens museum och länsbiblioteken i Västerbotten. Detta innebär att kulturhistoriska utställningar med material från SOFI och länsmuseet byggs upp i biblioteken. I centrum för utställningarna finns en dator uppkopplad till projektets webbplats, där besökarna kan ta del av en webbpresentation av sin ort. Föreläsningar, bildvisningar m.m. anordnas i anslutning till utställningarna. Hittills har informations-öar upprättats vid kommunbiblioteken i Åsele, Robertsfors, Sorsele, Vilhelmina och Vindeln. Planeringsarbetet har under 2005 fortskridit för en informations-ö i Lycksele. SOFI publicerade under året rapporten Jul i Sverige 2003-2004, ett resultat av samarbetsprojektet Årets fester mellan SOFI, Folklivsarkivet, Mångkulturellt Centrum i Fittja och Nordiska museet. Materialet spänner från det privata till det offentliga, från människors egna erfarenheter och berättelser om jul i hemmet till reklam och fotodokumentation av den offentligt iscensatta julen. Namnreglerings- och namnvårdsärenden har kommit huvudsakligen från tre håll, Lantmäteriverket, kommunerna och de kyrkliga stiften. Beträffande indelningsärenden från stiften har det under året skett en minskning i förhållande till fjolårets topp. Det rör sig mest om skriftliga remissyttranden över nya församlingsnamn. SOFI har samverkat i ortnamnsfrågor med Lantmäteriverket, bl.a. genom representation i Ortnamnsrådet, där SOFI deltagit i arbetet med en reviderad standard för belägenhetsadresser. SOFI har vidare arbetat med mångkulturella språkfrågor genom att granska finska och samiska ortnamn på kartor och givit råd till Lantmäteriverket angående samiska och finska ortnamn. Personnamnsvården har under året främst bestått av remissyttranden och förfrågningar från Patent- och registreringsverkets namnenhet beträffande efternamn samt rådgivning till skattemyndigheter m.m. rörande förnamn. I december deltog SOFI i en hearing om behovet av en översyn av personnamnslagen anordnad av Justitiedepartementet. SOFI ingår i en expertgrupp för ett projekt med syfte att tillgängliggöra innehållet i de för Sverige unika s.k. geometriska jordeböckerna dvs. de storskaliga kartor som daterar sig till perioden 1635-55. Projektet gäller en nationalutgåva av de äldre geometriska jordeböckerna Projektet drivs i regi av Vitterhetsakademien. På uppdrag av Riksantikvarieämbetet har konsultuppdrag i form av ortnamnsstudier och kulturmiljöanalyser för järnvägsutredningar utförts. Förmedlingsverksamhet i form av bl.a. vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar i skrifter och föredrag vid kurser och konferenser m.m. har varit stor. Medverkan har även skett i övriga Norden och Europa. Vidare har SOFI:s personal medverkat i ett stort antal radio- (riksradio och lokalradio) och TV-program, och i utställningar och mässor, t.ex. Bok- och biblioteksmässan och

13 släktforskardagarna samt intervjuats av tidningar och tidskrifter. Inför Sveriges televisions programserie Svenska Dialektmysterier har SOFI konsulterats av ett flertal personer som arbetat med programförberedelserna. Efterfrågan på inspelningar av svenska dialekter från både skolan, universiteten och allmänheten, har hållit i sig. Lyssna på svenska dialekter!, en CD med ett urval dialektprov med utskrifter från alla svenska landskap hade vid utgången av året sålts i ca 1 400 exemplar. SOFI färdigställde även 115 CD-skivor med restaurerade inspelningar till enskilda beställare. Intresset för Svenskt ortnamnslexikon har fortsatt även om en nedgång i efterfrågan skett under året. Vid utgången av året hade SOFI sålt ca 10 200 exemplar av lexikonet. Tabell 5 Antalet besökare och förfrågningar 2005 2004 2003 Antal besökare 4 3 062 3 234 3 443 - varav män 61 % 59 % 53 % - varav kvinnor 39 % 41 % 47 % - varav under 30 år 24 % 23 % 28 % - varav 30 64 år 44 % 47 % 43 % - varav 65 år och äldre 32 % 30 % 29 % - varav universitet/högskolor 51 % 55 % 52 % - varav skolor 5 % 4 % 4 % - varav museer 7 % 5 % 5 % Antal förfrågningar 5 3 301 3 571 6 3 937 - varav män 57 % 58 % 56 % - varav kvinnor 43 % 42 % 44 % - varav under 30 år 14 % 17 % 24 % - varav 30 64 år 68 % 67 % 58 % - varav 65 år och äldre 18 % 16 % 18 % - varav universitet/högskolor 21 % 30 % 15 % - varav skolor 5 % 5 % 4 % - varav museer 10 % 8 % 5 % 4 Besökare: en person som fysiskt kommit till något av myndighetens arkiv eller bibliotek. Här ingår även de ev. frågor som den fysiska besökaren ställt. 5 Förfrågningar: svar på frågor per brev, fax, e-post och telefon som berört myndighetens ämnesområden (dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn). Här ingår inte frågor om öppettider, kopiekostnader etc. 6 Fr.o.m. 2004 ingår de frågor som besökare ställt i Antal besökare ovan. T.o.m. 2003 noterades först besöket. Därutöver noterades ev. frågor från besökare som förfrågningar.

14 Under året har SOFI publicerat: Jul i Sverige 2003-2004 Proceedings of the 21 st International Congress of Onomastic Sciences, Uppsala August 19-24, 2002, volym 1 Tabell 6 Antalet färdigställda publikationer, sålda exemplar samt publicerade artiklar 2005 2004 2003 Antal färdigställda publikationer 2 4 2 Antal sålda exemplar 2 817 5 704 7 045 Antal publicerade artiklar 58 62 48 - varav vetenskapliga 7 38 42 33 - varav populärvetenskapliga 8 20 20 15 7 Artiklar publicerade i årspublikationer, vetenskapliga tidskrifter, vetenskapliga serier samt avhandlingar och monografier. 8 Artiklar som tillrättalagts för en bredare allmänhet, t.ex. artiklar publicerade i dags- och veckopress, populärvetenskapliga tidskrifter och medlemsblad. Kommentar Trenden med en förskjutning från personliga besök och telefonförfrågningar mot besök på SOFI:s webbplats och sökning i digitala register har fortsatt under året. I takt med att digitala register utarbetas och införs på SOFI:s webbplats ökar antalet beställningar med e-post. De äldsta handlingarna finns på olika slags papper av skiftande kvalitet, nedtecknade med blyerts, bläck eller anilin. De äldsta inspelningarna finns på fonografrulle, grammofonskiva och ljudtråd. En del av dessa börjar bli sköra och otydliga efter att ha använts flitigt under snart ett sekel. Genom att digitalisera samlingarna kan de göras tillgängliga utan att fortsättningsvis behöva slitas ned samtidigt som säkerhetskopior skapas. Digitaliserat material kan förmedlas över Internet eller om det gäller inspelningar beställas på CD och på så sätt göras tillgängliga för fler och nya grupper som barn och ungdomar samt funktionshindrade. Dessutom främjas SOFI:s miljömål av ett minskat resandebehov för att kunna ta del av samlingarna. Registren uppfattas som användarvänliga av dem som besöker dem. Systemet är tillgängligt oberoende av tid och rum. Det är enkelt att använda och med sitt påtagligt historiska innehåll fyller det en viktig funktion ur ett samhällsperspektiv. Antalet besökare på SOFI:s webbplats har ökat med ca 43 % i förhållande till 2004. Den nya webbplatsen, som lanserades före midsommar 2005, har tagits emot positivt vilket avspeglar sig i besöksstatistiken. För besökare i SOFI:s arkiv och bibliotek har utvecklingen fortsatt med en förskjutning av könsfördelningen mot en ökande andel män. Åldersmässigt har det skett en ytterligare förskjutning uppåt i åldersgrupperna under mätperioden. Andelen besökare 65 år och äldre har ökat, andelen under 30 år har minskat medan andelen 30 64 år varit ganska konstant. Vad gäller besökarnas bakgrund, universitet/högskolor, skolor respektive museer, har det inte skett några större förändringar över åren. I den bakgrundsgrupp som det inte efterfrågas statistik om återfinns bl.a. massmedia, myndigheter och hembygdsrörelsen.

15 Vad gäller förfrågningar har könsfördelningen legat ganska konstant över mätperioden. Utvecklingen i åldersfördelning uppvisar en något annorlunda bild är för besökarna. Förfrågningarna från gruppen 30-64 år har ökat, från 65 år och äldre har de varit ganska konstanta medan förfrågningarna från gruppen under 30 år minskat liksom för besökarna från samma grupp. Enligt SCB är tillgången till och användandet av Internet högre bland yngre än bland äldre vilket styrker antagandet att den minskande andelen besökare och förfrågningar från gruppen under 30 år kan antas uppvägas av ett flitigare användande av Internet för att få svar på de frågor denna grupp har. SOFI har under året färdigställt två publikationer, vilket är två mindre än föregående år. Antalet publicerade artiklar var 58 st. Trenden uppvisar en liten förskjutning i fördelningen mellan vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar. Andelen populärvetenskapliga artiklar har ökat under mätperioden, från 31 till 34 %. Försäljningen av SOFI:s publikationer har minskat med ca 50 % i förhållande till 2004, då försäljningen, av det år 2003 utgivna Svenskt ortnamnslexikon, överträffade alla förväntningar. Sammantaget anser SOFI att årets resultat är bra. Målet att kunna öka tillgängligheten har uppnåtts, dels genom att SOFI i ökad utsträckning kunnat tillhandahålla materialet digitalt, dels genom försäljningen av publikationer som Lyssna på svenska dialekter! och Svenskt ortnamnslexikon.

16 1.4 Kunskapsuppbyggnad Verksamhetsmål: Målet är att Språk- och folkminnesinstitutet genom kunskapsuppbyggnad grundad på forskning och i samverkan med andra skall bidra till ny kunskap inom sitt område. Särskilt avseende skall fästas vid samarbete med universitet och högskolor, skolor och museer. Begärd återrapportering: Resultatet skall redovisas och bedömas enligt kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Redovisningen skall ge utrymme för jämförelser mellan olika verksamhetsår samt omfatta såväl intern som extern verksamhet. SOFI:s projekt och vilka samarbetspartner som varit viktiga för kunskapsuppbyggnaden redovisas i tabell 7. Under året har två projekt påbörjats och två överförts till den ordinarie verksamheten eller avslutats. Dessa redovisas utförligare nedan. Samarbetet har i huvudsak skett med Uppsala, Lunds, Göteborgs och Umeå universitet. Med Uppsala universitet har samarbete skett genom deltagande i seminarier, undervisning och handledning, i ALE-projektet samt i ett antal namnprojekt med Seminariet för nordisk namnforskning. Samarbetet med Lunds universitet har främst skett genom medverkan i tvärvetenskapliga projekt med bebyggelse- och kulturhistorisk inriktning, i handledning och examination av studerande med inriktning på dialektologi och namnforskning och i rådgivande expertmedverkan i tvärvetenskapligt inriktade publikationer inom universitetsämnen av olika slag. Med Göteborgs universitet har samarbetet skett bl.a. genom undervisning, handledning och projektverksamhet. SOFI har ett samarbetsavtal med Etnologiska institutionen, vilket innebär att en av SOFI:s anställda undervisar i kurser som har direkt anknytning till SOFI:s verksamhet. Under året har förberedelserna för The Second Ritual Year Conference 2006 påbörjats i samarbete med Göteborgs universitet och Göteborgs stadsmuseum. Samarbetet med Umeå universitet har skett bl.a. genom deltagande i konferenser, projektverksamhet, visningar av samlingarna och handledning. Samverkan har också skett genom utbyte av information och kunskap rörande de samiska språken. I projekten arbetar personer med professors- eller docentkompetens, doktorsexamen eller annan högre utbildning i nordiska språk eller etnologi och/eller personal med magisterexamen eller annan grundutbildning, varav flera forskarstuderande. Av SOFI:s personal har ca 35 % högre akademisk utbildning (fil.dr eller fil.lic.) och ytterligare ca 15 % är forskarstuderande. I flertalet projekt deltar även administrativ personal. Det har genomgående varit till stor nytta för kunskapsuppbyggnaden för SOFI:s egen personal att SOFI kunnat knyta personer med hög vetenskaplig kompetens till de projekt som bedrivs med externa bidrag. Resultaten av kunskapsuppbygganden har också överförts till forskare, allmänheten, massmedia m.fl. i form av vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m. Under året har Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien beslutat att utlysa ett antal tidsbegränsade postdoktorala forskartjänster, varav två är avsedda för SOFI. Dessa kommer att

17 inriktas mot forskning rörande svenska dialekter och svenska personnamn och ytterligare bidra till att knyta personer med hög vetenskaplig kompetens till SOFI. Påbörjade projekt Dialekthandbok Syftet är att ge ut en aktuell handbok om svenska dialekter, som belyser dialekterna från språkhistorisk, dialektgeografisk, social och kulturell synpunkt, men som också beskriver den pågående dialektutjämningen och anknyter till modern forskning. Vidare skall en bibliografi över allmän och svensk dialektlitteratur ingå. Under året har förberedelser för det kommande arbetet genomförts. Från Nora-Anna till Foppa Syftet är att undersöka framväxten av det moderna Sverige och vår svenska idrott speglad i utövares binamn. Projektet är delfinansierat av Centrum för Idrottsforskning. Vilande och avslutade projekt Ordbok över Sveriges dialekter (OSD) Syftet med projektet Ordbok över Sveriges dialekter är att sammanställa och ge ut en ordbok som bl.a. med angivande av ordens, uttalsformernas och betydelsernas geografiska förekomst/utbredning redogör för i princip hela det svenska dialektala ordförrådet inom Sveriges nuvarande gränser. Under året har visst manusarbete till en kortversion genomförts, för publicering på Internet. Efter diskussioner både inom och utom SOFI har beslutats att arbetet med den tryckta ordboken skall vara vilande så länge projektet Svenskt dialektlexikon pågår. Det övriga arbetet med ordboken kommer att ingå i den ordinarie verksamheten. Älvdalsmålet Syftet med projektet har varit att fullfölja fältundersökningarna och fortsätta att undersöka innebörden för svensk och nordisk språkhistoria av de nya, språkhistoriskt intressanta rön som gjorts om målets fonologi och morfologi. Under året har kompletterande inspelningar gjorts. Dokumentationen av de nyupptäckta dragen i målets fonologi och morfologi har fullföljts och projektet avslutats. Samarbete har skett med Stockholms och Uppsala universitet. Användningen av sektorsforskningsmedel (anslaget 28:37) De sektorsforskningsmedel som regeringen anvisat under anslaget 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har till största delen använts för att helt eller delvis finansiera projekt med tillfälligt anställd personal och för att ge egen personal möjlighet att förbereda forskningsansökningar. Bidrag har inte lämnats till externa projekt. Användningen av dessa medel skiljer sig inte från tidigare år. Under de senaste åren har externt bidrag endast lämnats vid ett tillfälle. Under 2005 har medel bl.a. använts till projekten Västsvensk regionalisering, Kvinnor som spelmän, Supranormala upplevelser och alternativa världsåskådningar, Årets fester förändring av sedvänjor, Naturnamnen i Tanums härad (OGB 19:2) och Från Nora-Anna till Foppa.

18 Kommentar Under året har inom SOFI genomförts en diskussion om SOFI:s framtida verksamhet. I denna har framkommit att målet för SOFI:s verksamhet skall vara att SOFI är ett forskningsinstitut som bedriver kvalificerad forskning inom sina delar av det immateriella kulturarvet. SOFI skall även samla in, bevara och förmedla kunskaper inom sina verksamhetsområden. Kunskapsuppbyggnaden är således grunden för SOFI:s verksamhet. Den svarar också för ca 43 % av verksamheten. Merparten av arbetet sker i form av projekt, varav flera är långsiktiga och resurskrävande. Under året har projekten Dialekthandbok och Från Nora-Anna till Foppa påbörjats. Projekten Ordbok över Sveriges dialekter och Älvdalsmålet har överförts till den ordinarie verksamheten eller avslutats. SOFI har både forskningen och samhället som användare. Samarbetet med universiteten leder till ett ökat intresse för SOFI:s samlingar och bidrar till ett bearbetande av det arkiverade materialet och till en möjlig återväxt inom SOFI:s verksamhetsområden. Samarbetet med universiteten har ökat under senare år. Vid SOFI finns ett vetenskapligt råd med externa företrädare för verksamhetsområdena dialekter, folkminnen och namn. Rådet biträder styrelsen och direktören i frågor som rör verksamhetens vetenskapliga inriktning och kvalitet. Det utses av SOFI:s styrelse. SOFI anser att det finns ett vetenskapligt och pedagogiskt värde i att det egna forsknings- och utvecklingsarbetet kan fortskrida och utvecklas vidare. SOFI har därför behov av ett forskningsanslag som gör det möjligt att initiera nya projekt och göra studier inom SOFI:s verksamhetsområden. Härigenom kan också yngre, välutbildad personal knytas till SOFI, vilket är nödvändigt om den äldre personalens kunskaper tillfredsställande skall kunna föras vidare. Det gör det också möjligt att stödja anställda, som är aktiva forskarstuderande, så att de inom en rimlig tid kan nå en högre examen och därigenom säkra en del av återväxten.

Tabell 7 Projektredovisning Dialekter Projektbenämning m.m. Syfte och resultat Samarbetspartner Atlas Linguarum Europae, Europeisk språkatlas (ALE) Dialekthandbok Syfte: Kartera samtida dialektala data och utifrån ett jämförbart material från samtliga språk i Europa försöka förklara och belysa olika språkfenomen och kulturella företeelser. Resultat: Under året har löpande ärenden handlagts och artiklar granskats. Syfte: Ge ut en aktuell handbok om svenska dialekter, som belyser dialekterna från språkhistorisk, dialektgeografisk, social och kulturell synpunkt men som också beskriver den pågående dialektutjämningen och anknyter till modern forskning. Vidare skall en bibliografi över allmän och svensk dialektlitteratur ingå. Resultat: Under året har förberedelser för det kommande arbetet genomförts samt ett mindre seminarium hållits där upplägget diskuterats. Uppsala universitet, företrädare för de nordiska länderna och övriga Europa bl.a. genom det årligen återkommande ALE Editorial Board Meeting. Svenskt dialektlexikon (SDL) Syfte: Ge ut ett lexikon över dialekterna i Sverige. Lexikonet planeras ha ett begränsat, men fylligt ordurval, enkla uttalsuppgifter, korta betydelseangivelser och ett mindre antal språkprov. Uppsala universitet och Svenska Akademiens ordbok i Lund. Resultat: Under året har upplägget, främst urvalsmetoder och mikrostruktur diskuterats. Redigeringsarbetet har fortsatt. Artiklar har skrivits till ord på e, å och ä. Ordbok över folkmålen i Övre Dalarna (OÖD) Syfte: Sammanställa och ge ut en ordbok över dalmålen i området från Gagnef i söder till Älvdalen och Transtrand i norr. Dialekterna i området fördelar sig på de olika målområdena Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna. Resultat: Under året har arbetet med ordboken varit vilande då redaktören genomgår forskarutbildning. Ordbok över Sveriges dialekter (OSD) Syfte: Sammanställa och ge ut en ordbok som bl.a. med angivande av ordens, uttalsformernas och betydelsernas geografiska förekomst/utbredning redogör för i princip hela det svenska dialektala ordförrådet inom Sveriges nuvarande gränser. Resultat: Under året har arbetet med ordboken i huvudsak varit vilande på grund av arbetet med Svenskt dialektlexikon. Visst manusarbete till en kortversion har genomförts, för publicering på Internet.

20 Värmländska dialekter Syfte: Ge ut en populärvetenskaplig bok om de värmländska dialekterna. I anslutning till detta utarbetas en modell till en dialektdatabas på sockennivå. Modellen skall i första hand omfatta substantivens böjning och en begränsad del av syntaxen i de värmländska dialekterna och i övre dalmålen. Resultat: Under året har redigeringsarbetet fortsatt och arbetet med modellerna för substantivens böjning och syntaxen är i princip klara. Västsvensk regionalisering Syfte: Undersöka hur göteborgskan och de kringliggande västgötska, halländska och bohuslänska dialekterna förändrats efter andra världskriget, relaterat till bl.a. demografi, mobilitet och infrastruktur. Göteborgs universitet. Älvdalsmålet Resultat: Under året har arbete genomförts med transkribering, analys och beskrivning av äldre och nyare dialektdrag i Göteborg, ur två material från 1970- resp. 1990-talet, vilket resulterat i ett manus samt två konferensföredrag. Syfte: Fullfölja fältundersökningarna och fortsätta att undersöka innebörden för svensk och nordisk språkhistoria av de nya, språkhistoriskt intressanta rön som gjorts om målets fonologi och morfologi. Resultat: Under året har kompletterande inspelningar gjorts. Dokumentationen av de nyupptäckta dragen i målets fonologi och morfologi har fullföljts. Projektet har avslutats under året. Stockholms och Uppsala universitet. Folkminnen Projektbenämning m.m. Syfte och resultat Samarbetspartner Kvinnor som spelmän Syfte: Samla in och ta vara på kvinnors förhållningssätt till musik samt kvinnors berättelser kring musik och musicerande. I projektet intervjuas kvinnor som är eller har varit spelmän eller på annat sätt varit engagerade i andra musikaliska uttrycksformer såsom t.ex. sång och kulning. Resultat: Projektet har avslutats under året och bl.a. resulterat i medverkan i Musikmuseets utställning Vems röst? Vilken musik? Kön - Musik - Makt. Musikmuseet.

21 Det mytiska landskapet. Folklore, populärkultur och levande rollspel Syfte: Visa hur kommersiellt framställd populärkultur förändrar föreställningarna om traditionella supranormala väsen och företeelser, samtidigt som den skapar nya föreställningar. Levande rollspel studeras som en exponent för detta förändrade synsätt. Resultat: Under året har arbetet fortsatt med manusskrivande och inläsning. Sagan i nutid Syfte: Fokusera på den kvinnliga gestaltningen och undersöka hur explicita eller implicita, strukturellt betingade förändringar görs med syfte att tilldela kvinnorna ny status och nya roller i förhållande till primärkällorna och traditionsuppteckningarna. Resultat: Under året har viss insamling bedrivits. Supranormala upplevelser och alternativa världsåskådningar Syfte: Dokumentera supranormala upplevelser idag, framför allt spök- och gengångsupplevelser bl.a. genom intervjuer med företrädare för olika alternativa världsåskådningar som asatroende, schamaner, druider, wicca etc. Projektet skall resultera i boken Spöken, medier och astrala resor. Årets fester förändring av sedvänjor Resultat: Under året har manusarbetet pågått. Syfte: Dokumentera människors förhållanden till års- och livshögtider under en föränderlig tid. Tonvikt läggs vid internationalisering av olika sedvänjor, men också vid den påverkan som invandrade svenskar har på firandet och omvänt, hur de nya svenskarnas firande påverkas av omgivningens festbruk. Resultat: Under året har ett kontinuerligt studium av års- och livshögtider genomförts samt 2004 års juldokumentation samlats in och sammanställts i en småskrift. Nordiska museet, Folklivsarkivet i Lund, Mångkulturellt centrum i Fittja, Göteborgs Stadsmuseum och Etnologiska inst. vid Göteborgs universitet. SIEF:s arbetsgrupp för The Ritual Year. Ortnamn Projektbenämning m.m. Syfte och resultat Samarbetspartner Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB) Syfte: Fortsätta utgivningen av ortnamnen i f.d. Göteborgs och Bohus län. Resultat: Under året har arbete pågått med: OGB 13 Ortnamnen i Stångenäs härad. OGB 14 Ortnamnen i Sotenäs härad, där råmanus föreligger. OGB 19:1 Bebyggelsenamnen i Tanums härad, där halva manus föreligger i prel. version. OGB 19:2 Naturnamnen i Tanums härad, där tryckfärdigt manus föreligger. Seminariet för nordisk namnforskning i Uppsala och Göteborgs universitet.

22 Skånes ortnamn (SkO) Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences Sveriges ortnamn (SO) Övre Norrlands ortnamn Syfte: Fortsätta utgivningen av häradsdelar i serien Skånes ortnamn. Resultat: Under året har arbete pågått med: SkO A 15 Oxie härad och Malmö stad, där manus föreligger för 15 av 26 socknar. SkO A 19 Torna härad och Lund stad, där delen författas av pensionerad medarbetare. SkO A 22 Västra Göinge härad med Hässleholms stad, där råmanus föreligger för samtliga socknar. Syfte: Publicera handlingarna från den 21:a internationella namnforskningskongressen i Uppsala. Resultat: Under året har volym 1 publicerats. Syfte: Bearbeta namnen i de delar av Sverige som inte omfattas av projekten Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, Skånes ortnamn och Övre Norrlands ortnamn. Resultat: Under året har arbete pågått med: Gävleborgs län, där fältarbete bedrivits delvis i samarbete med Hälsinglands museum. Uppsala län, främst häraderna kring Uppsala Kalmar län, där manus föreligger för tolv socknar i Mörbylånga kommun Syfte: Fortsätta utgivningen av kommundelar i serien Övre Norrlands ortnamn. Resultat: Under året har arbete pågått med: ÖNOV 11 Umeå kommun, där kartmaterial har excerperats. ÖNON 5 Gällivare kommun, där arbetet bedrivs vid Namnavdelningen. Forskare inom namnvetenskap, historia, kulturgeografi och arkeologi vid skilda institutioner. I Skåne, av bebyggelse- och kulturhistoriska skäl, med kollegerna i Lund och Köpenhamn. Företrädare för släktforskning och hembygdsrörelse. International Congress of Onomastic Sciences Forskare inom namnvetenskap, historia, kulturgeografi och arkeologi vid Uppsala universitet samt Riksantikvarieämbetet.

23 Personnamn Projektbenämning Syfte och resultat Samarbetspartner Namn i en äldre bruksmiljö Syfte: Undersöka namnbestånd och namnskick inom Uddeholmsbruken och omgivande bondemiljö i Värmland under perioden tidigt 1700-tal till sekelskiftet 1900. Resultat: Under året har arbete pågått med materialbearbetning och författande, bl.a. av en uppsats om förnamnsskick i värmländsk bruksmiljö för publicering i Studia anthroponymica Scandinavica. Vidare har ett föredrag om främst kvinnors namn i bruksmiljö 1730-1830 hållits vid den internationella namnforskarkongressen i Pisa. Projektet är finansierat av bidrag från Utbildnings- och kulturdepartementets satsning på industrisamhällets kulturarv. Från Nora-Anna till Foppa Syfte: Undersöka framväxten av det moderna Sverige och vår svenska idrott speglad i utövares binamn. Projektet är delfinansierat av Centrum för Idrottsforskning Sveriges medeltida personnamn Resultat: Projektet har påbörjats under året. Syfte: Ge ut ett bokverk som upptar personnamn, både förnamn och binamn, som brukats i Sverige under medeltiden. Resultat: Under året har arbetet pågått med: Häfte 15, där kontrollarbete och redigering bedrivits. Råmanus föreligger. Forskare inom bl.a. namnvetenskap, medeltidshistoria, personhistoria och latin från Uppsala och Stockholms universitet.

2 Internationell verksamhet Begärd återapportering: SOFI skall återrapportera former för internationellt samarbete och inom vilka områden det huvudsakligen ägt rum. 2.1 Norden SOFI har ett väl fungerande nordiskt samarbete, bl.a. genom medverkan i föreningar och kommittéer. På folkminnesområdet deltar SOFI i arbetet inom Nordic Network of Folklore och i det internordiska nätverket Folkloristens fältarbete och arkivering som process. På namnområdet finns Nordiska samarbetskommittén för namnforskning (NORNA), som samordnar namnforskningen i de nordiska länderna. På det samiska området sker ett forskningssamarbete med Høgskolen i Nesna och löpande kontakter med Samisk Navnekonsulenttjeneste i Norge samt på det samiska och finska området sker löpande kontakter med Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland. Kontakter finns även med jazz- och populärmusikhistoriska arkiv i Norge och Finland och med Finlands svenska folkmusikinstitut i Vasa, Finland. Samarbetet har fortsatt mellan SOFI och Seksjon for namnegransking vid Universitetet i Oslo avseende vidareutveckling av etymologiregistret och ett framtida tillgängliggörande av detta. En viktig del i det nordiska samarbetet är deltagandet i symposier och konferenser. Under året har företrädare för SOFI bl.a. deltagit i följande: Lexikografikonferens i Sønderborg, Danmark Onomastiskt framtidssymposium i Skammestein, Norge Kulturarv, kulturpolitikk och praksis/bruk i Oslo, Norge Ordboksseminarium vid Norsk ordbok i Oslo, Norge Seminarium om styrking av samisk språk og identitet med vekt på Helgeland og Västerbotten i Hattfjelldal, Norge Konferensen Stadnamn i nordisk og internasjonalt perspektiv i Oslo, Norge 2.2 Övriga Europa SOFI har deltagit i det dialektgeografiska projektet Atlas Linguarum Europae (ALE). I projektet, som understöds av UNESCO, ingår alla länder från det geografiska Europa, d.v.s. från Atlanten i väster till Ural och Kaukasus i öster. För närvarande styrs arbetet genom två sekretariat, Secrétariat Central i Bamberg i Tyskland och Secétariat de Rèdaction i Florens i Italien. Inom folkminnesområdet finns ett samarbete vad gäller traditionell folklore, främst med institutioner på Irland. SOFI samverkar också med The Institute of Estonian Language i Tartu i Estland.

25 På dialektområdet har SOFI deltagit i the International Conference on Language and Variation i Europe, Meertens Institut, Amsterdam. På namnområdet har SOFI deltagit i det internationella symposiet Geonames 2005 i Leeuwarden, Nederländerna. Under 2005 har tidigare upprättade kontakter vidmakthållits med institutionen Skandinavistika vid universitetet i Tartu. 2.3 Övriga världen Den internationella namnvården har en särskild organisation i FN:s regi, United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN), där SOFI deltar i arbetet. Standardisering av geografiska namn behandlas dels vid FN-konferenser, dels vid s.k expertgruppsmöten. Under året har ett expertgruppsmöte hållits i Oslo, Norge. Förste forskningsarkivarie Mats Wahlberg har deltagit i arbetet inom The International Council of Onomastic Sciences (ICOS) som president inom dess Board of Directors. SOFI är också representerat i ICOS Bibliography Group, som främst arbetar med upprättandet av en datoriserad onomastisk bibliografi samt i ICOS Terminology Group. SOFI har deltagit vid ICOS 22:a internationella namnforskarkongress i Pisa, Italien. På folkminnesområdet finns ett samarbete med The International Society for Ethnology and Folklore (SIEF). SOFI har under året deltagit i SIEF-konferensen The Ritual Year Conference 1 på Malta. Den andra konferensen kommer att arrangeras av SOFI 2006 i Göteborg på temat Det rituella året och rituell mångfald. SOFI har deltagit i the 23rd International Perspectives on Contemporary Legend Conference i Athens, Georgia, USA.