Innehåll. Resultatredovisning Finansiell redovisning Generaldirektörens förord... 2

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 Innehåll Generaldirektörens förord... 2 Resultatredovisning... 3 Samlad översikt... 3 Insamling, dokumentation och bevarande... 8 Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning Kunskapsspridning Samverkan för ökad kunskap Verksamhetsstöd Redovisning av kompetensförsörjningen Redovisning av anslag 7:1 anslagsposter 6 och 16. Åtgärder för nationella minoriteter Anslaget 7:1 anslagspost 6. Åtgärder för nationella minoriteter, språkvård för nationella minoritetsspråk Anslaget 7:1 anslagspost 16. Åtgärder för nationella minoriteter, statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoriteterna Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Balansräkning Anslagsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Tilläggsupplysningar och noter Underskrift

3 Generaldirektörens förord Verksamhetsåret 2010 har varit ett händelserikt år med nya utmaningar för myndigheten. Uppdraget att följa upp tillämpningen av språklagen, som trädde i kraft den 1 juli 2009, har förtydligats under året liksom uppgiften att sprida kunskap hos myndigheter och allmänhet om lagar och språkpolitiska mål samt att utvärdera hur språksituationen i Sverige utvecklas. Den förstärkning av anslaget som institutet fick med anledning av detta har huvudsakligen använts till att utöka och förstärka kompetensen vid Språkrådet. Institutet har även förstärkt språkvården för det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken. Ytterligare ett uppdrag som tillkommit är att fördela statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken. Under 2010 gjordes detta för första gången och responsen var smått överväldigande. Utlysningen resulterade i över 100 ansökningar och efter noggrann beredning beviljades 33 av dem projektbidrag om sammanlagt 3,4 miljoner kronor. Digitaliseringen av institutets samlingar pågår löpande. Syftet med digitaliseringen är att öka säkerheten genom att skapa digitala kopior av det insamlade arkivmaterialet och samtidigt öka tillgängligheten. Under året har arbetet med att utforma en ansökan om externa forskningsmedel för att utveckla området påbörjats. I likhet med ett antal andra myndigheter och institutioner lämnade institutet i april 2010 in ett underlag för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande, till regeringen. Som en följd av den rapport som institutet tillsammans med fem andra myndigheter och organisationer lämnade till regeringen i november 2009 med förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet har institutet under året intresserat följt processen inför den ratificering av konventionen som slutligen beslutades den 9 december Institutet välkomnar nu uppdraget att som samordnande myndighet utveckla arbetet med tillämpningen av konventionen. Arbetet med att stärka institutets forskningsprofil har gått vidare, och vi bedriver fortsatt flera externfinansierade forskningsprojekt inom våra verksamhetsområden. Under våren fastställdes riktlinjer för forskningsverksamheten vid institutet och en forskningsgrupp med uppdrag att fungera som ett forum för forskningsstrategiska frågor inrättades. Vi har även fortsatt att utveckla samarbetet med andra kulturarvsinstitutioner, universitet och högskolor avseende bl.a. forskningsprojekt, medverkan i undervisning, seminarier, föreläsningar och konferenser samt med studiebesök och visningar av våra samlingar. Som ett led i institutets fortsatta arbete med att stärka beredskapen inför de samhällsförändringar samt utmaningar och krav som dagens myndigheter ställs inför har ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling pågått även under Ingrid Johansson Lind 2

4 Resultatredovisning Samlad översikt Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Institutet ska bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde och verka för ökad kunskap i samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor. I sin verksamhet ska institutet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Institutet fördelar statsbidrag som har till syfte att ge enskilda personer bättre förutsättningar att tillägna sig, utveckla och använda sitt nationella minoritetsspråk genom att stärka deras förmåga att förstå, tala, läsa eller skriva på minoritetsspråket. Verksamheten har under senare år alltmer inriktats mot egen kvalificerad forskning. Inom språkvårdsområdet finns en betydande kompetens, vilken även omfattar de nationella minoritetsspråken. Inom folkminnesverksamheten finns unik kunskap och inom namn- och dialektområdet besitter institutet en kompetens som är större än vid något universitet. Myndigheten har en lång tradition när det gäller dokumentation av och forskning om olika former av immateriella kulturarv. Institutet har Sveriges största samlingar av dialekter, namn och folkminnen. Institutet har en viktig roll att fylla som den enda myndigheten med ett övergripande ansvar för språksituationen i Sverige. En av huvuduppgifterna är att följa den språkpolitiska utvecklingen i Sverige och verka för att den utvecklas i enlighet med riksdagens mål och lagstiftningen. Institutet har utökat resurserna inom det språkpolitiska området genom en ny utredartjänst som under året arbetat med olika projekt med språkpolitiskt anknytning. Institutet är också en av få myndigheter som i sin instruktion uttryckligen har specifika uppgifter i förhållande till de nationella minoriteterna och det svenska teckenspråket. Vid utgången av 2010 hade institutet följande organisation: Generaldirektör Uppsala Avdelningen för verksamhetsoch ledningsstöd Uppsala Avdelningen för digitalt arkiv och lokal service Uppsala Dialektavdelningen Uppsala Folkminnesavdelningen Uppsala Namnavdelningen Uppsala Språkrådet Stockholm Dialekt-, ortnamnsoch folkminnesarkivet i Göteborg, DAG Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL Dialekt-, ortnamnsoch folkminnesarkivet i Umeå, DAUM 3

5 Redovisning av verksamhetens totala kostnader och intäkter Tabell A. Totala kostnader och intäkter Belopp i tkr Totala kostnader Intäkter av anslag Övriga intäkter Totala intäkter Medel som erhållits från statsbudgeten för finsiering av bidrag Lämnade bidrag : Övriga intäkter fortsätter att minska beroende på att antalet externfinansierade forskningsprojekt har minskat samt att externa bidrag för digitalisering ersatts med resurser från arbetsförmedlingen. Källa: ur ekonomisystemet Agresso Tabell B. Kostnader och intäkter för avgifter med full kostnadstäckning Kostnader Ingående behållning Personalkostnader Resor och traktamenten Konsulter och uppdragstagare OH-kostnader Övrigt Kostnader totalt Intäkter Uppdrag Resultat Överskott som förs över till nästa år 1 OH-kostnaden felberäknad. Korrigeras Institutet erhöll betalning för två uppdrag från Myndigheten för skolutveckling i december Källa: ur ekonomisystemet Agresso Kostnader och intäkter inom ramen för full kostnadstäckning Inom ramen för full kostnadstäckning är totalsumman för årets intäkter tkr (se resultaträkningen not 2). Försäljningsintäkter för myndighetens publikationer täcker en liten del av produktionskostnaden. I regel motsvarar intäkterna kostnaderna för formgivning och tryckning. Detta beror på att myndighetens vetenskapliga publikationer trycks i små upplagor. Lexinordböcker samt Sveriges ortnamnslexikon har tryckts i större upplagor och täcker därmed även en del av kostnaden för framtagning av manus. Myndighetens försäljningspris sätts med utgångspunkt från marknadspriset för jämförbara publikationer. Övriga intäkter (från konferenser, utbildning och konsultuppdrag m.m.) täcker i huvudsak myndighetens merkostnader. Myndigheten tar ut 25 procent i overheadkostnad på externa bidrag till verksamhet inom de uppgifter som anges i instruktionen 2 1 och 2 stycket samt enligt fastställd avgiftsmodell. 4

6 Tabell C. Uppgift om lokalkostnader enligt återrapporteringskrav i regleringsbrevet Hyresvärd Hyra inkl. uppvärmning El Reparationer och underhåll Övriga driftkostnader Summa Akademiska hus Uppsala Akademiska hus syd AB Diligentia Väst AB Lerstenen Lanbon & Masen AB HSB brf Täppan i Stockholm Övrigt (ej särskild hyresvärd), städning, bevakning m.m. Summa Källa: ur ekonomisystemet Agresso Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel Andel bidrag av den totala intäkten 20% 10% 6,1% 9,2% 9,3% 13,6% 10,9% 0% Figur 1. Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel. Källa: ur ekonomisystemet Agresso Institutet har enbart tagit emot bidrag, inga sponsormedel. År 2006 tilldelades institutet ett femårigt bidrag för de två projekten Namnfraser i äldre tid. Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi och Stockholmsdialekter i interaktion från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien. Under året har 1/5 av bidraget förbrukats. Riksbankens jubileumsfond har även tilldelat institutet bidrag för projektet Dialektutjämning i Västsverige under perioden Under 2010 har lönebidrag erhållits från Arbetsförmedlingen. Till projektet Vardagsliv under andra världskriget har bidrag erhållits från Göteborgs universitet. Till projektet Hitta folkmusiken.nu har bidrag erhållits från spelmansförbunden i Västsverige genom Vara folkhögskola. Därutöver har bidrag även inkommit från Stiftelsen för Internetinfrastruktur, Ebbe Kocks stiftelse, Kungliga Skytteanska samf., Kungliga Vitterhetsakademien, och Ortnamnssällskapet i Uppsala. Bidragen har inte varit förenade med några särskilda villkor. För forskningsprojekten upprättas avtal eller kontrakt som reglerar utbetalning, redovisning m.m. 5

7 Kostnader och intäkter för prestations- och ämnesområden Ur tidsredovisningen hämtas antalet nedlagda timmar för prestations- och ämnesområden vilka summeras. Varje delområdes andel beräknas och resultatet blir en fördelningsnyckel. Kostnader och intäkter hämtas från ekonomisystemet, och fördelas på ämnesområdena enligt fördelningsnyckeln. Prestationsområden 40% 35% 34% 30% 20% 10% 15% 15% 18% 20% 6% 7% 26% 24% % Insamling, dokumentation och bevarande Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning Kunskapsspridning Samverkan för ökad kunskap Verksamhetsstöd Figur 2. Utifrån de mål och uppgifter som regering och riksdag formulerat, redovisas verksamheten i prestationsområden. Källa: tidredovisningssystemet TOJ Tabell D. Kostnadsfördelning per prestationsområde Belopp angivna i tkr Utgifter Intäkter av anslag Övriga intäkter Utgifter Intäkter av anslag Övriga intäkter Insamling, dokumentation och bevarande Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning Kunskapsspridning Samverkan för ökad kunskap Verksamhetsstöd Summa Institutet införde den 1 september 2009 en ny tidsredovisningsplan med kategorierna ämnesområden och prestationer. Jämförelsedata för 2008 och 2007 går inte att få fram på grund av att tidsredovisningen då hade en annan indelning. Tidsredovisningen sker via ett elektroniskt webbaserat system som är kopplat till en extern databas ur vilken statistiken hämtas. 2 Verksamhetsstödet för 2010 fördelas proportionellt på övriga prestationsområden enligt följande: Insamling, dokumentation och bevarande: tkr (20 %); Kunskapsspridning: 7505 tkr (47 %); Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning: tkr (25 %); Samverkan för ökad kunskap: (8 %). Källa: fördelning per prestationsområde ur tidsredovisningssystemet TOJ 6

8 Förutom redovisningen av prestationer i resultatredovisningen väljer institutet att redovisa resursfördelningen i de olika ämnesområden som verksamheten omfattar. Av fördelningen framgår att en stor del av verksamheten redovisas under rubriken Gemensamt. I detta ingår den typ av myndighetsgemensam verksamhet som inte går att dela upp i de specifika ämnes- områdena. Bland annat redovisas här deltagande i mässor, visningar, arkivvård, forskarservice, verksamhetsutveckling som omfattar flera ämnesområden. Uppskattningsvis avser den mesta av tiden ämnesområdena dialekter, folkminnen och namn och en mindre del svensk och allmän språkvård samt minoritetsspråk. Se även tabell E, not 2 nedan. Ämnesområden 30% 20% 10% 16% 29% 11% 11% 7% 6% 21% 22% 14% 12% 8% 7% 25% 13% % Gemensamt Dialekter Folkminnen Namn Svensk och allmän språkvård Minoritetsspråk Lednings- och verksamhetsstöd Figur 3. Arbetstidsfördelning per ämnesområde. Källa: tidredovisningssystemet TOJ. Se även not 1 i tabell E nedan. Tabell E. Kostnader och intäkter per ämnesområde 1 Ämnesområde Intäkter Övriga Intäkter Övriga Belopp angivna i tkr Kostnader av anslag intäkter Kostnader av anslag intäkter Gemensamt Dialekter Folkminnen Namn Svensk och allmän språkvård Minoritetsspråk Lednings- och verksamhetsstöd Summa Institutet införde den 1 september 2009 en ny tidsredovisningsplan med kategorierna ämnesområden och prestationer. Jämförelsedata för 2008 och 2007 går inte att få fram på grund av att tidsredovisningen då hade en annan indelning. Tidsredovisningen sker via ett elektroniskt webbaserat system som är kopplat till en extern databas ur vilken statistiken hämtas. 2 Fr.o.m.2010 har en justering gjorts som innebär att lokal administration som under 2009 redovisades under Gemensamt nu redovisas under Verksamhetsstöd. Källa: fördelning per ämnesområde ur tidsredovisningssystemet TOJ 7

9 Insamling, dokumentation och bevarande Inom prestationsområdet insamling, dokumentation och bevarande ryms det löpande och tidskrävande arbete som främst rör myndighetens omfattande arkiv och bibliotek. Institutets samlingar accederas, uppordnas och vårdas kontinuerligt. Därtill kommer arbetet med insamling av nytt material. Delar av materialet bearbetas exempelvis genom excerpering och transkribering för att kunna användas för kunskapsspridning och forskningsändamål. En stor och viktig uppgift, för att bevara och samtidigt tillgängliggöra samlingarna, är att digitalisera såväl befintligt som nyinkommet material. Stora utmaningar ligger i arbetet med att utveckla myndighetens digitala register samt metoder, tekniker och resurser för införande av digitalt arkiv. I anslutning till detta behandlas frågor om etik och upphovsrätt. Övergripande mål Institutet ska förbättra samlingarnas status och förvalta språk, dialekter, namn och folkminnen samt andra former av immateriella kulturarv i Sverige genom insamling, dokumentation och bevarande. Institutet ska främja ett levande kulturarv genom att öka möjligheterna att ta del av och bruka institutets samlingar. Institutets samlingar har under året utökats med material som främst hör samman med dokumentations- och forskningsprojekt, där också barn- och mångfaldsperspektivet har uppmärksammats. Universitetens donationer av material som hör samman med forskningsprojekt, dokumentationsuppgifter och fältarbeten utgör ett betydelsefullt material. Institutet har mottagit enskilda samlingar från föreningar och allmänheten. Egen insamling av dialekter, folkminnen och namn sker framför allt genom intervjuer, inspelningar, fotodokumentation, frågelistor, deltagande observationer samt genom excerpering av externa källor. Tidningsurklipp och s.k. internetlore samlas in som komplement till äldre arkivmaterial. Insamling av nyord inom svenska språket sker främst med hjälp av informanter som bevakar dagspressen samt via internet där allmänheten har möjlighet att skicka in nyord till myndigheten. Institutet har under 2010 arbetat vidare med att utveckla automatiserad insamling av nyord. 8 Insamling av folkminnen sker bl.a. genom att aktuella händelser och fenomen i samtiden bevakas. Exempelvis har institutet i samarbete med Livrustkammaren, Nordiska museet och Stockholm stadsmuseum uppmärksammat olika former av firanden i samband med kronprinsessbröllopet i juni Institutets dokumentation skedde i Uppsala, Stockholm och Ockelbo. Tillsammans med Folklivsarkivet i Lund och Nordiska museet har dokumentationen av människors förhållande till och syn på naturen fortsatt. Som en del av projektet har fältundersökningar genomförts i samarbetet med Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Institutet bedriver också ett projekt i Angered som dokumenterar barnens namn och språk samt analyserar den multikulturella varietet som talas i stadsdelen. Projektet har under året utvidgats med ett område i Göteborg där barnen till övervägande del har svensk bakgrund. I samband med andra forskningsprojekt har nyinspelningar av ungdomars dialekter genomförts. Inom ämnesområdet namn har insamlingsprojekt påbörjats i samarbete med Sveriges

10 Hembygdsförbund, Seminariet för nordisk namnforskning vid Uppsala universitet och Ortnamnssällskapet i Uppsala. Insamlingen av nytt ortnamnsmaterial sker via registrering i databaser. Med hjälp av arbetsmarknadspolitiska insatser har excerpering av gatu- och kvartersnamn i Lund genomförts. Under året har särskilda insatser gjorts för excerpering av ortnamn på det nationella minoritetsspråket meänkieli. Detta har skett i samarbete med Meän Akateemi. Registrering och inordning har skett i takt med att excerperat, upptecknat och inspelat material inkommit till myndigheten. Även äldre material har förts in i samlingarna och gjorts sökbara i register. Ortnamnsbelägg har excerperats ur huvudsakligen medeltida källor, länsräkenskaper, lantmäterihandlingar, jordregistret och yngre kartor. Dessa belägg har tillförts register och samlingar. Insortering av samlingar över lokala och regionala dialektord har till övervägande del gjorts av sommaranställda studenter, en resurs från Arbetsförmedlingen samt i begränsad omfattning av ordinarie personal i samband med lexikonarbete. Myndighetens forskningsbibliotek och referensbibliotek (ett på varje geografisk ort) tillhandahåller publicerat material av värde för forskning inom institutets ämnesområden. Biblioteket utnyttjas främst av den egna personalen samt av besökande forskare. Myndigheten har ingen utlåning av böcker. Institutet har under året fortsatt arbetet med att skapa ett gemensamt accessionsregister som är ett av institutets viktigaste redskap för att förmedla och tillgängliggöra samlingarna. Under året har migreringen av data avslutats. Arbetet med utvecklingen av en internetversion av databasen har inletts. Digitalisering av fonogram har fortskridit planenligt. I Göteborg har digitaliseringen av folkmusik inom projektet Hitta folkmusiken.nu fortskridit enligt plan. Kvalitetsgranskning och publicering av de under 1990-talet digitaliserade ortnamnssamlingarna som omfattar 3,7 miljoner poster har utförts planenligt och är nu i sitt slutskede. För lokaliseringskartor använda vid ortnamnsuppteckning har ett dataregister över kartorna färdigställts under 2010, och merparten av kartorna har skannats in. Registreringen har gjorts med hjälp av arbetsmarknadsåtgärder. Skanningen av kartorna har utförts av Lantmäteriet. Skånsk ortnamnsdatabas med bebyggelsenamn är helt klar och drygt poster inklusive naturnamn erbjuds via nätet i en lättanvänd applikation. Arbetet fortsätter med digitalisering av naturnamn. Av de 23 skånska häradernas naturnamn har drygt 13 skannats och matats in. Under året har sydsvenskt dialektmaterial digitaliserats. Databasen finns publicerad på myndighetens webbplats. Samlingar i Umeå om Per Stenbergs levnad i handskrift har skrivits in och korrekturlästs. Skanning av maskinutskrivna avsnitt från 1970-talet har påbörjats. Detta har möjliggjorts genom arbetsmarknadspolitiska insatser motsvarande en årsarbetskraft. Materialet kommer att ingå i ett utgivningsprojekt. Huvuddelen av institutets skriftliga samlingar och register återstår emellertid att digitalisera. Institutet har fortsatt arbetet med att förbereda en ansökan om externfinansiering av en mer systematisk och omfattande digitalisering av samlingarna. Digitaliseringen av skriftligt material har till största delen bedrivits med hjälp av resurser som ställts till förfogande genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder via Uppsala kommuns Jobbcenter och Lantmäteriet. Institutet har lämnat in underlag till regeringsuppdraget att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Genom arbetet med underlaget, medverkan vid kontaktgruppsträffar och konferenser har ett nätverk utvecklats för samverkan med andra myndigheter och organisationer inom detta område. Diskussioner pågår om gemensamma lösningar. 9

11 Tabell F. Antalet handlingar överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet handlingar (avrundat till tusental) Totalt antal handlingar varav handlingar överförda till digitalt medium (andel av totalt antal i procent) Källa: ur institutets accessionsregister (19 %) (19 %) (19 %) Tabell G. Antalet fonogram överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet fonogram Totalt antal fonogram varav fonogram överförda till digitalt medium 2 (andel av totalt antal i procent) (63 %) 1 Definition: totalt antal fonogram mätt i fysiska enheter som fonografrulle, grammofonskiva, ljudtråd, rullband eller kassett. 2 Definition: antalet fysiska fonogram vars innehåll överförts till digitalt medium. Källa: ur institutets accessionsregister (49 %) (34 %) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Insamling, dokumentation och bevarande 62% 56% 21% 20% 16% 8% 10% 6% Gemensamt Dialekter Folkminnen Namn Figur 4. Arbetstidsfördelning: insamling, dokumentation och bevarande per ämnesområde. Under ämnesområde Gemensamt redovisas all digitalisering av inspelningar och större delen av skriftliga samlingar. Källa: tidsredovisningssystemet TOJ Myndigheten bedömer att resultatet av verksamheten i allt väsentligt motsvarar myndighetens övergripande mål för prestationsområdet. På grund av begränsade resurser har dock insamlingen av nytt material om dialekter och personnamn, som speglar dagens samhälle inte 10

12 kunnat genomföras i önskvärd omfattning. Den insamling som genomförts har i huvudsak skett inom de forskningsprojekt som finansierats med externa medel. Avseende insamlingen av ortnamn har insamlingsarbetet kommit igång genom samarbete med bl.a. hembygdsförbund. Inom folkminnesområdet har material samlats in främst genom forskningsprojekt och riktade insatser. Vid utformningen av frågelistor och planerade intervjuer har jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektivet beaktats. Arbetet med digitalisering har skett i en högre omfattning än planerat. Detta främst beroende på tillgången till externa resurser i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, samarbete med Uppsala kommun och Lantmäteriet. 11

13 Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning Prestationsområdet forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning kan i huvudsak beskrivas som en mängd parallella forskningsprojekt av olika omfattning och ska i stor utsträckning vara integrerad med institutets övriga verksamhet samt vara ett stöd för denna. Varje enskilt forskningsprojekt innehåller olika moment av myndighetens prestationsområden. Samtidigt som forskningen integreras med övrig verksamhet och tjänar ett långsiktigt kunskapsuppbyggande bör den röra sig inom nya eller mindre utforskade delar av våra ämnesområden. Forskningen ska ha tydlig teoretisk förankring, arbeta enligt vetenskapliga metoder och dra nytta av kritisk granskning vid universitetens seminarier och i andra forskarkontakter. Materialinsamling till projekt kan omfatta nytt insamlat material, befintligt material i olika samlingar och databaser, bearbetat material, andra forskningsrapporter etc. Forskningsprojekten resulterar vanligen i form av artiklar, föredrag, undervisning, medverkan i medier samt bok- och webbpublicering. Övergripande mål Institutet ska öka kunskapen inom sina ämnesområden och stärka sin forskningsprofil genom egna projekt och samverkansprojekt, såväl långsiktiga som mer begränsade. Institutet har under året fastställt riktlinjer för forskningsverksamheten och inrättat en forskningsgrupp som forum för forskningsstrategiska frågor. Institutet har ambitionen att vara ett synligt och välrenommerat forskningsinstitut inom sina verksamhetsområden och en naturlig samarbetspartner i forskarsamhället. Institutets forskningsområden omfattar kategorierna: handböcker och läromedel, ordböcker och ortnamnsserier, undersökningar samt övrig forskning och vetenskaplig bearbetning. Ordböcker och ortnamnsserier är det mest resurskrävande forskningsområdet (se figur 6). Inom detta återfinns långsiktiga grundforskningsprojekt. Svenskt dialektlexikon (SDL) planeras omfatta ett band och behandla ett urval av ord ur det centrala dialektala ordförrådet. Ordbokens artiklar ska framför allt innehålla uppgifter om ordens betydelse. Lexikonets främsta målgrupp är den dialektintresserade allmänheten, däribland gymnasieelever, studenter och personer med intresse för hembygd, släktforskning etc. Under året har nya avgränsningsprinciper prövats och stämts av med nybildad expertgrupp. Ordbok över folkmålen i Övre Dalarna behandlar dialektorden i dalmålen i Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna (från Gagnef i söder till Älvdalen och Transtrand i norr). Utgivningen sker häftesvis och under 2010 har häfte 38 med illustrationer och häfte 39, som avslutas med ordet syt 'sköta, vårda', publicerats. Atlas Linguarum Europae (ALE) är ett europeiskt forskningssamarbete understött av Unesco. Den europeiska språkatlasen syftar till att genom material från Europas samtliga dialekter undersöka och kartlägga språkliga och kulturella samband i Europa. Under året har redaktionellt arbete bedrivits avseende begreppen potatis, bokstav el. brev och skomakare. Institutet innehar ordförandeskapet för ALE Sverige. Den svenska nationella ALE-kommitténs primära uppgifter är att sammanställa och göra en första tolkning av dialektmaterial i 12

14 form av etymologiska synteser för de begrepp som ska karteras. Sveriges ortnamn (SO) är ett omfattande och långsiktigt projekt. De färdigställda delarna täcker betydande delar av landet, men mycket återstår. Arbetet sker länsvis och publiceras i separata länsserier. Namnen på de byar och gårdar som upptas i de gamla jordeböckerna, nuvarande fastighetsregistret finns med i ortnamnsserierna. Under året har arbetet fortsatt med delarna: Kalmar län Bebyggelsenamnen i Borgholms kommun och med Gävleborgs län Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun. Övre Norrlands ortnamn (ÖNO) publiceras i två underserier, en för bebyggelsenamn och en för naturnamn. I de olika delarna i ÖNO finns en inledning, som i korthet ger en bild av bebyggelsens framväxt i det aktuella området, främst på grundval av kameralt material. Hittills har sju av Norrbottens fjorton kommuner behandlats i serien Övre Norrlands ortnamn, Norrbottens län (ÖNON). Utgåvorna har främst berört bebyggelsenamn. Arbete pågår med ÖNON 5, Gällivare kommun, bebyggelsenamn. En del är utgiven från Västerbottens län (ÖNOV). Arbete har under året pågått med ÖNOV 11A Umeå kommun och med ÖNOV 8A Skellefteå kommun, den senare i samarbete med Umeå universitet och Lokalhistoriskt centrum Skellefteå museum. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB) är den svenska ortnamnsserie som upptar flest namn. Förutom jordeboksnamnen är ett stort antal namn på torp och lägenheter medtagna. Natur- och ägonamn har behandlats i alla utkomna delar. Arbete har under året bedrivits med delarna OGB 13:1 Bebyggelsenamnen i Stångenäs härad, OGB 13:2 Naturnamnen i Stångenäs härad, OGB 14:1 Bebyggelsenamnen i Sotenäs härad och OGB 19:1 Bebyggelsenamnen i Tanums härad. Skånes ortnamn (SkO), bebyggelsenamn, har stora likheter med Sveriges ortnamn. Antalet medtagna namn på småbebyggelser utöver jordeboksnamnen är relativt stort. Under 2010 har arbete pågått med ortnamnsdelarna: SkO A 6 Gärds härad (klar och tryckt under året), SkO A 23 Östra Göinge härad, SkO A 19 Torna härad och Lunds stad och SkO A 21 Villands härad. Sveriges medeltida personnamn (SMP) bygger på ca en miljon namnbelägg ur praktiskt taget alla kända medeltidsdokument, med övervikt för pergamentsbrev om jordtransaktioner, arv etc. och jordeböcker samt kyrkliga längder av alla slag intill ca Huvudvikten har lagts vid namnformer ur samtida handskrifter och diplom. SMP omfattar samtliga personnamn, både förnamn och binamn, som under medeltiden har brukats i Sverige inom dess nuvarande gränser och i Finland, med undantag av rent finskspråkiga namn. Utgivningen sker häftesvis och under året har arbete pågått med häfte 16. Projektet Tingsplatsindicerande namn är ett avhandlingsarbete som handlar om ortnamn och rättsutövning och centralitet i landskapet ur ett språkligt perspektiv. Syftet är att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv närma sig frågor kring centralitet i landskapet under medeltiden och tidigare. Arbetet har fortgått hela året på 80 % av heltid. Vardagsliv under andra världskriget är ett samarbete med Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet (etnologi). Drygt 450 berättelser, intervjuer och annat material har bearbetats och stora delar av materialet kommer att publiceras i en antologi. Under året har arbetet pågått med att färdigställa ett tryckfärdigt manus. Inom projektet Årets fester/the Ritual Year har fokus inriktats mot ungdomskultur och det mångkulturella Sverige. Institutet har under året påbörjat dokumentationen av Ramadan samt förberett en studie om barn- och ungdomstraditioner i anslutning till påsken. Material från projektet Angered namn och dialekter i storstad har problematiserats i två artiklar. Projektet Naturen är ett samarbete mellan flera kulturarvsinstitutioner och har till syfte att undersöka människors erfarenheter av och förhållande till naturen. Utifrån svar på frågelistor har arbetet med forskningsteman och teoretiska infallsvinklar inför 2011 års seminarium och 2013 års publikation påbörjats. 13

15 Anslaget 1:5 ap. 11, Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har till största delen använts för att delfinansiera egna forsknings- och utvecklingsprojekt och för att möj- liggöra förberedelse för ansökningar av externa forskningsanslag (se tabell H nedan). Tabell H. Användning av forskningsanslag 1:5 ap. 11: Forskningsprojekt Dialektutjämning i Västsverige Under året har det insamlade materialet bearbetats och analyserats. Analyserna har presenterats i vetenskapliga sammanhang i Sverige, Norge, Danmark, Finland och England. Stockholmsdialekter i interaktion Under året har delprojektet Stockholmska, stil och autenticitet i svensk populärmusik publicerats och delprojektet Stockholmska har presenterats vid tre olika konferenser. Arbetet med delprojektet Stockholmska i interaktion pågår. Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi I projektet undersöks hur enskilda individer omtalas från 1200-talet till 1700-talet. Under året har arbetet fortsatt och tre uppsatser har skrivits. Utveckling av Accessionsregistret Under året har migreringen av data avslutats. Arbetet med utvecklingen av en internetversion av databasen har inletts. Utveckling av Syd- och västsvensk dialektdatabas Under året har databasen upprättats och drygt poster har publicerats på institutets webbplats. Avstavningslexikon på nätet Under året har inskanning och korrekturläsning genomförts och en testversion tagits fram. Ansökan om externa medel, databas för immateriella kulturarv i Sverige Arbetet med ansökan för digitalisering och sammanslagning av de analoga innehållsregistren över institutets folkminnessamlingar. Databasen kommer att bli den första i sitt slag i Sverige och förväntas få stor betydelse för såväl allmänheten som forskarsamhället. Projektet kan ses som ett betydelsefullt bidrag till arbetet med Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Samordning av dialektsamlingarna Under året har institutet kunnat samsortera olika delregister till huvudregistret. Samsorteringen är en viktig förutsättning för arbetet med svenskt dialektlexikon. Normer och normkonsekvens Under perioden april juli genomfördes en undersökning om normativitet inom institutets språkliga rådgivningstjänst. I undersökningen analyserades ca 1000 e-postsvar samt två skrivregelböcker utifrån ett normativt perspektiv, och därutöver genomfördes enkätundersökningar bland språkvårdare och frågeställare. Belopp Källa: ur ekonomisystemet Agresso 14

16 Forskning fördelad på ämnesområden 60% 55% 55% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 36% 39% 7% 4% 2% 2% 0% Dialekter Folkminnen Namn Svensk och allmän språkvård 0% Minoritetsspråk ( 0,26%) Figur 5. Arbetstidsfördelning per ämnesområde inom forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning. Källa: ur tidredovisningssystemet TOJ Forskningsområden 70% 63% 60% 51% 50% 40% 30% 39,5% 31% % 10% 2% 1% 7,5% 5% 0% Handböcker och läromedel Ordböcker och ortnamnsserier Undersökningar Övrigt Figur 6. Arbetstidsfördelning per forskningsområde inom forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ Myndigheten bedömer att forskning och forskningsrelaterade verksamheter inom myndigheten håller hög kvalitet samt väl svarar mot det övergripande målet för prestationsområdet. Forskningsprojekt som beviljats bidrag från forskningsråd eller motsvarande avrapporterar 15 regelbundet delresultat och måluppfyllelse till finansiären. Under Kunskapsspridning framgår att institutet anlitas för medverkan i olika typer av medier, i form av artiklar eller annan expertmedverkan, samt som föreläsare inom institutets ämnesområden.

17 Institutets forskare anlitas dessutom som lärare och föreläsare vid olika universitet och högskolor samt som biträdande handledare för doktorander. Medarbetare vid institutet är också invalda i såväl nationella som internationella vetenskapliga sammanslutningar inom institutets ämnesområden. Se vidare under Samverkan för ökad kunskap. Till flertalet av de långsiktiga ordboksprojekten finns vetenskapliga referensgrupper knutna som består av forskare inom ämnet. Anlitandet av och förtroendet för våra forskare inom ovan redovisade verksamhet bildar tillsammans en grund för bedömningen av prestationsområdet. 16

18 Kunskapsspridning Kunskapsspridning avser hur myndigheten når ut med det material, den kompetens och den samlade kunskap institutet förfogar över. Institutet har en omfattande rådgivning, för både forskare och allmänhet, inom myndighetens alla ämnesområden. Vidare anordnas föreläsningar, visningar och konferenser. Delar av myndighetens arbete publiceras i böcker, artiklar och krönikor. En viktig källa till kunskapsspridning är institutets webbplats. Under året har myndigheten haft kontakt med medier, grundskolor, gymnasieskolor, folkhögskolor, universitet och högskolor, statliga myndigheter, kommuner, bibliotek, företag, organisationer, föreningar och den intresserade allmänheten. Övergripande mål Institutet ska öka kunskapen om språk och immateriella kulturarv samt öka medvetenheten om den språkliga situationen för de nationella minoriteterna. Kunskapsspridningen ska ske genom rådgivning, föreläsningar och konferenser. Resultatet av den forskning som bedrivs inom institutet ska publiceras i böcker, artiklar eller på institutets webbplats. Rådgivningen via telefon, brev och e-post har totalt sett minskat något i omfattning. Antalet besökare till institutets arkiv med samlingar har ökat. Institutets register på Internet är välbesökta (ortnamnsregister, dialektregister, Lexinordböckerna samt språkrådgivningens frågelåda), jämförelse med tidigare år är svårbedömt i och med att nya metoder för mätning av besöksstatistik har införts under året. Under året har Språkrådet och Dialektavdelningen startat egna Facebooksidor. Språkrådet har även startat språkrådgivning på Twitter. Syftet är dels att lättare kunna föra en öppen dialog med allmänheten, dels att nå nya målgrupper, exempelvis ungdomar. Institutet ser att Facebooktjänsterna är populära och det är stort gensvar på varje inlägg. På Twitter kommer mellan fem och femton frågor varje vecka, trots att tjänsten var tillgänglig endast 1 timme i veckan. Föredrag och visningar har genomförts för en rad grundskole- och gymnasieklasser. Institutet erbjuder material, studiebesök och handledning vid grupparbeten, uppsatsskrivande och specialarbeten. I mån av plats tas praktikanter från olika nivåer i utbildningssystemet emot. Antalet studiebesök från grund- och gymnasieskolor i Västsverige har ökat markant som ett resultat av att den pedagogiska verksamheten har utvecklats. Arbetet med att utarbeta ett nytt webbaserat undervisningsmaterial inom namnområdet för högstadiet och gymnasiet har fortsatt. På institutets webbplats ska läraren kunna hitta material och instuderingsfrågor. Eleverna kommer genom aktiv medverkan att själva kunna bidra med nytt material till samlingarna. Ärenden rörande ortnamnsvård har huvudsakligen inkommit från Lantmäteriet, kommunerna och stiften. En stor del av samarbetet med Lantmäteriet sker numera löpande via e-post och telefon. Indelningsärendena från stiften har minskat i omfattning. Institutet samarbetar i ortnamnsärenden med ett antal kommuners namnberedningar. Arbetet med en reviderad standard för belägenhetsadresser har fortsatt i form av tio seminarier, där en handbok om adresser, ortnamn m.m. har presenterats som ett led i utbildning av kommunala handläggare. Vid granskning av samiska ortnamn har institutet samarbetat med Sametinget och för me- 17

19 änkieli med Sveriges Tornedalingars Riksförbund (STR.T). Personnamnsvården har under året främst bestått av förfrågningar rörande efternamn från Patent- och registreringsverket samt rådgivning till Skatteverket rörande förnamn. Institutet har med den omfattande föredragsoch seminarieverksamheten en mycket bred kontaktyta till både andra myndigheter och allmänheten. Intresset från medier är fortsatt relativt stort och institutets anställda medverkar i debatter, intervjuas i etermedier, skriver artiklar och utför redaktionellt arbete i tryckta medier. Institutet har under året publicerat forskningsresultat i en rad böcker, sammanställt en ny bokkatalog samt förtecknat utgivna titlar i Bokrondellen. Vid det publika arrangemanget, Bokoch biblioteksmässan i Göteborg, informerades om institutets utgivning och verksamhet. I en rad monteraktiviteter fick allmänheten möjlighet att ställa och få svar på frågor. språken i Sverige, bl.a. i form av ljudfiler och teckenspråksfilmer med språkexempel. För målgruppen barn och unga har ett samarbete inletts med Arla. Texter om bl.a. dialekter, romska och nyord publiceras på mjölkpaket. Den 1 januari 2010 trädde den nya minoritetslagen i kraft. Den har givit en tydligare grund för det språkpolitiska uppföljningsarbetet för de nationella minoriteter som institutet har i uppdrag att bedriva språkvårdande verksamhet för. Verksamheten har förstärkts med en heltidstjänst för romska samt ytterligare en för svenskt teckenspråk. Genom resursförstärkningar har informationen om språklagen kunnat utökas. Medarbetare har också i olika sammanhang informerat om språklagen, och de har vid ett flertal tillfällen intervjuats i tidningar och radio om språklagen. Institutets medarbetare har hållit egna föreläsningar med språkpolitisk anknytning. Föreläsningarna har haft olika inriktningar, till exempel klarspråk, språkteknologi, svenskt teckenspråk men med utgångspunkt i språklagen. Tabell I. Antal besök på institutets webbplats (avrundat till tusental) Sidanrop, institutet 1; 2 (förändring mot året (se not 2) (+31 %) (+18 %) innan i %) Sidanrop; Lexin 3 (förändring mot året (-27 %) (-9 %) (+14 %) innan i %) 1 Avser ww.sprakradet.se och sprakteknologi.se 2 Ny statistikmotor installerad under första kvartalet 2010 eftersom den förra havererat. Värdena för 2010 är inte jämförbara med Källa: statistikmotorn Google Analytics. 3 Webbplatsen har omarbetats och en ny version publicerades under året. Jämförelsen med tidigare år är därför något osäker. Den engelska ordbok som tidigare publicerats på Lexins webbplats har flyttats till annan webbplats ( vilket bidragit till en viss nedgång i besöksstatistiken. Källa: webbplatsen för Lexin ( Under året har institutets webb utökats med sidor som riktar sig till barn och unga, Ungwebben. Sidorna innehåller information om de olika 18 Som ett led i uppföljningsarbetet har två rapporter av språkpolitisk karaktär utarbetats, Engelska eller svenska, en kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning och En språkpolitik för internet, en sammanfattning av situationen för flerspråkighet på internet. En vägledning för flerspråkighet på internet har också tagits fram. En kartläggning av teckenspråkstillgången i förskolan har påbörjats. Under 2010 har arbetet med en vägledning för flerspråkig information på webben samt allmänna riktlinjer för tillämpningen av språklagen påbörjats. Liksom förra året har institutet medverkat i Språktidningen, som utkommer med 6 nummer per år. Institutet har under året arrangerat de årligen återkommande seminarierna Språkrådsdagen den 6 maj och Språkpolitikens dag den 7 december. Klarspråkskristallen, priset för ett klart myndighetsspråk, delades år 2010 ut för tredje gången i institutets regi. Två Klarspråkskristaller delades ut av integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Den ena gick till

20 Centrala studiestödsnämnden (CSN) för deras arbete med lättillgänglig och pedagogiskt utformad webbinformation där text, bild och form samverkar. Den andra klarspråkskristallen gick till Hovrätten för Västra Sverige för domen i ett mål, som trots ett komplicerat innehåll är skriven på ett pedagogiskt och nyskapande sätt. Institutet har den 15 februari 2011 överlämnat en särskild rapport till regeringen om klarspråksarbetet under Mångfaldsperspektivet har stärkts ytterligare under året då institutet dels fick anslaget för att bedriva språkvård för de nationella minoriteterna utökat, dels fick uppdraget att fördela 3,4 miljoner kronor i statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken. En redovisning av detta arbete finns i avsnittet Redovisning av anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Bland institutets anställda finns sju modersmål representerade: svenska, svenskt teckenspråk, finska, meänkieli, norska, romska och samiska. Institutet har språkvårdare i svenska, finska, romska och svenskt teckenspråk samt forskningsarkivarier med inriktning på meänkieli och den tornedalska kulturen samt samiska kulturyttringar. Verksamheten inom romska innefattar språkrådgivning, kontakter med modersmålslärare och företrädare för de olika romska varieteterna. Arbetet bedrivs bland annat genom återkommande möten med referensgruppen för romska, och framtagning av ordlistor, som successivt publiceras på myndighetens webbplats. Vad gäller finskan har institutet kontinuerligt besvarat språk- och termfrågor och sammanställt ordlistor, gett ut fyra nummer av språkvårdstidskriften Kieliviesti med texter på finska och meänkieli samt lämnat information på finska på webbplatsen. Vidare har offentliga seminarier och föreläsningar anordnats. För nationella och andra minoritetsspråk i Sverige bedrivs lexikonarbete inom Lexin. Under året har lexikon för azerbajdzjanska, amhariska och pashto färdigställts. Revidering av den svenska orddatabasen samt utveckling av ny webbplats för Lexins nätlexikon har avslutats. Arbetet med thailändska och de romska varieteterna kelderash och lovari har fortsatt under året. På Lexins webbplats fanns vid årets slut 15 sökbara lexikon, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Vad avser jiddisch har institutet tillsatt en referensgrupp. Kunskapsspridning 40% 34% 33% 30% 20% 10% 15% 23% 7% 6% 4% 5% 19% 13% 21% 20% % Gemensamt Dialekter Folkminnen Namn Svensk och allmän språkvård Minoritetsspråk Figur 7. Arbetstidsfördelning: kunskapsspridning per ämnesområde. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ 19

21 Tabell J. Antal sökningar på elektroniska frågelådor, fysiska besökare, förfrågningar och visningar Antal sökningar på svenska frågelådan på webben 1 (förändring mot året innan i procent) Antal sökningar på finska frågelådan på webben 1 (förändring mot året innan i procent) (ej jämförbart) (ej jämförbart) (+17 %) (+4 %) Antal sökningar på institutets ortnamnsdatabas på webbplatsen 2 Antal unika användare på institutets Facebook-sidor Antal prenumeranter på institutets Twitterflöde Antal fysiska besökare 5 (förändring mot året innan i procent) Antal förfrågningar 6 (förändring mot året innan i procent) Antal visningar 7 (förändring mot året innan i procent) (+ 21 %) (- 7 %) (-5 %) (-6 %) (+9 %) (+12 %) (- 9 %) (+ 43 %) (-10 %) (+82 %) 1 Ny statistikmotor Google Analytics installerad 1 april Årets värde baserat på mätperioden 1 april 31 december. Värdena för 2010 är ej jämförbara med tidigare perioder p.g.a. byte av statistikmotor. 2 Ny statistikmotor Google Analytics installerad 17 sep Årets siffra baserad på perioden 17 sep 31 dec. Institutets ortnamnsdatabas fick sin förra räknare installerad i februari Första avstämningen gjordes i februari Facebook: antal användare som har interagerat med din profil, besökt din profil eller använt innehåll genererat av din profil. Språkrådets Facebooksida lanserade den 22 april och dialektsidan den 30 juni. Värdena avser användare sedan dess fram till och med den 31 december. 4 Twitter: antal prenumeranter på institutets Twitterflöde som lanserades under Besökare: en person som fysiskt kommit till något av institutets arkiv eller bibliotek. Häri ingår även de ev. frågor som den fysiska besökaren ställt. 6 Förfrågningar: svar på frågor per brev, fax, e-post och telefon som berört institutets ämnesområden. Siffran för 2008 korrigerad p.g.a. felräkning. Angavs till i resultatredovisningen för År 2006 ingick inte avdelningen Språkrådet i statistiken. 7 Visningar: historiken för 2009 och 2008 uppräknad med 3 respektive 5 visningar vid avdelningen Språkrådet. Källa: Antalet sökningar på frågelådor och ortnamnsdatabas på Internet hämtas från statistikmotorer kopplade till myndighetens webbplats. Antalet fysiska besökare, förfrågningar och visningar hämtas ur inskrivningsliggare och diariesystemet ÄHS. 20

22 Tabell K. Nyutgivna publikationer i institutets skriftserier Publikationer utgivna 2010 Ämnesområde Skrifter utgivna av Dialektavdelningen. Serie D. Dialektordböcker. Kristina Hagren (red): Ordbok över folkmålen i övre Dalarna, häfte 38 och 39 Dialekter Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie F. Musikliv Gunnar Ternhag: Jojksamlaren Karl Tirén (2:a uppl.) Folkminnen Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Fredrik Skott, Lena Wenner och Maria Löfdahl (red): Från sjö till hav Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist Namn Småskrifter. Institutet för språk och folkminnen. Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Småskrifter 3. Gemensamt Skrifter utgivna av Namnavdelningen. Utom serierna. Eva Brylla, Maria Ohlsson och Mats Wahlberg (red.): ICOS - Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences. Del 5 Uppsala August Namn Skrifter utgivna genom Dialekt och ortnamnsarkivet i Lund. Skånes ortnamn (SkO). Serie A. Bebyggelsenamn. Berit Sandnes: Skånes ortnamn. Serie A. Bebyggelsenamn. 06 Gärds härad Namn Språkrådets rapportserie. Linus Salö: Engelska eller svenska? En kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning Rickard Domeij: En språkpolitik för internet Svensk och allmän språkvård Svensk och allmän språkvård Språkrådets skriftserie. Lars-Gunnar Andersson, Olle Josephson och Mats Thelander (red): Språkvård och språkpolitik Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 2008 Jana Holsanova (Rickard Domeij, red.): Myter och sanningar om läsning om samspelet mellan språk och bild i olika medier Maria McShane; [granskning och illustrationer: Eva Sigsjö]: Övningar till Lexin Svensk och allmän språkvård Svensk och allmän språkvård Minoritetsspråk Myndighetens bedömning är att resultatet av verksamheten väl motsvarar det övergripande målet för prestationsområdet. Myndigheten bedömer att svar på förfrågningar och service till besökare har fungerat tillfredsställande. Enklare förfrågningar som inte kräver bearbetning av arkivmaterial eller vetenskapliga övervägningar har besvarats omgående. Besökare får den assistans som behövs för att få fram arkivmaterial; skriftligt material och digitala inspelningar tillhandahålls i samband med besöket. Analoga inspelningar och fotografier som förvaras i kylrum måste dock acklimatiseras innan de lämnas till besökaren. Myndighetens webbplatser var välbesökta och tillgången till vårt arkivmaterial via Internet var en väl utnyttjad tjänst. Utveckling av webbplatserna är högprioriterat och under året har ett utvecklingsprojekt för en ny webbplats initierats. Anordnade konferenser var välbesökta; föredrag, föreläsningar, intervjuer och visningar av samlingar och arkiv genomfördes i den omfattning som efterfrågades. 21