Forskningsstrategi

Transkript

1 Forskningsstrategi

2 Innehåll Forskningsstrategi Om forskningsstrategin... 3 Övergripande målsättning... 3 Förutsättningar för forskning vid institutet... 4 Tillgänglighet och digital infrastruktur... 4 Etiska perspektiv... 5 Kvalitetssäkring och publicering... 5 Forskningens inriktning... 6 A. Samlingar och praktiker... 6 B. Immateriellt kulturarv... 7 C. Språkbruk och språkförändring... 7 D. Uppföljning av språklagen... 8 Forskningsfinansiering... 8 Riktlinjer för institutets forsknings- och utvecklingsmedel (FoU-medel)

3 Forskningsstrategi Om forskningsstrategin Forskningsstrategins övergripande syfte är att långsiktigt styra arbetet med forskning och utveckling vid. Dokumentet är en vägledning för verksamhetsplaneringen genom att det beskriver vilka mål och tematiska inriktningar som finns för forskning och utveckling vid institutet. Forskningsstrategin utvärderas och revideras vart tredje år. Föreliggande dokument är giltigt under perioden Underlag till forskningsstrategin har utarbetats av forskningsgruppen i samråd med institutets medarbetare och fastställts av ledningsgruppen. Forskningsstrategin är disponerad så att den efter en inledande presentation av den övergripande målsättningen redogör för förutsättningar för forskning och utveckling vid institutet. Därpå följer de tematiska inriktningar som är särskilt prioriterade under perioden och avslutningsvis ett avsnitt om forskningsfinansiering. Övergripande målsättning Den övergripande målsättningen med institutets forskningsverksamhet är att öka kunskapen inom våra ämnesområden och att säkerställa en kunskapsbas för att verksamheten ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund. Forskning som bedrivs av andra aktörer är en viktig resurs, men i många fall verkar institutet inom områden där den forskning vi behöver för vår verksamhet helt enkelt inte bedrivs av andra. Vidare ska forskningen bidra till att skapa och bibehålla institutets identitet som välrenommerad forskningsinstitution och självklar samarbetspartner i forskarsamhället. Vi ska vara öppna för samarbete, gärna ämnesöverskridande, och institutets forskare ska aktivt medverka i nationella och internationella nätverk. Forskningsresultat ska regelmässigt kommuniceras internt och externt. Institutet har unika förutsättningar för forskning och utveckling i kraft av sitt särskilda uppdrag inom olika ämnesområden och i kraft av sina medarbetare, sina samlingar och sin tydliga roll i namn- och språkvårdsfrågor. För att dessa goda förutsättningar ska kunna komma den vetenskapliga verksamheten till godo är det avgörande att kopplingen mellan samlingar, kunskapsförmedling och forskning bevaras, samt att kompetensförsörjningen vårdas. Här är de forskningsförberedande insatserna viktiga, såsom digitalisering av relevant material, insamling och bearbetning av material och transkribering av inspelningar. Samtidigt som forskningen införlivas med övrig verksamhet och tjänar ett långsiktigt kunskapsuppbyggande bör den röra sig inom nya eller mindre utforskade delar av våra ämnen. Institutet har i uppdrag att arbeta med de nationella minoriteternas språk och kultur samt att integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv i sin verksamhet. Vi bör därför i våra insamlingar, dokumentation-, forsknings- och utvecklingsprojekt särskilt uppmärksamma 3

4 grupper som är underrepresenterade. Arbetet ska i största möjliga utsträckning genomsyras av mångfald och sträva efter komplexa och mångröstade beskrivningar av sociala och kulturella identiteter under olika tider. Verksamheten ska uppmärksamma olika aspekter såsom ursprung, ålder, kön, genus och sexualitet, funktionsvarieteter, klass, trosuppfattning samt geografiska variationer. Vetenskapliga krav ska beaktas i alla faser av forskningsprojekt. Projekten ska ha teoretisk förankring, bedrivas enligt vetenskapliga metoder och dra nytta av kritisk granskning vid exempelvis universitet och/eller tidskriftsredaktioner. Det är en styrka om forskningen är teorioch/eller metodutvecklande och sådan utveckling ska vara en integrerad del av forskningen. Forskningen ska bedrivas på ett sådant sätt att den stärker institutets verksamhet, men forskningsresultaten bör också nå en bred allmänhet. Forsknings- och utvecklingsprojekt kan gärna planeras så att de bidrar till att öka institutets synlighet, exempelvis genom pedagogisk verksamhet. Förutsättningar för forskning vid institutet Extern Institutet har i enlighet med instruktionen från regeringen till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige. Institutet ska bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde och verka för ökad kunskap i samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor (SFS 2007:1181). Institutets verksamhetsområde är brett och det är naturligt att den precisa innebörden i begreppet forskning varierar mellan de olika ämnena. På ett övergripande plan definieras forskning vid institutet som ett vetenskapligt grundat, systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer inom våra ämnesområden. Den kunskap som forskningen producerar kan komma att omsättas och tillämpas på flera olika sätt, men i vissa forskningsprojekt är tillämpningen i stor utsträckning given på förhand. Tillgänglighet och digital infrastruktur har omfattande samlingar av skriftligt och ljudande material från hela Sverige, därtill finns material som genererats genom exempelvis språkrådgivning. För att främja forskningen inom institutets verksamhetsområden är digitalisering och ett digitalt tillgängliggörande av dessa material av central betydelse. Syftet med institutets infrastrukturella satsningar är dels att göra materialet mer tillgängligt såväl för interna och externa forskare som för en intresserad allmänhet, dels att göra det möjligt att ställa nya forskningsfrågor till de äldre samlingarna genom nya metoder att söka i och behandla materialet. Vidare vill institutet aktivt bidra till att utveckla digitala metoder och verktyg för humanistisk forskning, som t.ex. inom EU-projektet Clarin. Uppbyggandet av en digital infrastruktur för myndigheten sker under ledning av institutets avdelning It och digitalisering (ITD). Utvecklingsarbetet drivs tillsammans med ett antal 4

5 strategiska samarbetspartners, såsom Digisam och Riksarkivet, men också med internationella aktörer och nätverk som Network for Baltic and Nordic Tradition Archives. Inriktningen på institutets digitaliseringsarbete beskrivs i It- och digitaliseringsstrategin från 2015 (GD-beslut 64/2015). Etiska perspektiv I institutets samtida dokumentation och forskning är etiska frågor en viktig del av planering och genomförande av forskningsprojekt. Myndigheten följer de forskningsetiska principer som gäller inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och som antas av Vetenskapsrådet ( I de fall där så krävs, ska forskningsprojekt genomgå etikprövning. Se även dokumentet Riktlinjer för hantering av myndighetens samlingar (GD-beslut 61/2012). Där finns utförligare anvisningar för insamling, anonymisering och tillgängliggörande av material. De forskningsetiska principerna innebär att forskaren informerar de som deltar om deras del i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande (Informationskravet). De medverkande ska upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta detta (Samtyckeskravet). Informationen ska omfatta alla inslag i den aktuella undersökningen, samt villkoren för arkivering. En av kvaliteterna med en del av institutets samlingar är att de utgörs av enskilda människors minnen och berättelser. Där så är möjligt bör materialet inte i första hand anonymiseras. Anonymisering ska emellertid tillgripas när det gäller speciellt känsliga områden och om deltagarna så önskar (Konfidentialitetskravet). Den som på något sätt tar del av vårt material ska informeras om etiska och upphovsrättsliga frågor (Nyttjandekravet). Kvalitetssäkring och publicering Kvaliteten på den forskning som bedrivs inom institutet ska säkras genom kollegial/sakkunnig granskning (peer review) i olika sammanhang. Institutets forskare ska presentera såväl färdig som pågående forskning vid interna seminarieserier, vid universitetens seminarier samt vid nationella och internationella konferenser. Resultat av den forskning som bedrivs vid institutet ska göras tillgängligt för den övriga forskarvärlden i institutets egna skriftserier eller i externa publikationer. Institutet strävar efter att all publicering ska ske med så kallad open access. Ambitionen är med andra ord att resultatet av den forskning som bedrivs vid institutet ska vara fritt tillgängligt. Publikationer i institutets egen regi bör läggas ut i fulltext via institutets webbplats parallellt med fysisk publicering. Vid publicering i traditionella tidskrifter eller i monografier eller antologier utgivna på förlag bör författaren parallellpublicera sig via institutets webbplats. Parallellpublicering sker normalt genom att en manusversion av artikeln/kapitlet/boken görs tillgängligt via webbplats. Så fort förlagets karantäntid har löpt ut ska manusversionen bytas ut mot slutversionen av artikeln. Institutets medarbetare bör i möjligaste mån publicera sig hos förlag 5

6 som tillåter parallellpublicering, och hos förlag som inte har en längre karantäntid än 6 månader. Institutets publikationer ska vara sakkunniggranskade. Det kan innebära att man uppdrar åt medarbetare på institutet att granska publikationerna, men också att man konsulterar extern kompetens. För merparten av institutets långsiktiga projekt finns fasta vetenskapliga referensgrupper som står för referentgranskning. Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att externa granskare ingår i sådana fasta referensgrupper. Finansiering av arvoden för granskningsuppdrag ska räknas in i publikationens budget. Institutets forskningspublikationer ska hålla hög språklig kvalitet, varför språkgranskning och /eller översättning ska vara en naturlig del av publikationsprocessen. För att säkerställa transparens och tillgänglighet till den forskning vi utför bör uppgifter om vad myndighetens forskare publicerar sammanställas och offentliggöras på myndighetens externa webbplats. Det är också eftersträvansvärt att institutet ansluter sig till någon form av publikationsredovisning, t.ex. DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Forskningens inriktning Forskningsinstitut av vårt slag är en betydelsefull resurs i samhällets dialog om språk- och kulturfrågor, mångspråkighet och kulturell mångfald. Av myndighetens styrdokument framgår de mål- och resultatkrav som regeringen ställer på institutets verksamhet och som utgör en plattform för forskningens inriktning. Därtill styrs verksamheten av en rad lagar, regleringar och konventioner. Vår forskning ska ta utgångspunkt i möjligheten att samverka mellan verksamhetens olika discipliner. Nedanstående inriktningsområden är institutets gemensamma forskningsprioritering för perioden Därtill kan det inom verksamhetens olika ämnesområden finnas mer specificerade och tidsbegränsade fokusområden. A. Samlingar och praktiker Institutet ska förvalta och fördjupa de kunskaper som utgår från det material som skapas genom våra olika verksamheter. Vi har ett särskilt ansvar för att forska inom våra ämnesområden och att skapa ny kunskap utifrån våra samlingar för att kunna bedriva den kunskapsförmedlande och rådgivande verksamheten på vetenskaplig grund. Luckor och brister i materialet ska identifieras och ledsaga vårt arbete med jämställdhet, mångfald och barn. Extra ansträngningar och resurser bör periodiseras och riktas mot en eller ett par grupper åt gången. Vid institutet bedrivs ett antal långsiktiga projekt, ordböcker och ortnamns- och personnamnsserier, som saknar motsvarighet vid lärosätena. Dessa projekt bidrar till det långsiktiga kunskapsuppbyggandet inom institutets verksamhetsområde samtidigt som de förbättrar samlingarna och ökar deras användbarhet för forskning. 6

7 Forskning med utgångspunkt i institutets samlingar och praktiker ska också undersöka och kritiskt granska kunskapsproduktionen i sig, i synnerhet vad beträffar metoder, urvalsprocesser och normeringsverksamhet. Den ska bidra till att stärka samlingarna och stödja språkvården, ortnamns- och personnamnsvården samt kunskapsförmedlingen i stort. Frekvens Ofta återkommande representation mot samma person eller grupp av personer bör undvikas. B. Immateriellt kulturarv Institutet har en lång tradition när det gäller dokumentation av och forskning om olika former av immateriella kulturarv. Institutet ansvarar också för arbetet med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet i Sverige samt har under ett särskilt uppdrag rörande traditionell, småskalig matkultur. Som strategiskt betydelsefullt ser vi fördjupad forskning inom kulturarvsfältet, dels i olika former av immateriella kulturarv, dels med fokus på kulturarv som fenomen och process. Forskning inom området sker inom ramen för dialekt-, namn- och folkminnesverksamheten. Till samtligas forskningsprofiler hör det historiska perspektivet med studier som rör sig såväl i det förflutna som i samtiden. Folkminnesverksamheten har en tydlig folkloristisk forskningsprofil, med fokus på människors vardagsliv, traditioner, ritualer, berättelser och andra kreativa uttrycksformer samt på kulturarvsskapande och minnesproduktion i sig. Språk som immateriellt kulturarv utgör viktiga delar av institutets dialekt- och namnforskning. Hit hör till exempel frågor om kontinuitet och förändring samt dialekter och namns identitets- och platsskapande funktioner. C. Språkbruk och språkförändring Forskning om variation och förändring i det svenska språksamhället innefattar både studier av språkbruk och språksituation och kan vara historisk såväl som samtida. Som särskilt prioriterade områden vill vi peka ut forskning om samhälls- och teknikförändringar och dess konsekvenser för språksystemet och för medborgarnas tillgång till språk. Forskningsfrågorna kan utgå från svenska språket, inklusive dess olika dialekter och sociolekter, eller från bruk av ort- och personnamn, det svenska teckenspråket, de nationella minoritetsspråken och övriga minoritetsspråk. Forskningen om språkbruk ska särskilt prioritera sådana grupper, register eller praktiker som är mindre väl utforskade i svensk sociolingvistisk tradition. Här innefattas också hur olika typer av språkbruk och språkval kan komma att exkludera eller inkludera människor eller grupper. Med den språksituation som råder i Sverige i dag är flerspråkighetsforskning en självklar inriktning. Då avses inte bara forskning om svenska hos andraspråkstalare, utan även språkpolitiska frågor som tillgången till modersmålsundervisning och skolans undervisning i och om grannspråk och främmande språk. 7

8 D. Uppföljning av språklagen I institutets uppdrag ingår att följa tillämpningen av språklagen. Häri innefattas att bevaka och problematisera såväl kunskaperna om som attityderna till språklagen. Forskningen ska öka kunskapen om vilka konsekvenser språklagen får för svenska språket, det svenska teckenspråket, de nationella minoritetsspråken och övriga minoritetsspråk. För svenska språkets del är det angeläget att undersöka vilka effekterna i praktiken har blivit av att svenska är huvudspråk, och hur de samhälleliga attityderna till denna skrivning utvecklas över tid. Vidare är det angeläget att utforska hur elever med annan språkbakgrund än svenska får tillgång till skolundervisning på andra språk och i vilken utsträckning engelska används som lingua franca istället för att elevers modersmål används parallellt med svenska. Vidare har institutet i uppdrag att följa och utvärdera klarspråksarbetet i den offentliga förvaltningen, varför forskningsinsatser som utvärderar klarspråksarbete, utvecklar metoder för att utvärdera klarspråksarbete, eller teorier för att relatera klarspråksarbetet till en vidare språkvårdskontext särskilt ska uppmuntras. Forskningsfinansiering Forskning vid institutet finansieras såväl via institutets förvaltningsanslag som via det särskilda forsknings- och utvecklingsanslaget men kan också bedrivas med externa medel. Det är en förmån och en styrka att institutet har egna forskningsresurser, samtidigt som det kan vara en fördel om nya forskningsprojekt helt eller delvis externfinansieras, inte minst eftersom det blir en kvalitetsgaranti när anslag beviljats i konkurrens med den övriga forskarvärlden. Riktlinjer för institutets forsknings- och utvecklingsmedel (FoU-medel) Ändamålet med institutets FoU-anslag är att bidra till att utveckla våra ämnesområden genom att hel- eller delfinansiera forsknings- och utvecklingsprojekt vid myndigheten. Ansökan om projektmedel ur anslaget kan göras av institutets tillsvidareanställda medarbetare och chefer. Externa forskare, liksom visstidsanställd personal, kan ingå som medverkande i projekten men däremot inte själva söka medel. Medlem i forskningsgruppen kan inte söka medel för egen forskning eller omfattas av ansökan som gäller finansiering av egen forskningstid. Om medlem i forskningsgruppen omfattas av en forskningsansökan ska dennas forskningstid rymmas inom ordinarie tjänst. Anvisningar för hur ansökan om interna FoU-medel ska utformas finns på institutets intranät. Institutets behov och prioriterade områden för forskning och utveckling ska beaktas vid ansökan av FoU-medel. FoU-projekt ska integreras i avdelningens verksamhetsplanering och innan ansökan lämnas in för bedömning ska den godkännas av ansvarig avdelningschef. 8

9 Projekt där institutets medarbetare samarbetar över avdelningsgränserna prioriteras, liksom projekt som inbegriper externa forskare. Ansökan om forskningsmedel ska i normalfallet lämnas in före utgången av september månad. Forskningsgruppen bereder ansökningarna, bedömer deras vetenskapliga kvalitet och utarbetar förslag till fördelning av medlen. För större projektansökningar kan extern bedömning vara påkallad. Forskningsgruppen ansvarar i sådana fall för att utse och kontakta lämpliga granskare. Forskningsgruppens sammankallande föredrar förslaget till fördelning av medlen för generaldirektören, senast den sista oktober. Generaldirektören fattar beslut om tilldelning av medel. Beslutet görs tillgängligt för forskningsgruppen, avdelningscheferna och de sökande så snart som möjligt efter att beslut fattats. Alla projekt som erhållit FoU-medel ska enligt anvisningar redovisas till forskningsgruppen och utvärderas. 9