INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING fastställd den 19 februari 2007 av styrelsen

Transkript

1 INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING 2006 fastställd den 19 februari 2007 av styrelsen

2

3 3 Innehåll Generaldirektörens förord Resultatredovisning Samlad översikt Bevarande Förmedling Kunskapsuppbyggnad Användningen av anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Redovisning av kompetensförsörjningen Inordnandet av den språkvårdande verksamheten i Institutet för språk och folkminnen Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Finansieringsanalys Sammanställning över väsentliga uppgifter Tilläggsupplysningar och noter Underskrifter.. 49

4 4 Generaldirektörens förord Den 1 juli 2006 fick institutet nya språkvårdande uppgifter och bytte namn från Språk- och folkminnesinstitutet till Institutet för språk och folkminnen. Bakgrunden till detta står att finna i regeringens proposition Bästa språket en samlad svensk språkpolitik som överlämnades till riksdagen i september I propositionen föreslogs bl.a. att den nya språkvården skulle organiseras i myndighetsform och inordnas i institutet. Basen för verksamheten skulle, förutom institutets verksamhet, vara den verksamhet som bedrevs vid Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. Därutöver skulle institutet få resurser för språkvård som rör det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken. Riksdagen beslöt enligt regeringens förslag i december Under året har också ett omfattande arbete lagts ner på att inordna språknämnderna i institutet och utforma den nya språkvårdsorganisationen. Då regeringen inte anvisade särskilda resurser för omorganisationen har denna fått ske inom befintliga resurser, vilket inneburit att vissa andra arbetsuppgifter fått stå tillbaka. Institutet har dock till största delen uppnått de mål som satts upp för verksamheten. Arbetet inom verksamhetsgrenen kunskapsuppbyggnad har utvidgats och utvecklats. Institutet är sedan den 1 juli 2006 en central myndighet inom språkets område, vilket tillfört verksamheten ytterligare kompetens. Sedan tidigare är myndigheten ett forskningsinstitut som bedriver kvalificerad forskning inom dialekter, folkminnen och namn. Forskning och samverkan med svenska universitet och högskolor omfattar alla institutets ämnesområden. Detta leder till ett ökat intresse för institutets samlingar och bidrar till ett bearbetande av det arkiverade materialet och en möjlig återväxt inom institutets verksamhetsområden. Antalet universitet och högskolor som institutet samverkar med har ökat under året. Samverkan har även utvecklats genom nya gemensamma forskningsprojekt. Genom ett avtal med Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond har institutet fått bidrag till två postdoktorala trainee-tjänster på 75 % under fem år. Riksbankens jubileumsfond har även beviljat medel under en treårsperiod till projekten Dialektutjämning i Västsverige och Ortnamnskronologi och den nya arkeologin. Projektet Från Nora-Anna till Foppa har fått ytterligare bidrag från Centrum för Idrottsforskning. Genom propositionen Bästa språket har institutet också tillförts resurser för att främja dialekter, vilket bl.a. inneburit att institutet kunnat anställa en dialektpedagog. De internationella kontakterna har varit omfattande. Institutet har bl.a. varit medarrangör för The Second Ritual Year Conference med ett 80-tal deltagare från 20 länder. På namnområdet har institutet, som tidigare, deltagit i arbetet inom The International Council of Onomastic Sciences (ICOS) och i United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN). På språkvårdsområdet ingår institutet i samarbetsnätverket European Federation of National Institutes of Languages (ENFIL). Det har således varit ett händelserikt år ett år som kommit att betyda mycket för institutets fortsatta utveckling. Den nya organisationen har inneburit att institutet fått nya, stimulerande uppgifter inom språkvården. Institutets forskningsprofil har ytterligare stärkts och vi har en unik kunskap och en betydande kompetens inom våra verksamhetsområden. Björn Lindquist Generaldirektör

5 5 1 Resultatredovisning 1.1 Samlad översikt Övergripande mål 1 : Målet i regleringsbrevet för Institutet för språk och folkminnen är att bevara vårt kulturarv genom att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Från och med 1 juli 2006 är Institutet för språk och folkminnen en central myndighet inom språkets område. Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i hela myndighetens verksamhet. Under 2006 skall särskild tonvikt läggas på insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald. Ett starkt, utvecklat och varierat internationellt utbyte och samarbete skall främjas, bl.a. genom utveckling av ett internationellt perspektiv i verksamheten. Begärd återrapportering: förhållande till målen. Myndigheten skall redovisa måluppfyllelse i Institutet för språk och folkminnen skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Institutet för språk och folkminnens verksamhet skall redovisas per verksamhetsgren. Resultatet skall i tillämpliga delar redovisas för myndigheten som helhet. Verksamhet Institutet för språk och folkminnen (institutet) har under året dels varit verksamt för att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om de delar av det immateriella kulturarvet som myndigheten förvaltar, dels utfört uppdraget att inordna språkvårdsverksamhet i myndigheten (se sid 36). För 2006 har institutet i regleringsbrevet, (Dnr U2006/3029/Kr), tilldelats 36,2 miljoner kronor på anslaget 28:23 Institutet för språk och folkminnen samt 1,1 miljoner kronor på anslaget 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Redovisningen av verksamhetens resultat indelas i verksamhetsgrenarna bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad. Verksamheten har under första halvåret bedrivits på fyra orter, i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Under andra halvåret har verksamhet även bedrivits i Stockholm efter inordnandet av språkvårdsverksamhet i institutet 1 juli Myndighetens uppgifter enl. 1 i förordning med instruktion för Institutet för Språk och folkminnen, SFS 2006:888: Institutet för språk och folkminnen är central myndighet på språkets område. Myndigheten har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt bundna kulturarv i Sverige. Myndigheten skall bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.

6 6 Redovisningen av språkvårdsverksamheten ingår i denna resultatredovisning för tiden från och med 1 juli 2006 under verksamhetsgrenarna förmedling och kunskapsuppbyggnad men inte under bevarande då språkvårdsverksamheten saknar särskilda samlingar. Under rubrik 3 redovisas de åtgärder som från och med 1 juli 2006 vidtagits för att inordna språkvårdsverksamhet i myndigheten enligt de riktlinjer som angavs i propositionen Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2). Kunskapsuppbyggnaden är grunden för institutets verksamhet. Merparten av det arbetet sker i form av projekt, varav flera är långsiktiga och resurskrävande. Institutet har beslutat att en satsning skall ske på sådana projekt, vars avslut ligger nära i tiden, medan andra får bedrivas på nuvarande eller lägre nivå och avvakta ett framtida utrymme i institutets budget. Institutet har vidare beslutat att pågående digitaliseringsprojekt skall fullföljas och att en viss riktad insamling av dialekter, folkminnen och namn skall äga rum. Behovet av en större insamlingsinsats kvarstår dock såväl inom de områden där svenska är förstaspråk, som inom minoritetsspråkområdena. Under året har institutet genomfört insatser för det av regeringen utlysta Mångkulturåret Institutet var medarrangör av den internationella konferensen The Ritual Year and Ritual Diversity. Konferensen samlade ett 80-tal deltagare från en rad universitet och folkminnesarkiv i olika länder. Institutet har i samarbete med Ortnamnssällskapet i Uppsala anordnat symposiet Namn och mångkultur flerspråkiga miljöer och kulturella influenser. Minoritetsspråket samiska har uppmärksammats genom satsningar på den samiska kulturen och språket i samarbete med Umeå universitet, Sametinget, Ájtte och Samernas Riksförbund. Inom verksamhetsgrenen bevarande har arbetet med att förbättra samlingarnas status kunnat få en välkommen resursförstärkning tack vare det s.k. Accessbidraget från Kulturrådet. Härigenom har tio personer kunnat projektanställas för att uteslutande arbeta med att förbättra samlingarnas status. Under året har över digitala filer skapats av äldre arkivmaterial. Även antalet fonogram som förts över till digitalt medium har ökat med drygt i förhållande till Den utåtriktade förmedlingsverksamheten har varit omfattande. Den sedan 1 juli 2006 inordnade språkvårdsverksamheten har sin tyngdpunkt inom förmedling. Institutet har medverkat i radio, teve, tidningar och personalen har hållit offentliga föredrag, deltagit i debatter, lett studiedagar, hållit presentationer vid konferenser, seminarier och sammanträden, genomfört föreläsningar och föredrag i skolor, för studieförbund och hembygdsrörelsen samt medverkat i utställningar och projekt. Institutet samverkar med universitet, högskolor, myndigheter, organisationer och företag på nationell, nordisk, europeisk och internationell nivå. Denna omfattande samverkan torde visa att dessa intressenter betraktar institutet som en värdefull samarbetspartner. Antalet universitet och högskolor som institutet samverkar med har ökat under året. Samverkan har förädlats genom nya gemensamma forskningsprojekt. Finansiering Verksamheten är i huvudsak finansierad av anslag. Av dessa är en mindre del avsedd för forsknings- och utvecklingsinsatser (se även sid. 26).

7 7 Tabell 1 Intäkter och kostnader Kostnader Intäkter exklusive anslag Bevarande Förmedling Kunskapsuppbyggnad Summa Den ökade andelen förmedling förklaras av att den under året inordnade språkvårdsverksamheten har sin tyngdpunkt inom förmedling. Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel Under 2006 har andelen bidrag tredubblats från 5 % till 15 % av den totala intäkten exklusive anslagen. Bidrag för anordnandet av den internationella konferensen The Ritual Year and Ritual Diversity. har mottagits av Vitterhetsakademien, Kulturdepartementet, Riksbankens jubileumsfond och Kungl. Gustav Adolfs Akademien. Kulturrådet har lämnat bidrag till Accessprojektet. Bidrag har mottagits av Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien för projekten Namnfraser i äldre tid och Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi, från Vitterhetsakademien för Jordeboksprojektet, från Centrum för Idrottsforskning till projektet Från Nora-Anna till Foppa, från Kammarkollegiet för kompetensöverföring, från Uppsala universitet och Vitterhetsakademien för tryckning av Ortnamnen i Tanums härad. Naturnamn 2 och från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för tryckning av Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottensocken. Kulturdepartementet har genom Delegationen för industrisamhällets kulturarv beviljat institutet bidrag till projektet Namn i en äldre bruksmiljö. Vidare får institutet lönebidrag från Länsarbetsnämnderna. Bidragen har inte varit förenade med några särskilda villkor. För forskningsprojekten upprättas avtal eller kontrakt som reglerar utbetalning, redovisning m.m. Institutet har inte tagit emot sponsormedel. Måluppfyllelse i förhållande till målen Institutet har under året lagt ned betydande resurser på att planera, förbereda och genomföra inordnandet av språkvårdsverksamheten. Någon organisationskommitté utsågs inte av regeringen vilket ledde till att hela detta arbete föll på institutet som inte fick någon resursförstärkning för att genomföra inordnandet. Institutet har i och med inordnandet av språkvårdsverksamhet tillförts ett omfattande språkligt rådgivnings- och folkbildningsarbete vilket avspeglas i att kostnaderna för förmedlingsverksamheten ökat med 80 %. Årets verksamhet har fördelats med 22 % på bevarande, 37 % på förmedling och 41 % på kunskapsuppbyggnad. Jämfört med 2005 innebär det för bevarande en minskning med 7%, för förmedling en ökning med 9 % och för kunskapsuppbyggnad en minskning med 2 %.

8 8 Förklaringar till resultatet Då tonvikten i verksamhetsplaneringen ligger på kunskapsuppbyggnad får utfallet anses vara tillfredsställande. Det är en kombination av kraftiga prioriteringar i verksamhetsplaner samt kompetenta och lojala medarbetare som möjliggjort att institutet trots förutsättningarna till största delen lyckats uppnå sina mål. Sammantaget bedömer institutet att verksamheten under 2006 bidragit till att uppfylla de övergripande målen. Organisation Vid utgången av 2006 hade institutet följande organisation: Styrelse - Generaldirektör Administrativa enheten 11 (11) Fonogramenheten 6 (5) Centrala funktioner 2 (2) Dialektavdelningen 7 (5) Folkminnesavdelningen 3 (5) Namnavdelningen 14 (11) Språkrådet 15 ( ) Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, 11 (10) Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 9 (5) Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, 12 (10) Antal anställda, inklusive vikarier, per 31 december 2006 var 91 jämfört med 64 anställda per 31 december Inom parentes anges värdena för Under 2006 har Språkrådet med 16 anställda tillkommit. Accessprojektet har givit anställning för nio anställda. Dessa finns fördelade på olika avdelningar. Därutöver har institutet haft möjlighet att korttidsanställa studenter för vård och uppordning av samlingar.

9 9 1.2 Bevarande Mål: Ökad förbättring av samlingarnas status. Återrapportering: Institutet för språk och folkminnen skall redovisa: - måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Kulturarv Institutet har två uppgifter vad avser begreppet bevarande, dels den övergripande att bevara vårt kulturarv, dels den faktiska att bevara samlingarna. I begreppet vårt kulturarv ingår ett etniskt och kulturellt mångfaldsperspektiv. Även om huvuddelen av materialet är på svenska så bevarar institutet också t.ex. samiska och tornedalsfinska språk- och kulturyttringar. Institutets samlingar som har byggts upp under en lång tidsperiod. De utgör en del av vårt kulturarv, innehåller handlingar inom dialekt-, minoritetsspråks-, ortnamns-, personnamns-, folkminnes- och folkmusikområdet. Institutet strävar efter att fånga den tid vi lever i och bevaka samtiden samt genom riktade insatser i sin insamlingsverksamhet balansera samlingarnas sammansättning utifrån faktorer som genus, ålder och proveniens för att på så sätt bidra till att fylla igen luckor i det befintliga materialet. Den språkvårdande verksamheten i Stockholm, som inordnades , har inte några samlingar och bedriver inte arbete inom verksamhetsområdet bevarande. Samlingar Institutets samlingar består av ca 27 miljoner handlingar och fonogram. De äldsta handlingarna finns på olika slags papper av skiftande kvalitet, nedtecknade med blyerts, bläck eller anilin. En del av dessa börjar bli sköra och otydliga efter att ha använts flitigt under snart 100 år. Insatser görs både beträffande samlingarnas tekniskadministrativa och organisatoriska status. Detta uppmärksammas genom digitalisering av handlingar (både text/bild och ljud) och upprätthållande av loggningsdokument för digitalisering (både för skanning och för digitalisering av fonogram). Databärares status bevakas, såväl traditionella som digitala. Inom ramen för den ordinarie bevarandeverksamheten har nytillkommet material granskats, uppordnats, accederats i registerkataloger och inordnats i samlingarna. Vid behov har kompletterande rättelser, identifieringar och lokaliseringar utförts. Även äldre material som tidigare ej uppordnats har förts in i samlingarna och gjorts sökbara i register. Ortnamnsbelägg har excerperats och tillförts register och samlingar. Underserier över lokala och regionala dialektord har sorterats. Fonogram De äldsta analoga ljudinspelningarna finns på fonografrulle, lackskiva och ljudtråd. I uppgiften att överföra inspelningarna från analog till digital form ingår att tekniskt förbättra dem genom restaurering, bevara dem i lämpliga format samt registrera inspelningarna i register och databaser. Institutet följer noga den tekniska utvecklingen på området och samverkar med andra myndigheter och organisationer för att finna lösningar på tekniska och funktionella utmaningar. Institutets policy är att använda bästa tillgängliga, professionella

10 10 standardprogram och lagra de digitaliserade inspelningarna i två skilda format. Genom detta arbete har institutet förvärvat en teknisk frontposition inom ljudrestaurering och digitalisering. Insamlingsverksamhet Vad beträffar samlingarnas innehållsliga status kan konstateras att luckor i den kronologiska kontinuiteten för insamlat material kommer att uppstå om inte insamlandet prioriteras och får fortgå. Under året har insamlingsarbetet prioriterats på folkminnesområdet. I Umeå har den uppmärksamhet som lagts på genusperspektivet de senaste åren fortsatt även under 2006 genom en riktad insamlingsverksamhet. Behovet av en större, organiserad insamlingsinsats kvarstår dock såväl inom de områden där svenska är förstaspråk, som inom minoritetsspråkområdena. En dialektinsamlingsresa har genomförts i Västergötland vilken resulterat i ca tio timmars dialektinspelningar från Bäreberg, Essunga, Nossebro, Skara och Vara. I Umeå har arbetet med projektet Kvinnor som spelmän återupptagits under en del av året, liksom arbetet med projektet Livsval ur ett kvinnoperspektiv. Projektet Kvinnor berättar, ett dokumentationsprojekt omkring kvinnors liv i Norrbottens inland, har avslutats vid halvårsskiftet I Göteborg har en frågelista kring bakning Med fingrarna i kakburken resulterat i tjugo längre svar med levnadsminnen och fotografier, vilka accederats och lagts in i samlingarna. Likaså har samlingarna utökats genom samarbete med Etnologiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Däribland finns uppsatser, intervjuer och deltagarobservationer från fältkurser i Kungshamn och levnadshistoriska berättelser från 1900-talet. Under året har arkivet i Göteborg mottagit Johan Kaléns uppteckningar från insamlingsverksamhet på 1920-talet i Halland samt tio CD-skivor med dialekt- och folkminnesinspelningar från 1950-talet, inspelade på Källö Knippla. I Uppsala har institutet mottagit Manne Erikssons dagboksanteckningar och fotodokumentation från insamlingsresor i Uppland och Norrbotten på 1920-talet samt Ragnar Bjersbys ljudinspelningar från auktioner under främst 1970-talet. Insamling har skett inom folkminnesprojekten Supranormala upplevelser och alternativa världsåskådningar samt Förändring av sedvänjor. Projektet Förändring av sedvänjor tillför samlingarna en ny dokumentation av högtider. Projektet studerar hur svenskar påverkas av invandrares högtidsfirande och hur andra generationens invandrare påverkas av svenska sedvänjor. Dokumentation har gjorts av både livs- och årshögtider. Samverkan har skett med Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Digitalisering Genom att digitalisera samlingarna kan de göras tillgängliga utan att fortsättningsvis behöva slitas ned samtidigt som säkerhetskopior skapas. Metoder för digitalisering av inspelningar och skriftliga källor är utarbetade, där särskild uppmärksamhet ägnats tillgänglighet och långsiktigt bevarande. Det finns en organisationsstruktur för data i register, på backupband, på extern backupserver och på CD-skivor. I den pågående digitaliseringen av institutets ortnamnssamlingar har drygt digitaliserade handlingar kvalitetsgranskats under året. Digitaliseringen av ortnamnssamlingarna har pågått sedan Vid utgången av 1998 var ca 3,7 miljoner blad skannade och indexerade, vilket motsvarar hela det topografiska registret i Uppsala. Under 2006 har kvalitetskontrollen av skannade handlingar och registrering av nya handlingar fortsatt. Totalt är ca 3 miljoner av 3,7 miljoner genomgångna. Under 2006 har Värmlands och Västmanlands tillkommit och därmed har ortnamnsmaterialet i 20 av landets 24 län lagts ut på institutets webbplats.

11 11 Ett framgångsrikt försök att samordna digitala registerkataloger har genomförts under året. Arbete pågår att med utgångspunkt i ett femtontal accessionskataloger, där data lagrats i skiftande format i olika dataprogram och programversioner, upprätta ett gemensamt dataregister över samtliga avdelningars samlingar. Under året har en rad insatser genomförts för att förbättra samlingarnas status. Genom bidrag från Kulturrådet inom det s.k. Accessprojektet har institutet kunnat projektanställa tio personer, som uteslutande arbetat med att förbättra samlingarnas status. De har främst ägnat sig åt att digitalisera men har även arbetat med vård av samlingarna, t.ex. inventering och lagning av äldre kartmaterial samt accedering av nyförvärv. Genom Accessbidraget har arbetet med att förbättra samlingarnas status fått ett betydande resurstillskott. I Lund har över digitala filer skapats av äldre arkivmaterial, i Umeå har digitalisering av handlingar expanderat och i Göteborg har samlingarna vårdats, 900 lackskivor uppordnats och skickats till Uppsala där arbete med digitalisering har inletts. Tabell 2 Antalet handlingar överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet handlingar Totalt antal handlingar, ca varav handlingar överförda till digitalt medium Tabell 3 Antalet fonogram överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet fonogram Totalt antal fonogram varav fonogram överförda till digitalt medium Fr.o.m redovisas på första raden i tabellen totalt antal fonogram mätt i fysiska enheter som fonografrulle, grammofonskiva, ljudtråd, rullband eller kassett. T.o.m redovisades inspelningar i behov av att överföras till nytt medium. Redovisningen upptog antalet accessioner, vilket är skilt från antalet fysiska fonogram. 2 Fr.o.m redovisas på andra raden antalet fysiska fonogram vars innehåll överförts till nytt medium. T.o.m redovisades antalet inspelningar uttryckt i accessioner. Anledningen till förändringarna fr.o.m är att fysiska fonogram är en tydligare parameter än inspelningar uttryckt i antalet accessioner. Måluppfyllelse Målet för verksamhetsgrenen bevarande är ökad förbättring av samlingarnas status. Institutet anser att samlingarnas status har förbättrats väsentligt under året.

12 12 Förklaringar till resultatet Tack vare det s.k. Accessbidraget från Kulturrådet har riktade insatser kunnat genomföras, både för vård och digitalisering av arkivmaterial. Äldre material har kunnat inordnas i samlingarna och nyförvärv har kunnat accederas. Totalt har en stor mängd digitala filer skapats av äldre handlingar både på papper och på olika ljudbärare. En positiv sidoeffekt av digitaliseringen av äldre analoga ljudinspelningar på lackskivor i Göteborg och Lund har varit att dessa sköra orginalljudbärare har kunnat flyttas från rumstempererade utrymmen till, enligt Riksarkivets normer, klimatanpassade arkivlokaler i Uppsala. I Uppsala har resurserna för ljuddigitalisering stärkts. Det framgångsrika försöket med samordning av digitala register har lagt grunden för en effektivare registerhantering. Institutet har utnyttjat utställningar och öppet hus-dagar till att knyta kontakter med besökare som ett sätt att samla in samtidsmaterial och fånga den tid vi lever i. Ett gott samarbete med universitet och högskolor samt med intresseorganisationer för minoritetsgrupper har resulterat i medverkan i dokumentationsprojekt. Detta samarbete kan vidareutvecklas. Åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse Då Kulturrådet beviljat institutet Accessanslag även under 2007 kommer digitaliseringsarbetet att kunna fortsätta minst i samma omfattning som under Insatser för att förbättra samlingarnas innehållsliga status kommer generellt att innebära bl.a. fortsatt satsning på att balansera samlingarna utifrån kriterierna genus, ålder och proveniens för informanterna. Satsningar kommer att ske på minoritetsspråksområdet bl.a. genom anställning av en tornedalsfinsk forskningsarkivarie och samverkan med Umeå universitet rörande insamling av samiskt material.

13 Förmedling Mål 1: Mål 2: Mål 3: Ökad tillgänglighet till samlingarna. Särskilda åtgärder skall vidtas för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Nå fler och nya besökare. Utvecklad pedagogisk verksamhet i samarbete med bl.a. skola, universitet och högskola. Återrapportering mål 1: Institutet för språk och folkminnen skall redovisa: - måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Återrapportering mål 2: Institutet för språk och folkminnen skall redovisa: - måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. - antalet besökare och förfrågningar med fördelning på bl.a. ålder, kön, utbildningsbakgrund, geografisk hemvist samt antal skolbesök. - Återrapportering mål 3: Institutet för språk och folkminnen skall redovisa: - - måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Ökad tillgänglighet till samlingarna Institutet har antagit en handlingsplan där målet är att verka för att myndighetens lokaler, verksamhet och information skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Den fysiska tillgängligheten till samlingarna för funktionshindrade har kartlagts, bl.a. tillsammans med handikapporganisationer. Inventeringen visade att institutet i stor utsträckning uppfyllt målet. I Uppsala har under året automatiska dörröppnare installerats. I Umeå har lokalerna omdisponerats för att öka tillgängligheten och ett lyssningsrum för besökare är under uppbyggnad. Arbetet med att utveckla institutets webbplats har fortsatt under året. Bättre sökbarhet i ortnamnsregistret har utvecklats. Särskild uppmärksamhet har riktats mot att göra registerkatalogerna, som är sökingångar in till samlingarna, mer tillgängliga. Det under 2006 framgångsrika försöket att samordna ett femtontal accessionskataloger till ett gemensamt dataregister över samtliga avdelningars samlingar väntas under 2007 delvis resultera i förenklade och förbättrade sökmöjligheter via institutets webbplats. En del av arbetet består i att kvalitetsgranska registren innan de görs tillgängliga på nätet. Institutets samlingar och bibliotek är tillgängliga för besökare på alla orter där det finns arkiv, dvs. i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. Institutet tillhandahåller även kopior ur samlingarna och lyssningskopior på inspelat material till allmänhet, forskare och media. Personal vid institutet har genomfört visningar, givit handledning och service till besökande samt besvarat förfrågningar via webbplatsen, per brev, e-post, telefon och telefax.

14 14 Nå fler och nya besökare Kännedom om institutets verksamhet sprids genom medverkan i radio, teve, tidningar, föredragsverksamhet, debatter, studiedagar, presentationer vid konferenser, seminarier och sammanträden, föreläsningar i skolor, för studieförbund och hembygdsrörelsen samt utställningar och projekt. I samband med Sveriges Televisions programserie Svenska Dialektmysterier fick institutet mycket uppmärksamhet och medverkade i radio, teve och gav tidningsintervjuer. TV24 direktsände Språkvårdsgruppens jubileumskonferens där institutets personal höll tre föredrag. Medarbetare har skrivit språkspalter i Svenska Dagbladet, svarat på frågor i Sveriges Radio och förekommit i teveinslag, t.ex. i Rapport och Aktuellt. På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg deltog institutet med egen monter och med egna föredrag inom sina ämnesområden. I Uppsala höll personal från institutet föredrag i samband med utställningen Bröd, ost och brännvin från självhushåll till mångkulturell massproduktion på Uppsala stadsbibliotek. Institutet informerade om sin verksamhet och hade bokbord i Uppsala stadsbibliotek på Arkivens Dag och i Gustavianum på Kulturnatten. Under Arkivens dag i Göteborg hade institutet öppet hus med utställningen Kakor och bröd i folkmun, bokförsäljning och visning av samlingarna. Utställningen, som omfattade allt från bakbröd till bakelser, hade som mål att presentera institutet genom exempel, smakprov, på samlingarna. Den ville väcka nyfikenhet och vände sig till en bred målgrupp både med och utan tidigare kunskap om samlingarna. I Hässleholm deltog institutet med föredrag och bokbord vid Skånes Hembygdsförbunds och Kultur Hässleholms bokmässa om hembygdslitteratur. Publicerade böcker: Nu gör vi jul igen Gottfrid Fornanders folkmusiksamling i faksimilutgåva, presenterad och kommenterad av Karin Eriksson Ortnamnen i Tanums härad, 2. Naturnamn Lauritz, Lidström, Lagerström, Wennstedt, Bodin, Adamsson Vilhelmina - En lappmarksbygd på väg mot framtiden Brännström Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottensocken Burman, Karlsson Slatta fra Wästerbottn: 415 spelmanslåtar från Västerbotten, 2 omarbetade upplagan Sveriges medeltida personnamn, nr 15, Ingeborgh - Iogærdh Proceedings of the 21 st International Congress of Onomastic Sciences, Uppsala, August 19 24, 2002, volym 2 Entzenberg Det får ju vara någon ordning på torpet. Svenska personnamnsregler i ett historiskt perspektiv Hansson m. fl. Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. 2 omarbetade upplagan Karlsson, En arbetsdag i läs- och skrivsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändningen i vanliga yrken. Publicerade nyhetsblad och tidskrifter: Nyhetsbladet DAUM-katta, upplaga 500 exemplar Finskspråkiga tidskriften Kieliviesti prenumererad upplaga 550 exemplar

15 15 Nyhetsbladet Klarspråksbulletinen upplaga exemplar Tidskriften Språkvård, två nummer, prenumererad upplaga exemplar Arkivet i Göteborg har varit samordnare för ett populärvetenskapligt bokprojekt Nu gör vi jul igen. Utgåvan är ett samarbete mellan fyrtio forskare inom institutet, andra folkminnesarkiv, museer och universitetsinstitutioner med etnologisk och kulturvetenskaplig inriktning. Nu gör vi jul igen utgår från den dokumentation som ägde rum i samarbete med Nordiska museet, Folklivsarkivet i Lund, Mångkulturellt centrum i Botkyrka, Etnologiska och religionsvetenskapliga institutionerna vid Göteborgs universitet och Göteborgs stadsmuseum. Vidare har Göteborgsarkivet under året i samarbete med Musik i Halland, Region Halland och Hallands spelmansförbund givit ut Gottfrid Fornanders folkmusiksamling från 1920-talet i faksimil innehållande 225 låtar och visor från norra Halland samt i egen regi givit ut Ortnamnen i Tanums härad. Naturnamn 2 som ingår i serien Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. I Umeå har arkivet i samarbete med Vilhelmina kommun givit ut Vilhelmina - En lappmarksbygd på väg mot framtiden innehållande tidningsurklipp från Vilhelmina kommun i två band. Arbetet med en utgåva omfattande tiden har inletts. Vidare har ett manuskript utgivits av Norrbottensonen Edvin Brännström ( ) om Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottensocken samt återutgivning av Slatta fra Wästerbottn: 415 spelmanslåtar från Västerbotten, samlade och kommenterade av Siw Burman och Gunnar Karlsson. Vid Namnavdelningen har häfte 15 i serien Sveriges medeltida personnamn (Ingeborgh Iogærdh) gått i tryck under året liksom Proceedings of the 21 st International Congress of Onomastic Sciences, Uppsala, August 19 24, 2002, volym 2 samt Det får ju vara någon ordning på torpet. Svenska personnamnsregler i ett historiskt perspektiv. Språkrådet har givit ut den 2 omarbetade upplagan av Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk utgivits i samarbete med SNS förlag liksom En arbetsdag i läs- och skrivsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändningen i vanliga yrken. Strävan efter att nå fler och nya besökare bland grupper av minoritetsspråksanvändare har resulterat i samverkansprojekt med företrädare för samiska och meänkieli, bl.a. Sametinget, Ájtte och Samernas Riksförbund. De upparbetade kontakterna med Nordkalottens kultur- och forskningscentrum utgör här en bas. Arbetet inom Arkiv-, biblioteks- och museiprojektet (ABM-projektet) Informations-Öar fortgår. Projektet som är ett samarbete mellan institutet, Länsmuseet och Länsbiblioteket i Västerbotten och berörda kommunbibliotek, syftar till att sprida kunskap och kännedom om respektive trakter genom utställningar och kulturaktiviteter på respektive ort. Under 2006 har en ny Informations-Ö invigts på kommunbiblioteket i Lycksele. Ett intressant och positivt resultat av institutets strävan att nå fler och nya besökare är förfrågningar från invandrare som söker expertråd av institutet inför planering av eget arbete med intervjuer och uppteckningar i sina hemländer. Senast detta förekom var på 1970-talet sedan en rad afrikanska stater blivit självständiga.

16 16 Utvecklad pedagogisk verksamhet i samarbete med bl.a. skola, universitet och högskola Samarbetet med utbildningsväsendet har fortsatt att utvecklas. Besöken på institutet kombinerade med undervisning, seminarier och handledning av studenter och doktorander leder till ett ökat intresse för samlingarna och bidrar till ett synliggörande av det arkiverade materialet, vilket på sikt kan säkra återväxten inom institutets ämnesområden. På skolområdet utvecklas samarbetet successivt. Under året har 58 skolbesök genomförts. Pedagogisk verksamhet i samarbete med grund- och gymnasieskolan sker huvudsakligen genom visningar, föredrag i skolor samt handledning i uppsatsskrivande och i samband med grupparbeten. Institutet bedriver pedagogisk verksamhet. Ett konkret exempel är MIG-projektet, Museipedagogik i glesbygd, vars syfte är att utveckla en lokalhistoriskt inriktad lärarhandledning för och i samarbete med grundskolorna i Västerbottens inland. Ett gränsöverskridande pilotprojekt i Göteborg har börjat planeras med kulturskolan i Angered, där barnen har sin bakgrund i många olika länder och sammanhang. Projektet omfattar att eleverna dels på olika sätt skall kunna ta del av institutets samlingar, dels skall dokumentera sina egna dialekter, namn på platser, berättelser och minnen omkring olika platser i förorten. Det pedagogiska samarbetet med universitet och högskolor är mångårigt. Samarbetet berör främst kunskapsuppbyggnad. Inom verksamhetsområde förmedling pågår i Umeå ett samarbete med universitet för att utveckla pedagogiska samverkansformer. Institutet samverkar inom förmedlingsverksamheten även med andra myndigheter och organisationer såväl inom som utom landet. Bland inhemska sådana inom förmedlingsverksamheten kan nämnas museer, släktforskare, hembygdrörelsen, studieförbund, kommuner, Mångkulturellt centrum i Botkyrka, Lantmäteriverket och Skogsvårdsstyrelsen. Inom minoritetsspråksområdet bedriver institutet genom sin samiska forskningsarkivarie pedagogisk verksamhet i samverkan med Västerbottens museum, Samernas Riksförbund och det sydsamiska kulturcentret Gaaltije, bl.a. genom medverkan i Dokumentationskurs kring det samiska kulturlandskapet. Personal från institutet har bedrivit pedagogisk verksamhet genom att ha hållit föredrag vid utländska universitetsinstitutioner och på kurser, symposier och konferenser i utlandet. Bland dessa kan nämnas den internationella konferensen The Ritual Year and Ritual Diversity i Göteborg där institutet var medarrangör, Konferens med International Society for Contemporary Legend Research i Köpenhamn, International Symposium on Names in the Economy and in Economic History i Antwerpen, Belgien; Place names and identities in multicultural contexts i Karasjok, Norge; Nordiske navnes centralitet og religionalitet på Bornholm i Danmark; och universitetet i Nottingham, Storbritannien. Bland förmedlingsverksamhet riktad till utländska besökare kan nämnas visningar för folkminnesforskare på konferensen The Ritual Year, forskare från Estland och för medlemmar i Hugo Bergroth-sällskapet från Finland. Namnreglerings- och namnvårdsärenden har kommit huvudsakligen från tre håll, Lantmäteriverket, kommunerna och de kyrkliga stiften. De två förstnämnda klaras numera i hög grad av per telefon. Beträffande indelningsärenden från stiften har det varit en jämnare spridning över hela året än föregående år.

17 17 Institutet har samverkat i ortnamnsfrågor med Lantmäteriverket, bl.a. genom representation i Ortnamnsrådet, där institutet deltagit i arbetet med en reviderad standard för belägenhetsadresser. Institutet har vidare arbetat med mångkulturella språkfrågor genom att granska samiska och tornedalsfinska ortnamn. Personnamnsvården har under året främst bestått av remissyttranden och förfrågningar från Patent- och registreringsverkets namnenhet rörande efternamn samt rådgivning till Skatteverket rörande förnamn. Institutet för språk och folkminnen ingår i en expertgrupp för ett projekt med syfte att i en nationalutgåva tillgängliggöra innehållet i de för Sverige unika s.k. geometriska jordeböckerna, dvs. de storskaliga kartor som daterar sig till perioden Projektet drivs i regi av Vitterhetsakademien. På uppdrag av Riksantikvarieämbetet har konsultuppdrag i form av ortnamnsstudier och kulturmiljöanalyser för järnvägsutredningar utförts. Tabell 4 Antalet besök på myndighetens hemsidor exkl. språkvårdsverksamhet Totalt Antalet besök andra halvåret 2006 på språkvårdsverksamhetens webbplats Antalet besök på språkvårdsverksamhetens startsida andra halvåret 2006 var ca , en ökning med ca 50 % jämfört med första halvåret. Antalet sökningar i databasen Frågelådan var under andra halvåret och av dessa fick svar på sina frågor, dvs. ca 47 %.

18 18 Tabell 5 Antalet besökare och förfrågningar exkl. språkvårdsverksamhet Antal besökare varav män 57 % 61 % 59 % - varav kvinnor 43 % 39 % 41 % - varav under 30 år 24 % 24 % 23 % - varav år 51 % 44 % 47 % - varav 65 år och äldre 24 % 32 % 30 % - varav universitet/högskola 77 % - varav gymnasium 14 % - varav grundskola 8 % - varav Norrland 14 % - varav Svealand 41 % - varav Götaland 42 % - varav utlandet 3 %

19 Antal förfrågningar varav män 54 % 57 % 58 % - varav kvinnor 46 % 43 % 42 % - varav under 30 år 16 % 14 % 17 % - varav år 67 % 68 % 67 % - varav 65 år och äldre 17 % 18 % 16 % - varav universitet/högskola 58 % - varav gymnasium 27 % - varav grundskola 15 % - varav Norrland 16 % - varav Svealand 42 % - varav Götaland 37 % - varav utlandet 5 % 4 Besökare: en person som fysiskt kommit till något av myndighetens arkiv eller bibliotek. Här ingår även de ev. frågor som den fysiska besökaren ställt. 5 Förfrågningar: svar på frågor per brev, fax, e-post och telefon som berört myndighetens ämnesområden (dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn). Här ingår inte frågor om öppettider, kopiekostnader etc. 6 Fr.o.m ingår de frågor som besökare ställt i Antal besökare ovan. T.o.m noterades först besöket. Därutöver noterades ev. frågor från besökare som förfrågningar. Förfrågningar andra halvåret 2006 avseende språkvårdsverksamhet Antalet förfrågningar enligt institutets definition uppgick till andra halvåret 2006, varav 589 var frågor om finska. Tabell 6 Antalet skolbesök exkl. språkvårdsverksamhet Totalt Uppgiften är ny för Språkvårdsverksamheten tar endast sporadiskt emot besöksgrupper och under hösten har ett par studiebesök ägt rum.

20 20 Måluppfyllelse mål 1: ökad tillgänglighet till samlingarna och förklaring till resultatet Institutet har i stor utsträckning lyckats göra institutets lokaler, verksamhet och information tillgängliga för personer med funktionshinder. Antalet besök på myndighetens hemsidor har minskat jämfört med året innan, vilket inte kan anses vara tillfredsställande. Antalet besökare på myndighetens arkiv visar sedan flera år en svagt minskande trend. Andelen kvinnor har ökat till nivån före Andelen under 30 år är oförändrad medan andelen har ökat på bekostnad av andelen över 65. Antalet skolbesök redovisas för första gången varför jämförelsesiffror för tidigare år saknas. Institutet har sedan snart tio år arbetat med att göra lokalerna tillgängliga för personer med funktionshinder. Institutet har anställda med funktionshinder vilka tillsammans med handikapporganisationer bidragit med värdefull kunskap. Institutets webbplats har under året inte uppdaterats i den mån som varit önskvärt. Förklaringen är att resurserna i huvudsak ägnats åt IT-frågor i samband med inordnandet av språkvårdsverksamheten och åt utvecklingen av den nya myndighetsgemensamma webbplatsen. En förklaring till det minskande antalet besök är att det inte är lika många universitetsstudenter på de kurser som gör besök på arkiven. Även storleken på besöksgrupperna är mindre. En annan förklaring kan vara att vissa av de allra äldsta besökarna av naturliga orsaker inte längre orkar ta sig till arkiven. De yngre som är mer vana vid IT kan använda andra vägar att få svar på sina frågor. I takt med att digitala register görs tillgängliga på institutets webbplats ökar också antalet beställningar av kopior på arkivmaterial. En tredje orsak är att kravet på institutet att ta betalt för visningar gör att vissa grupper, t.ex. skolklasser, av den orsaken avstår från att komma på studiebesök. Åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse Tillgängligheten för personer med funktionshinder är god. Institutet planerar att vidta åtgärder där det mest behövs i samband med renovering av det arkiv som har de äldsta lokalerna. Webbplatsarbetet kommer in i en förvaltningsfas i och med att den nya myndighetsgemensamma webbplatsen lanseras Därmed kan resurserna ägnas åt att göra den än mer lättillgänglig, informativ och interaktiv. Arbetet med att kvalitetsgranska de sammanslagna registerkatalogerna kommer att göra dem mer användarvänliga. Det vore önskvärt att kunna ta emot skolklasser från grundskolan och gymnasiet utan att tvingas ta betalt. Måluppfyllelse mål 2: nå fler och nya besökare och förklaring till resultatet Institutet bedriver en vittförgrenad utåtriktad verksamhet för att nå ut till allmänheten. Här kan nämnas medverkan i etermedier, tryckta medier, deltagande i mässor, utställningar, debatter, konferenser och projekt, hållande av föredrag samt publicering av böcker, tidskrifter och nyhetsblad. Institutet samverkar med andra lokalt, regionalt och nationellt samt med representanter för minoritetsspråksanvändare för att nå ut. Sammantaget får institutet anses att i huvudsak ha uppfyllt målet med att nå fler och nya besökare. Åtgärder för att höja graden av måluppfyllelse Ytterligare satsning och samordning av utåtriktad verksamhet för att råda bot på den minskande besöksströmmen till institutets arkiv.

21 21 Måluppfyllelse mål 3: utvecklad pedagogisk verksamhet i samarbete med bl.a. skola, universitet och högskola och förklaring till resultatet Inom skolområdet har institutet startat pilotprojekt för att hitta bra samarbetsformer. Institutet har under hösten anställt en dialektpedagog med uppgift att utveckla samarbetet med skolan. Med universitet och högskolor har institutet ett mångårigt samarbete liksom med andra myndigheter och organisationer. Resultatet får anses vara tillfredsställande för universitet och högskolor men kan förbättras för skolor. Åtgärder för att höja graden av måluppfyllelse En ökad fokusering och samordning av insatserna vad gäller det pedagogiska samarbetet med skolan. Önskemålet om att kostnadsfritt kunna ta emot skolklasser gäller även detta mål.

22 Kunskapsuppbyggnad Mål: Ökad kunskap inom det område myndigheten verkar, bl.a. genom forskning och samverkan med universitet och högskola. Återrapportering: Institutet för språk och folkminnen skall redovisa: - måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. - användning av anslaget 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, uppdelat på olika kategorier användare, externt och internt. Resultatet skall bedömas och analyseras utifrån kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Redovisningen skall ge utrymme för jämförelser mellan olika verksamhetsår. Forskning och samverkan Kunskapsuppbyggnad är grunden för institutets verksamhet. Merparten av arbetet sker i form av projekt, varav flera är långsiktiga och resurskrävande. Institutets projekt och vilka samarbetspartner som varit viktiga för kunskapsuppbyggnaden redovisas i tabell 7. I projekten arbetar personer med docentkompetens, doktorsexamen eller annan högre utbildning i nordiska språk eller etnologi och/eller personal med magisterexamen eller annan grundutbildning, varav flera forskarstuderande. Av institutets personal har ca 20 % högre akademisk utbildning (fil.dr eller fil.lic.). I flertalet projekt deltar även administrativ personal. Forskning och samverkan med universitet och högskola Samarbetet har i huvudsak skett med Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms och Umeå universitet samt med Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Med Uppsala universitet har samarbete skett genom deltagande i seminarier, undervisning och handledning av doktorander. Institutet samarbetar med Institutionen för nordiska språk och Etnologiska avdelningen vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala Universitet, Institutionen för humaniora vid Mälardalens Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet där personal från institutet undervisat i agrarhistoria och agrarhistorisk landskapsanalys. Samarbetet med Lunds universitet har främst skett genom medverkan i tvärvetenskapliga projekt med bebyggelse- och kulturhistorisk inriktning, i handledning och examination av studerande med inriktning på dialektologi och namnforskning och i rådgivande expertmedverkan i tvärvetenskapligt inriktade publikationer inom universitetsämnen av olika slag. Med Göteborgs universitet har samarbetet skett bl.a. genom handledning, undervisning och projektverksamhet. Institutet har samarbetsavtal med Etnologiska institutionen och Institutionen för svenska språket, vilket innebär att institutets anställda handleder och undervisar i kurser som har direkt anknytning till institutets verksamhet. Under året har konferensen The Ritual Year and Ritual Diversity genomförts i samarbete med Göteborgs universitet och Göteborgs stadsmuseum. Inom folkminnesverksamheten samarbetar institutet med Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet kring projektet Våra liv och berättelser som fokuserar på hur skilda grupper och generationer under 1900-talet berättar om sina liv och har bl.a. till syfte att bygga upp en minnesbank med västsvenska

23 23 levnadsberättelser. Ett delprojekt behandlar folkhögskoleminnen och är knutet till seminariet Vems kunskap?, där flera institutioner vid Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet ingår. Med Stockholms universitet har samarbetet skett genom deltagande i forskningsprojekt. Projektet Skriftbruk i arbetslivet, finansierat av Vetenskapsrådet, slutredovisades i boken En arbetsdag i skriftsamhället. Projektet Sprint och svenska i skolan, finansierat av Utbildningsvetenskapliga forskningsrådet, bedrivs i samarbete med Institutionen för nordiska språk. I Stockholm har institutet deltagit i diskussionerna om engelskans roll på svenska universitet och högskolor, bl.a. i särskilda överläggningar med Handelshögskolan i Stockholm och i en nationell konferens som ordnades tillsammans med Södertörns högskola och Stockholms universitet. Samarbetet med KTH omfattar planering av det språkteknologiska projektet svensk nationell korpus/blark, finansierat av Vetenskapsrådet, där även Linköpings, Göteborgs och Uppsala universitet ingår. Samverkan har ägt rum med Institutet för tal, musik och hörsel vid KTH och Statens ljud- och bildarkiv inom det ljudtekniska området samt med Institutionen för språk och kultur vid Linköpings universitet i fråga om digital kartering av dialektala ordformer. Samarbetet med Umeå universitet har skett bl.a. genom deltagande i konferenser, projektverksamhet, visningar av samlingarna och handledning av studenter. Samverkan har också skett genom utbyte av information och kunskap rörande de samiska språken. Forskning och samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag Institutet ingår tillsammans med Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien i Namnlängdskommittén vars uppdrag är att förvalta almanackans namnlängd vilken ligger till grund för förlagens almanackspublicering. Institutet ingår i Ortnamnsrådet som är ett till Lantmäteriverket knutet rådgivande samarbetsorgan. I Ortnamnsrådet ingår Lantmäteriverket, Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet, universiteten, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Sametinget, Vägverket, Posten AB samt Svenska kyrkan. Under året har institutet deltagit i arbetet med en reviderad standard för belägenhetsadresser. Institutet ingår i Språkvårdsgruppen tillsammans med Svenska Akademien, Terminologicentrum, Swedish Standards Institute (SIS), samarbetsorganet för språkvårdare inom offentlig förvaltning, Sveriges Radio och Mediespråksgruppen. Institutet ingår i Mediespråksgruppen som består av språkvårdare vid de stora dagstidningarna, etermedieföretagen och förlagen. Institutet är vidare representerat i Datatermgruppen, Punktskriftsnämnden och i styrelsen för Tolk- och översättarinstitutet och har ett löpande samarbete med Centrum för lättläst och Svenska Institutet. Institutet deltar i ett nybildat forskarnätverk om vuxnas lärande. Riksbankens jubileumsfond har efter ansökan från institutet beviljat två stycken treåriga forskningsanslag: 3,6 miljoner kronor för projektet Dialektutjämning i Västsverige och 1,38 miljoner kronor för projektet Ortnamnskronologi och den nya arkeologin. På två orter finns arkivnätverk, varav ett är bildat under året, där institutet ingår. I Göteborg finns en samarbetsgrupp bestående av institutet, Landsarkivet, Regionarkivet, Folkrörelsernas