Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

samhällskunskap Syfte

Arbetsområde: Min tid - min strid

Individer och gemenskaper

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Syfte och mål med kursen

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Förslag den 25 september Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag

Demokratin i Sverige och valet 2018

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Lag och Rätt 7D och C

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Kursplan: Samhällskunskap

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

LPP World's Children's Prize.

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

I augusti 2017 demonstrerade många för

Övergripande planering Reviderad:

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Matris - Identitet & livsstil

Vad är en resonerande text

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Gunnar Hyltegren Vad är eftersträvansvärt/möjligt?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Momentguide: Makt & demokrati

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Övergripande planering

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Kursplan för SH Samhällskunskap A

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Lärandeinnehåll Beskrivning Exempel Lärarens bedömning

Reflektera kring anonymitet på nätet

Digital kompetens i SOklassrummet

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Bedömningsstöd. Samhällskunskap 1b. Lärarinformation

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

Samhällskunskap kurs 1a1 och 1b

Samhällskunskap Sametinget 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

f H ör a l n är dl ar edn e ing

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson

Min framtid. Årskurs och tidsperiod: År 9 vecka 34-39

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Transkript:

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt Samhällskunskap åk 9 Skolval, Politiska ideologier och samhällsekonomi #Valetärditt För att kunna vara en medborgare i ett demokratiskt samhälle behöver ni veta vad demokrati är, hur Sverige och andra länder styrs och vilka tankar som ligger till grund för hur de olika partierna vill att Sverige ska se ut, allt för att ni som vuxna individer i vårt samhälle ska kunna ta egna beslut, forma era egna åsikter och göra ert egna val när ni röstar både nu i skolvalet och i framtiden. För ni är Sveriges framtid!

Det här momentet kommer vara indelad i tre delar: Moment 1 (åk7, 8 och9): Skolval Här kommer vi förbereda oss för skolvalet genom att titta på hur det går till, lära oss om de olika politiska partierna och diskutera olika viktiga frågor inför valet, allt för att ni ska ha ett bra underlag för att fatta ett eget beslut inför skolvalet 2018. Fredagen den 7/9 kommer ni få lägga er röst i skolval2018. Moment 2 (åk 7): Demokrati Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma, i det här momentet kommer vi lära oss om vad demokrati innebär och vad det innebär att vara en demokratisk medborgare. - Vad är demokrati och diktatur? - Vilka friheter och rättigheter har man som medborgare i ett demokratiskt land? - Vilka skyldigheter har man som medborgare i ett demokratiskt land? - Hur påverkas du av om ett land är demokratiskt eller en diktatur? Moment 2 (åk8): Så styrs Sverige Förbereda oss för att bli demokratiska medborgare. Om inte vi här i Sverige skulle vara medvetna om hur Sverige styrs så skulle riksdagen praktiskt taget kunna göra vad de vill. För att förstå hur Sverige styrs och förstå besluten som sker. För att förstå hur man som individ kan påverka. Så att vi kan vara med och påverka framtiden. För att vi en dag ska rösta och kunna göra ett eget val. Vi måste förstå hur det fungerar för att kunna påverka. 1. Vad gör riksdagen och regeringen? 2. Hur går ett beslut till i riksdagen? 3. Hur påverkar besluten i riksdagen olika delar av samhället? 4. Hur kan jag påverka min eller andras livssituation i ett demokratiskt samhälle?

Moment 2 (åk 9): Politiska ideologier Hur ska samhället se ut och vara organiserat för att bli så bra som mjöligt? Den frågan har människor i alla tider funderat på. Idéer om hur samhället ska styras och hur människor på bästa sätt ska samarbeta med varandra kallas för en ideologi. Det perfekta samhället kallas för en utopi, det kanske aldrig kommer gå att uppnå, men hur kommer man så nära som möjligt. I det här momentet kommer vi lära oss om olika ideologier som ligger tull grund för olika politiska partier. - Vilka ideologier finns och hur hör de ihop med de olika politiska partierna? - Vad står de olika ideologierna för? - Vilka likheter och skillnader finns mellan de olika ideologierna? Moment 3 (åk 7): Lag och rätt För att vi människor ska kunna leva tillsammans måste vi ha regler för hur vi ska uppföra oss mot varandra. Sådana regler finns bland annat i familjen, i kompisgänget, i skolan och på jobbet. En del regler gäller alla i vårt samhälle och det är våra lagar. Vem bestämmer våra lagar och vad händer om någon bryter mot lagarna? - Vad är orsakerna till och konsekvenserna av våld och kriminalitet? - Hur fungerar Sveriges rättssystem? Moment 3 (åk 8): Arbetsliv När du blir vuxen och har studerat klart ska du ut på arbetsmarknaden, alltså skaffa dig ett arbete. Det kan vara så att du till och med börjar sommarjobba till sommaren. För att veta hur det går till, vilka valmöjligheter som finns och lagar och regler på arbetsmarknaden så ska vi nu lära oss om arbetslivet. - Hur fungerar arbetslivet? - Vilka lagar och regler finns på arbetsmarknaden? - Vilka val kan jag göra när jag väljer yrke?

Moment 3 (åk 9): Samhällsekonomi Vi kommer under några veckor att arbeta med området samhällsekonomi. Samhällsekonomi handlar förstås om pengar och hur dina pengar rör siog runt i samhället. - Hur rör sig dina pengar runt i samhället när du handlar en tröja? - Hur fungerar utbud och efterfrågan? - Hur hänger samhället ekonomi ihop, när det går bra för företagen hur påverkar det hushållen? - Hur påverkas resten av världens ekonomi Sveriges ekonomi? - Varför betalar vi skatt och vad går de pengarna till? Bedömning: Åk 7 Insändare tillsammans med svenska Slutuppgift: demokratiska despotia Prov: Lag och rätt Åk 8 Insändare tillsammans med svenska Slutuppgift Så styrs Sverige Slutuppgift Arbetsliv Åk 9 Filosofiskt samtal tillsammans med svenska Prov: Politiska ideologier Prov: Samhällsekonomi

Kunskaper om olika samhällsstrukturer Bedömningsmatris - Samhällskunskap grundläggande kunskaper goda kunskaper mycket goda kunskaper. Undersöka och förklara (hur strukturer är uppbyggda, hur de fungerar, samband, olika perspektiv) visar det genom att beskriva enkla samband. visar det genom att beskriva förhållandevis komplexa samband. visar det genom att beskriva komplexa samband. Begrepp (använder samhällsvetenskapliga begrepp i sina beskrivningar) ett i huvudsak fungerande sätt Använder begrepp på rätt sätt på vissa ställen i texten ett relativt väl fungerande sätt Använder begrepp på rätt sätt i en del delar men missar några begrepp ett väl fungerande sätt Använder begrepp på rätt sätt genom hela texten Påverkar varandra ( Hur individer och samhällen påverkar varandra) föra enkla resonemang och beskriver enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjlighet att påverka. föra relativt väl utvecklade resonemang och beskriver förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjlighet att påverka. föra välutvecklade och nyanserade resonemang och beskriver komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjlighet att påverka. Samhällsfrågor (Kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv) beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Åsikter (Uttrycker olika åsikter i några samhällsfrågor) med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Demokrati (Kunskaper om demokratiska värden och rättigheter) grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för och nackdelar med olika former av gemensamt beslutsfattande. goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för och nackdelar med olika former av gemensamt beslutsfattande. mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för och nackdelar med olika former av gemensamt beslutsfattande.

Källor (använda källor och föra resonemang om källornas trovärdighet) på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang