MI 45 SM 0401 Miljö- och hälsofarliga kemikalier 2002 Ämnen och produkter Hazardous chemicals I korta drag Störst antal miljöfarliga produkter inom byggindustrin I årets rapport ingår en specialstudie av användningen av miljöfarliga kemikalier år 2002. Statistiken visar bl.a. att byggindustrin använder flest antal miljöfarliga produkter. Andra branscher med stort antal miljöfarliga produkter är färghandel och färgindustrier samt massa- och pappersindustrin. När det gäller konsumenttillgängliga produkter som klassificerats som miljöfarliga är största mängden drivmedel. De miljöfarliga ämnen som återfinns i flest produkter är bland annat fem konserveringsmedel samt ammoniak, ammoniakhydroxid, trimetylbenzen (ett aromatiskt kolväte som finns i bl.a. i lacknaftor och drivmedel) och hydrokinon som används framför allt i fotokemikalier. Uppföljning av ett 80-tal kemikalier Vid sidan av specialstudien omfattar statistiken ett 50-tal miljö- och/eller hälsofarliga kemikalier och cirka 30 kemikalier som förekommer i stora mängder i samhället. Volymmässigt fortsätter råolja, bensin och dieselolja att vara de största kemikalierna. Bland de hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkterna finns största antalet inom färg och rengöringsmedel. När de hälsofarliga och konsumenttillgängliga kemikalierna fördelas efter sk. faroklasser så dominerar drivmedel i klassen Giftig, ph-reglerande och processreglerande medel (exempelvis ättiksyra) samt mur- och putsbruk dominerar i klassen Frätande. Mur- och putsbruk är dominerande även i klassen Irriterande, drivmedel i klassen Hälsoskadlig och spolarvätska i Måttligt hälsoskadlig. Omsättningen av kopparvaror fortsätter nedåt, liksom av blyprodukter. Däremot har varor med nickel ökat något. Svavelsyreexporten ökar trots minskad produktion i Sverige. Förklaring kan vara att gamla lager exporteras eller att användningen i Sverige minskar. När det gäller kvicksilverlampor, som är den huvudsakliga varan på marknaden med kvicksilver, så minskade omsättningen från 98 ton 1998 till 37 ton 2002. Margareta Östman, KemI, tfn 08-519 411 62, margreta.ostman@kemi.se Helena Rudander, SCB, tfn 08-506 948 15, helena.rudander@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie Miljövård MI 45 SM 0201. Utkom den 28 april 2004. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 2 MI 45 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Jämförelse mellan olika statistikkällor 5 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 6 Kemikalietillflöden i branscher 6 De största ämnena med avseende på kvantitet 6 De största ämnena med avseende på antal produkter 7 De största ämnena med avseende på kvantitet och antal produkter 7 De vanligaste produkttyperna 7 De vanligaste produkttyperna som är klassificerade som miljöfarliga 9 Produkter fördelade över faroklasser 10 Vanliga ämnen i kemiska produkter 10 Omsättning av metallvaror, tidsserier 10 Tabeller 12 Teckenförklaring 12 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige 2002, ton 12 Tabell 1, forts. 13 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier 1998-2002, ton 14 3. Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet 1998-2002, ton 19 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 20 4. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1 2002 21 5. De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 2002 25 Tabell 5, forts. 28 6. De 15 största produkttyperna m.a.p. kvantitet 2002 29 7. De 15 största produkttyperna m.a.p. antal 2002 29 8. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet 2002 29 9. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal 2002 29 10. De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. kvantitet 2002 30 11. De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. antal 2002 30 12. De 15 största miljöfarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal produkter 2002 30 13. De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass 2002 31
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 3 MI 45 SM 0401 Diagram 32 1. De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, 1 000-tal ton 2002 32 2. De 10 största ämnena m.a.p. antal produkter, 1 000-tal ton 2002 32 3. Varor med kopparinnehåll, omsättning i ton 1996-2002 33 4. Varor med nickelinnehåll, omsättning i ton 1996-2002 33 5. Varor med blyinnehåll, omsättning i ton 1996-2002 34 6. Varor med zinkinnehåll, omsättning i ton 1996-2002 34 7. Varor med krominnehåll, omsättning i ton 1996-2002 35 8. Varor med kadmiuminnehåll, omsättning i ton 1996-2002 35 9. Kvicksilverlampor, omsättning i ton 1996-2002 36 Specialstudie Användning av miljöfarliga kemikalier 37 Användning av miljöfarliga kemikalier 37 Allt fler ämnen är miljöfarliga 37 Antal miljöfarlighetsklassificerade ämnen 1998-2002 38 Även blandningar kan vara märkta som miljöfarliga 38 Antal produkter klassificerade som miljöfarliga 1995-2002 39 Andel av miljöfarlighetsklassificerade produkter i olika hälsofarlighetsklasser 2002 39 Här används största mängden miljöfarliga kemikalier 40 De branscher som har störst omsättning av miljöfarlighetsklassificerade ämnen 2002 40 Här används många olika miljöfarliga kemikalier 40 De branscher som har störst antal produkter med miljöfarlighetsklassificerade ämnen 2002 40 De vanligaste miljöfarliga ämnena 41 De 10 vanligast förekommande ämnena klassificerade som miljöfarliga 2002 41 De 10 kvantitetsmässigt största ämnena klassificerade som miljöfarliga 2002 41 Fakta om statistiken 42 Detta omfattar statistiken 42 Definitioner och förklaringar 42 Så görs statistiken 43 Revideringar 43 Statistikens tillförlitlighet 43 Industristatistiken 43 Utrikeshandelsstatistiken 43 Kemikalieinspektonens produktregister 44 Bra att veta 45 In English 46 Summary 46 Construction industry using largest amount of environmentally hazardous products 46
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 4 MI 45 SM 0401 Follow-up of approximately 80 chemicals 46 Information and other notes on this report 46 List of tables 48 List of terms 49
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 5 MI 45 SM 0401 Statistiken med kommentarer Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (2002) samt från Statistiska centralbyråns industristatistik och utrikeshandelsstatistik (1998 2002). Fram t.o.m. den rapport som utkom 2002 fanns även varustatistik, framtagen på uppdrag av Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) med. Att denna statistik ej redovisas längre beror på att enkätstudien upphört. Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter diskussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I tabellerna 6-13 samt i årets specialstudie är kvantiteterna avrundade till tre siffrors noggrannhet. Avrundningen gör det lättare att jämföra värden i resp. tabell. I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig Statistik för tidigare år finns att hämta i årliga rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM. Den rapport som gavs ut 2000 samt efterkommande rapporter finns även tillgängliga på Internet. Uppgifter från industri- och utrikeshandelsstatistiken kan även hämtas direkt från databas som finns tillgänglig på SCB:s hemsida, http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. Jämförelse mellan olika statistikkällor I tabell 1 jämförs 2002 års uppgifter från SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att uppgifter om tillverkning (produktion) och import från KemI:s produktregister jämförs med motsvarande uppgifter i SCB:s databaser. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Kommenterande text som förklarar vissa stora skillnader för några kemikalier ges i anmärkningskolumn om gällande kemikalie. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. De olika källorna, dvs. de register som tabellen baseras på, har skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 6 MI 45 SM 0401 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier Tillverkning och utrikeshandel per varugrupp (ämne) 1998-2002 redovisas i tabell 2 och 3, där källan är SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. tillförseln till landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, produktion+import-export. Jämförelse av värden för 2002 och året/åren före visar att många ämnen minskat. Mönja och orangemönja hör till de ämnen som minskat dramatiskt. Under de fem redovisade åren 1998-2002 har användningen (förbrukning och lagerhållning) gått ned från 3 577 ton 1998 till 7 ton 2002. I förra årets rapport nämndes ett annat ämne som minskat nämligen, tetrakloreten, från 1 473 ton 1997 till 324 ton 2001. Tetrakloreten har nu fortsatt minska och 2002 är omsättningen 307 ton. Orsaken till mindre omsättning är i dessa två fall främst minskad import. Av de ämnen som ökat finns två som ökat markant; dinonylortoftalater/didecylortoftalater resp. vissa nonjonaktiva produkter. Omsättningen av dessa ftalater har ökat från 93 ton till 9 448 under perioden 1998-2002 (omsättningen kan vara negativ ifall man exporterat lagrade mängder från tidigare år). För de nonjonaktiva produkterna har det också varit en stigande trend under redovisad period. Mellan de två sista åren har ökningen varit 94 % till 33 203 ton 2002, vilket beror på minskad export. I tabell 3 redovisas ämnen som används i stor omfattning. Alla ämnen som är med där visar en ökning under perioden utom eten som minskat årligen ända sedan 1999. Totalt har eten minskat med 57 % sedan 1999 till 171 981 ton. Ett nytt ämne som tagits med i årets rapport är svavelsyra. Kemikalietillflöden i branscher I tabell 4 och 5 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Uppgifterna är hämtade från Kemikalieinspektionens produktregister. Tabell 4 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 5 m.a.p. antal produkter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd (avseende kvantitet resp. antal produkter), som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet. Syftet med tabell 4 och 5 är att ge en uppfattning om hur stora mängder som hanterats inom resp. bransch. De totala mängderna av de största ämnena i tabell 4 resp. 5 finns även redovisade i diagram 1 resp. 2 uppdelade på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändarnas branscher av produktregistrets uppgifter. De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 4 visar att råolja, bensin och dieselolja fortsätter att vara de tre största kemikalierna mängdmässigt. Råoljan har haft en årlig ökning sedan 1999 upp till 19,7 miljoner ton 2001 men år 2002 skedde minskning då 15,9 miljoner ton rapporterades in till registret. Under tidigare år har alltid dieseloljan haft en större mängd än bensinen men år 2002 har det skett en ändring så bensinen ligger högre på listan med 6,3 miljoner ton mot dieseloljans 4,3. Värt att nämna är att dieseloljan har minskat årligen sedan 1999 då mängden var 7,9 miljoner ton.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 7 MI 45 SM 0401 Nästan 100 % av råoljan används som råvara för raffinering. Störst mängder av bensin förekommer inom handel och exportinriktad verksamhet, 4,2 resp. 1,5 miljoner ton. Dieselolja går främst till export, 1,9 miljoner ton, vilket motsvarar ca 24 % av den totala mängden. Även tidigare år gick dieseloljan huvudsakligen till export och då låg andelen betydligt högre, mellan 50-65 %. Vatten är ett viktigt lösningsmedel och det enda stora ämne som finns i alla branscher. De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 5 visar att de flesta av ämnena är spridda inom många olika branscher. Vatten ligger liksom tidigare på topp då det ingår i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena i tabellen. Därefter kommer xylen och titandioxid, vilka har varit bland toppämnena även tidigare år. Främst förekommer xylen i produkter inom handel, där antalet produkter är 1 583. Även titandioxid är vanligt inom handeln, 1 285 produkter. Båda ämnena är ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. I årets tabell har tre CAS-nr slagits ihop och har benämningen 5-Klor-2metyl-2H-isotiazol-3-on och 2-metyl-2Hisotiazol-3-on. Denna blandning av ämnen har funktion som konserveringsmedel och hamnar direkt under titandioxid antalsmässigt, 2 890 produkter. De största ämnena med avseende på kvantitet och antal produkter Tablå 1 visar totala värden i tabell 4 och 5 för åren 1996-2002. Antalet produkter har ökat varje år i båda tabellerna. Kvantiteten i tabell 4 har däremot minskat och ligger år 2002 lägre än något år tidigare. I tabell 5 varierar den totala mängden mellan 3 och 4 miljoner ton under perioden 1996-2002 och har totalt sett ökat med 29 % för hela perioden. Av de totalt ca 70 miljoner ton som finns i Produktregistret omfattar de 20 största ämnena kvantitetsmässigt, drygt 70 %. Tablå 1. Antal produkter och totala mängder av de 20 största ämnena summerat över alla branscher 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ökning åren 1996-2002 Tabell 4 Antal prod. 20 729 21 806 22 361 23 534 23 859 24 294 26 082 26 % Kvantitet, 1 000 ton 51 087 58 043 56 463 52 744 51 331 58 873 50 137-2 % Tabell 5 Antal prod. 47 687 51 374 53 675 53 708 55 900 55 950 58 803 23 % Kvantitet, 1 000 ton 3 034 3 259 3 404 3 198 2 950 3 217 3 925 29 % De vanligaste produkttyperna Indelning av produkttyper ändrades 2002, se kapitel Fakta om statistiken. Vanligaste totalt sett Tabell 6 och 7 visar de 15 största produkttyperna totalt sett m.a.p. kvantitet resp. antal produkter för år 2002. Listan över de kemiska produkter som tillhör de största är i det närmaste oförändrad genom åren. Det brukar vara produkterna längst ner på listan som kan variera lite över tiden. I tabell 6 är det samma produkttyper som var med 2001 med undantag för muroch putsbruk, som hoppat rakt in på femte plats i listan med sina nästan 3 miljoner ton. Orsak till detta är att cement numera räknas in under mur- och putsbruk istället för bindemedel som tidigare (beror på ändring av produkttyper, se Fakta om statistiken). Syntesråvara ligger kvar på toppen men har ändå minskat från 27,1 miljoner ton 2001 till 21,1 miljoner ton 2002. Syntesråvaror och drivmedel är de två produkttyper som är störst sedan många år tillbaks. I diagrammet på nästa sida framgår att syntesråvara har större mängd
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 8 MI 45 SM 0401 än drivmedel (undantag 1994). Kurvorna för omsättningen av dessa produkter följer varandra under åren. Omsättning av syntesråvara resp. drivmedel 1994-2001 i 1 000-tal ton 1 000-tal ton 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 År syntesråvara drivmedel I tabell 6 ligger kvantiteterna av de 15 största produkttyperna i intervallet mellan 498 700 och 21 100 000 ton för 2002, vilket kan jämföras med intervallet år 2001 som var mellan 405 000 och 27 100 000 ton. Tabell 7 visar de produkttyper som har flest antal av olika produkter 2002. Under många år har det varit övriga färger och lacker som toppat listan men fr.o.m. år 2002 har istället smörjmedel hamnat högst upp. Övriga färger och lacker, vattenbaserade har ökat betydligt både i antal och kvantitet. Det har skett några förändringar i årets tabell jämfört med förra året. Polermedel har tillkommit med 1 451 produkter, vilket kan jämföras med 2001 då denna vara endast bestod av 650 produkter. Rostskyddsfärg är en annan produkt som tillkommit, då den har ökat från 414 till 1 404 produkter. Övriga produkter som kommit med i tabellen är lösningsmedel, tryckfärger och dispersionslim. Intervallet för de 15 antalsmässigt största produkttyperna 2002 är mellan 1 090 och 4 370 produkter, vilket är smalare än intervallet år 2001 då det var mellan 900 och 5 050 stycken. Vanligaste hälsofarliga och konsumenttillgängliga produktgrupperna Tabell 8 resp. 9 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dvs. de som finns i stora mängder eller under många varumärken. Hälsofarlig, konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa i butik, men det behöver inte innebära att allt används av konsumenterna. I tabell 8 har sedan 1994 alltid färg och lacker varit med men de har nu minskat så pass att de ej hör till de 15 största längre. Färger och lacker har legat mellan 24 000 och 27 000 ton åren 1994-1999 men därefter minskat markant. Kvantiteten 2000 var 14 400 ton, 2001 minskade mängden till 12 000 ton och är nu nere på 6 050 ton 2002. Även antalet produkter har minskat, vilket har skett under från 971 produkter 1998 till 389 produkter 2002. Minskningen beror inte på en reell minskning i färganvändning utan på att många färgprodukter numera registreras med mer specialiserad kod för produkttyper, t.ex. Övriga färger, vattenbaserade. Smörjmedel, processreglerande medel och konserveringsmedel har tillkommit i tabell 8 vid jämförelse med motsvarande tabell i förra årets rapport. Nämnvärt är även att avvisningsmedel fortfarande finns kvar men att det har minskat från 28 200 ton till 7 730. Tvättmedel tillkom på listan över vanliga hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyper 1999 och ligger kvar där sedan dess. Orsaken till att tvättmedel tillkom på denna lista 1999 är omklassificering av
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 9 MI 45 SM 0401 denna produkttyp. Mängden har ökat under åren och ligger nu på 8 030 ton, vilket är en ökning med 52 % jämfört mot 2001. Totala intervallet i tabellen ligger mellan 6 760 och 8 380 000 ton, vilket kan jämföras med uppgifter 2001 som låg mellan 5 290 och 8 530 000 ton. I tabell 9 har rostskyddsfärg, lösningsbaserat lim, fogmassa, bränslen/brännolja och tvättmedel tillkommit. Polermedel har fått högre placering då antalet produkter ökat från 88 stycken 2001 till 272 stycken 2002. Högst upp i tabellen ligger, liksom tidigare år, färger och lacker med 389 produkter. Intervallet för antalet produkter ligger mellan 69 och 389. År 2001 låg det högre, mellan 75 och 742 produkter. De vanligaste produkttyperna som är klassificerade som miljöfarliga Tabellerna 10-12 visar de största produkttyperna 2002 för de produkter som är klassificerade som miljöfarliga. Dessa tre tabeller lades till fr.o.m. förra årets rapport. Eftersom miljöklassificering nu införs för alla kemiska produkter är avsikten med tabellerna att redovisa denna klassificerings användning och genomslag under kommande år (se även avsnitt om klassificering under rubriken Fakta om statistiken Definitioner och förklaringar). Med miljöfarlighetsklassificerade produkter menas sådana produkter som bedömts kunna vålla skada om de kommer ut i miljön. De ska vara märkta med faroklassen "Miljöfarlig". Exempel på andra faroklasser än miljöfarlig är giftig, brandfarlig etc. På vilket sätt de är miljöfarliga framgår av de riskfraser som ska ingå i märkningen av sådana produkter. Vanligast totalt sett Tabell 10 och 11 visar de största produkttyperna med avseende på mängd resp. antal för miljöklassificerade produkter. Mängderna har ökat markant mellan 2001 och 2002. Syntesråvara störst mängdmässigt för båda åren. En ökning har skett för denna produkt från 73 000 till 10 900 000 ton. Sex av de femton produkttyperna är nya för år 2002. Största nykomlingarna är bränslen/brännolja och uppvärmningsmedel. En kraftig ökning av miljöklassificerade produkter har skett. Intervallet för de största ämnena 2002 ligger mellan 3 290 och 10 900 000 ton, vilket kan jämföras mot 570 och 73 000 ton 2001. De största produkttyperna med avseende på antal har också ökat. Åtta av de femton är nytillkomna, varav de största är övriga färger och lacker, rostskyddsfärg och färgämnen. De övriga färgerna och lackerna toppar listan med 302 produkter och lägst antal i tabellen har släppmedel, 45 produkter. I förra årets rapport var intervallet mellan 17 och 116 produkter i motsvarande tabell. Vanligaste konsumenttillgängliga produkttyperna I tabell 12 redovisas de största miljöfarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna med avseende på antal produkter. En jämförelse med miljöklassificerade produkter totalt sett visar att det är relativt få av dem som är konsumenttillgängliga. Antalet anmälda konumenttillgängliga och miljöklassificerade produkterna har ökat för år 2002. Även kvantiteterna för dessa produkter har ökat. Övriga färger och lacker är den produkttyp som toppar listan för både år 2001 och 2002. Ökning av denna produkttyp har skett från 12 till 75 produkter, mängden från 18 till 395 ton.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 10 MI 45 SM 0401 Intervallet för antalet produkter ligger 2002 mellan 5 och 75 stycken. Intervallet för 2001 låg mellan 3 och 12. Produkter fördelade över faroklasser Tabell 13 visar de fyra största konsumenttillgängliga produkttyperna per faroklass för år 2002. Redovisningen omfattar fem faroklasser; giftig, frätande, irriterande, hälsoskadlig samt måttligt hälsoskadlig. Stora mängder drivmedel finns med i flera faroklasser. Den största delen av drivmedel är klassad som giftig. Mängden i denna klass har en tillfällig topp 1997 på ca 7 000 000 ton, men för övriga år ligger mängden mellan 3 000 000 och 5 000 000 ton (diagrammet nedan). Detta drivmedel utgörs till största delen av bensin. Mängd drivmedel i olika faroklasser, 1 000 ton 1994-2002 1 000-tal ton 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 Giftig Hälsoskadliga* Irriterande * Notera: Klassen hälsoskadliga i diagrammet består av summan av de produkter som är klassade som hälsoskadliga och som måttligt hälsoskadliga. Vanliga ämnen i kemiska produkter I diagram 1 visas mängder (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) för de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Staplarna är uppdelade så att konsumenttillgänglig resp. icke konsumenttillgänglig mängd kan urskiljas. Råolja är liksom tidigare år det ämne som används i störst omfattning, 15,9 miljoner ton, där ingen del av mängden är konsumenttillgänglig. Ämnet med störst konumenttillgänglig mängd är bensin. I diagram 2 visas mängder för de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på antal produkter. Staplarna visar kvantitet och är sorterade efter antal produkter. 5-Klor-2-metyl-3(2H)-isotiazolon och 2-Metyl-3(2H)isotiazolon ingår i ett stort antal produkter men har liten mängd, 101 ton, vilket gör att denna mängd ej syns i diagrammet. Vatten är det enda ämne som både har stor kvantitet och finns i ett stort antal produkter, vilket gör att det finns med i både diagram 2 och 3. Värdena för de konsumenttillgängliga kvantiteterna i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken Fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5. Omsättning av metallvaror, tidsserier I diagram 3-9 redovisas mängd för varor som innehåller metallerna koppar, nickel, bly, zink, krom, kadmium, resp. kvicksilver för tidsperioden 1996-2002. Diagrammen redovisas i ordning efter hur stor omsättningen för respektive
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 MI 45 SM 0401 metallvara är. Med omsättning i det här fallet menas förbrukning och lager, dvs. produktion + importerad mängd exporterad mängd. Nickel- och kadmiumvaror är de enda som ökat under det senast redovisade året. Kopparvaror har fortsatt neråt och fortsätter det i samma takt nästkommande år når man samma nivå som 1996 (lägsta i diagrammet), 300 000 ton. Kopparanvändningen var som högst 1998 med 375 000 ton. Nickelvarorna har legat mellan 40 000 och 49 000 ton under tidsperioden utom nu det sista året då en liten ökning skett till strax över 50 000 ton. Blyprodukterna fortsätter med sin nedåtgående trend. Under tidsperioden har dessa varor minskat från 53 300 ton till 12 700 ton. Zinkvarorna har också en nedåtgående trend, från 41 500 ton 1996 till 26 600 ton år 2002. Krom- och kadmiumprodukter, har båda en topp i kurvorna år 1999 (till skillnad från koppar och nickel som då hade en tillfällig sänka). Kromvarorna har sedan varierat under de senaste åren. Efter toppen 1999 på 1 440 ton kom en ny 2001, vilken inte var lika hög, 1 120 ton. Under det sista redovisade året har värdet sjunkit till 592 ton, vilket är nästan hälften jämfört med året innan. Kadmium sjönk kraftigt efter sin topp 1999 på 364 ton, ner till 26 ton år 2000. Kurvan är nu åter på väg upp och 2002 var mängden 149 ton. Förekomst av kvicksilver i varor är inte vanligt. För kvicksilverlampor finns dock redovisade kvantiteter. 1996 var omsättningen 90 ton och år 1998 var den 98 ton. Åren därefter fram till 2002 har det skett en ständig minskning ner till 37 ton. Kvicksilverlampor är huvudsakligen en importvara.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 MI 45 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available m.a.p. Med avseende på In terms of 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige 2002, ton 1. Production, imports and exports of certain chemicals in Sweden 2002, tonnes Tillverkning Import Export Anmärkning Metanol KN-nr, SCB 2905 11 00 180 261 83 KN-nr, PR 2905 11 3 180 519 CAS-nr*, PR 67-56-1 2 573 178 592 Den tillverkning som anges enligt KemI:s produktregister (PR) under 2905 11 borde ligga under preparatnr, då den avser tillverkning av metanolhaltiga produkter, inte själva metanolen. Diklormetan KN-nr, SCB 2903 12 00 222 52 KN-nr, PR 2903 12 230 CAS-nr*, PR 75-09-2 227 Tetrakloreten KN-nr, SCB 2903 23 00 418 111 KN-nr, PR 2903 23 2 462 CAS-nr*, PR 127-18-4 481 Tetraklormetan KN-nr, SCB 2903 14 00 2 2 KN-nr, PR 2903 14 1 CAS-nr*, PR 56-23-5 67 2 1,1,1-trikloretan KN-nr, SCB 29 03 19 10 0 0 KN-nr, PR 29 03 19 5 CAS-nr*, PR 71-55-6 I KemI:s produktregister (PR) är alla ämnen under 2903 19 ihopslagna, vilket medför att värden för 1,1,1- trikloretan är ihopslaget med klorderivat av acykliska kolväten, mättade. Trikloreten KN-nr, SCB 2903 22 00 254 12 KN-nr, PR 2903 22 286 CAS-nr*, PR 79-01-6 2 306 Dibutylftalater KN-nr, SCB 2917 31 00 19 20 KN-nr, PR 2917 31 39 Dibutylftalater DBP CAS-nr*, PR 84-74-2 18 172 Dioktylftalater KN-nr, SCB 2917 32 00 54 996 1 138.. KN-nr, PR 2917 32.. 792 Dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB 2917 32 00 CAS-nr*, PR 117-81-7.. 1 023 Di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB 2917 32 00 CAS-nr*, PR 117-84-0 20
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 MI 45 SM 0401 Tabell 1, forts. Tillverkning Import Export Anmärkning Didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB 2917 33 00 9 455 7 KN-nr, PR 2917 33 14 793 Di-iso-decylftalat DIDP KN-nr, SCB 2917 33 00 CAS-nr*, PR 26761-40-0 321 6 254 Di-iso-nonylftalat DINP KN-nr, SCB 2917 33 00 CAS-nr*, PR 28553-12-0 56 8 531 Andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB 2917 34 00 8 047 639 KN-nr, PR 2917 34 2 344 Dimetylftalat DMP CAS-nr*, PR 131-11-3 646 611 CFC-11 KN-nr, SCB 2903 41 00 0 0 KN-nr, PR 2903 41 CAS-nr*, PR 75-69-4 CFC-12 KN-nr, SCB 2903 42 00 354 0 KN-nr, PR 2903 42 CAS-nr*, PR 75-71-8 0 CFC-113 KN-nr, SCB 2903 43 00 10 4 KN-nr, PR 2903 43 0 CAS-nr*, PR 76-13-1 0 CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB 2903 44 00 0 KN-nr, PR 2903 44 CAS-nr*, PR 76-14-2 CAS-nr*, PR 76-15-3 0 HCFC-22 CAS-nr*, PR 75-45-6 0 56 HCFC-141 b CAS-nr*, PR 1717-00-6 0 1 HCFC-142 b CAS-nr*, PR 75-68-3 1 Kreosotoljor KN-nr, SCB 2707 91 00 4 315 126 KN-nr, PR 2707 91 5 510 CAS-nr*, PR 8001-58-9 5 964 Nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB 3402 13 00 34 547 9 006 10 350 KN-nr, PR 3402 13 26 532 6 664 Oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB 2907 13 00 2 132 0 KN-nr, PR 2907 13.. * Notera: CAS-nr* total omsättning av rent ämne definierat genom sitt CAS-nr i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik samt KemI:s produktregister 02
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 MI 45 SM 0401 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier 1998-2002, ton 2. Production, imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health 1998-2002, tonnes Ämne/varugrupp KN-nr 1998 1999 2000 2001 2002 1,2- dikloretan 2903 15 00 produktion 153 344 156 824 158 594 166 813 166 191 import 0 0 1 4 0 export 143 878 151 212 140 241 163 769 164 720 p + i - e 9 466 5 612 18 354 3 048 1 471 Diklormetan 2903 12 00 produktion import 565 421 173 365 222 export 72 72 18 73 52 p + i - e 493 349 155 292 170 Tetrakloreten 2903 23 00 produktion import 1 682 1 688 873 429 418 export 806 770 99 105 111 p + i - e 876 918 774 324 307 Tetraklormetan 2903 14 00 produktion import 2 2 2 2 2 export 5 3 5 2 0 p + i - e -3-1 -3 0 2 1,1,1-trikloretan 2903 19 10 produktion import 0 0 0 0 0 export 0 0 0 0 0 p + i - e 0 0 0 0 0 Trikloreten 2903 22 00 produktion import 197 193 147 346 254 export 1 8 18 22 12 p + i - e 196 185 129 324 242 Ftalsyreanhydrid 2917 35 00 produktion 29 564 52 298 30 348 30 348 import 2 429 1 829 2 406 1 281 1 251 export 7 535 7 314...... p + i - e -5 106 24 079...... Dibutylortoftalater 2917 31 00 produktion import 98 105 63 32 19 export 45 28 33 29 20 p + i - e 53 77 30 3-1 Dioktylortoftalater 2917 32 00 produktion 61 219 64 899 55 345 54 996 import 5 022 4 122 3 584 1 582 1 138 export 40 177 8 880...... p + i - e -35 155 56 461...... Dinonylortoftalater, 2917 33 00 produktion didecylortoftalater import 82 115 333 7 641 9 455 export 175 25 0 30 7 p + i - e -93 90 333 7 611 9 448 Andra estrar av 2917 34 00 produktion Ortoftalsyra import 8 901 7 919 7 802 6 775 8 047 export 720 1 328 1 277 1 241 639 p + i - e 8 181 6 591 6 525 5 534 7 408 Tereftalsyra och 2917 36 00 produktion andra syror import 18 12 0 0 0 av tereftalsyra export 0 0 6 0 0 p + i - e 18 12-6 0 0 Dimetyltereftalat 2917 37 00 produktion import 221 160 0 1 0 export 0 0 0 0 0 p + i - e 221 160 0 1 0 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 MI 45 SM 0401 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1998 1999 2000 2001 2002 Andra aromatiska 2917 39 10- produktion 176 196 316 374 642 polykarboxylsyror 2917 39 90 import 800 793 1 213 1 429 1 833 samt deras derivat export 177 188 367 415 678 p + i - e 799 801 1 162 1 388 1 797 Stenkolstjära m.m. 2706 00 00 produktion 47 876 44 753 53 294 47 901 37 967 import 26 0 2 4 026 3 export 44 223 36 023 53 127 47 977 42 033 p + i - e 3 679 8 730 169 3 950-4 063 Kreosotoljor 2707 91 00 produktion import 1 378 3 666 3 928 3 908 4 315 export 61 113 181 5 126 p + i - e 1 317 3 553 3 747 3 903 4 189 Vissa nonjonaktiva 3402 13 00 produktion 28 934 29 693 35 037 33 077 34 547 produkter, ytaktiva, import 7 494 8 598 8 433 9 228 9 006 organiska export 16 870 23 306 24 679 25 226 10 350 p + i - e 19 558 14 985 18 791 17 079 33 203 Oktylfenol, nonylfenol 2907 13 00 produktion 5 932 4 876 och deras isomerer; import 63 23 3 571 2 107 2 219 salter av dessa föreningar export 1 666 2 152 16 5 0 p + i - e 4 329 2 747 3 555 2 102 2 219 Arsenik 2804 80 00 produktion import 15 20 20 17 19 export 0 7 0 0 0 p + i - e 15 13 20 17 19 Blykarbonater 2836 70 00 produktion import 1 0 0 0 0 export 1 0 0 0 0 p + i - e 0 0 0 0 0 Blykromat och 2841 20 00 produktion zinkkromat import 4 15 2 52 62 export 0 16 3 70 14 p + i - e 4-1 -1-18 48 Blymalm 2607 00 00 produktion 1 678 712 1 458 626 1 307 480 1 203 716 1 162 166 import 0 994 0 0 15 073 export 107 524 121 906 124 798 88 122 63 203 p + i - e 1 571 188 1 337 714 1 182 682 1 115 594 1 114 036 Bly(II)oxid, 2824 10 00 produktion (massikot, import 795 206 233 539 446 blyglete) export 1 0 0 0 0 p + i - e 794 206 233 539 446 Mönja och 2824 20 00 produktion orangemönja import 3 578 2 120 620 72 7 export 1 8 6 27 0 p + i - e 3 577 2 112 614 45 7 Andra blyoxider 2824 90 00 produktion 1 504 891 import 7 35 14 15 2 export 37 17 4 3 27 p + i - e 1 474 909 10 12-25 Behållare med 7806 00 10 produktion blyavskärmning import 48 0 9 1 0 export 1 0 0 1 0 p + i - e 47 0 9 0 0 Bly övrigt 7806 00 90 produktion import 387 258 391 391 554 export 31 40 57 191 63 p + i - e 356 218 334 200 491 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 MI 45 SM 0401 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1998 1999 2000 2001 2002 Kadmiumsulfid 2830 30 00 produktion import 1 0 0 0 0 export 0 0 0 0 0 p + i - e 1 0 0 0 0 Kadmiumpigment 3206 30 00 produktion och preparat import 5 7 16 9 0 export 6 7 12 9 0 p + i - e -1 0 4 0 0 Kopparanoder 7402 00 00 produktion 0 0 0 0 0 import 9 150 8 356 56 30 38 export 0 1 1 3 593 1 p + i - e 9 150 8 355 55-3 563 37 Fosfider 2848 00 00 produktion exkl. järnfosfider import 0 0 1 16 17 export 0 0 7 0 0 p + i - e 0 0-6 16 17 Koppar för legeringar 7405 00 00 produktion (exkl. kopparfosfid import 329 625 330 241 263 >15 viktprocent fosfor) export 41 15 29 351 25 p + i - e 288 610 301-110 238 Kopparmalm 2603 00 00 produktion 270 720 262 842 282 575 268 196 268 196 import 53 405 66 321 151 394 314 499 352 630 export 14 670 29 124 40 071 14 831 0 p + i - e 309 455 300 039 393 898 567 864 620 826 Kopparoxider och 2825 50 00 produktion kopparhydroxider import 1 425 1 734 1 982 1 651 2 153 export 19 4 26 4 5 p + i - e 1 406 1 730 1 956 1 647 2 148 Kopparskärsten 7401 10 00 produktion import 0 0 0 2 0 export 7 501 4 3 853 195 0 p + i - e -7 501-4 -3 853-193 0 Cementkoppar 7401 20 00 produktion import 0 0 19 0 3 export 0 0 0 0 0 p + i - e 0 0 19 0 3 Kopparsulfat 2833 25 00 produktion import 1 304 1 379 1 430 675 648 export 3 3 67 138 819 p + i - e 1 301 1 376 1 363 537-171 Kopparkloridoxider 2827 41 00 produktion m.m. import 0 0 10 8 0 export 0 0 0 0 0 p + i - e 0 0 10 8 0 Kromater, dikromater; 2841 50 00 produktion peroxokromater import 261 290 398 455 314 (övr.utom bly-, kalium-, export 7 5 3 4 2 zink- o natriumkromat) p + i - e 254 285 395 451 312 Krom och varor 8112 2 produktion 5 därav import 628 1 459 887 1 286 1 262 export 2 24 19 170 16 p + i - e 631 1 435 868 1 116 1 246 Krommalm 2610 00 00 produktion import.......... export 14 2 1 3 481 0 p + i - e.......... Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 MI 45 SM 0401 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1998 1999 2000 2001 2002 Kromsulfater 2833 23 00 produktion import 21 11 31 30 17 export 0 0 29 2 0 p + i - e 21 11 2 28 17 Kromtrioxid 2819 10 00 produktion (kromsyra) import 180 186 199 171 265 export 5 10 20 20 23 p + i - e 175 176 179 151 242 Kromoxider och 2819 90 00 produktion kromhydroxider import 145 82 196 761 126 export 2 0 8 6 2 p + i - e 143 82 188 755 124 Krompigment och 3206 20 00 produktion 131 68 97 77 69 krompreparat import 176 184 161 117 103 export 36 26 61 62 66 p + i - e 271 226 197 132 106 Kvicksilver 2805 40 10- produktion 2805 40 90 import 18 17 1 3 4 export 2 1 0 0 0 p + i - e 16 16 1 3 4 Nickel olegerad 7502 10 00 produktion import 20 036 21 668 28 606 24 575 25 003 export 70 297 1 033 585 1887 p + i - e 19 966 21 371 27 573 23 990 23 116 Nickellegeringar 7502 20 00 produktion 27 1 import 1 545 1 185 708 921 863 export 31 4 2 24 15 p + i - e 1 514 1 181 706 897 848 Nickel-, barium-, 2834 29 10 produktion berylium-, kadmium- import 128 0 0 0 0 och koboltnitrat export 0 0 0 0 0 p + i - e 128 0 0 0 0 Nickelklorid 2827 35 00 produktion import 20 24 25 18 20 export 6 6 6 4 8 p + i - e 14 18 19 14 12 Nickelmalm 2604 00 00 produktion import 0 116 0 0 0 export 0 0 0 0 0 p + i - e 0 116 0 0 0 Nickeloxider och 2825 40 00 produktion nickelhydroxider import 38 13 1 21 23 export 182 130 145 125 143 p + i - e -144-117 -144-104 -120 Nickeloxidsinter 7501 20 00 produktion import 6 288 5 699 5 747 6 115 6 239 export 0 0 0 0 0 p + i - e 6 288 5 699 5 747 6 115 6 239 Nickelskärsten 7501 10 00 produktion import 0 0 8 6 0 export 0 0 0 0 0 p + i - e 0 0 8 6 0 Nickelsulfat 2833 24 00 produktion 2 092 1 663 1 411 2 170 2 031 import 56 65 59 90 93 export 1 992 1 670 1 417 2185 2073 p + i - e 156 58 53 75 51 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 MI 45 SM 0401 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1998 1999 2000 2001 2002 Zinkmalm 2608 00 00 produktion 617 274 851 629 949 234 704 087 692 038 import 0 0 0 0 0 export 294 170 319 138 334 473 259 915 282 026 p + i - e 323 104 532 491 614 761 444 172 410 012 Zinkoxid, 2817 00 00 produktion 7 6 zinkperoxid import 3 285 2 867 2 383 2 809 2 691 export 1 998 1 338 1 889 2 682 804 p + i - e 1 287 1 529 494 134 1 893 Zinkklorid 2827 36 00 produktion import 158 93 87 37 41 export 8 2 2 10 6 p + i - e 150 91 85 27 35 Zinksulfid 2830 20 00 produktion import 8 5 23 15 6 export 1 1 0 0 1 p + i - e 7 4 23 15 5 Zinksulfat 2833 26 00 produktion import 643 774 1 082 756 793 export 112 15 23 6 18 p + i - e 531 759 1 059 750 775 Litopon och andra 3206 42 00 produktion preparat och pigment import 88 143 54 119 45 på basis av zinksulfid export 2 1 0 0 1 p + i - e 86 142 54 119 44 Zinkstoft 7903 10 00 produktion import 2 932 2 805 2 398 3 100 3 205 export 1 227 1 198 667 1 442 1 373 p + i - e 1 705 1 607 1 731 1 658 1 832 Andra slag av zink, 7903 90 00 produktion som pulver och fjäll import 8 29 41 68 41 export 0 55 38 59 68 p + i - e 8-26 3 9-27 Stång, profiler och 7904 00 00 produktion tråd av zink import 150 160 198 73 40 export 41 69 25 37 47 p + i - e 109 91 173 36-7 Plåt, band och 7905 00 00 produktion folier av zink import 556 1 099 1 678 2 038 1 726 export 501 49 54 14 302 p + i - e 55 1 050 1 624 2 024 1 424 Rör och rördelar 7906 00 00 produktion av zink import 56 19 46 121 82 export 5 7 8 17 2 p + i - e 51 12 38 104 80 Andra varor 7907 00 00 produktion 961 2 325 2 650 2 248 2 266 av zink import 1 041 1 199 652 806 828 export 722 545 676 675 755 p + i - e 1 280 2 979 2 626 2 379 2 339 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 MI 45 SM 0401 3. Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet 1998-2002, ton 3. Production, imports and exports of major chemicals in terms of quantity 1998-2002, tonnes Ämne/varugrupp KN-nr 1998 1999 2000 2001 2002 Syre 2804 40 00 produktion 928 810 1 000 761 1 139 266 1 227 013 1 550 043 import 3 290 3 248 5 331 2 553 3 851 export 1 678 3 250 4 862 4 167 6 457 p+i-e 930 422 1 000 759 1 139 735 1 225 399 1 547 437 Eten 2901 21 10 produktion 131 784 158 881 2901 21 90 import 106 768 404 236 225 315 63 270 32 230 export 6 292 1 500 6 794 11 481 19 130 p+i-e 100 476 402 736 218 521 183 573 171 981 Kväve 2804 30 00 produktion 504 719 562 849 576 220 633 778 817 455 import 1 990 2 910 2 488 1 816 2 562 export 2 011 3 043 3 853 3 412 2 964 p+i-e 504 698 562 716 574 855 632 182 817 053 Svaveldioxid 2811 23 00 produktion 95 811 113 715 106 182 85 478 99 331 import 0 0 0 20 61 export 41 976 33 407 42 931 31 235 26 744 p+i-e 53 835 80 308 63 251 54 263 72 648 Klor 2801 10 00 produktion 86 337 100 813 114 955 119 513 125 611 import 3 852 3 141 2 974 3 610 5 106 export 22 157 20 450 23 560 15 434 15 497 p+i-e 68 032 83 504 94 369 107 689 115 220 Saltsyra och 2806 10 00 produktion 78 248 79 931 92 372 203 453 246 806 väteklorid import 2 324 12 646 10 756 3 639 2 623 export 17 560 16 167 21 256 21 204 20 743 p+i-e 63 012 76 410 81 872 185 888 228 686 Svavelsyra 1 2807 00 10 produktion 441 870 450 910 399 009 359 670 278 271 import 55 008 9 758 16 325 15 559 47 135 export 189 468 302 316 258 178 514 026 602 957 p+i-e.......... 1) Produktionsvärdet är ton SO 2 (svaveldioxid) medan import och export visar ton svavelsyra. Därmed kan ej p+i-e beräknas. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 MI 45 SM 0401 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri 34-35 Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri 40-41 El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri 70-74 Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel 24.11 Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer 24.13 Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 24.15 Gödselmedels- och kväveproduktindustri 51.12 Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) 51.44 Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: 51.46 Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) 24.12 Färgämnesindustri 51.55 Partihandel (kemiska produkter) 24.14 Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) 24.16 Basplastindustri 52.31 Apotek 24.17 Syntetiskt basgummiindustri 52.462 Färghandel 24.41 Farmaceutisk basproduktindustri 52.482 Fotoaffärer 52.484 Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: 52.495 Tapet- och golvbeläggningshandel 24.20 Bekämpningsmedelsindustri 52.496 Båt- och biltillbehörshandel 24.30 Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik 24.42 Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar 24.51 Tvättmedelsindustri 60-64 Transport, magasinering och kommunikation: 24.52 Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: 24.61 Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet 24.62 Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner 24.63 Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag 24.64 Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare 24.70 Konstfiberindustri 74.814 Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker 90-93 Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och keramisk industri 26.2 Keramisk industri 75 Offentl. Förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: 10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri EXP Exportinriktad verksamhet 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 4 och 5 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (SNI 23) och Stål- och metallverk (SNI 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 MI 45 SM 0401 4. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1 2002 4. The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tonnes, 2002 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Oorganisk Raffinering baskem.ind av olja. 8002-05-9 Råolja antal 23 0 0 0 3 0 kvant 15 922 595 0 0 0 15 922 567 0 86290-81-5 Bensin antal 84 0 0 0 5 0 kvant 6 293 532 0 0 0 534 889 0 68334-30-5 Dieselolja antal 124 2 1 7 2 2 kvant 4 267 688 22 082 1 6 746 075 22 082 7727-37-9 Kväve antal 30 4 2 0 0 4 kvant 3 026 274 1.. 0 0 1 7732-18-5 Vatten antal 21 870 408 2 982 2 372 111 408 kvant 2 508 229 32 099 79 935 638 421 173 32 099 65997-15-1 Portlandcement antal 417 1 0 1 0 0 kvant 2 418 105 0 0 2 0 0 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 976 9 31 87 12 0 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 278 349 1 228 524 208 0 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 16 0 0 0 0 0 atmosfäriskt torn kvant 1 745 506 0 0 0 0 0 7647-14-5 Natriumklorid antal 1 123 43 244 84 4 4 kvant 1 416 808 20 548 57 777 16 716 0.. 7782-44-7 Syre antal 14 0 0 3 0 1 kvant 1 298 178 0 0.. 0 3 124-38-9 Koldioxid antal 153 1 6 3 1 1 kvant 1 216 165 0 59 116 76 0 1 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 6 0 0 0 0 0 termiskt krackade kvant 1 190 415 0 0 0 0 0 8052-42-4 Asfalt antal 280 1 0 4 3 0 kvant 940 799 0 0 736 20 961 0 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 0 0 0 0 1 kvant 938 305 0 0 0 0 1 64742-46-7 Medeltunga antal 158 0 4 22 0 0 vätebehandlade petroleumdestillat kvant 908 359 0 272 241 0 0 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 15 0 1 3 1 0 kvant 799 198 0 170 32 577 0 0 8008-20-6 Fotogen antal 121 1 5 3 4 0 kvant 784 214 0 0 1 230 0 74-82-8 Metan antal 9 0 0 0 0 1 kvant 760 720 0 0 0 0 1 7664-93-9 Svavelsyra antal 379 6 37 30 1 8 kvant 744 260 24 142 62 027 0 124 664 1305-78-8 Kalciumoxid antal 278 1 5 3 0 0 kvant 678 969 0 0 145 189 0 0 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 02
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 MI 45 SM 0401 Tabell 4, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk 8002-05-9 Råolja antal 23 1 1 0 0 1 kvant 15 922 595 0 0 0 0 0 86290-81-5 Bensin antal 84 0 0 0 1 0 kvant 6 293 532 0 0 0 0 0 68334-30-5 Dieselolja antal 124 0 0 0 9 0 kvant 4 267 688 0 0 0 86 0 7727-37-9 Kväve antal 30 1 1 0 1 1 kvant 3 026 274.. 0 0 0.. 7732-18-5 Vatten antal 21 870 339 3 046 64 302 339 kvant 2 508 229 239 421 296 786 2 513 19 123 239 421 65997-15-1 Portlandcement antal 417 0 1 28 27 0 kvant 2 418 105 0 0 1 425 1 189 706 0 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 976 10 56 1 15 9 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 278 349 2 812 2 605 0 64 53 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 16 0 0 0 0 0 atmosfäriskt torn kvant 1 745 506 0 0 0 0 0 7647-14-5 Natriumklorid antal 1 123 17 123 2 5 14 kvant 1 416 808 192 430 1 827 0 11 1 565 7782-44-7 Syre antal 14 1 1 0 0 2 kvant 1 298 178.. 0 0 0.. 124-38-9 Koldioxid antal 153 1 6 0 1 5 kvant 1 216 165 0 2 0 0 1 116 309 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 6 0 0 0 0 0 termiskt krackade kvant 1 190 415 0 0 0 0 0 8052-42-4 Asfalt antal 280 0 8 1 3 3 kvant 940 799 0 975 0 101 173 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 0 1 0 0 2 kvant 938 305 0 7 0 0 937 015 64742-46-7 Medeltunga antal 158 1 16 0 1 0 vätebehandlade petroleumdestillat kvant 908 359 12 101 0 0 0 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 15 0 0 0 0 1 kvant 799 198 0 0 0 0 18 8008-20-6 Fotogen antal 121 0 14 0 1 1 kvant 784 214 0 54 0 14 0 74-82-8 Metan antal 9 2 1 0 0 2 kvant 760 720 320 0 0 0.. 7664-93-9 Svavelsyra antal 379 11 34 0 5 4 kvant 744 260 27 433 1 142 0 15 997 15 1305-78-8 Kalciumoxid antal 278 0 27 9 19 61 kvant 678 969 0 26 155 865 359 381 144 855 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 02
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 23 MI 45 SM 0401 Tabell 4, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 El, gas, vatt. & värmev. Verkstadsindustri Byggnadsindustri Handel Transportfö retag 8002-05-9 Råolja antal 23 2 0 1 14 0 kvant 15 922 595 0 0 0 27 0 86290-81-5 Bensin antal 84 13 0 0 46 6 kvant 6 293 532 1 939 0 0 4 241 649 3 431 68334-30-5 Dieselolja antal 124 7 30 13 13 8 kvant 4 267 688 17 397 578 712 290 391 659 282 15 178 7727-37-9 Kväve antal 30 6 2 2 5 1 kvant 3 026 274 26 2 595 128 75 677 16 7732-18-5 Vatten antal 21 870 2 879 216 1 516 4 944 261 kvant 2 508 229 25 457 70 675 47 072 98 379 10 021 65997-15-1 Portlandcement antal 417 2 0 329 45 0 kvant 2 418 105 1 0 32 981 643 0 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 976 155 1 100 531 48 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 278 349 847 1 7 081 1 541 941 376 043 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 16 1 8 0 2 4 atmosfäriskt torn kvant 1 745 506 87 523.. 0.... 7647-14-5 Natriumklorid antal 1 123 73 7 82 259 12 kvant 1 416 808 112 18 296 81 336 655 738 8 017 7782-44-7 Syre antal 14 8 0 1 2 0 kvant 1 298 178 2 0 70 168 734 0 124-38-9 Koldioxid antal 153 59 6 5 92 3 kvant 1 216 165 386 13 634 182 9 267 1 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 6 0 1 0 1 3 termiskt krackade kvant 1 190 415 0.. 0 10 101.. 8052-42-4 Asfalt antal 280 22 3 169 48 4 kvant 940 799 66 2 566 303 185 10 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 3 0 0 0 0 kvant 938 305 0 0 0 0 0 64742-46-7 Medeltunga antal 158 43 3 10 68 15 vätebehandlade petroleumdestillat kvant 908 359 222 4 301 902 821 62 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 15 0 7 0 0 2 kvant 799 198 0 186 994 0 0 105 491 8008-20-6 Fotogen antal 121 21 0 6 69 7 kvant 784 214 173 924 0 0 64 424 432 74-82-8 Metan antal 9 0 2 0 2 0 kvant 760 720 0.. 0 29 0 7664-93-9 Svavelsyra antal 379 146 6 13 23 3 kvant 744 260 2 808 145 2 470 0 1305-78-8 Kalciumoxid antal 278 85 51 79 41 0 kvant 678 969 312 54 1 081 808 0 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 02