Användning av kromater, bly- och zinkmalm har ökat. Användning av bl.a. drivmedel och färg har minskat

Transkript

1 MI 45 SM 0001 Miljö- och hälsofarliga kemikalier Ämnen och produkter Hazardous chemicals i korta drag Användning av kromater, bly- och zinkmalm har ökat Blymalm och zinkmalm är exempel på varugrupper som ökat i förbrukning (inklusive lager) under perioden Även kromater, som används vid bl.a. svetsning och sprutmålning med rostskyddsfärg, har visat en tendens till ökning. För övrigt är det inte många varugrupper som visat någon klar trend varken åt ökning eller minskning mellan dessa år. Användning av bl.a. drivmedel och färg har minskat De 15 största produkttyperna 1998 finns redovisade i tabellform. Syntesråvaror och drivmedel är de största m.a.p. kvantitet, tusen ton resp tusen ton. Färger och lacker samt smörjmedel är de två största produkttyperna m.a.p. antal produkter, st resp st. Drivmedel, färger och lacker samt smörjmedel finns även med i de tabeller som visar de största produkttyperna som både är hälsofarliga och konsumenttillgängliga. Vid jämförelse mellan 1997 och 1998 har de flesta produkttyper i tabellerna minskat i mängd. Specialstudie 2000 Konsumenttillgängliga produkter Speciellt för i år är en redovisning om konsumenttillgängliga produkter Bl.a. hur stor del av konsumenttillgängliga bygg-, städ- och rengöringsprodukter som är hälsofarliga. Som exempel kan nämnas att 39 % av färger och lacker samt 30 % av produkten spackel klassas som hälsofarliga. Störst mängd av hälsofarliga, konsumenttillgängliga städ- och rengöringsmedel utgörs av maskindiskmedel, ton. Konsumenttillgängliga tvättmedel finns i stor mängd, ton varav ton är hälsofarliga. Margareta Östman, KemI, tfn , margaos@kemi.se Helena Rudander, SCB, tfn , helena.rudander@scb.se Statistiken har producerats av SCB, på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Miljövård MI 45 SM Utkom den 30 november Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Kemikalieinspektionen och SCB 2 Mi 45 SM 0001 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Jämförelse mellan olika statistikkällor 4 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 4 Kemikalietillflöden i branscher 5 De största ämnena med avseende på kvantitet 5 De största ämnena med avseende på antal produkter 5 De vanligaste produktgrupperna 6 De vanligaste produktgrupperna då hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkter 6 Produkter fördelade över faroklasser 6 Kemikalieanvändning, tidsserier 7 Vanliga ämnen i kemiska produkter 7 Specialstudie Konsumenttillgängliga produkter 7 Tabeller Tillverkning, import, export, förbrukning och lager av vissa kemikalier i Sverige 1998, ton Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier , ton Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet , ton 17 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton De 15 största produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största produkttyperna m.a.p. antal De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal A. De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass B. De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass Tabeller i specialstudie De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. antal produkter), fördelade över faroklass Antal konsumenttillgängliga produkter som innehåller konserveringsmedel, Cancerframkallande, reproduktionstoxiska och mutagena ämnen i konsumenttillgängliga produkter, Allergiframkallande ämnen i konsumenttillgängliga produkter,

3 Kemikalieinspektionen och SCB 3 Mi 45 SM Konsumenttillgängliga städ- och rengöringsprodukter Konsumenttillgängliga byggprodukter Konsumenttillgängliga bilvårdsprodukter Miljöfarliga ämnen i konsumenttillgängliga produkter Lösningsmedel i olika konsumenttillgängliga produkttyper Diagram Förbrukning och lager av vissa kemikalier De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, tal ton De 10 största ämnena m.a.p. antal produkter, 1000-tal ton Fakta om statistiken 38 Detta omfattar statistiken 38 Definitioner och förklaringar 38 Så görs statistiken 39 Statistikens tillförlitlighet 39 Industristatistiken 39 Utrikeshandelsstatistiken 39 Varustatistiken 40 Kemikalieinspektonens produktregister 40 Bra att veta 40 Summary and list of terms 41 Information and other notes on this report 41 List of terms 43

4 Kemikalieinspektionen och SCB 4 Mi 45 SM 0001 Statistiken med kommentarer Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister ( ) samt från Statistiska centralbyråns industristatistik ( ), utrikeshandelsstatistik ( ) och varustatistik ( ). Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter disussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I tabellerna 6-9, 10A-B och 11 är värdena avrundade till tre siffrors noggrannhet. Avrundningen gör det lättare att jämföra värden i resp. tabell. I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig Jämförelse mellan olika statistikkällor I tabell 1 jämförs 1998 års uppgifter från SCB:s industristatistik, utrikeshandelsstatistik och varustatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att: Tillverkningsuppgifter (produktion) och import jämförs mellan KemI:s produktregister och SCB:s databaser. Summan av förbruknings- och lagermängderna är definitionsmässigt jämförbara med tillverkning+import-export. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Kommenterande text som förklarar vissa stora skillnader för några kemikalier ges direkt under gällande kemikalie. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. I de olika källorna finns det skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning i de olika register som tabellen baseras på, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter. Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier Redovisning av tillverkning och utrikeshandel sker per varugrupp (ämne) i tabell 2 och 3. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. tillförseln till landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, produktion+import-export.

5 Kemikalieinspektionen och SCB 5 Mi 45 SM 0001 Blymalm och zinkmalm har ökat i förbrukning (inklusive lager) under perioden Även kromater, som bl.a. används vid svetsning och sprutmålning med rostskyddsfärg, har visat en tendens på ökning. För övrigt är det inte många av ämnena i denna studie som visat någon klar trend åt varken ökning eller minskning under åren. För redovisning av dessa tidsserier för tidigare år finns uppgifter att hämta i rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM (ej tillgängliga på Internet utan endast i pappersformat). Kemikalietillflöden i branscher I tabell 4 och 5 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Tabell 4 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 5 m.a.p. antal produkter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd, med avseende på kvantitet resp. antal produkter, som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet. Syftet med tabell 4 och 5 är att ge en uppfattning över hur stor mängd som hanterats inom resp. bransch. Denna totala mängd i tabell 4 och 5 finns även redovisad i diagram 11 resp. 12, uppdelad på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändares branscher av produktregistrets värden. De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 4 visar att råolja är den största kemikalien mängdmässigt, med ca 17,6 miljoner ton. Den används som råvara för raffinering. Även för dieselolja och bensin redovisas stora mängder. Av totalt 9,3 miljoner ton dieselolja går 4,3 miljoner till exportinriktad verksamhet och 2,9 till handel. Bensin går till motsvarande branscher med ca 1,7 resp. 3,8 miljoner ton. Råolja är ett exempel på ett ämne som finns i ett litet antal produkter men i stora mängder. Vatten är ett viktigt lösningsmedel och det enda stora ämne som finns i alla branscher. De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 5 visar att de flesta av ämnena är spridda inom många olika branscher. Xylen och titandioxid förekommer i många produkter (förutom vatten som finns i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena i tabellen). Främst förekommer xylen i många produkter inom handel och verkstadsindustri, där antalet är resp Även titandioxid har flest produkter inom handel, stycken. Båda ämnena är vanliga ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. Tablå 1. Totala mängder inom alla branscher, ton Ökning åren Tabell 4 Antal prod % Kvantitet % Tabell 5 Antal prod % Kvantitet %

6 Kemikalieinspektionen och SCB 6 Mi 45 SM 0001 Tablå 1 visar totala värden i tabell 4 och 5 för åren Vid jämförelse mellan åren kan noteras att den totala kvantiteten för de stora ämnena med avseende på kvantitet i tabell 4 har ökat markant efter år Ökningen beror huvudsakligen på anmälan av några stora oljeprodukter. Antalet produkter visar endast en liten förändring i de två tabellerna. De vanligaste produktgrupperna Tabell 6 och 7 visar de 15 största produkttyperna totalt sett m.a.p. kvantitet resp. antal produkter för år Produkttyperna som redovisas i tabell 7 är desamma som fanns med i förra årets rapport med undantag för avisningsmedel som tillkommit och smörjmedel som bortfallit. Syntesråvaror och drivmedel är de största m.a.p. kvantitet, tusen ton resp tusen ton. Färger och lacker samt smörjmedel är de två största produkttyperna m.a.p. antal produkter, st resp st. Vid jämförelse mellan 1997 och 1998 har de flesta produkttyper i tabellerna minskat i mängd. Tre produkttyper återfinns i båda tabellerna; syntesråvara (övriga), bindemedel (övriga) och råvara/plasttillverkning. En förklaring till att bindemedel (övriga) har ett högt värde är att cement, som utgör den största delen av bindemedel (övriga), är en anmälningspliktig kemisk produkt. De vanligaste produktgrupperna då hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkter Tabell 8 resp. 9 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dvs. de som finns i stora mängder resp. under många varumärken. Hälsofarlig, konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa i butik, men det behöver inte innebära att allt används av konsumenterna. Drivmedel, spackel samt färger och lacker förekommer i båda tabellerna. Många av produkttyperna har minskat i kvantitet mellan åren 1997 och Antalet produkter visar dock inga större skillnader mellan dessa år. Produkter fördelade över faroklasser Tabell 10A och 10B visar de fyra största produkttyperna per faroklass för åren 1998 resp Stora mängder drivmedel finns i alla faroklasser utom frätande. Den största delen av drivmedel är klassad som giftig. Drivmedel utgörs till största delen av bensin. Även uppvärmningsmedel förekommer i alla faroklasser utom frätande. För denna produkttyp är den största mängden klassad som hälsoskadlig. I tablå 2 syns hur mängderna för de två produkttyperna förändrats under åren. Tablå 2. Mängd drivmedel i klassen giftig samt uppvärmningsmedel i klassen hälsoskadlig, ton Drivmedel i klassen giftig Uppvärmningsmedel i klassen hälsoskadlig

7 Kemikalieinspektionen och SCB 7 Mi 45 SM 0001 Största mängden frätande produkter finns bland bindemedel (övriga), den har minskat från drygt ton 1998 till ca ton Vid en återblick i tidigare utgivna SM kan ses att bindemedel var uppe i drygt åren 1995 och 1996 så det har skett en rejäl minskning av de bindemedelsprodukter som klassificerats som frätande. Kemikalieanvändning, tidsserier I diagram 1 visas tidsserier från ÖCB:s varustatistik för perioden I de 17 stapeldiagrammen visas lager + förbrukning årsvis per ämne. Varustatistikens uppgifter bygger på ett icke slumpmässigt urval, där de största kemikalieförbrukarna ingår. Exempelvis saknas uppgifter från kemtvättar och bilvårdsinrättningar. Detta innebär bl.a. att undertäckning förekommer, framförallt för tetra- och trikloreten. Mellan åren 1990 och 1999 har de flesta ämnena minskat betydligt. För blyoxid (+ blyoxid och mönja) har förbrukningen haft en svagt uppåtgående trend under åren för att sedan minska markant mellan år 1998 och Även fluorvätesyra har haft en uppåtgående trend, år 1990 var mängden drygt ton och har nu ökat till nästan ton år Vanliga ämnen i kemiska produkter I diagram 2 visas mängden (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Råolja används i störst omfattning, 17,6 miljoner ton varav endast 2 ton är konsumenttillgänglig mängd. Bensin, tung avaromatiserad lacknafta/diesel MK 1 och portlandscement hör däremot till de varor där nästan hela mängden är konsumenttillgänglig. I diagram 3 visas mängden av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på antal produkter. Staplarna visar kvantitet och är sorterade efter antal produkter. Alla de ämnen som kommit med i tabellen är sådana som främst har mängder som hör till kategorin icke konsumenttillgänglig kvantitet. 5-Klor-2-metyl-3(2H)-isotiazolon ingår som konserveringsmedel i ett stort antal produkter men har liten mängd, 36 ton, vilket gör att den ej syns i diagrammet. Detsamma gäller för 2-metyl-3(2H)-isotiazolon, mängden är 23 ton. Vatten är det enda ämne som både har stor kvantitet och finns i ett stort antal produkter, vilket gör att det finns med i både diagram 2 och 3. Värden för den konsumenttillgängliga kvantiteten i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken Fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5. Specialstudie Konsumenttillgängliga produkter I årets rapport ingår en redovisning av konsumenttillgängliga produkter i produktregistret. Bl.a. redovisas hur stor del av konsumenttillgängliga bilvårdsoch byggprodukter som är hälsofarliga. Specialstudier har varit med i denna utgivning av rapport sedan De teman som tagits upp under åren har varit:

8 Kemikalieinspektionen och SCB 8 Mi 45 SM Rengöringsmedel, konserveringsmedel 1996 Produkter inom byggbranschen samt konsumenttillgängliga produkter 1997 Cancer- och allergiframkallande, reproduktionstoxiska samt mutagena kemikalier + ämnen som klassificeras annorlunda i Sverige än i EU 1998 Plaster och deras monomerer 1999 Biocider Av de ca kemiska produkter som importeras till eller tillverkas i Sverige varje år är ca 15 % (ca stycken) konsumenttillgängliga % av mängden kemiska produkter är konsumenttillgänglig, vilket motsvarar miljoner ton. Kosmetik, läkemedel och livsmedel ingår inte i denna redovisning trots att de är stora konsumentprodukter. Detta beror på att de inte är anmälningspliktiga till produktregistret. Företaget som säljer produkten, dvs. det företag som står på etiketten, har ansvar för att produkternas hälso- och miljöfarliga egenskaper bedöms och för eventuell klassificering och märkning. Kemiska produkter, med undantag av bekämpningsmedel och läkemedel, behöver inget godkännande innan de får användas. Klassificering av ämnen Vanliga hälsofarliga konsumentprodukter presenteras i tabell 8 och 9. Färger och lacker är de vanligaste (m.a.p. antal), 971 st. De största kvantiteterna hälsofarliga konsumentprodukter utgörs av olika bränslen. Klassificering av konsumenttillgängliga, hälsofarliga produkter finns redovisat i tabell 10 A-B och 11. Att faroklassen Giftig domineras av olika bränslen i dessa tabeller beror på att få andra giftig a produkter än bensin får säljas till konsument. Bensin är giftigt, vilket beror på dess innehåll av ämnet bensen som är cancerframkallande. Ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller påverkar fortplantningen är så farliga att de bara får finnas i låga halter i konsumentprodukter. Haltgränsen för klassificering som giftig kan variera eftersom olika ämnen har olika kraftig cancerframkallande förmåga. Cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska ämnen I tabell 13 redovisas de största cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska ämnena i konsumentprodukter. De fem största ämnena används som bränslen. Formaldehyd finns redovisat i många konsumentprodukter, halterna är dock låga. Allergiframkallande ämnen Formaldehyd är förutom cancerframkallande även allergiframkallande. Andra allergiframkallande ämnen i konsumenttillgängliga produkter framgår av tabell 14. Bisfenol A epiklorhydrinharts, bisfenol A diglycidyleter (används till epoxi) och kolofonium är bindemedel. Terpentin är ett lösningsmedel, tolylfluanid ett anti-mögelmedel och metyletylketoxim antiskinnbildningsmedel. Alla dessa ämnen används i framförallt i färger men också i lim samt produkter som hushållen använder för byggverksamhet. Konerveringsmedel i kemiska produkter Ovan nämnda tolylfluanid är ett av många ämnen som används som konserveringsmedel i kemiska produkter, framförallt vattenbaserade, för att göra dem mindre känsliga för mikrobiell nedbrytning under lagringen. Många av dessa ämnen är även de allergiframkallande. Att de inte framgår av tabell 14 beror på att den totala mängden, trots användningen i många produkter, blir liten eftersom de är verksamma i låga halter. I tabell 12 redovisas antalet konsumentprodukter där företagen redovisat att konserverande biocider ingår.

9 Kemikalieinspektionen och SCB 9 Mi 45 SM 0001 Rengöringsmedel ungefär 20 % av mängden är hälsofarliga Förutom förut nämnda färg och lim är olika rengöringsmedel vanliga konsumentprodukter. I tabell 15 redovisas den totala konsumenttillgängliga mängden av en viss rengöringsprodukt samt hur stor del av denna mängd som är hälsofarlig. Här framgår att en stor andel av avloppsrensningsmedel, färgborttagningsmedel och maskindiskmedel är hälsofarliga medan endast en liten andel disk-, lokalrengörings-, tvätt eller sköljmedel är det. Ungefär 20% av den sammanlagda mängden rengöringsprodukter för konsument är hälsofarliga. Byggprodukter ungefär 50 % av mängden är hälsofarliga Tabell 16 är uppbyggd på samma sätt som tabell 15 men redovisar istället byggprodukter. Över 50 % av de byggprodukter som hushållen använder är hälsofarliga (isolermaterial undantagna). Mängden cement tillgänglig för konsument redovisas inte i tabellen, enligt tabell 4 och diagram 2 är den 1,3 miljoner ton, varav endast en mindre del används av hushållen. Den sammanlagda mängden av redovisade produkter i tabellen är som jämförelse ca ton. Förutom isoleringsmaterial är färger, mur- och putsbruk och spackel stora produktgrupper. Lösningsmedel ökar hälsoskadligheten i produkter Ca 3 % av de konsumenttillgängliga, vattenbaserade färgerna är hälsoskadliga, medan det för övriga färger är en betydligt större andel, 40 %. Hälsoskadligheten hos icke vattenbaserad färg beror ofta på dess innehåll av lösningsmedel. I tabell 19 redovisas de vanligaste lösningsmedlen i de konsumentprodukter som innehåller mest sådana. Olika petroleumlacknaftor och alkoholer som etanol, isopropanol och 1,2-etandiol (etylenglykol) dominerar konsumenternas lösningsmedelsanvändning. Bilvårdsprodukter innehåller ofta lösningsmedel En produktgrupp där en hel del lösningsmedel kommer till användning är de produkter som hushållen använder för vård och drift av bilar och andra fordon, se tabell 17. Förutom drivmedel redovisas till produktregistret ca ton smörjmedel, ton spolarvätska, ton bilvårdsprodukter och ton avfettningsmedel för konsumentbruk. Miljöfarliga ämnen Ett system för klassificering när det gäller miljöfarlighet finns men behöver ännu inte tillämpas för sammansatta produkter. Det betyder att konsumentprodukter inte märks med att de är miljöfarliga trots att de innehåller miljöfarliga ämnen. I tabell 18 redovisas några miljöfarliga ämnen som finns i ett antal konsumentprodukter och de produkter där de är vanligast. De ämnen som räknats som miljöfarliga är de som klassificerade som sådana i ämnesdirektivets (klassificeringslistan) bilaga, KIFS 1999:3. Mängderna kan vara små trots att ämnena redovisats i många produkter, t.ex. för de isotiazolinonbaserade ämnen som används som konserveringsmedel och för blyinnehållande ämnen som av hälsoskäl är förbjudna att använda i konsumentprodukter utom i mycket låga halter. Årligen redovisade tabeller/diagram med konsumenttillgängliga produkter Förutom de tabeller som redovisas här i specialstudien finns även tabeller och diagram med konsumenttillgängliga produkter som återkommer i denna rapport årligen. Tabellnummer är 6-9, 10 A-B och diagram har nummer 1-2.

10 Kemikalieinspektionen och SCB 10 Mi 45 SM 0001 Tabeller Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges Data not available or too uncertain 0 0,0 Uppgift mindre än 0,5 Uppgift mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Tillverkning, import, export, förbrukning och lager av vissa kemikalier i Sverige 1998, ton 1 Production, imports, exports, consumption and stocks of certain chemicals in Sweden 1998, tonnes Tillverkning Import Export Förbrukning Lager metanol KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Anmärkning: Förbruknings- och lageruppgifterna avser även produkterna med KN-nummer ur Den tillverkning som anges enligt KemI:s produktregister (PR) under borde ligga under preparatnummer, då den avser tillverkning av metanolhaltiga produkter, inte själva metanolen. diklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR tetrakloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Anmärkning: Kemtvättar ingår inte i förbruknings- och lagerstatistiken, vilket ger underskattning. tetraklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR ,1,1-trikloretan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Anmärkning: I KemI:s produktregister (PR) är alla ämnen under ihopslagna, vilket medför att värden för 1,1,1 -trikloretan är ihopslaget med klorderivat av acykliska kolväten, mättade. trikloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR dibutylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR dibutylftalater DBP CAS-nr*, PR dioktylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Anmärkning : Förbruknings- och lageruppgifter under KN-nr går att dela upp på dioktylftalater, DEHP resp. DNOP.

11 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 Mi 45 SM 0001 Tabell 1, forts. 1 Tillverkning Import Export Förbrukning Lager didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR di-iso-decylftalat DIDP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR di-iso-nonylftalat DINP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB KN-nr, PR dimetylftalat DMP CAS-nr*, PR CFC-11 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-12 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-113 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CAS-nr*, PR HCFC-22 CAS-nr*, PR HCFC-141 b CAS-nr*, PR HCFC-142 b CAS-nr*, PR kreosotoljor KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB KN-nr, PR oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB KN-nr, PR ) Summan av förbruknings- och lagermängderna är definitionsmässigt jämförbara med tillverkning+import-export CAS-nr* total omsättning av rent ämne definierat genom sitt CAS-nr i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik, utrikeshandelsstatistik och varustatistik, samt KemI:s produktregister -98

12 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 Mi 45 SM Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier , ton Production, imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health , tonnes Ämne/varugrupp KN-nr ,2- dikloretan produktion import export p + i - e Diklormetan produktion import export p + i - e Tetrakloreten produktion import export p + i - e Tetraklormetan produktion import export p + i - e ,1,1-trikloretan produktion import export p + i - e Trikloreten produktion import export p + i - e Ftalsyreanhydrid produktion import export p + i - e Dibutylortoftalater produktion import export p + i - e Dioktylortoftalater produktion import export p + i - e Dinonylortoftalater, produktion didecylortoftalater import export p + i - e Andra estrar av produktion ortoftalsyra import export p + i - e Tereftalsyra och produktion andra syror import av tereftalsyra export p + i - e Dimetyltereftalat produktion import export.. p + i - e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

13 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Andra aromatiska produktion polykarboxylsyror import samt deras derivat export p + i - e Stenkolstjära m.m produktion import export p + i - e Kreosotoljor produktion import export p + i - e Vissa nonjonaktiva produktion produkter, ytaktiva, import organiska export p + i - e Oktylfenol, nonylfenol produktion och deras isomerer; import salter av dessa föreningar export p + i - e Arsenik produktion.. import export p + i -e Blykarbonater produktion import export p + i - e Blykromat och produktion zinkkromat import export.. 16 p + i - e Blymalm produktion import export p + i - e Bly(II)oxid, produktion (massikot, import blyglete) export p + i - e Mönja och produktion orangemönja import export p + i - e Andra blyoxider produktion import export p + i - e Behållare med produktion blyavskärmning import export p + i - e Bly övrigt produktion import export p + i - e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

14 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Kadmiumsulfid produktion import export p + i - e Kadmiumpigment produktion och preparat import export p + i - e Kopparanoder produktion 0.. import export p + i - e Fosfider produktion exkl. järnfosfider import export p + i - e Kopparförlegeringar produktion import export p + i - e Kopparmalm produktion import export p + i - e Kopparoxider och produktion kopparhydroxider import export p + i - e Kopparskärsten produktion import export p + i - e Cementkoppar produktion import export p + i - e Kopparsulfat produktion.. import export p + i - e Kopparklorid m.m produktion.. import export p + i - e Kromater, dikromater, produktion Peroxokromater import (övr.utom bly, kalium, export natriumkromat) p + i - e Krom och varor produktion 10 5 därav import export p + i - e Krommalm produktion import export p + i - e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

15 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Kromsulfat produktion.. import export 25 p + i - e Kromtrioxid produktion (kromsyra) import export p + i - e Kromoxid och produktion kromoxidhydrat import export p + i - e Krompigment och produktion krompreparat import export p + i - e Kvicksilver produktion import export p + i - e Nickel olegerad produktion import export p + i - e Nickellegeringar produktion import export p + i - e Nickel-, barium-, produktion 12 berylium-, kadmium- import och koboltnitrat export p + i - e Nickelklorid produktion.. import export p + i - e Nickelmalm produktion import export 0 42 p + i - e Nickeloxider och produktion nickelhydroxider import export p + i - e Nickeloxidsinter produktion import export p + i - e Nickelskärsten produktion import export p + i - e Nickelsulfat produktion import export p + i - e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

16 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Zinkmalm produktion import export p + i - e Zinkoxid, produktion zinkperoxid import export p + i - e Zinkklorid produktion.. import export p + i - e Zinksulfid produktion import export p + i - e Zinksulfat produktion.. import export p + i - e Litopon och andra pre produktion parat och pigment på import basis av zinksulfid export p + i - e Zinkstoft produktion import export p + i - e Andra slag av zink, produktion som pulver och fjäll import export p + i - e Stång, profiler och produktion tråd av zink import export p + i - e Plåt, band och produktion folier av zink import export p + i - e Rör och rördelar produktion av zink import export p + i - e Andra varor produktion av zink import export p + i - e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

17 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 Mi 45 SM Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet , ton Production, imports and exports of major chemicals in terms of quantity , tonnes Ämne/varugrupp KN-nr Syre produktion import export p+i-e Eten produktion import export p+i-e Kväve produktion import export p+i-e Svaveldioxid produktion import export p+i-e Klor produktion import export p+i-e Saltsyra och produktion Väteklorid import export p+i-e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. 2) Många av produktionsvärdena 1999 är sekretessbelagda (två prickar) ännu så länge och ges ej ut förrän tidigast januari år Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

18 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 Mi 45 SM 0001 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och -överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon Gödselmedels- och kväveproduktindustri Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) Färgämnesindustri Partihandel (kemiska produkter) Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) Basplastindustri Apotek Syntetiskt basgummiindustri Färghandel Farmaceutisk basproduktindustri Fotoaffärer Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: Tapet- och golvbeläggningshandel Bekämpningsmedelsindustri Båt- och biltillbehörshandel Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar Tvättmedelsindustri Transport, magasinering och kommunikation: Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare Konstfiberindustri Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och glasvaruindustri 75 Offentl. förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.2 Keramisk industri 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: EXP Exportinriktad verksamhet Gruvor och mineralutvinningsindustri 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 4 och 5 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (sni 23) och Stål- och metallverk (sni 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning

19 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 Mi 45 SM De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tonnes, 1998 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Raffinering av olja Oorganisk baskem.ind Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal 88 1 kvant Återstoder (petroleum), antal 21 atmosfäriskt torn kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Kväve antal kvant Återstoder (petroleum), antal 12 termiskt krackade kvant Vatten antal kvant Portlandcement antal kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Eldningsolja, No 2 antal 5 kvant Asfalt antal kvant Vätebehandlade lätta antal 13 1 gasoljor kvant Kolmonooxid antal 6 1 kvant Ammoniumnitrat antal kvant Syre antal 14 2 kvant Fotogen antal kvant Metan antal 9 1 kvant Propan antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av koldioxid, vatten och kväve är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98

20 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal 88 1 kvant Återstoder (petroleum), antal 21 atmosfäriskt torn kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Kväve antal kvant Återstoder (petroleum), antal 12 termiskt krackade kvant Vatten antal kvant Portlandcement antal kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, återstoder antal 12 kvant Eldningsolja, No 2 antal 5 kvant Asfalt antal kvant Vätebehandlade lätta antal 13 gasoljor kvant Kolmonooxid antal kvant Ammoniumnitrat antal kvant Syre antal kvant Fotogen antal kvant Metan antal kvant Propan antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av koldioxid, vatten och kväve är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98

21 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Verkstadsindustri El, gas, vatt. Byggnadsin & värmev. dustri Handel Transportföretag Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Kväve antal kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Vatten antal kvant Portlandcement antal kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Eldningsolja, No 2 antal 5 5 kvant Asfalt antal kvant Vätebehandlade lätta antal gasoljor kvant Kolmonooxid antal 6 3 kvant Ammoniumnitrat antal kvant Syre antal kvant Fotogen antal kvant Metan antal kvant Propan antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av koldioxid, vatten och kväve är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98

22 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 4 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Service m.m. Myndigheter Ej specificer. användning Exp.inriktad verksamhet Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal kvant Återstoder (petroleum), antal 21 6 atmosfäriskt torn kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Kväve antal kvant Återstoder (petroleum), antal 12 7 termiskt krackade kvant Vatten antal kvant Portlandcement antal kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, återstoder antal 12 2 kvant Eldningsolja, No 2 antal 5 1 kvant Asfalt antal kvant Vätebehandlade lätta antal 13 8 gasoljor kvant Kolmonooxid antal kvant Ammoniumnitrat antal kvant Syre antal kvant Fotogen antal kvant Metan antal kvant Propan antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av koldioxid, vatten och kväve är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98