Omsättning av metaller i vissa varor. Varor klassade som miljöfarliga. Specialstudie 2003 CMR-ämnen i kemiska produkter

Transkript

1 MI 45 SM 0301 Miljö- och hälsofarliga kemikalier Ämnen och produkter Hazardous chemicals I korta drag Omsättning av metaller i vissa varor Metaller ingår i många varor. Vissa varor består huvudsakligen av en enda metall. Kvantitet på sådana metallvaror redovisas i diagramform i årets rapport. Av diagrammen framgår att bly/blyvaror minskat i omsättning de senaste åren medan krom/kromvaror ökar. Användningen av mönja (blyoxider) har minskat dramatiskt mellan åren 1997 och 2001, från ca ton till 45 ton (se tabell 2). Varor klassade som miljöfarliga Fram t.o.m behövde endast rena ämnen klassificeras utifrån sin miljöfarlighet. Produkttyper som bedömts som miljöfarliga var därför till största delen industriråvaror som t.ex. syntesråvaror, lösningsmedel och tensider. År 2001 var mängden syntesråvaror ca ton, vilket var betydligt mer än övriga miljöfarlighetsklassade varor som låg under ton för respektive produkt. Industrigaser har ökat Industrigaserna syre, kväve och klor hör till de större kemikalierna. Användningen av dessa har ökat fram till år Syre med drygt 80% till ca ton och kväve med 60% till drygt ton. Klor har ökat med 36% till ca ton. Specialstudie 2003 CMR-ämnen i kemiska produkter CMR-ämnen är sådana ämnen som klassificerats som Cancerogena, Reproduktionstoxiska och/eller Mutagena. Störst antal ämnen finns i den cancerogena klassen, ca 260 olika ämnen (inkl. 109 ämnen som misstänks vara cancerframkallande). De största mängderna CMR-klassade ämnen i Sverige används som drivmedel, bränsle samt syntesråvara. År 2001 var mängden ca 28,4 miljoner ton för dessa produkter, vilket kan jämföras med den totala mängden i Sverige för produkter innehållande CMR-ämnen, ca 28,6 miljoner ton. Margareta Östman, KemI, tfn , margaos@kemi.se Helena Rudander, SCB, tfn , helena.rudander@scb.se Statistiken har producerats av SCB, på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Miljövård MI 45 SM Utkom den 29 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Kemikalieinspektionen och SCB 2 Mi 45 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Jämförelse mellan olika statistikkällor 4 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 5 Kemikalietillflöden i branscher 5 De största ämnena med avseende på kvantitet 5 De största ämnena med avseende på antal produkter 6 De vanligaste produktgrupperna 6 De vanligaste produktgrupperna som är klassificerade som miljöfarliga 7 Produkter fördelade över faroklasser 8 Vanliga ämnen i kemiska produkter 8 Omsättning av metallvaror, tidsserier 9 Tabeller Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige 2001, ton Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier , ton Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet , ton 17 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton De 15 största produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största produkttyperna m.a.p. antal De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. kvantitet De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. antal Produkttyperna för konsumenttillgängliga produkter klassificerade som miljöfarliga De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass Diagram De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, tal ton De 10 största ämnena m.a.p. antal produkter, tal ton Varor med kopparinnehåll, omsättning i ton

3 Kemikalieinspektionen och SCB 3 Mi 45 SM Varor med nickelinnehåll, omsättning i ton Varor med blyinnehåll, omsättning i ton Varor med zinkinnehåll, omsättning i ton Varor med krominnehåll, omsättning i ton Varor med kadmiuminnehåll, omsättning i ton Kvicksilverlampor, omsättning i ton Specialstudie CMR-ämnen i svenska produkter 35 Diagram 10. Antal ämnen med olika CMR-effekter Tabell 14. Användning av ämnen med CMR-effekter i ton, Diagram 11. Övrig användning 1 av CMR-ämnen i kemiska produkter 37 Tabell 15. Kemiska produkter 1 som innehåller stora mängder CMRämnen, ton 37 De tio största CMR-ämnena i kemiska produkter år Fakta om statistiken 39 Detta omfattar statistiken 39 Definitioner och förklaringar 39 Så görs statistiken 40 Revideringar 40 Statistikens tillförlitlighet 40 Industristatistiken 40 Utrikeshandelsstatistiken 40 Kemikalieinspektonens produktregister 41 Bra att veta 41 In English 42 Summary 42 Turnover of metals in certain products 42 Products hazardous to the environment 42 Industrial gases have increased 42 Special study in CMR substances in chemical products 42 Information and other notes on this report 42 List of tables 44 List of figures 44 List of terms 45

4 Kemikalieinspektionen och SCB 4 Mi 45 SM 0301 Statistiken med kommentarer Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (2001) samt från Statistiska centralbyråns industristatistik och utrikeshandelsstatistik ( ). I tidigare utkomna rapporter i denna serie fanns även varustatistik, framtagen på uppdrag av Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB). Denna enkätstudie har upphört, vilket medför att den ej heller kommer att ingå i denna rapport i fortsättningen. Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter diskussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I tabellerna 6-13 är värdena avrundade till tre siffrors noggrannhet. Avrundningen gör det lättare att jämföra värden i resp. tabell. I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig Statistik för tidigare år finns att hämta i årliga rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM. Den rapport som gavs ut 2000 samt efterkommande rapporter finns även tillgängliga på Internet. Uppgifter från industri- och utrikeshandelsstatistiken kan även hämtas direkt från databas som finns tillgänglig på SCB:s hemsida, Jämförelse mellan olika statistikkällor I tabell 1 jämförs 2001 års uppgifter från SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att tillverkningsuppgifter (produktion) och import jämförs mellan KemI:s produktregister och SCB:s databaser. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Kommenterande text som förklarar vissa stora skillnader för några kemikalier ges vid sidan om gällande kemikalie. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. De olika källorna har skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning beträffande de olika register som tabellen baseras på, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter.

5 Kemikalieinspektionen och SCB 5 Mi 45 SM 0301 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier Redovisning av tillverkning och utrikeshandel sker per varugrupp (ämne) i tabell 2 och 3. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. tillförseln till landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, produktion+import-export. Mönja och orangemönja hör till de ämnen som minskat dramatiskt. Under de fem redovisade åren har användningen (förbrukning och lagerhållning) minskat från ton 1997 till 45 ton Ett annat ämne som minskat är tetrakloreten, från ton till 324 ton år Orsaken till mindre omsättning är i dessa två fall främst minskad importmängd år för år. Det finns också ämnen som ökat när det gäller tillförsel och lager. Exempel på detta är olegerad nickel som ökat från ton 1997 till ton Det är importmängden som bidragit till denna ökning och 2002 fortsätter denna ökning med ytterligare 403 ton till ton. I tabellerna har dock värden för 2002 ej tagits med då produktionsvärden från industristatistiken ej finns framtagna än och därmed ej kan ingå i den slutliga formeln på omsättning (produktion + import - export). Nickeloxidsinter är en annan vara som ökar, ton till ton under redovisad tidsperiod. Av tabell 3 framgår att användningen av gaserna syre, kväve och klor ökat kraftigt de senaste åren. Produktionen av syrgas har nästan fördubblats mellan åren 1997 och Kemikalietillflöden i branscher I tabell 4 och 5 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Tabell 4 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 5 m.a.p. antal produkter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd, med avseende på kvantitet resp. antal produkter, som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet. Syftet med tabell 4 och 5 är att ge en uppfattning om hur stora mängder som hanterats inom resp. bransch. De totala mängderna av de största ämnena i tabell 4 och 5 finns även redovisade i diagram 1 resp. 2 uppdelade på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändarnas branscher av produktregistrets uppgifter. De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 4 visar att råolja, dieselolja och bensin fortsätter att vara de största kemikalierna mängdmässigt. Råoljan har ökat årligen sedan 1999 till att omfatta 19,7 miljoner ton Dieseloljan har istället minskat sedan 1999 från 7,9 miljoner ton till 7,1 år Bensinen har både gått ner och upp vid jämförelse under den här treårsperioden. Nedgång skedde mellan 1999 och 2000 men har därefter ökat från 5,8 miljoner 2000 till 6,5 miljoner ton Råolja används främst som råvara för raffinering. Stora mängder dieselolja exporteras, 4,3 miljoner ton. Branscher som hanterar mycket dieselolja är handel, raffinaderier samt el-, gas och värmeverk. Bensin förekommer främst inom handel och exportinriktad verksamhet, 4,3 resp. 1,8 miljoner ton. Vatten är ett viktigt lösningsmedel och det enda stora ämne som finns i alla branscher.

6 Kemikalieinspektionen och SCB 6 Mi 45 SM 0301 De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 5 visar att de flesta av ämnena är spridda inom många olika branscher. Xylen och titandioxid förekommer i flest produkter (förutom vatten som finns i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena i tabellen). Främst förekommer xylen i produkter inom handel, där antalet produkter är Även titandioxid är vanligt inom handeln, produkter. Båda ämnena är vanliga ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. Tablå 1 visar totala värden i tabell 4 och 5 för åren Antalet produkter har ökat varje år i båda tabellerna. Kvantiteten har däremot minskat under åren ända fram till 2001 då en ökning skett. Av de totalt ca ton som finns i Produktregistret omfattar de 20 största ämnena nästan 80 %. Tablå 1. Totala mängder av de största ämnena summerat över alla branscher, ton Ökning åren Tabell 4 Antal prod % Kvantitet % Tabell 5 Antal prod % Kvantitet % De vanligaste produktgrupperna Vanligaste totalt sett Tabell 6 och 7 visar de 15 största produkttyperna totalt sett m.a.p. kvantitet resp. antal produkter för år Vilka sorters kemiska produkter som tillhör de största är i det närmaste oförändrat genom åren. Det brukar vara produkterna längst ner på listan som kan variera lite över tiden. I tabell 6 är det samma produkttyper som var med Men 1999 och 2001 skiljer sig från år 2000 då ph-reglerande medel tillfälligt föll bort och ersattes med råvara för metallframställning. Kvantiteten för de 15 produkterna har den ökat vid jämförelse med År 2001 ligger värdena mellan och ton, vilket kan jämföras med intervallet år 2000 som var mellan och ton. Syntesråvaror och drivmedel är de två produkttyper som är störst. I diagrammet nedan framgår att syntesråvara har större mängd än drivmedel (undantag 1994). När det gäller omsättningen av dessa produkter följer de varandra under åren. Omsättning av syntesråvara resp. drivmedel i tal ton tal ton År syntesråvara drivmedel

7 Kemikalieinspektionen och SCB 7 Mi 45 SM 0301 Tabell 7 visar de produkttyper som har flest antal av olika produkter. Under många år har det varit färger och lacker som toppat listan men år 2001 har de minskat till produkter. Istället har smörjmedel hamnat högst upp med produkter, vilket är en ökning med nästan 400 produkter jämfört med år När det gäller förändringar i listan över produkttyper finns det bara en skillnad, nämligen att tensider tillkommit medan fotokemikalier ej är med längre. Generellt har antalet produkter ökat är intervallet för de 15 största produkttyperna mellan 900 och produkter till skillnad från år 2000 som hade mellan 892 och stycken. Vanligaste hälsofarliga och konsumenttillgängliga produktgrupperna Tabell 8 resp. 9 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dvs. de som finns i stora mängder eller under många varumärken. Hälsofarlig, konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa i butik, men det behöver inte innebära att allt används av konsumenterna. Färger och lacker har legat mellan och ton åren men för år 2000 är mängden betydligt mindre, ton. Denna minskning fortsätter och mängden för år 2001 är ton. Det finns produkttyper som ökat också. En som ökat rejält är isoleringsmaterial för värme och kyla. I årets tabell för 2001 är mängden ton, vilket är en kraftig ökning från 237 ton år 2000 då den inte ens var med på listan över de 15 största hälsofarliga produkttyperna. Ökningen beror på att många mineralullsprodukter för isolering numera klassificeras som hälsofarliga. Spackel har ökat under två år nu, från ton 1999 till ton Kvantiteten av spackel låg på topp 1997 med ton så det förekommer en del variationer på denna typ av produkter. Tvättmedel tillkom på listan över vanliga hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyper 1999 och ligger kvar där även år 2000 och Orsaken till att tvättmedel tillkom på denna lista 1999 är omklassificering av denna produkttyp. Mängden klassificerade tvättmedel har dock minskat mellan åren 2000 och 2001, från ton till De vanligaste produktgrupperna som är klassificerade som miljöfarliga Tabellerna visar de största produktgrupperna 2001 för de produkter som är klassificerade som miljöfarliga. Redovisning av dessa tre tabeller är nya fr.o.m. årets rapport. Eftersom miljöklassificering nu införs för alla kemiska produkter är avsikten med tabellerna att redovisa denna klassificerings användning och genomslag under kommande år. Med miljöfarlighetsklassificerade produkter menas sådana produkter som bedömts kunna vålla skada om de kommer ut i miljön. De ska vara märkta med faroklassen "Miljöfarlig". Exempel på andra faroklasser än miljöfarlig är giftig, brandfarlig etc. På vilket sätt de är miljöfarliga framgår av de riskfraser som ska ingå i märkningen av sådana produkter. Vanligast totalt sett Tabell 10 och 11 visar de största produktgrupperna med avseende på mängd resp. antal för miljöklassificerade produkter. Syntesråvaror är den typ av produkt som hamnar högst upp på listan i båda tabellerna. Denna grupp har en kvantitet på ton, vilket är en betydligt större mängd än de andra som

8 Kemikalieinspektionen och SCB 8 Mi 45 SM 0301 ligger under ton. Antalet produkter är 116, vilket också är högre jämfört med de andra som ligger på 80 st och lägre. Vanligaste konsumenttillgängliga produktgrupperna I tabell 12 redovisas de största miljöfarliga och konsumenttillgängliga produktgrupperna med avseende på antal produkter. En jämförelse med miljöklassificerade produkter totalt sett visar att det är relativt få av dem som är konsumenttillgängliga. Färger och lacker är antalsmässigt den största produktgruppen, 12 st. De tre följande grupperna är desinfektionsmedel, bilvårdsprodukter samt spädningsmedel för färger o.dyl. I dessa tre produkttyper är 8-11 produkter klassificerade som miljöfarliga. Produkter fördelade över faroklasser Tabell 13 visar de fyra största konsumenttillgängliga produkttyperna per faroklass för år Redovisningen omfattar fem faroklasser; giftig, frätande, irriterande, hälsoskadlig samt måttligt hälsoskadlig. Stora mängder drivmedel finns med i flera faroklasser. Den största delen av drivmedel är klassad som giftig. Mängden i denna klass har dock minskat mellan åren 1997 till 2000 men gör sedan en vändning 2001 och ökar till tusen ton (diagrammet nedan). Detta drivmedel utgörs till största delen av bensin. Mängd drivmedel i olika faroklasser, ton tal ton Giftig Hälsoskadliga* Irriterande * Notera: Klassen hälsoskadliga i diagrammet består både av de produkter som är klassade som hälsoskadliga och de som klassats som måttligt hälsoskadliga. Vanliga ämnen i kemiska produkter I diagram 1 visas mängden (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Staplarna är uppdelade så att konsumenttillgänglig resp. icke konsumenttillgänglig mängd kan urskiljas. Råolja är liksom tidigare år det ämne som används i störst omfattning, 19,7 miljoner ton, där ingen del av mängden är konsumenttillgänglig. Ämnet med störst konumenttillgänglig mängd är bensin. I diagram 2 visas mängden av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på antal produkter. Staplarna visar kvantitet och är sorterade efter antal produkter. 5-Klor-2-metyl-3(2H)-isotiazolon ingår som konserveringsmedel i ett stort antal produkter men har liten mängd, 43 ton, vilket gör att den ej syns i diagrammet. Vatten är det enda ämne som både har stor kvantitet och finns i ett stort antal produkter, vilket gör att det finns med i både diagram 2 och 3.

9 Kemikalieinspektionen och SCB 9 Mi 45 SM 0301 Värden för den konsumenttillgängliga kvantiteten i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken Fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5. Omsättning av metallvaror, tidsserier I diagram 3-9 redovisas mängd av varor som innehåller metallerna koppar, nickel, bly, zink, krom, kadmium, resp. kvicksilver. Diagrammen redovisas i ordning efter hur stor omsättningen för resp. metallvara är. Med omsättning i det här fallet menas förbrukning och lager, dvs. produktion + importerad mängd exporterad mängd. Koppar- och nickelvaror (KN-nr 74 resp. 75) följer varandra ganska väl när man tittar på kurvornas utveckling Båda har en tillfällig nedgång i omsättning år 1999 och för övrigt ganska små variationer. Omsättningens storlek är dock betydligt högre för kopparvarorna, mellan och ton, jämfört med intervallet på och ton för nickelvaror. Förekomsten av blyprodukter (KN-nr 78) minskar kontinuerligt under tidsperioden , från ca ton till ca ton. Zinkvaror (KN-nr 79) har också minskat under ett par av åren. Mellan var minskningen nästan ton till det nya värdet ton. Dock skedde en uppgång med lite drygt ton mellan 2000 och Krom- och kadmiumprodukter, har båda en topp i kurvorna år 1999 (till skillnad från koppar och nickel som då hade en tillfällig sänka). Kromprodukter (KN-nr ) har en stigande trend. År 1996 var omsättningen 462 ton, vilket sedan stigit till drygt ton Toppen på kurvan 1999 visar ca ton. Kadmium ökar från 260 ton till 364 ton åren Därefter sker en rejäl minskning till 25 ton 2000, vilket sedan ökar till 65 ton året därpå. Varken export eller produktion förekommer av varor med kadmium, med undantag för 1999 då det producerades 80 ton. Förekomst av kvicksilver i varor är inte vanligt. För kvicksilverlampor (KN-nr ) finns dock redovisade kvantiteter var omsättningen 90 ton, en ökning skedde1998 till 98 ton. Åren 1999 fram till 2001 har det skett en ständig minskning ner till 51 ton. Kvicksilverlampor är huvudsakligen en importvara.

10 Kemikalieinspektionen och SCB 10 Mi 45 SM 0301 Tabeller Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges Data not available or too uncertain 0 0,0 Uppgift mindre än 0,5 Uppgift mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 m.a.p. Med avseende på In terms of 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige 2001, ton 1. Production, imports and exports of certain chemicals in Sweden 2001, tonnes Tillverkning Import Export Anmärkning Metanol KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Den tillverkning som anges enligt KemI:s produktregister (PR) under borde ligga under preparatnr, då den avser tillverkning av metanolhaltiga produkter, inte själva metanolen. Diklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Tetrakloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Tetraklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR ,1,1-trikloretan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR I KemI:s produktregister (PR) är alla ämnen under ihopslagna, vilket medför att värden för 1,1,1- trikloretan är ihopslaget med klorderivat av acykliska kolväten, mättade. Trikloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Dibutylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Dibutylftalater DBP CAS-nr*, PR Dioktylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR

11 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 Mi 45 SM 0301 Tabell 1, forts. 1 Tillverkning Import Export Anmärkning Didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Di-iso-decylftalat DIDP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Di-iso-nonylftalat DINP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB KN-nr, PR Dimetylftalat DMP CAS-nr*, PR CFC-11 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-12 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-113 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CAS-nr*, PR HCFC-22 CAS-nr*, PR HCFC-141 b CAS-nr*, PR HCFC-142 b CAS-nr*, PR Kreosotoljor KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB KN-nr, PR Oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB KN-nr, PR * Notera: CAS-nr* total omsättning av rent ämne definierat genom sitt CAS-nr i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik samt KemI:s produktregister 01

12 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 Mi 45 SM Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier , ton 2. Production, imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health , tonnes Ämne/varugrupp KN-nr ,2- dikloretan produktion import export p + i e Diklormetan produktion import export p + i e Tetrakloreten produktion import export p + i e Tetraklormetan produktion import export p + i e ,1,1-trikloretan produktion import export p + i e Trikloreten produktion import export p + i e Ftalsyreanhydrid produktion import export p + i e Dibutylortoftalater produktion import export p + i e Dioktylortoftalater produktion import export p + i e Dinonylortoftalater, produktion didecylortoftalater import export p + i e Andra estrar av produktion Ortoftalsyra import export p + i e Tereftalsyra och produktion andra syror import av tereftalsyra export p + i e Dimetyltereftalat produktion import export p + i e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

13 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 Mi 45 SM 0301 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Andra aromatiska produktion polykarboxylsyror import samt deras derivat export p + i e Stenkolstjära m.m produktion import export p + i e Kreosotoljor produktion import export p + i e Vissa nonjonaktiva produktion produkter, ytaktiva, import organiska export p + i e Oktylfenol, nonylfenol produktion och deras isomerer; import salter av dessa föreningar export p + i e Arsenik produktion import export p + i e Blykarbonater produktion import export p + i e Blykromat och produktion zinkkromat import export p + i e Blymalm produktion import export p + i e Bly(II)oxid, produktion (massikot, import blyglete) export p + i e Mönja och produktion orangemönja import export p + i e Andra blyoxider produktion import export p + i e Behållare med produktion blyavskärmning import export p + i e Bly övrigt produktion 0 import export p + i e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

14 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 Mi 45 SM 0301 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Kadmiumsulfid produktion import export p + i e Kadmiumpigment produktion och preparat import export p + i e Kopparanoder produktion import export p + i e Fosfider produktion exkl. järnfosfider import export p + i e Koppar för legeringar produktion (exkl. kopparfosfid import >15 viktprocent fosfor) export p + i e Kopparmalm produktion import export p + i e Kopparoxider och produktion kopparhydroxider import export p + i e Kopparskärsten produktion import export p + i e Cementkoppar produktion import export p + i e Kopparsulfat produktion import export p + i e Kopparklorid m.m produktion import export p + i e Kromater, dikromater; produktion peroxokromater import (övr.utom bly-, kalium-, export zink- o natriumkromat) p + i e Krom och varor produktion 10 5 därav import export p + i e Krommalm produktion import export p + i e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

15 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 Mi 45 SM 0301 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Kromsulfater produktion import export p + i e Kromtrioxid produktion (kromsyra) import export p + i e Kromoxider och produktion kromhydroxider import export p + i e Krompigment och produktion krompreparat import export p + i e Kvicksilver produktion import export p + i e Nickel olegerad produktion import export p + i e Nickellegeringar produktion import export p + i e Nickel-, barium-, produktion berylium-, kadmium- import och koboltnitrat export p + i e Nickelklorid produktion import export p + i e Nickelmalm produktion import export p + i e Nickeloxider och produktion nickelhydroxider import export p + i e Nickeloxidsinter produktion import export p + i e Nickelskärsten produktion import export p + i e Nickelsulfat produktion import export p + i e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

16 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 Mi 45 SM 0301 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Zinkmalm produktion import export p + i e Zinkoxid, produktion 7 zinkperoxid import export p + i e Zinkklorid produktion import export p + i e Zinksulfid produktion import export p + i e Zinksulfat produktion import export p + i e Litopon och andra pre produktion parat och pigment på import basis av zinksulfid export p + i e Zinkstoft produktion import export p + i e Andra slag av zink, produktion som pulver och fjäll import export p + i e Stång, profiler och produktion tråd av zink import export p + i e Plåt, band och produktion folier av zink import export p + i e Rör och rördelar produktion av zink import export p + i e Andra varor produktion av zink import export p + i e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

17 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 Mi 45 SM Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet , ton 3. Production, imports and exports of major chemicals in terms of quantity , tonnes Ämne/varugrupp KN-nr Syre produktion import export p+i-e Eten produktion import export p+i-e Kväve produktion import export p+i-e Svaveldioxid produktion import export p+i-e Klor produktion import export p+i-e Saltsyra och produktion Väteklorid import export p+i-e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

18 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 Mi 45 SM 0301 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon Gödselmedels- och kväveproduktindustri Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) Färgämnesindustri Partihandel (kemiska produkter) Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) Basplastindustri Apotek Syntetiskt basgummiindustri Färghandel Farmaceutisk basproduktindustri Fotoaffärer Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: Tapet- och golvbeläggningshandel Bekämpningsmedelsindustri Båt- och biltillbehörshandel Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar Tvättmedelsindustri Transport, magasinering och kommunikation: Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare Konstfiberindustri Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och keramisk industri 26.2 Keramisk industri 75 Offentl. Förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: Gruvor och mineralutvinningsindustri EXP Exportinriktad verksamhet 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 4 och 5 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (SNI 23) och Stål- och metallverk (SNI 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning

19 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 Mi 45 SM De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tonnes, 2001 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Raffinering Oorganisk av olja baskem.ind Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Kväve antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Vatten antal kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, No 2 antal kvant Syre antal kvant Asfalt antal kvant Kolmonooxid antal kvant Destillat (petroleum), antal straight-run, kp F kvant Propan antal kvant Fotogen antal kvant Medeltunga vätebehandlade antal petroleumdestillat kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Metan antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 01

20 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 Mi 45 SM 0301 Tabell 4, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Kväve antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Vatten antal kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, No 2 antal kvant Syre antal kvant Asfalt antal kvant Kolmonooxid antal kvant Destillat (petroleum), antal straight-run, kp F kvant Propan antal kvant Fotogen antal kvant Medeltunga vätebehandlade antal petroleumdestillat kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Metan antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 01

21 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 Mi 45 SM 0301 Tabell 4, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 El, gas, vatt. & värmev. Handel Verkstadsindustri Byggnadsindustri Transportföretag Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Kväve antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Vatten antal kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, No 2 antal kvant Syre antal kvant Asfalt antal kvant Kolmonooxid antal kvant Destillat (petroleum), antal straight-run, kp F kvant Propan antal kvant Fotogen antal kvant Medeltunga vätebehandlade antal petroleumdestillat kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Metan antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 01

22 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 Mi 45 SM 0301 Tabell 4, forts. (del 4 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Service m.m. Myndigheter Ej specificer. Användning Exp.inriktad verksamhet Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Kväve antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Vatten antal kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, No 2 antal kvant Syre antal kvant Asfalt antal kvant Kolmonooxid antal kvant Destillat (petroleum), antal straight-run, kp F kvant Propan antal kvant Fotogen antal kvant Medeltunga vätebehandlade antal petroleumdestillat kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Metan antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 01

23 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 23 Mi 45 SM De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton The 20 most common chemicals in terms of number of products, by industry, number of products and turnover in tonnes, 2001 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmed. & textil m.m. Massa & papper Raffinering Oorganisk av olja baskem.ind Vatten antal kvant Xylen antal kvant Titandioxid antal kvant Alifatisk medeltung lacknafta antal kvant Isopropanol antal kvant Kloro-2-metyl- antal (2H)isotiazolon kvant Butylacetat antal kvant Etanol antal kvant Lösningsmedelsavvaxade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant Talk antal kvant Aromatisk medeltung lacknafta antal kvant Kiseldioxid antal kvant Metyl-3(2H)-isotiazolon antal kvant Natriumhydroxid antal kvant ,2-Propandiol antal kvant Carbon black, aktivt kol antal kvant Lösningsmedelsraffinerade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant Formaldehyd antal kvant Kalciumkarbonat antal kvant Metoxi-2-propylacetat antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabell 4. Källa: KemI:s produktregister 01