,PSRUWDYNYL NVLOYHUKDUPLQVNDW 6SH LDOVWXGLH² 3URGXNWHUR KNHPLNDOLHULQRPE\JJEUDQV KHQ. Margareta Östman, KemI, tfn ,

Transkript

1 MI 45 SM LOM R KKlOVRIDUOLJDNHPLNDOLHU bpqhqr KSURGXNWHU Hazardous chemicals,nruwdgudj,psruwdynyl NVLOYHUKDUPLQVNDW Kvicksilverimporten har minskat från 39 ton 1997 till 17 ton Kvicksilver används framförallt för klorframställning, inom tandvården samt i lysrör och mätinstrument där kvicksilver ingår. Diklormetan användes tidigare bl.a. som färgborttagningsmedel. Numera används det nästan endast inom läkemedelsindustrin. Användningen har minskat under 1990-talet till 421 ton. Importen av tetrakloreten (perkloretylen) har däremot ökat under senaste åren till ton. Båda är lösningsmedel som kan ge cancer efter ofta upprepad exponering. Användningen av det giftiga och frätande ämnet fluorväte har ökat konstant sedan Detta ämne används för metallytbehandling. 6SH LDOVWXGLH² 3URGXNWHUR KNHPLNDOLHULQRPE\JJEUDQV KHQ Andel faroklassade produkter i byggbranschen har minskat Mellan åren 1997 och 1999 har andel av mängden faroklassade kemiska produkter av samtliga som överlåts till byggbranschen minskat. Förändringarna kan åtminstone delvis förklaras med det omfattande klassificerings- och omklassificeringsarbete som skett. Störst andel av produkter klassas som irriterande. Det är även inom denna klass som minskningen är tydligast, från 22 procent 1997 till 13 procent Däremot har antalet av sådana produkter ökat. Allergiframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen i produkter inom byggindustrin Största allergiframkallande ämnena är bisfenol A epiklorhydrinharts och MDI, ton resp ton. De mutagena och reproduktionstoxiska ämnen som används inom byggindustrin är oftast olika blyföreningar. Margareta Östman, KemI, tfn , margaos@kemi.se Helena Rudander, SCB, tfn , helena.rudander@scb.se Statistiken har producerats av SCB, på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Miljövård MI 45 SM Utkom den 3 maj Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Kemikalieinspektionen och SCB 2 Mi 45 SM 0101,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 4 Jämförelse mellan olika statistikkällor 4 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 4 Kemikalietillflöden i branscher 5 De största ämnena med avseende på kvantitet 5 De största ämnena med avseende på antal produkter 5 De vanligaste produktgrupperna 6 De vanligaste produktgrupperna av hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkter 6 Produkter fördelade över faroklasser 6 Kemikalieanvändning, tidsserier 7 Vanliga ämnen i kemiska produkter 7 Tabeller 8 1. Tillverkning, import, export, förbrukning och lager av vissa kemikalier i Sverige 1999, ton Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier , ton Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet , ton 15 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton De 15 största produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största produkttyperna m.a.p. antal De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass Diagram Förbrukning och lager av vissa kemikalier De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, tal ton De 10 största ämnena m.a.p. antal produkter, tal ton Specialstudie Kemikalieanvändning inom byggbranschen 31 Största produkttyperna inom byggbranschen 31 Tabell 11. De största produkttyperna inom byggbranschen med avseende på kvantiet

3 Kemikalieinspektionen och SCB 3 Mi 45 SM 0101 Största mängderna av produkter som överlåts till byggindustrin 32 Tabell 12. Kvantitet av produkter som överlåts till byggindustrin Faroklassificerade produkter inom byggbranschen 33 Diagram 4. Andel faroklassade kemiska produkter av samtliga som överläts till byggbranschen Tabell 13. Produkter som överlåts till byggindustrin fördelade över faroklass , ton 33 Miljöfarliga ämnen inom byggbranschen 34 Tabell 14. Miljöfarliga ämnen inom byggbranschen Lösningsmedel i byggprodukter 34 Tabell 15. Lösningsmedel i kemiska produkter till byggindustrin och i vilka produkter de ingår Allergi- och cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen 35 Tabell 16. Allergena ämnen i produkter inom byggindustrin Tabell 17. Cancerogena ämnen i produkter inom byggindustrin Tabell 18. Mutagena och reproduktionstoxiska ämnen i produkter inom byggindustrin Fakta om statistiken 38 Detta omfattar statistiken 38 Definitioner och förklaringar 38 Så görs statistiken 39 Statistikens tillförlitlighet 39 Industristatistiken 39 Utrikeshandelsstatistiken 39 Varustatistiken 40 Kemikalieinspektonens produktregister 40 Bra att veta 40 In English 41 Summary 41 Imports of mercury have decreased 41 Special study 2001 Products and chemicals in construction industry 41 Information and other notes on this report 41 List of tables 43 List of terms 44

4 Kemikalieinspektionen och SCB 4 Mi 45 SM WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (1999) samt från Statistiska centralbyråns industristatistik ( ), utrikeshandelsstatistik ( ) och varustatistik ( ). Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter disussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I tabellerna 6-9 och 10 är värdena avrundade till tre siffrors noggrannhet. Avrundningen gör det lättare att jämföra värden i resp. tabell. I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig -lpi UHOVHPHOODQROLNDVWDWLVWLNNlOORU I tabell 1 jämförs 1999 års uppgifter från SCB:s industristatistik, utrikeshandelsstatistik och varustatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att: Tillverkningsuppgifter (produktion) och import jämförs mellan KemI:s produktregister och SCB:s databaser. Summan av förbruknings- och lagermängderna är definitionsmässigt jämförbara med tillverkning+import-export. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Kommenterande text som förklarar vissa stora skillnader för några kemikalier ges direkt under gällande kemikalie. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. De olika källorna har skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning beträffande de olika register som tabellen baseras på, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter. 7LOOYHUNQLQJR KXWULNHVKDQGHOWLGVVHULHU Redovisning av tillverkning och utrikeshandel sker per varugrupp (ämne) i tabell 2 och 3. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. tillförseln till landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, produktion+import-export.

5 Kemikalieinspektionen och SCB 5 Mi 45 SM 0101 Blymalm och zinkmalm har ökat i förbrukning (inklusive lager) under perioden Även kromater, som bl.a. används vid svetsning och sprutmålning med rostskyddsfärg, har visat en tendens på ökning. För tidigare år finns uppgifter att hämta i årliga rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM. Rapport som kom ut 2000 och denna (2001) finns även tillgängliga på Internet..HPLNDOLHWLOOIO GHQLEUDQV KHU I tabell 4 och 5 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Tabell 4 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 5 m.a.p. antal produkter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd, med avseende på kvantitet resp. antal produkter, som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet. Syftet med tabell 4 och 5 är att ge en uppfattning över hur stora mängder som hanterats inom resp. bransch. De totala mängderna i tabell 4 och 5 finns även redovisade i diagram 11 resp. 12, uppdelade på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändares branscher av produktregistrets värden. De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 4 visar att råolja är den största kemikalien mängdmässigt, med ca 16,4 miljoner ton. Den används som råvara för raffinering. Även för dieselolja och bensin redovisas stora mängder. Av totalt 7,9 miljoner ton dieselolja går 3,9 miljoner till exportinriktad verksamhet och 1,8 till handel. Bensin går till motsvarande branscher med ca 2,0 resp. 3,8 miljoner ton. Råolja är ett exempel på ett ämne som finns i ett litet antal produkter men i stora mängder. Vatten är ett viktigt lösningsmedel och det enda stora ämne som finns i alla branscher. De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 5 visar att de flesta av ämnena är spridda inom många olika branscher. Titandioxid och xylen förekommer i flest produkter (förutom vatten som finns i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena i tabellen). Främst förekommer titandioxid i produkter inom handel, där antalet är Även xylen har flest produkter inom handel, stycken. Båda ämnena är vanliga ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. Tablå 1 visar totala värden i tabell 4 och 5 för åren En viss ökning har skett 1999 jämfört med Av de ca 70 miljoner ton ämnen som finns i produktregistret svarar de 20 kvantitativt största ämnena, tabell 4, för ca 76 % av mängden. Tablå 1. Totala mängder av de största ämnena inom alla branscher, ton Ökning åren Tabell 4 Antal prod % Kvantitet % Tabell 5 Antal prod % Kvantitet %

6 Kemikalieinspektionen och SCB 6 Mi 45 SM 0101 'HYDQOLJDVWHSURGXNWJUXSSHUQD Tabell 6 och 7 visar de 15 största produkttyperna totalt sett m.a.p. kvantitet resp. antal produkter för år Produkttyperna som redovisas i tabell 7 är desamma som fanns med i förra årets rapport med undantag för tensid som tillkommit och tryckfärger som bortfallit. Syntesråvaror och drivmedel är de största m.a.p. kvantitet, 21,7 miljoner ton resp. 14,6 miljoner ton. Vid jämförelse med 1998 är detta en minskning. Drivmedel har t.ex. minskat med 25 procent sedan 1998 och 33 procent sedan Syntesråvaror har minskat med endast 7 procent sedan 1998, 11 procent sedan Färger och lacker samt smörjmedel är de två största produkttyperna m.a.p. antal produkter, st resp st. En jämförelse mellan 1999 och 1998 visar inga större förändringar av antalet produkter. Omsättning av drivmedel resp. syntesråvara i tal ton tal ton drivmedel tal ton syntesråvara År År 'HYDQOLJDVWHSURGXNWJUXSSHUQD²DYKlOVRIDUOLJD R KNRQVXPHQWWLOOJlQJOLJDSURGXNWHU Tabell 8 resp. 9 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dvs. de som finns i stora mängder resp. under många varumärken. Hälsofarlig, konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa i butik, men det behöver inte innebära att allt används av konsumenterna. En produkttyp som ökat under de två senaste åren ( ) är katalysatorer, totalt med 66 procent (varav 39 procent mellan 1998 och 1999). Kvantiteten 1999 var ton. Även uppvärmningsmedel har ökat, 24 procent sedan Spackel hör till de produkter som minskat under de två åren. Mellan 1997 och 1999 har mängden konsumenttillgängligtoch hälsofarligt spackel sjunkit med 63 procent, till ton. Tvättmedel har tillkommit på listan över vanliga hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyper med sina ton, vilket är drygt den dubbla mängden jämfört med URGXNWHUI UGHODGH YHUIDURNODVVHU Tabell 10 visar de fyra största produkttyperna per faroklass för år Stora mängder drivmedel finns i alla faroklasser utom frätande. Den största delen av drivmedel är klassad som giftig. Drivmedel utgörs till största delen av bensin. Även uppvärmningsmedel förekommer i alla faroklasser utom frätande. Av denna produkttyp är den största mängden klassad som hälsoskadlig. I tablå 2 syns hur mängderna för de två produkttyperna förändrats under åren.

7 Kemikalieinspektionen och SCB 7 Mi 45 SM 0101 Tablå 2. Mängd drivmedel i klassen giftig samt uppvärmningsmedel i klassen hälsoskadlig, ton Drivmedel i klassen giftig Uppvärmningsmedel i klassen hälsoskadlig Största mängden frätande produkter finns bland bindemedel (övriga), som har minskat från drygt ton 1998 till ca ton Vid en återblick i tidigare utgivna SM kan ses att frätande bindemedel var uppe i drygt ton åren 1995 och Den rejäla minskningen av de bindemedelsprodukter som klassificerats som frätande beror till stor del på att de omklassificerats som irriterande..hplndolhdqylqgqlqjwlgvvhulhu I diagram 1 visas tidsserier från ÖCB:s varustatistik för perioden I de 17 stapeldiagrammen visas lager + förbrukning årsvis per ämne. Varustatistikens uppgifter bygger på ett icke slumpmässigt urval, där de största kemikalieförbrukarna ingår. Exempelvis saknas uppgifter från kemtvättar och bilvårdsinrättningar. Detta innebär bl.a. att undertäckning förekommer, framförallt för tetra- och trikloreten. Mellan åren 1990 och 1999 har de flesta ämnena minskat betydligt. För blyoxid (+ blyoxid och mönja) har förbrukningen haft en svagt uppåtgående trend under åren för att sedan minska markant mellan år 1998 och Även fluorvätesyra har haft en uppåtgående trend, år 1990 var mängden drygt ton och har nu ökat till nästan ton år Då denna rapport fr.o.m ges ut på våren istället för hösten har det ej kommit färskare uppgifter än för 1999, vilket medför att i denna upplaga är diagrammen samma som hösten (Värden för 2000 blir publicerade i rapporten som utkommer våren 2002.) 9DQOLJDlPQHQLNHPLVNDSURGXNWHU I diagram 2 visas mängden (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Råolja används i störst omfattning, 16,4 miljoner ton varav endast 2 ton är konsumenttillgänglig mängd. Bensin, portlandscement och tung avaromatiserad lacknafta/diesel MK 1 hör däremot till de varor där nästan hela mängden är konsumenttillgänglig. I diagram 3 visas mängden av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på antal produkter. Staplarna visar kvantitet och är sorterade efter antal produkter. 5-Klor-2-metyl-3(2H)-isotiazolon ingår som konserveringsmedel i ett stort antal produkter men har liten mängd, 33 ton, vilket gör att den ej syns i diagrammet. Vatten är det enda ämne som både har stor kvantitet och finns i ett stort antal produkter, vilket gör att det finns med i både diagram 2 och 3. Värden för den konsumenttillgängliga kvantiteten i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken Fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5.

8 Kemikalieinspektionen och SCB 8 Mi 45 SM DEHOOHU Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges Data not available or too uncertain 0 0,0 Uppgift mindre än 0,5 Uppgift mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 m.a.p. Med avseende på In terms of 1. Tillverkning, import, export, förbrukning och lager av vissa kemikalier i Sverige 1999, ton 1 Production, imports, exports, consumption and stocks of certain chemicals in Sweden 1999, tonnes Tillverkning Import Export Förbrukning Lager Metanol KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Anmärkning: Förbruknings- och lageruppgifterna avser även produkterna med KN-nummer ur Den tillverkning som anges enligt KemI:s produktregister (PR) under borde ligga under preparatnummer, då den avser tillverkning av metanolhaltiga produkter, inte själva metanolen. Diklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Tetrakloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Anmärkning: Kemtvättar ingår inte i förbruknings- och lagerstatistiken, vilket ger underskattning. Tetraklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR ,1,1-trikloretan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Anmärkning: I KemI:s produktregister (PR) är alla ämnen under ihopslagna, vilket medför att värden för 1,1,1-trikloretan är ihopslaget med klorderivat av acykliska kolväten, mättade. Trikloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Dibutylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Dibutylftalater DBP CAS-nr*, PR Dioktylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Anmärkning : Förbruknings- och lageruppgifter under KN-nr går ej att dela upp på dioktylftalater, DEHP resp. DNOP.

9 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 9 Mi 45 SM 0001 Tabell 1, forts. 1 Tillverkning Import Export Förbrukning Lager Didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Di-iso-decylftalat DIDP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Di-iso-nonylftalat DINP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB KN-nr, PR Dimetylftalat DMP CAS-nr*, PR CFC-11 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-12 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-113 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CAS-nr*, PR HCFC-22 CAS-nr*, PR HCFC-141 b CAS-nr*, PR HCFC-142 b CAS-nr*, PR Kreosotoljor KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB KN-nr, PR Oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB KN-nr, PR ) Summan av förbruknings- och lagermängderna är definitionsmässigt jämförbara med tillverkning+import-export CAS-nr* total omsättning av rent ämne definierat genom sitt CAS-nr i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik, utrikeshandelsstatistik och varustatistik, samt KemI:s produktregister 99

10 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 10 Mi 45 SM Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier , ton Production, imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health , tonnes Ämne/varugrupp KN-nr ,2- dikloretan produktion import export p + i e Diklormetan produktion import export p + i e Tetrakloreten produktion import export p + i e Tetraklormetan produktion import export p + i e ,1,1-trikloretan produktion import export p + i e Trikloreten produktion import export p + i e Ftalsyreanhydrid produktion import export p + i e Dibutylortoftalater produktion import export p + i e Dioktylortoftalater produktion import export p + i e Dinonylortoftalater, produktion didecylortoftalater import export p + i e Andra estrar av produktion ortoftalsyra import export p + i e Tereftalsyra och produktion andra syror import av tereftalsyra export p + i e Dimetyltereftalat produktion import export.. p + i e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

11 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Andra aromatiska produktion polykarboxylsyror import samt deras derivat export p + i e Stenkolstjära m.m produktion import export p + i e Kreosotoljor produktion import export p + i e Vissa nonjonaktiva produktion produkter, ytaktiva, import organiska export p + i e Oktylfenol, nonylfenol produktion och deras isomerer; import salter av dessa föreningar export p + i e Arsenik produktion.. import export p + i e Blykarbonater produktion import export p + i e Blykromat och produktion zinkkromat import export.. 16 p + i e Blymalm produktion import export p + i e Bly(II)oxid, produktion (massikot, import blyglete) export p + i e Mönja och produktion orangemönja import export p + i e Andra blyoxider produktion import export p + i e Behållare med produktion blyavskärmning import export p + i e Bly övrigt produktion import export p + i e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

12 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Kadmiumsulfid produktion import export p + i e Kadmiumpigment produktion och preparat import export p + i e Kopparanoder produktion 0 0 import export p + i e Fosfider produktion exkl. järnfosfider import export p + i e Kopparförlegeringar produktion import export p + i e Kopparmalm produktion import export p + i e Kopparoxider och produktion kopparhydroxider import export p + i e Kopparskärsten produktion import export p + i e Cementkoppar produktion import export p + i e Kopparsulfat produktion.. import export p + i e Kopparklorid m.m produktion.. import export p + i e Kromater, dikromater, produktion Peroxokromater import (övr.utom bly, kalium, export natriumkromat) p + i e Krom och varor produktion 10 5 därav import export p + i e Krommalm produktion import export p + i e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

13 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Kromsulfat produktion.. import export 25 p + i e Kromtrioxid produktion (kromsyra) import export p + i e Kromoxid och produktion kromoxidhydrat import export p + i e Krompigment och produktion krompreparat import export p + i e Kvicksilver produktion import export p + i e Nickel olegerad produktion import export p + i e Nickellegeringar produktion import export p + i e Nickel-, barium-, produktion 12 berylium-, kadmium- import och koboltnitrat export p + i e Nickelklorid produktion.. import export p + i e Nickelmalm produktion import export 0 42 p + i e Nickeloxider och produktion nickelhydroxider import export p + i e Nickeloxidsinter produktion import export p + i e Nickelskärsten produktion import export p + i e Nickelsulfat produktion import export p + i e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

14 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Zinkmalm produktion import export p + i e Zinkoxid, produktion zinkperoxid import export p + i e Zinkklorid produktion.. import export p + i e Zinksulfid produktion import export p + i e Zinksulfat produktion.. import export p + i e Litopon och andra pre produktion parat och pigment på import basis av zinksulfid export p + i e Zinkstoft produktion import export p + i e Andra slag av zink, produktion som pulver och fjäll import export p + i e Stång, profiler och produktion tråd av zink import export p + i e Plåt, band och produktion folier av zink import export p + i e Rör och rördelar produktion av zink import export p + i e Andra varor produktion av zink import export p + i e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

15 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 Mi 45 SM Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet , ton Production, imports and exports of major chemicals in terms of quantity , tonnes Ämne/varugrupp KN-nr Syre produktion import export p+i-e Eten produktion import export p+i-e Kväve produktion import export p+i-e Svaveldioxid produktion import export p+i-e Klor produktion import export p+i-e Saltsyra och produktion Väteklorid import export p+i-e ) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

16 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 Mi 45 SM 0001 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon Gödselmedels- och kväveproduktindustri Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) Färgämnesindustri Partihandel (kemiska produkter) Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) Basplastindustri Apotek Syntetiskt basgummiindustri Färghandel Farmaceutisk basproduktindustri Fotoaffärer Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: Tapet- och golvbeläggningshandel Bekämpningsmedelsindustri Båt- och biltillbehörshandel Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar Tvättmedelsindustri Transport, magasinering och kommunikation: Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare Konstfiberindustri Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och glasvaruindustri 75 Offentl. Förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.2 Keramisk industri 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: EXP Exportinriktad verksamhet Gruvor och mineralutvinningsindustri 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 4 och 5 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (SNI 23) och Stål- och metallverk (SNI 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning

17 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 Mi 45 SM De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tonnes, 1999 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total Jord- & skogsbruk, summa 2 fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Raffinering av olja Oorganisk baskem.ind Råolja antal 22 3 kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal 92 1 kvant Återstoder (petroleum), antal 21 0 atmosfäriskt torn kvant Kväve antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Återstoder (petroleum), antal 10 termiskt krackade kvant Vatten antal kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, No 2 antal 4 kvant Asfalt antal kvant Vätebehandlade lätta antal 11 1 gasoljor kvant Kolmonooxid antal 6 1 kvant Natriumklorid antal kvant Syre antal 15 2 kvant Väteavsvavlad fotogen antal kvant Metan antal 9 1 kvant Fotogen antal kvant Ammoniumnitrat antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten och natriumklorid är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 99

18 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal 92 1 kvant Återstoder (petroleum), antal 21 atmosfäriskt torn kvant Kväve antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Återstoder (petroleum), antal 10 termiskt krackade kvant Vatten antal kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, No 2 antal 4 2 kvant Asfalt antal kvant Vätebehandlade lätta antal 11 gasoljor kvant Kolmonooxid antal kvant Natriumklorid antal kvant Syre antal kvant Väteavsvavlad fotogen antal kvant Metan antal kvant Fotogen antal kvant Ammoniumnitrat antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten och natriumklorid är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98

19 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Verkstadsindustri El, gas, vatt. & värmev. Byggnadsindustri Handel Transportföretag Råolja antal kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Kväve antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Vatten antal kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, No 2 antal 4 2 kvant Asfalt antal kvant Vätebehandlade lätta antal gasoljor kvant Kolmonooxid antal 6 3 kvant Natriumklorid antal kvant Syre antal kvant Väteavsvavlad fotogen antal kvant Metan antal kvant Fotogen antal kvant Ammoniumnitrat antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten och natriumklorid är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 99

20 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 4 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Service m.m. Myndigheter Ej specificer. Användning Exp.inriktad verksamhet Råolja antal 22 2 kvant Dieselolja antal kvant Bensin antal kvant Återstoder (petroleum), antal 21 7 atmosfäriskt torn kvant Kväve antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Återstoder (petroleum), antal 10 7 termiskt krackade kvant Vatten antal kvant Koldioxid antal kvant Eldningsolja, No 2 antal 4 4 kvant Asfalt antal kvant Vätebehandlade lätta antal 11 8 gasoljor kvant Kolmonooxid antal kvant Natriumklorid antal kvant Syre antal kvant Väteavsvavlad fotogen antal kvant Metan antal kvant Fotogen antal kvant Ammoniumnitrat antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten och natriumklorid är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 99

21 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 Mi 45 SM De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1999 The 20 most common chemicals in terms of number of products, by industry, number of products and turnover in tonnes, 1999 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmed. & textil m.m. Massa & papper Raffinering Oorganisk av oljabaskem.ind Vatten antal kvant Titandioxid antal kvant Xylen antal kvant Isopropanol antal kvant Etanol antal kvant Butylacetat antal kvant Kloro-2-metyl- antal (2H)isotiazolon kvant Kiseldioxid antal kvant Talk antal kvant Alifatisk medeltung lacknafta antal kvant Aromatisk medeltung lacknafta antal kvant Natriumhydroxid antal kvant Carbon black, aktivt kol antal kvant ,2-Propandiol antal kvant Formaldehyd antal kvant Metyl-3(2H)-isotiazolon antal kvant Lösningsmedelsavvaxade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant Lösningsmedelsraffinerade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant Kalciumkarbonat antal kvant Polyeten antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten är något underskattad (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabell 4. Källa: KemI:s produktregister 99.

22 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 Mi 45 SM 0001 Tabell 5, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk Vatten antal kvant Titandioxid antal kvant Xylen antal kvant Isopropanol antal kvant Etanol antal kvant Butylacetat antal kvant Kloro-2-metyl- antal (2H)isotiazolon kvant Kiseldioxid antal kvant Talk antal kvant Alifatisk medeltung antal lacknafta kvant Aromatisk medeltung antal lacknafta kvant Natriumhydroxid antal kvant Carbon black, aktivt kol antal kvant ,2-Propandiol antal kvant Formaldehyd antal kvant Metyl-3(2H)-isotiazolon antal kvant Lösningsmedelsavvaxade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant Lösningsmedelsraffinerade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant Kalciumkarbonat antal kvant Polyeten antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten är något underskattad (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabell 4. Källa: KemI:s produktregister 99

23 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 23 Mi 45 SM 0001 Tabell 5, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Verkstadsindustri El, gas, vatt. & värmev. Byggnadsindustri Handel Transport- företag Vatten antal kvant Titandioxid antal kvant Xylen antal kvant Isopropanol antal kvant Etanol antal kvant Butylacetat antal kvant Kloro-2-metyl- antal (2H)isotiazolon kvant Kiseldioxid antal kvant Talk antal kvant Alifatisk medeltung antal lacknafta kvant Aromatisk medeltung antal lacknafta kvant Natriumhydroxid antal kvant Carbon black, aktivt kol antal kvant ,2-Propandiol antal kvant Formaldehyd antal kvant Metyl-3(2H)-isotiazolon antal kvant Lösningsmedelsavvaxade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant Lösningsmedelsraffinerade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant Kalciumkarbonat antal kvant Polyeten antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten är något underskattad (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabell 4. Källa: KemI:s produktregister 99