Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar bestyrka

Relevanta dokument
Abstrakt. Resultat. Sammanställning efter alla diagrammen.

Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen.

Abstrakt. Sammanställning test

Abstrakt. Resultat. Det blev mycket stora förbättringar i effektutveckling, genomsnittshastighet, topphastigheter samt tid till topphastighet.

Det blev stora och mycket stora skillnader på vissa av mät faktorerna och mindre på andra. Hängande ryck, hängande frivändning, hängande höftdrag

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap.

Min frågeställning har varit kan isokinetisk träning ge förbättringar i effekt, topphastighet och tid till topphastighet med tester med fristång.

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Abstrakt. Genomförande. Resultat

10 x 100 kg, 9 x 105 kg, 8 x 110 kg, 7 x 115 kg, 6 x 120 kg, 5 x 125 kg, 4 x 130 kg, 3 x 135 kg, 2 x 140 kg

Abstrakt. Resultat. Min frågeställning har varit hur mycket det skiljer sig i mellan dessa övningar i alla mätpunkter som är beskrivna ovan.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Min frågeställning har varit hur mycket påverkar maximalstyrkan powerutvecklingen på belastningarna 60 kg 80 kg samt 100 kg i övningen bänkpress.

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

Analys av ett träningspass i sittande latsdrag till bröstet

Abstrakt. Resultat. Testerna visat stora och mycket stora förbättringar både bilateralt och unilateralt. Även stora ökningar i belastning i kilo.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar benstyrka

Testerna visar en minskning på alla belastningar koncentriskt i effektutvecklingen. Även försämringar i den excentriska fasen i effektutveckling.

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Abstrakt. Resultat. Tio träningspass ha genomförts 2 gånger/vecka måndag och torsdag. Under träningsperioden har belastningen ökats en gång.

Abstrakt. Resultat. Testerna visar stora och mycket stora skillnader på de olika belastningarna mellan de aktiva. Sammanfattning.

AP(W) medelvärde hela passet

Alla repetitioner har genomförts i maximal hastighet koncentriskt och optimalt excentriskt.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning. Den största skillnaden är i den excentriska fasen. En längre sammanfattning finns efter alla diagram.

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Analys av två träningsfaktorer power/uthållighet

Min frågeställning har varit hur påverkas testresultaten på två ben om man tränar alla stående övningarna på ett ben i taget?

Intramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 50 % av 1 RM i explosiv styrka?

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power.

ANALYS AV ETT TRÄNINGSPASS I PEAK POWER.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Hoppförmåga. SJ = koncentrisk hopp utan arminsats. CMJ= excentriskt koncentriskt hopp utan arminsats på två och på ett ben.

Än en gång har jag bara testat en aktiv Stellan Kjellander elitkastare i slägga.

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Skillnader mellan träning med skivstång och isokinetisk träning

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Höga koncentriska testvärde ger även höga excentriska testvärde.

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Explosiv styrka och snabbstyrka

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 75 % av 1 RM i maximalstyrka?

Styrketräning oktober till januari

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

FLOWIN Friktionsträning

Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning år

Tyngdlyftning 3 övningar som hjälper dig att lyfta starkt.

Tyngdlyftningsrogram 2-4 pass per vecka

Tyngdlyftningsprogram 2-3 pass per vecka

Sammanställt av Kenneth Riggberger. Plyometrisk träning

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Baksida lår st Ryggresningar st TRX armhävningar händerna i handtagen 10 st, alt. explosiv armhävning med klapp

Knäkontroll. Folksam. Svenska Handbollförbundet. Träna för att minska risken för knäskador. ett samarbete mellan. och. Lars Eriksson.

Stellan/Staffan tvåbens vertikalhopp från kroppsvikt till 120 kg tilläggsbelastning.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

1 Uppvärmningprogram. 1.1 Bröstrygg

- VIKTNEDGÅNG / 5-DAGARS 2-SPLIT / 3-SPLIT HYBRIDPROGRAM

Bollträning. Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil.

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

Kompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder.

Träningsprogram - Styrka

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

BOOTY BUILDER 6 WEEK COURSE

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

Sommarträning 2018 KSK P05/06

TRÄNINGSPROGRAM VECKA 1 GYM 3 träningspass + 1 aktivvilodag + 3 träningspass

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Kontakt Anders Lindsjö Träningsutveckling Styrka för Sport ett helhetskoncept från ungdom till elit

Kom i form med cirkelträning!

Fysträning Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka

Inledning. Ta sedan hänsyn till hur länge musklerna behöver vila mellan passen för att sedan sy ihop ett program.

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

Utmana din balans. Testa din balans

Ut och träna. Låt naturen inspirera dig. Jogga till ett utegym med Friskispressens träningsprogram nerladdat i mobilen.

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER DANIEL 38, 8 VECKOR, 3 LÖPPASS/VECKA

Seniorsportutrustning

SSLK Sommarträning U14:1 19/20

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

FIXA DIN RÖRLIGHET FÖR KNÄBÖJ OCH MARKLYFT

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad

Knäkontrollprogrammet är speciellt framtaget för flickor i åldern år.

Knäkontrollprogrammet är speciellt framtaget för flickor men är bra skadeförebyggande träning för alla ungdomar.

Transkript:

Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar bestyrka Min frågeställning har varit: Blir det någon skillnad om man vid knäböjning på ett ben i taget stannar efter varje repetition, jämfört om man tränar alla repetitioner i ett sträck utan att stanna rörelsen? En träning genomfördes med en 1 aktiv kvinna som tränar tyngdlyftning. Där man mätte 1 serie där den aktive stannade efter varje repetition jämfört med en serie där den aktive körde alla repetitionerna i ett sträck. Övningen var djupa ben på ett ben i taget i en Smithmaskin där det bakre benet glider på en FLOWIN platta. 1 serie med 5 repetitioner där man stannar efter varje repetition jämfört med en serie med 5 repetitioner där man köra alla repetitionerna i ett sträck. Resultat Det blev stora och mycket stora skillnader på samtliga mät faktorer. Sammanställning efter alla diagrammen.

Sammanställning test Upplägg Utrustning: Övning: Test belastningar Utförande Skivstång Enbens djupa ben i Smithmaskin där bakre benet glider på en FLOWIN platta. Belastning 30 kg Maximalhastighet i alla lyften Testutrustning: MuscleLab 4010 Mät faktorer AP(W) = genomsnittseffekt mätt i Watt(koncentriskt) AV(m/s) = genomsnittshastighet mätt i meter/sek(koncentriskt) pv(m/s) = topphastighet mätt i meter/sekund(koncentriskt) tpv(s) = tid till topphastighet mätt i sekunder(koncentriskt) APn(W) = genomsnittseffekt mätt i watt(excentriskt)

FÖR ATT KUNNA LÄSA DIAGRAMMEN STÅR(P) FÖR PAUS MELLAN REPETITIONERNA (IES) STÅR FÖR REPETITIONER I ETT STRÄCK Genomsnittseffekten AP(W) koncentriskt vänster ben (IES) röd linje (P) svart linje. 800 AP(W) vänster ben 750 700 650 778 753 716 753 689 600 550 618 616 587 578 581 500 450 400 AP[W] vänster (P) AP[W] vänster(ies) % skillnad (IES)(P) genomsnittseffekten vänster ben % skillnad AP(W) vänster ben 30,2% 25,8% 22,1% 21,9% 23,7% 18,5%

Genomsnittshastigheten koncentriskt AV(m/s) vänster ben AV(m/s) vänster ben 0,80 0,75 0,75 0,73 0,71 0,73 0,70 0,65 0,68 0,60 0,55 0,50 0,45 0,62 0,62 0,59 0,59 0,59 0,40 Av(m/s) vänster (P) AV(m/s) vänster(ies) % skillnad (IES)(P) genomsnittshastigheten vänster ben % skillnad AV(m/s) vänster ben 23,7% 21,0% 17,7% 20,3% 19,6% 15,3%

Topphastigheten koncentriskt pv(m/s) vänster ben pv(m/s) vänster ben 1,20 1,10 1,00 1,03 1,00 0,90 1,10 1,01 0,90 0,80 0,70 0,89 0,84 0,83 0,79 0,79 0,60 0,50 pv(m/s) vänster (P) pv(m/s) vänster(ies) % skillnad (IES)(P) topphastigheten vänster ben % skillnad pv(m/s) vänster ben 39,2% 27,8% 15,7% 19,0% 21,7% 8,4%

Tid till topphastigheten koncentriskt tpv(m/s) vänster ben tpv(s) vänster ben 0,70 0,65 0,60 0,55 0,59 0,62 0,62 0,62 0,63 0,50 0,45 0,45 0,44 0,45 0,47 0,40 0,35 0,34 0,30 0,25 0,20 tpv(m/s) vänster (P) tpv(m/s) vänster(ies) % skillnad (IES)(P) tid till topphastigheten vänster ben % skillnad tpv(s) vänster ben 73,5% 37,8% 40,9% 37,8% 34,0% 43,3%

Genomsnittseffekten APn(W) excentriskt vänster ben APn(w) vänster ben 900 800 700 600 605 598 812 655 726 679 500 400 300 372 276 283 433 325 338 200 100 0 Medelvärde APn[W] vänster (P) APn[W] vänster(ies) % skillnad (IES)(P) genomsnittseffekten vänster ben % skillnad APn(W) vänster ben 187,3% 116,9% 123,3% 101,2% 62,7% 51,3%

% skillnad vänster ben (IES) (P) % skillnad vänster ben(ies) (P) 101,2% 43,3% 23,7% 19,6% 21,7% AP(W) AV(M/S) PV(M/S) TPV(S) APN(W) HÖGER BEN Genomsnittseffekten AP(W) koncentriskt höger ben AP(W) höger ben 800 750 744 753 740 732 721 700 650 600 671 582 620 636 595 550 500 450 400 AP[W] höger (P) AP[W] höger (IES)

% skillnad (IES)(P) genomsnittseffekten höger ben % skillnad AP(W) höger ben 29,2% 19,3% 21,2% 18,8% 15,1% 10,8% Genomsnittshastigheten AV(W) koncentriskt höger ben AV(m/s) höger ben 0,75 0,70 0,72 0,73 0,72 0,71 0,71 0,65 0,60 0,55 0,67 0,59 0,62 0,64 0,60 0,50 0,45 0,40 Av(m/s) höger (P) AV(m/s) höger(ies)

% skillnad (IES)(P) genomsnittshastigheten höger ben % skillnad AV(m/s) höger ben 23,7% 16,1% 18,3% 15,1% 10,9% 7,5% Topphastigheten pv(m/s) koncentriskt höger ben pv(m/s) höger ben 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 1,04 1,03 1,01 0,97 0,99 0,91 0,90 0,85 0,85 0,84 pv(m/s) höger (P) pv(m/s) höger(ies)

% skillnad (IES)(P) topphastigheten höger ben % skillnad pv(m/s) höger ben 22,6% 18,8% 14,3% 16,5% 15,9% 7,8% Tid till topphastighet tpv(s) koncentriskt höger ben tpv(s) höger ben 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,65 0,59 0,59 0,56 0,54 0,53 0,43 0,43 0,38 0,38 tpv(m/s) höger (P) tpv(m/s) höger (IES)

% skillnad (IES)(P) tid till topphastighet höger ben % skillnad 71,1% 55,3% 25,6% 30,2% 36,3% 11,3% Genomsnittseffekten APn(W) excentriskt höger ben APn(W) höger ben 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 934 911 878 740 626 417 441 332 317 256 APn[W] höger (P) APn[W] höger (IES)

% skillnad (IES)(P) genomsnittshastighet höger ben % skillnad APn(W) höger ben 164,6% 187,1% 144,4% 131,9% 111,9% 77,3% Skillnad i genomsnittseffekt AP(W) vänster och höger ben med paus mellan lyften. 680 671 Skillnad AP(W) vänster/höger ben (P) 660 640 620 600 580 560 618 616 582 620 587 578 636 595 581 540 520 AP[W] vänster (P) AP[W] höger (P)

% skillnad mellan vänster och höger ben med paus mellan lyften % skillnad AP(W) vänster/höger ben 8,6% 9,9% 5,6% 2,3% 4,1% -5,5% Skillnad i genomsnittseffekt AP(W) vänster och höger ben när alla repetitionerna körs i ett sträck. Skillnad AP(W) vänster/höger ben (IES) 800 780 760 740 720 700 778 744 753 753 740 716 732 753 721 738 738 680 689 660 640 Medelvärde AP[W] vänster (IES) AP[W] höger (IES)

% skillnad mellan vänster och höger ben när alla repetitionerna körs i ett sträck % skillnad 3,2% 4,5% 0,0% 0,0% -2,9% -4,6% % skillnad vänster ben mellan i ett sträck(ies) jämfört med paus mellan repetitionerna (P) medelvärde på alla lyften % skillnad vänster ben(ies) (P) medelvärde 101,2% 43,3% 23,7% 19,6% 21,7% AP(W) AV(M/S) PV(M/S) TPV(S) APN(W)

% skillnad höger ben mellan i ett sträck(ies) jämfört med paus mellan repetitionerna (P) medelvärde på alla lyften. % skillnad höger ben (IES) (P) medelvärde 131,9% 18,8% 15,1% 15,9% 36,3% AP(W) AV(M/S) PV(M/S) TPV(S) APN(W) % skillnad vänster och höger ben mellan i ett sträck(ies) jämfört med paus mellan repetitionerna (P) medelvärde på alla lyften. % skillnad vänster/höger ben (IES) (P) medelvärde 131,9% 101,2% 23,7% 18,8% 19,6% 21,7% 15,1% 15,9% 43,3% 36,3% AP(W) AV(M/S) PV(M/S) TPV(S) APN(W) % skillnad vänster ben % skillnad höger ben

Sammanställning Jag har tidigare gjort detta pilotprojekt med flera manliga elitidrottare i med andra övningar som knäböj och bänkpress. Men aldrig tidigare på en elitaktiv kvinna med denna övning. Om vi börjar med vänster ben och tittar på medelvärdet i de olika mät faktorerna så blev det stora skillnader och mycket stora skillnader. Medelvärdet i effektutveckling, genomsnittshastighet och topphastighet låg skillnaderna runt 20 % till fördel för (IES). I tid till topphastighet blev skillnaderna större det blev över 40 % och den största skillnaden blev i effektutveckling i den excentriska fasen hela 101,2 %. På höger ben blev skillnaderna lite mindre runt 15 till 18 % i effektutveckling, genomsnittshastighet och topphastighet. Även lite mindre skillnad i tid till topphastighet 36,3 % i effektutveckling blev skillnaden större än på vänster ben med hela 131,9 % När man gjorde paus mellan repetitionerna blev skillnaden på medelvärdet mellan vänster och höger ben 4,1 % till höger bens fördel. Detta är inga större skillnader. När man körde alla repetitionerna i ett sträck blev skillnaden på medelvärde 0 % I tidigare projekt med andra övningar ser man samma tendenser att så fort man stannar efter varje repetition tappar man i effekt och hastigheter framför allt excentriskt. När man tränar power träning bör man alltid köra alla repetitionerna i sträck. I övningar för benen, i drag och pressövningar. Man kan även träna samma sak i bålrotationer men här måste man var mycket försiktig med hastigheten framförallt i den excentriska fasen. Här måste varje aktiv hitta sin optimala hastighet som man klar av utan att det blir risk för skador. I de olympiska lyften från marken och från höften som ryck, frivändning och överstöt bör man träna en repetition i taget framförallt om det är maximalstyrka som tränas. I Marklyft från marken och höften kan man träna alla repetitionerna i ett sträck även här måste man vara försiktig i den excentriska fasen framförallt när man tränar från höften. Kenneth Riggberger